Yr ry YT YFÄEYFYYYTYY TY " Ne ser "> från beundrande åskådare, gom in- | ; dentligt .efter långa, långa 400 mil. 5000: ystadsbor hy Färden till: slutmålet - i sen väg: fylld: äv: rosor. sl Hela, Ystad - var på benen och rådde i staden när Sveriges Stå'farfar,' 66-å son klockan 14,20 på lördagen : passerade mållinjen för Sverigelop- pet. Ett böljande folkhav på 5,000 personer hejade fram den spän - stige åldringen och vid målet blåste Ystads ”, skap åt honom och blommor, Un- : "der hela' infarten till Ystad över- -höljdes Håkansson med blommor "av alla de 'slag och de kastades te fick tillfälle 'att trycka buket- terna i handen på honom: ; ee Men där skedde en olycka ock- så. 800 meter innan målet nåddes fick - Stålfarfar . punktering. . Den första sedan Taparanda, sade den . gamle och plirade på sitt eget nu- -"; "mera riksbekanta ' sätt. Håkansson” fullkomligt drunkna- de ' i: -folkmassorna, däribland ett jätteuppkåd av journalister och re- ” porterfotografer, när han i god. stil " in' på Surbr " Yståd; ”hylldd / på ett sätt som -en- dagt mycket märkliga personer, ve- derfars, . Först var .det förstås: svälkomst- kramen, Fru Maria Håkansson stod där i.mängden 'med famnen fylld av. blommor, stolt över sin make, : som .hon nu fick träffa riktigt 'or-1) + — Jag är aldrig orolig när han är ute och cyklar, "anförtrodde hon ' grannarna. på gatan, men det blir ju litet ensamt att sitta hemma och väntas «lo -" Thar Bland "åskådarna fanns också två av Stålfarfars söner och två ”son- - dötirar; som” också passade på att hur: > skor höll på att välta huset för 2.5 Lagerkransen hade man i bered-; sjöbaden. ; a Extra sm gåsbord blev det först och. därpå : en rejäl. fläskkotlett: Sverige två gånger om. ; Under '. hela : uppehållet" i Ystad ningar med erbjudande ”c om engage> mang, : meddelat samtal. från praktiskt ta fullkomlig karnevalstämning ige Gustav Håkans- & '->illiga brandkår e de. Stålfarfars tri- r tusentals männi- hylla sin idol”. a . ” presenter” av: alla de slag: ost, surmjölk, en fåtölj, en madrass -och en .cykel. De större pake= ten kunde inte nå honom ge- "nom den blockerade 'polissta-' " tionsdörren och därför fick. man hissa -upp grejorna till honor ji andra våningen. SET Extra" smörgåsbord. - Direktör Rudolf Hjort på: Ystads ” Saltsjöbad ferbjöd sig : på "stående : fot att bjuda på en extra festmål-" tid. och "det accepterades. Törst be= sökte . "emellertid "Håkansson en herrekiperingsaffär, . där han fick en. ny. kostym och -litet ; tillbehör, varefter ' det med maka ' och alla' andra släktingar bar iväg till Salt=' - Och till . dessert jordgubbar med grädde, favoriträtten,. Stålfarfar var mycket nöjd, skämtade: med alla och tyckte att livet lekte. .