vreeeteryf a” veryyefeYtYyefeey ey PYTT rev rerrefereyYyryvttte?? verfrertttry Frryv od LAHOLMS 'TIDNIN Gc YTrvtverferrr vryerrereeeyrYyteT Måndagen den 9 juli 1951 te ;å rond LEENA ”Y ry :utomvärldsliga. » hingslidelse. I ”Guds rike är blott ett. annat, namn 'på den förädlade raänsk- i den mån det ligheten, Ty mänskliga höjer sig, sänker sig "det gudomliga Pi för att mö ta och 'omfatta d s Tegnér i sitt tal på växiö gymnasium våren 1824. I sin . bok ”Gud, öde, slumpen” .gkriver Hjalmar Sundén, att kyr- kan frågat och alltjämt frågar mor efter dogmatiska begrepp än efter det konkreta exemplet på Guds ak- tivitet, som Jesu Jiknelser innehå'- "jer, I stället för att riktå männ'- "skans blick på Guds verklighet, jvet svarar endast den barmhärt:- ge med barmhärtighet -och endast «den rättrådige med rättrådighet, och lära henne varsamt k Ju KH Arv Herbert "Conner tion gör Bohlin en skarp åtskill- rad mellan tro och dogm. Den r0- mersk-katolska kyrkan, skriver. han, saknar reell täckning för sitt' ”oerhörda, 'förmätna anspråk”. att"vara ofelbar i lära och dogm. Samtidigt antyder biskopen, att ro- mersk-katolska tendenser åter på sina håll gör sig gällande i våra dagars 'svenska kyrkoliv. Ingen be- höver sväva i ovisshet om, vilken riktning Torsten Bohlin här när-; mast avser. I kapitlet ”Läran om helvetet” angriper han: inte bara den ”barb sen” sådan den tyvärr f ig ö f. d, på kärlek :och förstående 'medkäns- la. Redliga sökare efter sanning och rättfärdighet hava känt sig avvisa- de från Kristus, därför att de, som på ] åberopa sig på honom, så ofullkom- ligt framställt honom för männi- skorna, kyrkan är därför i denna stund kallad att F göra bot och bätt- fing..” + Med sin 'sista bok bar Torsten Bohlin definitivt slutit upp vid den liberala - och "humanistiska Kristen- domens sida. Geijers, Tegnérs, Vi- talis Nörströms och Söderbloms lin- "lie har av-honom byggts ut till en förekommer (ej minst på, västkus- ten) utan hela den dog d bred fö inte bara mot den . -anstormande värdenijilismen som ligger -bakom läran om "nåde- urvalet, den eviga fördömelsen. Och -sinnelag, lägger den tunga bördor på hennes skuldror och borttar ge- nom sin skriftlärdom och sin dogm- ”nyckeln | till "vägens kunskap” (jfr. Matt. 21: 31). med kritiker” av Surdéns typ är, att de genom sitt frimoädiga försvar av människan ”geutemot ' en ortodox kristen för- män till och sakramentlära Det fruktbara sitt dna” vilja. Det är själva hörnpelaina i den :orto-' doxa förkunnelsen — Paulus och. Luther -— som här får kläda. skott för sin inhumana predestinations- lära 'som rövar bort kärleken från Gud. Allt tal om synd. och skuld fattar biskop Bohlin sin ståndpunkt, om -'inte människan ägde självbe-. ä d och frå vilja till av; kunnelse tvingat k att se om sitt hus, . 