'« YrvyrtrYyvVeTerYYTYTYV NM N tTeevYYVFYYF YR N verrrvyryvYYrtYYP FY YYvvr YTervevvyvYYY vervyvyyvrY efter FT Sabbatstankar ; Jesus sade till sina lärjun". gär: ”Den som är trogen idet minsta, han är ock trogen vad mer är, och. den som är ” orättrådig i det minsta, | han |. "är ock .orättrådig i "vad mer ån Luk. 16210. . Med dessa oxd gav. "Mästaren |' sina lärjungar en god undervis” ning, och även vi behöva taga den lärdomen till hjärtat. Vi är ro, benägna att ej vara nogräk- nade. med" vardagslivets småsa” ker, men det är just i detta vi "oftast fela, förgå oss "och såra ” vår omgivning. Det blir, en. va” : "na, ;som : gör mycket ont; men man - fäster sig ej därvid. Vem tänker på de små dammkornen, som omärkligt samla sig 'i rum” met? Men sopas: de ej bort, blir hemmet ”obeboeligt. Så går det ock med vårt. hjärta; om "själ- . viskheten får taga överhand. I + det lilla örjar det stora: ”Barn, sätt. inte synden på rangskala!” sade Gunnar Wennerberg till sit na barnbarn. le 7 Syndar man É smått, "syndar man snart i stört, '' Vänjer man -sig vid att tala osanning, att till- godose sig själv på andras be- kostnad, blir man värlig till sist. Vem ' är absolut ärlig i affärer, "ärlig i det minsta? ,Vem kan man lita på? Gud ser "oss, öch + den 'minsta oärlighet "skiljer 'oss från honom. , Hans Aride, hans frid kan ' ej bo i ett oärligt hjär”. ta: I hemmet framför allt gäller det att vara noga med småsar "kerna.'' Kärleken 'skall 'ej vara blott . en artighet på mors däg eller Vvid' högtidliga: tillfällen u- tan 'en ständigt "flödande ' hjär- tevärme + liksom 'sölskenet ' från himlarymden.', ”Små; "små ord;'i kärlek sagda : varje dag, göra jord till hiramel, livet ge behag." , Det: minnesordet må ' vara skri- vet ej blott.på väggbonaden' u- A vi .tan framför allt i hjärtat. - Kär- |»: lek. i det lilla blir kärlek i det stora, ej blott några dågar. utan » hela. livet igenom... Det” är just il det lilla kärleken” prövas. "Egen- "viljan, själviskheten | måste. vika för kärleken, Det är att. vara | trogen i både det lilla 'och det » stora... Och likväl fins det nå- got, som är ännu mycket större. Det är troheten' mot Gud: Den, som icke är uppriktig not män” niskor, " är . ej' heller uppriktig : mot Gud; Den, som ej kan böja sin vilja: för en mäninska;' bör jer den ej heller. inför levande | : Gud; ' Själviskheten : kan” följa med 'oss ända in i helgedomen,' men då blir vår: gudstjänst -få- fäng, Detta är att vara orättrå” dig i vad mer är. ' Jesus sade; "Haven I nu icke' varit trogna, när det gällde / den orättrådige Mammons goda, vem vill då be- tro eder det sannskyldiga gor da?” Det sannskyldiga goda är nåd, samvetsfrid och glädjen i Gud.'Jesus ville det största, han villé ' Guds rike och världens » frälsning, Detta är det största, som i även vi människor vilja. "om vårt hjärta är rätt inför. -Gud. Jesus var trogen i.de minsta små ting, 'lydig sin himmelska .Fa- . der, tålig och undergiverl; Där- | för blev han ock trogen i det största, lydig allt intill döden på korset, han blev vä Idens Frälr, sare.' ' Men skall han i verkligheten bliva vår "Frälsare; :måste vi offra vårt eget jag, vår” Egocent- - riska själviskhet och & giva 'oss åt Herren med helå; vårt hjärta, vår - vilja, vår håg, ja hela vårt liv. |. .Helhjärtade: -människor' äro säll- "synta: I allmänhet gestaltar sig "livet 'så, att man "äter, dricker, "arbetar, roar” sig, skaffar sig ett : hem med hustru och barn, käm- . par: ;och strider, njuter, "lider, och så dör man till sist. Det är . ej att vara trogen mot sig själv. " Vi måste lyfta blicken mot det som mer är, : Vi skola leva livet "för att vinna "livet. "det eviga .li- vet. Vårt naturliga liv är blott en form för andens fullkomning ven i sämvetsgrannhet och kärlek. Vi leva icke för jorden utan för himmelen." Detta är livets in- ' nersta mening, och den, som ständigt har det livsprograra- met för sina ögon, är trogen så" väl i det minsta som i det stöt- sta. Fullkomlig är ingen, men det begär" Herren icke av oss. Han . benådar oss dagligen och uppmuntrar oss med det härli | ga löftet ”Var trogen" intill dö- » den, så skall jag giva dig” livets kronaf”. Det » verket N NGEFAR 25 MIL från Ki- runa :stadsbebyggelse på. väg mot byn Holmajärvi kommer man. till en' by som heter Kaalas- luspa, Det är en liten by på ett par gårdar och ligger vackert vid 1laalasjärvis strand. Kaalasjärvi (järvi — sjö på finska) är den; sydligaste av de sjöar gom bildar :t. helt :sjösystem tippe;i Kalix: vdal.:: Nederst' har. vi Kaalas-; järvi! sedan kommer . de i-rad: Tiolmajärvi,' ."Laukujärvi och ör; verst I den längsta av sjöarna, Paittasjärvi som är hela två mil det' som: Kalixälv startar: sin bana ned” mot. havet, Dessa fyra sjöar ' sammanhänger. med var- andfa, det är bara forsarna mel- lan de. olika sjöarna som' bildar Holmajärvi . där - Sv. 'Turistför- eningen har sin brygga där båt- arna | till > Nikkaluokta :- utgår. Holmajärvi ligger tre mil från Kiruna stads bebyggel Inom parentes sagt är det alltid nöd- vändigt att lägga till stads" be- byggelse efter. Kiruna därför att inom :- Kiruna "stad ; ryms både Holmajärvi .. .och 'Kaalasluspa — men när man här uppe talat om Kiruna så menar man blott. sam-' hället, Jag hade packat mesen med en massa .småpinaler som är. behövligt för att göra en. färd upp lapplands fjällvärld.-: Sov- säcken och myggoljan - ja allt var medso ce «Tre timmar tar det att åka båt. mellan ' : Holmajärvi : och . Nikka-. luokta.' ' Det är härliga - timmar med storslagna vyer. Vi åker för- bi :en' och annan lappby utefter sjöstranden.' Det är inte gott om dem;' men det är några stycken. För det ' mesta är det' bara två eller tre gårdar i dessa småbyar. Den "ligger ungefär där Lauku- järvi > och » Paittasjärvi gränsar och betyder: forshuvud, alltså det ställe där "forsen. börjar. Här är också" de” stridaste av forsarna som vi måste. passera, Det är in- te mer än jämnt" att båten går emellan undervattens-. och "över- vattensklipporna i forsen. Penta- motorn" arbetar febrilt —— en tid ser. det'ut som om vi skulle gå bakåt i stället för uppåt." Men detär bara för ett ögonblick och så får vi fart, sakta men" säkert. ären. 70 hästars motor — så: krafter finns, vilket ' "även be- hövs i de här passagen. Med sä- ker' hand ' girar fjällföraren. och grunden, "Han. har kört den här sträckan ofta och känner till de farliga .ställena. , Henrik är bro- der” till ånställd hos Sv. Turistföreningen vid Nikkaluokta: och Kebnekaise har växt upp i Nikkaluokta och ska tidigt” stadium” fått” lära" sig att ta sig fram här, Nikkaluokta ligger: fyra.'mil från Holmajärvi och har. so; jag tidigare'. nämn, de ingen väg "dit ned, På sommar ren åker man 'bät.' Men "på "vin. häst när man skall in till Kiruna för att-göra uppköp, Det blir sju mil. Fram på eftervintern när de värsta snöstormarna är över har man "en. plogad väg på "isen 'och då: har ; man". dagligen ' biltrafik; Värre är: det. på vår och höst — den" tid "då det varken är vinter eller ' sommar... Då måste man gå till" fots.” En gång i veckan får man "den tiden posten .ut. Post- ombesörjer ' posttrafiken genom en av bröderna. Sarri, 'Den tiden som mån måste gå till fots tar turen fyra dagar: två da= gar ned och två dagar upp, När snön har kommit så man kan åka skidor går”det fortare: bara halva tiden; När: man proviante- rar måste man göra det för lång Hdrivtaget Det kan' bli "oväder on längre tid'så att mai inte kan omma sig nedåt. Här kan inte Ausmoras springa - ög. köpa. ett. 