-: Folkets park i Ystad hade enga=- gerat Håkansson för kvällen och” Idär. sjöng han och . berättade" om Ståls” uppträdde i går på Liseberg inf "> fortsätter sin nya ”karriär” bl. a, i Stockholm 4 kväll. YTYYY Vv vrev en jublande publik och ” Stålfarfar "ses här vid ankomsten till Torslanda omgiven av till vänster makan PE " Maria och till höger: stationsföreståndaren "Bror Hedberg. Väskor-. I na Stålfarfar och hans maka Kar i händerna är gåvor, från SAS, ' som i likhet med, Liseberg uppvaktade med praktfulla blomster- buketter: "- det. var att cykla tvärs ver Håkansson fått telefonpåring- telefonårna. har ringt och Hagfors- Jansson" marafonmästare ge farfar — våran farfar — en rik- dig välkomstkram sedan han. lyck- digt och väl kommit hem till Skåne” ”ägen. Så: började | riumffärden.: " Brandkåren blåste till marsch ; och med musiken framför sig” fortsatte Gustav Håkansson sin förd mot polisstationen, där en I - ista . kontrollmätning företogs... ”, Mätaren på cykeina visade på 1 308,8 mil, en. sträcka som Hå- ; kansson cyklat utan att den” i medföljande '. läkaren ” kunde. : konstatera ' några större ska-' vanker. Nog såg han litet trött ' ut, tyckte poliserna, men vem ->- skulle inte ha gjort det efter >. en tripp : Hälsingborg -Hapa- - : randa--Ystad." ? : Emellertid var. vbliken” utanför ; polisstationen otålig. : Den trängde" ” på från alla, håll och jourhavande! ; överkonstapeln- tyckte till och med att folkmassan : höll på att välta ”Inen som” dragplåster. get: hela Sverige, "Inte :minst från” Stockholm : Har "man 'varit'intresse-" rad 'av”att-få den märklige" man: 'Spöttekaka'i i Tranås. Ett lustigt intermezzo" utspe- ”. lade sig:i Tranås, ett samhälle : -närmåre' ire mil norr om Ystad. ; När" Stålfarfär kom dit hade : isres mil "iden -" spettekaksfabrikanten:: scar Mårtensson — han som ” "gjorde: spettekakor till gamle -kungens 90-årsdag — mött upp” " för att hylla ' Stålfarfar, En: d barnotkester "spelade, Stålfar-"- " far” hörde : -pliktskyldigast på < "men när man som nummer tre . stämde upp '”Se, farfar. dansar. gammalvals” tog. Stålfarfar' ro solut: taktpinnen "från dirigen- ten ; och :; ledde själv. de unga : musikanterna.: Ante att andra-pi att.det blev, applåder! huset för att få hylla sih idol : Det fick ystadsborna också. Upp-: repade gånger fick Stålfarfar kom: ma. ut på balkongen och hyllnin- i garna strömmade emot honom från de. tusentals åskådarna. " Cch så 'kom ' presenterna.' Från alla hörn av landet hade ;' lyckönskningstelegram kommit,” bl fyllde poli ol matpaketen var 1egio- Där fanns. : | [Stälfarfars. | >< tidtabell -. Natten "ua söndag: start en -miriut, efter sista gruppen från Haparanda. ”Stålis” föll för ål- .dersstrecket 'och' höll sig till en början "+ blygsamt +i "kön. När klungan av cyklister passerat Piteå gick Stålis”- upp i täten. Han : förklarade här: Jag äter. bara varannan dag och behöver, inte sova på de första tre dyg-. nen: ve "Måndag: morgon kl AjA5: i god koncätion. till Umeå; Efter vila hes polisen, vidare' mot: Sunds- vall" kl 8,30. Till Örnsköldsvik kl 18,30 på”em,, "drygt 8 timmar före de övriga cyklisternå, . Tisdag kväll kl 19 till Hudiks- vall, 12 timmar före de övriga. Till. Söderhamn kl 23,30. Efter en bit mat på Stadshotellet .vi- dare kl.1 på natten mot Falun. Onsdag kl 15,15 i Falun och kl 23,30 i Ludvika; .