1. Även Ingemar Hedenius och Stellan Arwidsson har . visat: kristendomen stora tjänster görelse, ”Härnösand-biskopen tar inte ba ra på det. bestämdaste avstånd från 'genom sin intellekt Tyvärr saknar de det otgan, utan - vilket man inte kan förstå de dju- paste religionspsykologiska erfaren- "heterna, Gunnar Hirdman äger in= ste heller något större sinne för det. Men ' hans insafs -består -i 'att ha förmått kyrkans. väktare till en del viktiga medgi- och den benhård skulle förlora sin mening, sammans I. i" och : utan även mot en ortodoxi, vars 'benhårda förkun- nelse är ägnad att fostra allt flera ateister, s: J. folk" får Fr o "tömma brevlådor ' Postverket "har vänt sig" till SJ:s myndigheter "med "begäran / :om :-deras medverkan till. att minska |'olägenheterna för all- änh genom > "nas stängning på s sön- och helg- eo "dagar. re. syn på den i Adam ”grundfördär-' vade” människan, utan: även från den nya lönemoral som vuxit upp i-den protestantiska kyrkans hägn:' ”Synpunkter, ; som voro både helt liga och ä ålsenliga under J relsen förklarar sig nu i princip gå 'med på vissa i 'så- dant 'syfte föreslagna arrangemang. BL' a. kommer på järnvägsstätio- ner, där poströrelsen ej är förenad med j järnvägsetjänster, genom Nya 'Testamentets dagar; kunna te | sig "mycket främmande, ja, rentav vanden, « = 4 . I sin skrift - i; och kristendomen” (ABF:s skriftserie nr 31, kr 2:—) har Hirdman sam- manfattat de synpunkter på kris- tendomen och kyrkan han tidigare framlagt 'i Studiekamraten, ”Hu- ” manismens ide” -och några radig= diskussioner, . ABF-rektorn vill på inget sätt förneka det gudomligas existens, Men han vägrar acceptera den bild av én grym och hämnd- girig Gud människan själv skapat, De eviga helvetesstraffen "och för- soningsläran är kränkande för rätts- känslan, hävdar Hirdman, och -de gbsoluta '. moralbuden = tjänar enl. hans uppfattning endast ' till att "skapa fariséer; resp. komplextyng- da människor. Hirdman tror på. Je 'su rent mä t: de för nutida medvet: de, Så förhåller det "sig med Jörn? och strafftanken inom det iktionär: försorg” "brevlåda att tömmas "en gång på 'sön-- och :helgdag i'anslut- ning till lämplig - avgående postlä- genhet, ' Om "på vissa platser: ett religiösa livets sfär”. För att rädda både den kristna kärlekstanken och Gud. (”ett väsen vi verkligen kan förtrösta på”) undan den spekulativa bibelteologin, är "Torsten Bohlin :in- te bara redo att offra en del av kyr- kans dogmer utan även av. de bib- liska berättelserna; Om, menar han, berättelsen -om ,: Abrahams ';..offer verkligen : kan i. ge” anledning « till missförstånd, då bör den helst läm-. nas åt sidan, På tal om försonings- läran är” Bohlin mycket försiktig och "citerar "med instämmande G. Aulén; som 'uppvisat att ”ortodoxins försoningslära tillhör en juridisk p, som visserligen är "Något. fullt jämförligt”, skriver han, ”finner man ej i historien”, Men han anser, att Jesu etik måste kompletteras med Sokrates''san- Kant förmår Hird- man endast 'se ”agnostikern” c som, bevisat att vil inte kan veta något' mäktig och inflytelserik i den krist- na idéhistorien,. men som dock ut- gör. endast en "sidolinje. inom .den= samma”, I motsats till dem sor vill göra tron på återlösningsdogmen till ett villkor för frälsningen, häv- dar Bohlin, att inget: syndafall kun- dylikt tillmö åend krävervextra a kan järnväg: dock ej ställa brevlådtömning i:ut- sikt, Även går styrelsen med på att' brevlåda vid-postanstalt, belä- gen vid busslinje sord trafikeras av SJ, tömmes en gång sön- och helg- i iu råtteirkus rer RA oh I Tyskland reser för närvarande en råtteirkus runt och gör stor lycka, särskilt hos ungdomen. Barn. +; förställer sig ju inte fullt så mycket som” vuxna när