'kto. jäst i h: till Nik. kaluokta. går: "Jag till Petter ”Iauglis stuga för att få mig en Matstund med - honom: innan: jag, fer mig ut på' vandring i denna” "tåtliga fjällvärld, Det är: altid "ra att först rådgöra med. desså ”jällkännare' innan "man ' ger sig vt: Det. händer ”alltsomoftast att fjällvandrare Ber' sig ut på: osä- ker mark och inte hittar tillbaks zen, Petter Haugli har fört mån- "vä turister på färdleden Abisko Nikkaluokta. Han känner väl till ” fjällvärldens nyckfullheter, : "Mer Sv. Ps. 15.” Åk) att jag: "kunde vara trogen Jar dag jag. än får kalla min! ' Ack, att jag kunde vara mogen Den stund, min själ nn bärgas > Gud, min Gud, ju mer du gav, dess större är på mig ditt krav. y Herre, jag” är allt för rinj >IL-all din trofasthet och nåd. Ty egna krafter har jag inga, Vilt är ett lån ur ditt förråd, "ag är blott Guds förvaltare, Hig trogen gör, o.Frälsare! Paul Nilsson, töriststätion Jång. Här uppe i detta sjösystem” gränserna, Jag är på- väg till: En' av de 'större är Laukuluspa. till" varandra. "Luspa är 'lappskaj|/ båtkarlen - Henrik Sarri: mellan - eftersom sjöarna "är. deras . enda | Ii” ."landsväg"! 'så har de på ett gan- tårn "måste mean åka. skidor och I: Hemma hos / Petter Hauglt -— gammal båtkarl och ig av I — och vilket "tigger i: lapparnas' natur så att'säga, "Under ”pratstunden berättar" även ”Haugli lite om åren som fjällförare i tjänst hos turistföreningen: År 1912 började han vid Abisko furiststation och har :sedaiv stadigt stått 'turister- iha:bi, till 1949 då han- fick pen- i sion. Genast "då Haugli började var inte trafiken på långt när så livlig kom nu. .Då var det att föl- ja med en turisttrupp som ville ha' lots genom Kebnekaisemassi- | vet och 'så köra dem med Båt till Holmaåjärvi. :" Det” varvinga, be- stämda båtturer då utan det var lite pö om pö.' Nu kan det näm- nas att det går två turer på var- dagarna och tre på helgdagarna i "vardera "riktningen: hela: som- marén, Haugli”är inte bara” båt- förare utan även "båtbyggare och har U:byggt:den stora sjösäkra båten. .:: som turistföreningen "lät bygga: härom året; Når jag kom till Hauglis gård höll man på att bygga en ny båt för privat bruk, Ni var: det: emellertid mågen i gården .soni stod för byggandet men assisterad, av Haugli. Det är. sammanlagt” ” "sju, gårdar i Nikkaluokta "och .” människorna som: befolkar. dem ser ihte ut att' längta -- till. .:centralare ' trakter. Man .drivår: boskapsskötsel. Vita fjällkor- går "på bete utanför hu- sen och 'i”utkanten -ser:: man. tre hästar; tillgodogöra' sig. av: den korta :sommarens grönska, Någ- ra får har” man också men inga renar. som. annars är brukligt bland lapparna” även.:då "man -är bofast — då man brukar använ- då 'renarna till 'dragdjur. Ett li- tet kapell ligger längst' bort i byn på en liten kulle; Om jag in- te minns fel 'så invigdes det 1947. Man :använder' inte: kapellet så ofta, Det brukar vara gudstjänst tre gånger” varje sommar. Den är desta:? "mer "en? turistattraktion Japp: ka utstyrsel" invän- ivetvis, . i likhet andra : turister, : om (E med! björn och varg brukar vara syn- liga. Haugli berättar att numera är det” sällsynt att man ser: till någon : björn emedan de' är så gott som -utrotade-av fjällappar-. na. För två år sedan hade vi dock alla. . För .LAHOLMS TIDNING av Gustaf Lövavist: RP RAA en best inpå knutarna —en slag: örn —'vilken