-. : Torsdag körde Stålfarfar förbi Örebro 'på morgonen och" trots ett olycksfall i Hallsberg, 'där ”Stålis” . kolliderade ' med en cyklande pojke, oförtrutet vida- re mot Motala, där han kl 20,15 intog en ”biffstek på Stadshotel|| let, : Fredag Så 1 på natten körde han vidare "mot Småland. Kl 8 , > I på morgonen till Huskvarna och - så strax före kl 20 på kvällen till Ljungby. . - Lördag anlände han till 'Häss- Ieholm 8,25 och fortsatte söder- ut kl 8, Kl 14,20 kom Stålfar- far fram till Ystad hyllad 'av 5000 I Personer." . "I ravanen ' väl: -nalkades Ystad : fick" "vid skånegränsen mötte "en bil- patrull > från. statspolisen i Malmö, som .. eskorterade .Håkansson hela: vägen nedtill "Ystad. På 15-mils- sträckan hade han 30. bilar framför sig och-70. bakom sig och när ka=' ystadspolisens'. nya radiobil. rycka ut, för att slussa in trafike: "Stålfa rfar"" Rätt så tritt "efter Evert Taube.” 8 Värnamo Nyheter Skaldar kolle- gan Lennart Molin till ”Stålfarfars” ära, | Från norrländska bygder han star: : tat sin färd på vägar. utav makadam, . Me blicken mot söder, möt 'skås ” : ningars värl Id på cykel han trampat sig frami trygg uti sadeln och vinkar och - . den ter; io” skånska don," : med ohtningsvird styrka och kläm och: lyssnar. till hejarops lockande ton, t som örs rs ifrån stugor och. hem. s Han. är som en pojke, Jas farfar « : han är, . och ungdomen den sitter LIN se" | bilarna Jara sdöck blott med bensin, ” enn men Håkanson: också han far," + fast «drivkraften hämtas från den yr "energin, s m ej är. beredd en och var. . Då susar, det. sjunger. från. bak- 1? >: hjulets nav, om i ndit skall det gå några mil, här ommer Gustav Håkansson," "svenskar han gav ett: in yck: av: avskiuten pil. Me Annonsera LT! oc... 5. HALMSTAD. (TT) ”. dagen i Halmstad, Banan nä son; Halmstäd, 25,54, 7 Juniorer 500 .m.: 1) Jan Håkans! ER. | mot målet för storslaget lopp." .SM'i maraton gick på > tes. två gånger . nied :start cch mål på Örjans” "vall och "med +» samma. idrottsplats som” vänd= punkt "på "halva ' loppet. Av 19 anmälda”startade 18. Leanders-"' > son bröt loppet: efter 2,9 km; en "tåskåda > :besvärade honom: G, . Janssoa," "Hagfors,: "vilken tip påts" sim Leanderssons svåraste . konkurr: "vann loppet. » Resultat: "1)' Gustav Jansson; king; Hag'ors,' 2.31.33, 2) Karl"Ö- berg, "Fredrikshof; 2.43, 02, 3). Bengt. Hansson, - Falköping, -2.46,23, '"4)- S. Björkman, Start, Örebro, 2.57,32, ' 5) Egon 'S derström Sala 2, CKRISTINEHAMN (TT) : - "Torsten '. Svensson, " : Örebro, ' . blev, : västsvensk ' kanotmästare å distanser på söndagen . Kristinehamn, nämligen” på 500 och 1,600 m., medan Lars B ” gell, Kristinehamn, tog titeln på : + 10,000 m: 1) 2 Brånzell; Kr ta 50, d, Varberg, 51, 2, 3) Göran Karlbere, Örebro, 51,49, . +. 1,000 om. 1). Torsten Sveri sön, 1 örebro, 521,6 R L. Brunzell, Kri=' 2, 3) Arne Johans Ison, Varbere, ög. Mn 1) Torsten Svensson, -.5007m.: s Örebro, .2,34,8,: 2) . Olle. Sundin,' 'Karlstad, - 2,39,2, 3 R. Fjellman; 'Karlstad, -4,40,0, :: Juniorer 5,000 m.: 1) Rung Jönsc son; Kristianstad, 2,33,6. Stafett .;4X500: m.:. 