de får vara med om något intressant, och därför svspegler sig också deras tydligt på Här, ser man hur, glatt upptagna de är av "att betrakta den tilla vita musen "söm är "passagerare" i Uilleputt-tåget. Den Ck maj 1509 javri ttades i "Kalmar tre störmän, 'som 'stått her- tig Carl emot. De'hade .som Si munds hängivna medhjälpare för- svarat Kalmar slott, meni till slut, HISTORISK SKILDRING v FOLKE: STIGSON Skynda på, Rålämb, och fall gör :min befallning: Det. är väl inte «| meningen.att våra gäster skall bes höva vänta på välkoristbägaren? Då Rålamb : fortfarande dröjde, måst d för -övermakten,-De med skarpare tre avrättade "var Johan Sparre, | röst: . Christofer .- Gyllengrip och, Lars] — ”Uppfattade du. de vad jag Andersson, Rålamb. :Deras avhugg- sade, eftersom du "står där : som na huvuden "uppsattes på järns ett fån?. : ger över Kalmar -stadsport.: :: . På så sätt slutade Lars And son Rålamb sitt äventyrliga liv. Man 'han var bara en i den Rå-. lambska släktkrönik en slätkt- dagar genom + lens - för= sorg. "Sådana brevlådor som öns- kas: tömda". bör 'då -uppsättas vid busshållplatsernä:'.; "Överenskommelse ifråga om de järnvägsstationer . och busslinjer, där brevlådstömning önskas, synes böra träffas 'mellan vederbörande trafikinspektorer och postdirektio- nen, '€ ev. » postmästare, e illa 17-åriga kvinnor "> buttagningsregister :Civilförsvarsstyrelsen har hos ren om de yttersta tingen, de- finieras som ”hjordrösten I männi- akan”, Något behov att tillgripa ut- 'omvärldsliga förklaringar för att belysa : det. individuella samvetets funktioner, har Hirdman 1cke, denna - avgörande punkt ;går. hans ism klart över 1 : Hirdmans oklara positions mgllan |; "humanism och naturalism erbju ler många På nat inre sam- band "med Gud, Sista, konsekvensen av detta ' konstaterande vore, att människan har möjlighet att med Jesu mildhet, öffervilja och kärlek för ögonen gå direkt till sin skapa- re, utanvatt först behöva ta omvä- gen över exempelvis biskop Giertz. ; Fill de märkligaste ställen i Boh- Jing bok hör de, där författaren fri- ter, och biskop Forsten Bohlin har 1'sitt svar "Debatt med. profanhu= manismen (Diakonistyrelsens bok- förlag, kr 6:50) inte varit:seri att -begagna sig av dem, Ävgn om det , råder - något tvivel om, att Hirdman lidit nederlag när det gäls ler att motivera det mänskliga be- into teendet utifrån samhället som ”mo= ralens källa”, kvarstår emellertid det faktum, att han lyckats avtvin- gå Härnösand-biskopen en del med- givanden som måste betraktas som synnerligen märkliga, . Medan cx- empelvis Bl Giertz i ”Grunden” lär, att det är en dödssynd, större än . alla andra dödssynder, att inte tro såsom kyrkan lär, hävdar Bohlin, att man kan vara en kristen i or- dets personliga, väsentliga mening utan att bejaka kyrkans faststäl!da "Ira eller historiskt givna dogn:sr (sid, 41). + I enlighet med god iberal tral Nl modigt beh kyrkans fel och förvillelser 1 historien, ”Kyrkosam- funden”, heter det vid ett tillfälle, ”ha alltid dragit ned. och förgrovat framställt önskemål; om krönika . som är fylld, av. drama- tiska . d och ä Ingen av de närvarande kunde vara oviss:.om varför Erik Rålamb tvekade, De. kände". hans stolta sinne och förstod att han inte ville fullgöra en