tog flera av byns få Han" fick. sedermera ".sona dettä' med sitt-liv, "Vargen hör vi på vintrarna; Nere i. Visteasdalen — en lummig dal rakt över sjön vid "Nikkaluokta '— brukar de hålla till.” Det är bara två nume- ra sedan man "har kunnat: få tag en "hel «del, ' Men ' dessa - är gamla listiga" djur "som "varken går'i:sax eler 'andra Tällor. Det går heller inte "att komma nära sä” att man kan skjuta "dem! "De brukar : härja bland! renarna när de :: kommier: här 'förbi: höst och vår, så vi har nog försökt att få bort '.dem : men”, utan att Iyckas, berättar Haugli, < ok Mot Jarkimpaktes. topp. i > Lärkimpakté . -heter fjället på den södra sidan av: Nikkaluokta. Högsta toppen' ligger :1,067 .me- ter över havet och här uppe lig- ger snödrivor kvar året runt, Ser man på kartan heter det Larkim- Vaara; vilket är”en finsk benäm- ning .av'.fjället;:+- Fjäll heter - på finska. vaara -och: på lappska he- ter det” pakte, Eftersom det: vär lappar som bor här så kallar man alltid toppen 7 Sför' Larkimpakte; När jag gav mig-ut på lördagen var det för att få andas hög. och fin: fjälluft.”: Jag -hade inte:'så mycket, tid: till mitt. förfogande att till några dagar' På sig. för ätt "göra den :färden:om :man: skall hinna njuta av den; ;Men det: finns -gott Ka toppar Så: det är båra att. På närmare håll,” Jäag be- slutar mig för” att försöka ' kräv- lä fmig > uppför "Lärkimpakte, Haugliy” söm” jag ”rådgjort:- med anser.att jag, kommer att -få god valuta för ansträngningarna. Jag axlar mésén och skär mig en or- dentlig” vandrarstav en "bit från byn - och så börjar" marschen; Eörst. måste jag göra en "gariskå stor omväg för :att -komma över älven - "På ett ställe! där man. byggt" en hängbro. Vägen är lätt att "finna genom 'att turistföre-' art rös har anlagt stigar genom a sätt... »märka ut :färdstiga Jag måste -passera en stor myr där, myggen börjar ;med sina mass- attacker mot mig.-Men djungel oljan avskräcker dem för att' sö- ka fotfäste på min lekamen; men det eviga surret stör friden på ett obehagligt sätt. Inne i snår- skogen måste jag vika från den utstakade stigen och ta sikte på ett ställe av fjällsluttningen som jag tror jag är kapabel att ta mig uppför. Man måste gå: från en av. sidorna av .fjället :emedan mitten är .så brant att det är o- möjligt att'ta sig uppför, Det är som att kliva uppför en jättestor stenhög som blivit följden av de jag skulle ,kunna ge mig ”upp K ” Man ärliga snörasen på vårarda; När snön släpper och ger sig utför fjälet 'så drar den med sig sten och. grus: i massor, . skövlar alt som kommer 1 dess närhet. Närl:" så massorna har kommit” ner 'i dalen så är den:korta: björksko- |-. : gen jämnad med marken, Där jag skall uppför är' det till att börja med även' fullt av sten och klippblock, . Det gäller att vara försiktig så att man inte åstad- kommer blockens rörelse på nytt. Det är farligt att vara i vägen för: stenarna om de :' skulle "kom- ma: i rullning, : Man kan "också lätt trampa fel-'och fastna med benen mellan stenarna, "Egentli-:|; gen 'skulle ingen ge sig ut på så- dana här vandringar ensam, Jag får! hastigt "för "mig detta och funderar ett tag på att vända om igen ned till: byn. Men har jag börjat : så må jag" väl” fortsätta tänker - jag .och knallar på'så fort det nu” går: med packning och allt; Men det är ansträngan- de, Gång på" gåög måste jag sät- ta mig ned 'för: att vila; Mina fötter-som de senaste åren blivit vana : vid: släta” golv :börjar att ömma ' för alla de böjningar > som de blir 'utsatta" för. "Värst känns det! åt vristerna. Skorna: jag har är bra i: den, här" terrängen -— näbbskor med” "rågummisula. gjor- då : av en jokkmokkslapp med tanke' på "både blöt och torr 'ter- räng.” N är” klockan är "halv? tolv? "påle natten så är jag uppe på top- pen och. drar en lättnadens' suck. Jag beslutar mig för att slå mig till ro och tar upp min torrskaff- ning och gör även en lteén brasa på, renlav: för att” hålla "myggen på.' "avstånd. : Solen "är nedanför Kattarevare på nordsäidan. :-" Jag kan" inte . se själva klotet men dock "skenet "som flammar / upp ovan fjällryggen. "Det är nästan lika ljust. som på dagen och man har en härlig utsikt; Man ser ut- över Visteasdalen med hela :dess tropiska grönska. "Det är öfant- ligt att det' finns "en” sådal ym- fjäll... för "solen : och "hämtar : välgöråride fuktighet fr. sjön: som" sträcker sig långsmalt inåt dalen. I nord: väst ser jag det väldiga Kebpekai semassivet. höja sig mot skyarna, Helt .snöhöljda fjäll mot en klar- blå' himmel och grönskande dal: gångar — det är en syn: som: et- sar sig fast och blir till. en mäk- tighet, inför" vilken . man. känner oerhört / liten: "Mot" sydöst; knappt + en : mil; ligger - Parras- kärsa lappläger "utmed 'sjön.: Jag ser: rök . stiga upp från någon äv nybyggera : — tydligen > är "man: uppe.' : trots." den'; sena timnrman.” Kanske har: någon av: bebyggar- na + varit ute: på sjön och. nyss hemkommit.- xefter:; fisketuren?' Jag har ingen. Just att:sova” = men jag tänker på den fortsatta Vandringen "utmed" fjällryggen :nermarschen ' varför ; jag det för gott att ta en tupplur. i'sovsäcken. :-Det "är. en underbar känsla att krypa. in i én sovsäck och få falla i sömn :på en ifjälltopp över tusen meter ö- ver havet, I fem timmar: sov jag och" när jag : vaknade: klockan fem på morgonen stod: solen högt på :himlen och myggen" gjorde sir -| na. attacker för, att leta sig in i sovsäcken. ,Morgonvaskningen fick "vara tills! jag kom en. liten bit: längre bort där det fortfaran- de och året runt ligger snödrivori Ordentligt vaken - blev" jag efter tvagningen i snön. ' Vandring i snön i mitten av juli månad tänk te Jag — jojo, sådant upplever. man ante i södra Sverige D tet tog drygt två” limmar” att :följa fjällryggen till det'stäl- le där det åter börjar att slutta nedåt, När jag ställer. färden ut- för "branten 'dyker' heit' plötsligt en -vråk upp och red ilskna skrik söker” förklara för mig. att jag stör honom och Hans fomilj i all- fä; högsta grad. "Det: är .en stor |: ejaré äv släktet” ”Archibwteo; På rära håll "ser jag den” bastanta kroldgar rovfågelsnäbben: = ->Jag appskaltar 3 ; honom" till: närmare meter mellan vingspetsarna 2 vinet 'senare bekräftades av |... "Haugli när jag kom ned till byn. Efter.'en stund "så "kommer även honan" .och börjar ' tillsammans med ' maken” sin' .kräsflygning. runt mig: "Ibland ser det faktiskt |- å hotande" ut. Jag måste" ständigt hålla” på" dem, vilket "försvårar" mar- schen i den svåra terrängen. Vid ett: tillfälle fick "jag se hannen komma ': med Hög” "fart uppifrån fjälltoppen.” 'och ". med vingarna tätt intill :kroppen kom han: sis- ande rakt :mot mig. När han: kon oc ovanför huvudet på, mig. -— tjugo” meter upp liften, stack” han rakt upp igen, Jag vet inte” -ori' det- var 'min 'kraftiga vandrarstav -som ingav -respekt eller det var hans avsikt 'ätt .en- ;-' bart "skrämma -'mig : ifrån "trak- ten. "Dessa "vråkar ger sig inte gärna på vuxet folk men det har hänt "att -: de anfallit småbarn. Nåja, cfterhand som jag kommer längre och längre ifrån den plats fär vråkparet antagligen har sitt bo "avtar : även deras aktivitet gentemot mig, Det kändes fak- tiskt kusligt att ha den arga bes- ten kretsande strax ovan: huvu- Men dalen" ligger