1) Kristine hamn .10,16;8, 2) Karlstad, :10,25,8, 3) Varberg, .10,27,6, 4): Halmstad, 5) Örebro. No - alt Waåno-Persson tvåa iH uskvarnalopp. HUSKVARNA (TT); : "Huskvarna ” CK:s nationella täv- ng Stjärnloppet gick på söndagen för nionde gången. Inalles 110 cyke lister "från ett 30-tal klubbar. ställs "de upp.; Resultai Srngöptl :" Klass A; 85 km: 1) a. Rydmark, : CK I Olympic, :Borås, '2,40,45,7," 2) I Persson, " Wanoy' ' Varberg, 2,40,45,8, 3) B.. Lindström, Malmö Cykelring, . 2,40, 45,9, D SB, -Ravny. Wano, 2,40,46,3; Lag: 1) Wano, 8, 02, 18, 7. Han sällan sig unnat” på denna; sin : PR färd i julinattsskymning en blund, när sövande buskar och vindstilla :: fjärd : t stillhet fatt vila en stund, "> "+ N När..morgonen gryr emot söder det " : bär, ” Här trampar Gustav, Håkansson, i " trägea kan är, den. trompar när, solen går OPP, | dito, 0 . men ANAAAASANDASAAARAASAA DANS SINDBAA Hi det 21:a: Vaxholms-' ; Det: gams= Vv Fredrikshof. Aftontidningens vand- -ringspris: för. såamma klasker tillföll för året Djursholm med, 26 poäng, borgs: CA; 2,04,26,4,. 2) : 5,. Kimby; ; Djursholm," 2, 07, 1, 3). R Ström, - .4)--H, Iwar, e > CA," 2,10,25,8,5) 5 Hi Karlsson; Tuna, 2 10; 31; 2, hansson,' Hi Åby. 2,10; 3 Bergqvist; St IL13, tävlingen” på cykel: :som; avhållits i Fegen:.z DD Rune Nim Wanö, .0.51.51.0,' "Dolk," .Fegen,: 0.52.58.2, -Johansson,-: : Falkenberg, ; Erik. Axelsson, Bure, .34.2,,: 5). Arne: Gustavsson, dito, 055.25 ÅA, :6)..Gidiori. Örinestam;. Fe- gen; 0,55,49.4, :7) ;'Thure' Pettersson," Fr re 53.0, 8) Björn; Braen,>|' 8.2, 9)" Rune Johansson; dito; 05 8.2, 10): Kl: E.: Johansson, dito; :0,57.45.0, 11) "Evald Karlsson; dito, 058.263, 2. Lennart Benja> minsson, '. "Wanp, 1. nart :Oskarsson;. > > Lagtävling: 1). Bure,'.2 Wano, 253184 - : CUPEN = " Kvartsfinalerna i Djurstracn Degerfors Norrköping—Giöeb. Malmö FF--Råå Arvika i Sko orps: IF > Följande” pojklagspelate sam” las vid "stationen i. kväll kl. 17, 30... för: resa till” Laholm: Bengt Hansson, :. Stig: Petters- sön, "Arne ' Håkansson, . Karl- Erik Kärlsson,': Nils Engdahl; Kjell: -Johansson, ”Larg -Karén,' L.-E .Johanssön, LÄke. Nilsson, Bengt. .Peve,..1 Uno Hansson, K. 11 den högstbjudande: fick nde” .erbjudande som svär r Jag. "har "inga. kontanter. : erbjuder ' en ' motorcykel, en; hagelbössa, ” ett gevär, en irländsk - - setter, : 50. höns," en gris, en kappa med sobelkrage, en” televisionsapparat, en svin-' lädersväska, en garderobskof- fert' samt. några juveler för Er | der ko: Jag. har nämligen ing- en användning för dessa.saker, men väl-för Eder ko”. sLantbrukaren' > hade. redan 'sålt” kon; då han. mottog..bre- vet. Han vilar nu upp, sig'p en nervklinik, > å eykel; "85 km, på. nya” | "Klass A:' 1) A. Adamsson; Göte- I SARNÄtAAALDAASSAAA sAluminiur m > de stora möjligheternas och den dynamiska utvecklingens metall Aluminium är den skorpan rikligast förekomman- de metallen. Trots detta är det -liate förrän under de allra ': ”sena- ste decennierna som den gjort ett snabbt genombrott på prak- "tiskt taget. alla teknikens, områ- den. Inte minst viktigt är alu- miniseringen "av de 'elektriska distributionsnäten — från 'Har- språnget till Hallsberg, nära” ett hundra »- mil: i världens längsta kraftledning leds strömmen ge" nom '. aluminiumlinor "med en kärna -av- : stål. skriver Bengt Svedberg i i Industria,: . ' Vi går alla praktiskt