tjänares uppdrag.', Men, skulle khan verkligen våga att .trot-, äventyr. "Den :äldste : "kände stamfadern i släkten är: Peder Rålamb, som var häradshövding i . Gästrikland på 1400-talet. :Sedan vet man inte så mycket -om de efterföljande, för än Anders Sigfridsson Rålamb 'dy- ker upp i historien: som. befall- ningsman på Stockholms slott. Han. synes ha haft Erik XIV:s förtroen- de . och sattes i :spetsen | för det krigsfolk som. sändes till Finland för att fängsla hertig Johan, Där- efter fick -han många uppdrag av konungen och hade sedan också, märkvärdigt nog, : konung Johans Det. var emellertid att år- ligen "skall Hlhandahällas folkbok- föringsuppgifter om kvinnor, som under :året uppnår en ålder "av 18 år, Statistiska centralbyrån fram- håller nu i denna sak, att ett ut-. tagningsregister för utbildning av 18-åriga ' kvinnor, omfattande så gott som .: alla rikets kommuner, kommer ””att 'bli ett mycket tids- ödande arbete, om men skall göra hans son Kalmar. : > Brorsohen ull den olycklis e Lars Andersson Rålamb hette "Erik Bro- dersson Rålamb, Det var en 'stolt herre som kände sin värdighet och höll på den.' Han "hade fått en 'ut- omordentligt god uppfostran; Ti- dens krigsherrar saknade :ofta bok; lig bildning, och många;av, dem kunde k skriva sitt namn, avskrifter" av Islä. Arbetet : skulle kunna. väsentligt den-ikristna :idén, :och--de ha -åter och: åter ' förstått det ursprungligt kristnas genom sina anpassningar och kompromisser ... Med rätta kan man tala om'ett kyrkosamfundens syndafall.' I' stället för att uppen- bara evangeliam ha de alltför ofta skymt bort det. I stället för att ge en levande bild av den kristna ge- sh hå "de åstad en i äm 1 tens tecken.” - : » Här har Härnösand-biskopen + nått ånehild soc fö om utt; sker :in- om avtryckskortregister, omfattan- de "endast den ifrågavarande års- klassen kvinnor, vilkas register dessutom kunde bilda lämpligt un- derlag : för " civilförsvarschefernas kallelseförfarande. "Varje i år 'under' sommaren ”utta- ges ur de tryckande registren plå- tar för barn, bl. a. för sådana som under året före 2 nov. fyller 17 år, då från plåtarna -borttages "dén Ss. k, familj 1 fram till en tankens självständigh och frigjordhet som påminner om Nathan Söderblom, som på Ekume- | niska konferensen i Stockholm 1925 vågade yttra följande: ”Vi bekänna inför Gud och "världen de förbry= telser och fel, vartill kyrk fun= Centralbyrån förordar, ' att korten för 17-åriga kvinnor bevaras för att i händelse av "bifall till fram- ställningen överlämnas ' till civil-| försvarsmyndigheterna. Det före-! slås alltså, att- regeringen ålägger den gjort sig skyldiga génom brist länsstyrel ket. i Stockholm samt de lokala skattie-. ” EUROPAS GRAND PRIX he” rade Aryoutinas stra racis? Romeo är D å SE 0 ( ägta um i Reims, Som: väntat seg- "3 Fangio, villen här med sin Alfa så väg Mat sögarn. i, Göteborg och ”| Malmö att årligen tili civilförsvars- myndigheterna överlämna "register," hestående : av ' avtryckskort, över 2d Om Rålamb kunde -:man säga . att hän var lika mycket lärd som kri-' gare. När dratining Maria Eleonora besökte 'sin gemål Gustaf, Adolf i Tyskland vär Erik Brodersson KR: Rå- lamb med i hennes svit och stan- nåde sedan kvar hos 'konurger som kammarherre. Då, inträffade en händelse som helt kom att för- ändra de planer denne medlem av släkten Rålamb möjligen haft för framtiden. Det var vid en kunglig taffel i Hörst i november ' 1631, Gustaf Adolf hade inbjudit. en: lysande samling av furstar, fältherrar och adelsmän. Stämningen ' var god bland "de närvarande och konun- gen själv visade sig som en 'myc-: ket artig och uppmärksam värd, " Man -hade' satt sig wid bordet, men just då kom konungen ihåg att den hovmästare, som i vanliga fall - brukade: skänka i vin :i de förnämsta gästernas bägare, låg svårt” insjuknad. "Han gav. :därför sin "kammarherre, Erik Rålamb, befallning att fullgöra h , som mötte sitt öde "it > sa k befallning? . Situatio-, I nen började bli pinsam. . Utan ett ord lämnade emellertid | Rålarnb "bordet. Han syntes tveka ett tag, men endast en kort stund: 'Sedari gick han med högburet hu- vud ut. ur salen. Han hade. alltså trotsat "den kungliga ordern. | ' 'Gästabudet fortsatte -emellertid. Det intermezzo som: inträffat fick ibte störa festens glada stämning. Men riög förstod »man att'Erik Rå lamb inte skulle 'få det lätt sedan: Det dröjde minst en timme, innan konungen var sig riktigt lik igen, Och han tog djupa klunkar ur vin- vinbägaren för att komma i jäm-, vikt, 0 2 Eriks Rålam att det inte skulle var: rådligt fi horiorn? vett; ypästa dag -möta' Iko=| nunigen: Men inte' heller hade han velat ha det :skedda ogjort, Han hade räddat sin ära, ansåg. han; och var beredd att ta konsekvenz. Sertafi Ost t Redan samma natt lämnade han den kungliga, förläggningen” i Hörst för, att: "uppsöka någon plats där han k säker; När "Gustaf Adolf - digt> på smörgönen sände” hud: eft: onom, stod: hän” inte! att inna,” Jag borde ha förutsett "detta, inte i. förvar. Nåväl, tan visar”, ostraffad SÅ ö n. lärig "mer 'skall Rålardb, ha någon "tjänst i honom = själv att” " han "håller - "sig: borta”. ”annars: låter jag gripa ho> nom: i ”] avHandlingar. av värde. "inte: den "fåingne Rålamb i Tobolsk | -haft; : Han gick "mestadels 'för 'sig/ :I'själv, deltog någon gång i karoli- sad «konungen, "och" redan + :går!: låtit ta den, ”uppstudsige känalien " årt Jani. Bäst "för N doch -Skada av f — Jäg. skall tvinga deras "stolta sinnen, utropade konungen. Dessa Rålärnbar tror 'sig vara mäktigare än åndra i detta land. 'De- skall fördrivas, innan de ställer till med fler olyckor, +... Det, blev Axel Oxenstierna, som efter: Gustaf Adolfs :död åter gav... familjen ' Rålamb möjligNeter . att ip föra iett :fritt och aktat liv; Han såg till att. både -fadern och sonen | fick upprättelse för -den - omilda förföljelse de varit utsatta för, Fa- dern : utnämndes till, landshövding över 'Finland och Åland och sonen fick nya uppdrag i ifäderneslantlets tjänst. H Erik Rålambs fader var ämbets- man och hans broder Clas Anders- sorti Rålamb riksråd, ' som, helst '| älskade” att ägna sig åt. lantbruk och rättsvetenskapliga studier; Han, efterlä de flera. veter Men annars”var de flesta 'med lemmarna av släkten krigare. genomgående «drag ”hos dem" alla var att de sysselsatte sig med förs fattarskap, Så var det till exempel; med "Bror Classon Rålåmb,' som: hade" fått sin utbildring i neder-| ländsk krizstjärist och 'sedan ”följ- de med Carl XIL.i alla dennes krigståg, Efter "Poltava fördes han som fånge till "Tobolsk.'” Där” satt i = = | han många år "och skrev: på en äv> "studerat handling som Hette Tidens") rätt- liga "brukande "att ingå i evighe-" tens evighet”, Nu var det kanske: ske inte så märkvärdigt att Rå- : lambi un fångenskapen : djupt: felig Så var det me "flertalet av karolinerna, 'Det / var: som "om religionen gav dem styr- > ka ånder dessa svåra år. 