taget och trampar ' på aluminium; ty i vikt räknat;. består - jordskorpan till 118. procent: av : aluminium: och metallen förekommer i flera: av de viktigaste mineral- -och- berg- arterna samt i vissa leror..: Men medan” järnet, :som endast utgör .5' procent av. jordombhöljets-vikt; förekommer 'i, rikliga. «mängder i ren. form, finns aluminium -en- bart. i "föreningar med: andra ämnen. Där "är. orsaken - till att denna : metall icke 'utvunnits' i större "mängder - förrän ' under. senare tid. Järnet upptäcktes re dan på 1400-talet £.:K. men alu" minium framställes. i. ren form först; 1825. >. sor « Medan. -man-:redan: med viss förfäran börjar skymta slutet på -Jen hel' del andra av, jordens” rå” . varor. = åtminstone” vad "gäller kända, bearbetade" fyndigheter i =; är. ” de förekomster. av aluroini- um, som.. Jåter: sig bearbetas en ligt... .hövarande; tekniska . meto- der: med : nuvarande. exploate- ringstakt närmast. obegränsade; Den: bergart, ur vilken” alumi” ter. som kalkstenen kring Öster- sjön” "Bauxiten;' ej bildas i tropisk! : | exporterar; mer "aluminium : än något annat "land a Sem spe de ning ”gerniom : elektrisk ström), 3 'värigenori FE äluminjum” ut- > ropeiskt ' land fraktas ålltså” på fartyg till :Norge;" ias” in i fabri- .| ken-intill' hannen. och nya: far- «| tyg för. senare de färdiga alumi- : Iniumtackorna'” till: andra -länder; Canada får sin råvara från Brit- tiskå Guyana i norra Sydameri- ka.'Den' kommer” på fartyg . till Port Alfred i" St; 7 den och skickas vidare" per. järn väg till: de kanadensiska. fabri- kerna. ;Den "till ren-' aluminium reducerade " råvaran. exporteras sedan”igen, i: Canadas fall i' stor utsträckning till USA, ? 'dustriell skala. är ingen lätt sak. Det kräver. två omständliga” pro: Cesser... : Först måste man” "på kemisk väg ur. bauxiten, som består av ett . - tiotal olika oxidér,: fram” "| ställa så ren åluminiumoxid. som möjligt. . Det” sker. med gängse kemiska: metoder: smältning till- sammans” med : annat ämne, ex" traktion,:; ” filtrering, » tvättning, utfällning : genom tillsats' av: än- "Inu-ett ämne, förnyad filtrering |- och” tvättning ' etc. tills av ut- gångsmaterialet: endast ' återstår. aluminiumoxid : (kemisk' :: for- mel ALO,). : N ve - + Den. andra processen. är, elektrolysen, då syret skijs från aluminiet.' Metallen faller. ut på elektrolysugnens botten (kato- den) . medan: syret. avskiljes på anoder--av--kol,-som- därvid oxi- deras ." koldioxid ' och -koloxid. Elektrolyten "är! en" smälta av ämnet. .kryolit (kemisk formel |. å | NA;AIF), ett. vitt, grönländskt . mineral, vr i jord 2 Klotimann;' skaridi ” fabriken anlades. - i Månd - | snart till. 2,000: Den. inhemska NET VETTEVEFETTTIYETYTTY ta "Dynamisk utveckling i Sverige. : "Sveriges egen - aluminiumål- der började sent, men 'desto me- ra dynamisk har utvecklingen varit sedan dess. Om man bort- ser. från flera mindre lyckade k att skapa en svensk alu | iniumtillverkning, + Jigger. det noderföretagot. i Norge stoppa des eller skars ned till ett mini= mum; Redan 1942 kunde det ny” bildade företaget Svenska Alox- verkning av ren! svensk alumi- nium - vid . sing nybyggda an- | läggningar vid Kubikenborg nä- ra Sundsvall, Med den fabrik för tallisk , som svenska alt år er- dast 17 år tillbaka i -tiden. AV . Man måste emellertid sträcka sig tillbaks ”till sekelskiftet för att få en. utländsk bakgrund till utvecklingen. i Sverige. USA hade för - femtio år sedan helt tagit... ledningen, men världens sammanlagda :tillverkning?av a- luminium var. vid denna tid 200 gånger mindre än nu. År från år "växte" störa fabriker upp ä- ven i Europa, Den största av dem alla placerades i' Skottland —+.som ', vanligt i närheten av stora vattenkrafttillgångar. . Så- dana är nödvändiga. för produk- tionen och både de engelska och amerikanska fabrikanterna rik- tade därför sina ögon mot Nor- ge med "dess många . vattenfall, Det'ö är äv denna orsak som Nor- ge — även :om Sverige ur kraft- synpunkt - står sig någorlunda väl "vid 'en jämförelse. > blev: Nordens föregångsland i alumi- hium. Redan vid 1910-talets bör jan. fanns. det: en stor. alumini- i vårt - "grabnland, umindustri Det vär först i och med världs kriget,. :då de; utländska intres” senterna fick annat vatt änka på? sort det första rent -riorska ini” tiativet: togs:— och :det var. väg” och ; > vattenbyggaren: Sigurd: visk val uni nium"man nr.1, som:satte igång: första" fabrik bestod av Hans! | terbolaäg,”men "till Sverige. förde samme” Kloumann: den; talltillvérknin en”, först år”. "mån me .hans' medverkan bildade” det. första; svenska alu miniumförelaget. RB: porterade: ;älarniumardden” ; till "vid Avesta i Dalarna. Den framställ- de'ren aluminium i i förm: av tac kor samt valsi, "bu trådämnen ; "procents renhetsgrad samt alu |miniumlegeringar..: :: Under, de första åren"efter starten den :26 september '1934,. vär "produktio- nen” 1,800 :ton,. men: den "ökade! konsumfioneh, som” successivt ökade. och ; «år. 1937, nådde;.upp till. 6,000 ton, måste: täckas 'ge- nom i port.: frn : 2 gande. konsumtion, en --plöts- ligt: till: ett minium: nedskuren import av. norskt metalliskt: alu- rninium och en helt: stoppad im port. av "norsk 'alörhiniumoxid | — gav den kraftiga, impuls, som behövdes för en "helt igenom svensk framställning av jalumi- nium. Vid denna tidpunkt ägdes | Svenska ” Aluminiumkompanfet forsk ' Aluminium, Co. och import. från. något ' annat” land hade. aldrig" satts ifråga: Ingen hade kunnat förutse" att Kölen skulle bli wöverstiglig! - ">. . Tur, skicklighet eller naturens nyck — det märkliga inträffade emellertid att Sverige två år för re krigets utbrott själv fann sin råvara till. aluminium. Våra mer tallurger hittade det .i stora mängder. i det norrländska Bo- liden;'/ som ännu'en gång fick ge ett prov”. på sin mångsidighet. Boliden skänkte. oss andalusiten och det var av detta; som vi un” der kriget byggde upp vår alu” miniumindustri. . "Svenska Aluminiumkompani> et behövde” sålunda inte stå Även. ih Danmark startades dot: b Å enda 80; med” upp. till 29,7]: också förlades än kunde, den sammanlagda : tionen fördubblas, från 2,000 till ca 4,000 ton pr år, | "Inför de väldiga krav, som konsumtionen = ställde — för militära och civila behov — blev