'Men'nå- got ödmjukt. sinne lär emellertid: blev; ed: nernas sammankomster, men väg- de 'könsekvent att inlåta sig på a flyktviarer : — FEn- Rålamb. swvger nte :om- ing i skogarna' och pönmer' sig ryssar. Här stonnar jag tills jag ir utväxlad och kan"ga som en fri "man med högbvret: huvud. "Han blev också utväxiad år 1722, .syhtes inte -ha tagit någon Genäst vid "ntermé zöt sid den k -täffeln glömde Gustaf Adolf ald- rig.: Den "unge "Erik "Rålamb höll: sig 'visligen .borta och kunde inte direkt dräbbas av konungens onåd. :| Nu:gick i-stället hämnden ut över Erik 'Rålanibs 'fader, ståthållaren på Västerås slott, som nyligen ut- nämnts till president i' Åbo hov- rätt, Innan den nyutnämnde presi- denten hunnit tillträda sin befatt- från Gustaf Adolf med 'befallning” kvinnor inom civilfö na, som under året fyller 17 år. England friger 4,500 tyska varumärken "LONDON (AEP) Brittiska , regeringen skall inom' kort frige 4,500 som 'fiendeegendom - I beslagtagna och sedan krigsslutet förbjudna tyska varumärken, Det! Jgäller endast 'sådana varubeteck.« ningar, som "under efterkrigsåren inte i Storbritannien eller i någon samväldsstat har använts som be- | rens uppdrag. ” Erik Rålamb reste sig sakta upp | från sin plats och såg på konun- gen. En djup rodnad syntes på att Erik 'Rålambs far 'skulle av- sättas från alla” sina 'ämbeten på grund av sonens majestätsförbry- telsé. Gustaf Adolf var snar till vre- de, men sedan den första upphets- ningen lagt sig, kunde han också Så var det dock hans ansikte. Konungen : blev Jotälig. s - «| vara övi Tydligt .' Det var en :diskussionsafton i Uppsala. En söt och välskapt stu- dentska med en jumper som strängt taset var två. nummer för liten skulle göra -ett - inlägg: Mer hon 7 kom aldrig längre än till in- kning för egen inhemsk produk- tion. Brittiska regeringen- ämnar också medge att tyska firmor åter får låta registrera sina varumär- ken i England och i de brittiska | samväldsstaterna, X Det är två punkter som jag är särskilt angeläven att framhäva... "En man bör hål'a sig god vär raed sin hustru, sin -mage och sitt -Tremvete. inte i detta fall. Den gamle Rå- lamb Fick ” hårt böta för sonens brott. Inte nog -med att han 'för- lorade ” sina ämbeten, även hans gårdar indrogs till kronan. - Det öde som drabbat. den Rå- lambska familjen beklagades djupt i landet, och flera försök - gjordes att få konungen något mildare stämd, -men förgäves. Till och. med, Axel Oxenstierna försökte över-'] tala konungen att glömma oför- rätten eller att åtminstone 'inte' låta fadem Hda för sonens förse- ning anlände till rådet ett brevj. else, Inte heller han lyckades. - hemkomsten blev han överste för Västgöta-Dals regemente, senare chef' för Adelsfanan i Sverige och Finland och slutligen "landshövding i Östergötlands län. hjälpt furstendömet ” har ; överklagas. i laktiningsvä Ngers st BO SAGT och : SKRIVET" " även om filosbfin inte kan ge: vss svar på så många frågor som e vi. önskar, har den åtminstone . förmågan alt: ställa frågor som ” ”ökar intresset för världen och vi- sar det egendomliga som ligger just under ytan även i vardagens ” förotvelser, ” Bertänd 3 Rus ”' En män som är insvepi själv lir 'ett mycket litet kasta oe "Franklin, iden stöter han. hop med två kul- Hor av vilka den ena Hår Fram och ' frågar: i Jo, svarade Gustaf a . som vi tulla blir när vi är igen, kända, . "Men då "kom det på det allra "> "och Ibredaste tolemål. . I. Monacos: första brott« målspr 0Cess : På nära ett kvarts sekel dömdes en” årig "sjuksköterska på onsdagen ' fem års ängelse i ensam -cell arnihärtighetsmiord. Hon hade en 84 år gammal kvinnlig patient, som: var lam och nästan "blind, att begå 'självmord med : "gas. Eftersom... det: sinte finns: något. , ängelse med ensameell i:'det lilla myndigheterna vänt sig till' den franska fångvårds= förvaltningen 'för att få hjälp. Det ” kan emellertid tänkas -att "hjälpen ” blir obehörig :eftersom opinionen: - tycks vara enig om att beteckna : straffet som - alltför strängt; särskilt . med hänsyn till.den -dömdas ålder, . . I vilket fall :som helst skall domen” : sc " : ättlingen av släkten -Råla vår Anders Classon Rålamb, som också deltog i "Carl XII:s krig pch" ivar: med vid kalabaliken 'i'Bender. 'Men «därefter blev han trött på 'krig och -krigstjänst. " Och när, han. senare : utväxlades slog -han sig ner, på sin. . -egendom Björkvik i Östergötland. ER Aven denne -Rålamb led av släkt- "= ;ärvet att författa och skriva lärda "avhanålingar.. Han Hadé::mycket... orientlisk Httertur österlä, dska. språk, På Björk arbe "han i' ett :40-tal år; till med att översätta "bibeln mn: "arabiska." Det. var alltså ett livsverk 'han- genom-" Pe förde,' men till föga nytta. Hela 7 2-7 översättningen var 'häriligen FC ven med 'så "obegriplig hänt tarebanan skar” Stvanstone” denne Rålamb. några "lagfär, En. "krigare-" "och "ämbetsmanni t "med, vitt famnande litterära intressen var emellertid -Rålambar- na och flera 'av dem 'häde "mycket värdefulla "boksamlingar. -»Det Ri-, larbska biblioteket" var : sär under 1800-talets förs ta idel sett av", de förnämsta i landet. f. vars insatser :; på -rmånga omr lämnat'spår efter: sig i Sveriges för, särskilt i tider då det gällde . att kompromissa "mellan de olika . na --Rålambarna hade svårt -:att kompromissa, Det var även däri deras stolthet bestod. "Och äran gällde smer -än livet. + En - broder till den nyss nämnde a. DET INTERNATIONELLA SCOUTLAGRET i Barsebäck : nu ta form. Ovan ser vi 4. v. den ar av hälsingborgsscouter tillverlg. de kungsstolen, i vilken kungen skall. sitta vid Änvigningshögtid. ligheterna. Den är helt av trä och har fjädrande sits av sälggrenat. " ;Skogvaktare Olof Österdahl, Barsebäck 'och kårchefek i Lands-'- ” uppskattas smörgås och fläsk av k krona, Ingemar Atteryd,, bär -på den originel'a sittplatsen. — Tr; ih. molmöscouterna Bo Tidholm : "och Edgar Tobiasson, två i den förtrunp på: trettio soöuter som ohlänt vt till" läg et. : Anda. - me RN Ar. FYVSTYrEl RIVER EEVETSYTVITFERIRFYS srreyveerrYYtTY YYYYFYYFETYVYYV?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.