denna. kvantitet dock allt- för, liten, Är 1946 förbrukades i Sverige över 17,000 ton alumini- um, Stora mängder: fordrades bl. a. till de nya högspännings- ledningar, med användande av stålaluminiumlina,' som håller på att dragas, och redan 1948 var konsumtionssiffran uppe I 24,000 ton. Vi tvingades" därför : importer ra metalliskt: aluminium. Enligt. handelsavtalet .med Norge togs därifrån in, c:a 6,500 ton dch un- gefär lika mycket kom från Ca- nada, ett land, varifrån Impor- ten varierar i hög grad. ' : Men , samtidigt. ökar" undän för undan den "svenska produk- had + avi. Kubikenborg-fabriken, klar i år, ökas den till 7,000, och Benom.' .en - andra utbygghad, som" skall: vara färdig 195253, dock '. inte : långt för att täcka Vårt inhemska behov. När man efter kriget "utredde - "frågan: om Kubikenborg-fabrikens nad; + försökte.” man 'också - be- ;fåkna .dén kvantitet, till vilken den svenska konsumtiotien kom mer att stiga. inom de närmaste Aren, ton,' Att konsumtionen redan nu nästan når: upp till denna siffra ror' på: den” nyssnäranda 'stål- trin är -ett typexempel på de | centraliserad tillverkning. minium. + verkningsprocessens ' olika faser är dermest skilda platser i i Jans för den: första . fasen" — ädling 'av:aluminiumoxid. ur rå- varan bauxit' eller ”andålusit =, levererar sédan . aluminium i förrå av tackor för gjutändamål eller. plåtämnen. för valsning. Nästa fas är halvfabrikat. För : detta ,svarar Svenska Metallver- ken, som i. sina verkstäder i Fin spång bearbetar. aluminium och aluminiumlegeringar - på olika ut: ” till plåt av olika dimensio- ner ...och tackorna-används för uppgjutning av: såväl olegerade som legerade' plåt- och press” lämnen: Av”pressämnena tillver- kas .. stänger, -. rör, profiler. och tråd av olika dimensioner. = "UTredje och sista fasen är halv fabrikatens ' förädling till -färdi- ga' produkter. :'Detta sker dels vid Svenska, Metallverkens 'eg- na fabriker på andra platser i landet — i Västerås, "Skultuna och Väsby 'men även i Finspång = dels vid andra härifrån vitt skilda företag t. ex, Boforsägda Wedaverkén, ' som framställer högvärdigt " gjutgods bl. a. för flygets Rea-aggregat och- SAAB, som använder aluminiumlege- ringar i.form av plåt, profiler, rör och ' stänger till flygplans- bygge. Andra: förbrukare av halvfabrikat är t. ex. cykelfabri- kerna, som i allt större utsträck- ning . använder sig av legerade halvfabrikat : bl. . a. för fälgar, stänkskärmar,'. pedaler” m;"im., samt" de 'mindre varven, vilka mer och mer börjar bygga små- båtar av plåt och- profiler -och skeppsvarven som av detta halv ot fabrikat . bygger" mindre fartyg och- -överbyggnader på större fartyg. a handfallet, när > importen från NEYSTEESTETTA - RTP Forte å sid, 8, : CN 2 FYTSTVETVEVETUTETFITVYETV idverken' AB köra igång en till- ' tionen.' Efter en första utbygg- s nås : siffran 10,000; . Det räcker ' ” utbygg- ' Man; stannade "vid 25,000 . "övrigt "utspelas :till- ” svarar: Aluminiumkompaniet. De - "svenska produk-= > v ÅAALA, YYSYYXYYYTYYYYFYYYYYYT TT, i i i 1 H MAKA NYSEYVTEN NYCSITTS | [ |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.