väl: till |." "uppmärksamheten riktad : : i hundraden öden 3 sökte etter ett El "Dorado — ett and : överflödande av guld. De f > rikedomar, : men, legenden" om El Dorado Jevde kvar; och. så smi gom hittade man verkli- s gen” guld i Cålifornieri, även om. det inte var förrän 4828: Upptäckten släppte lös” ; de: "största folkvandringarn; historien. Av en skribeht ski d- . rades "guldruschen/ PA FT sätt: 2 eetokaren slä Guläfebern: "spre si folk : strömmade : till :från prak: tiskt taget alla delar av världen. Tiotusentals övergav 'sina” hem ' i östra. USA. Mest tog man sig fram5laändsvägen, men :&n:del med det: verkliga äventyrarblodet ; i ådrorna seglade runt Kap Horn på Sydamerikas sydspets; - Det:var' inte många av de'in-. flyttade som. skapade.”sig: några fö) & vårens "och ig" land”; På .den tiden var -Californieri "ett territorium ' tillhörände" 'Förenta Staterna: Det: 'hade” köpts : från Mexi fattiga "15 miljoner dollar; oc september 1850 upp- togs i Californien" i Unionen som 31:a stat. Befolkningssiffran' var då :100.000, Tio år senare hade invånarantalet fyrdubblats, och i dag ”— alltså "bara 'ett 'århund- rande senare — är befolkningen uppe i över 11 miljoner. Enbart under de 'senaste 10 åren har b folkningen ökat med 35 procent. Ännu i dag kallas' Californien Nikkaluokta och berättar; inter- mezzot för Petter Haugli förkla- rar han att de är inte att leka med precis dessa vråkar: Någon gång har man försökt att komma till deras 'bo men. de har gått. till anfall. och det har varit bäst” att skrinlägga planerna” att ta 'sig en titt. på deras Pinredning”. "> Men det' var intressant det: hela tyck- te jag efteråt — sedal man kom- mit ned 'till by! : e "När ”ånyd fått oss en "prat stund ”är”det tid för 1arväl och fara "med: båten” mot-tätbebygg- dare trakter igen, Åter ligger:en tretimmårs båtfärd” iramför "en. Men” denna gången blir det inget solsken. Stora ovädersmoln hopar sig i väster. och det börjar blåsa. Skummet från "böljorna som slår emot : båten. ger: 088 kallduschar då 'och då när vi är ute på den "ganska, breda sjön” Paittasjärvi.: Meh .regnet håller sig”dock borta tills vi. kommer' ned'till.:Holma- järvi,' men 'då börjar det -ordent- ligt :med åska och störtregn. Det knallar på. och'ekot rullar bort bland bergen, .Men i 'bussen : till Kiruna. har vi inte ont av. det. Det känns istället ”morsamt” att ö lagregnet mot” rutorna; Man ”, vänder. «tillbaka med "en. mäktig upplevelse ;jrikare — be- kantskapen med en mäktig och sällsam natur i hela sin Pprakt.' upptäcktsresandena ; ; fann inga | :| gat torra och ofruktbara; Cen. av: "Amerik = ta- ne olden state gulds' nte med tanke på den äd- en. — | a "metallen "utan på grund av sitt.” flödande solsken; guldvall- mon: och ” alla: ae" gyllene” citrus- frukterna. "Det "guld 'som nybyggarna. en gång drömde om finns nu i över- flödande -mängd' —-' dock inte-i den form: de tänkte'sig..: Det är i stället. det svarta guldet — ol- jan — som Californien är så be- römt. för och som man” ständigt | påminns om genom" alla de: tur sentals ojeborrningstorner. . Kontrasternas land; an : ” Californien är till storleksord- ningen - den andra staten i: USA "med + ett ytinnehåll på "410.983 kvadratkilometer.” Det är de sto- ra ! "motsatsernas land.” Högsta” punkten är Mount Whitney, som FC "| med sina 4.418 meter är det kon tinentala "USA:s Högsta - punkt. Death. Valley, ' som bara. ligger tio svenska mil därifrån, ligger 84 meter under havets nivå och är 'den lägsta punkten.: I rord- västra hörnet av Californien upp” går nederbörden i genomsnitt till 190 cm, per år, I sydöstra hörnet regnar det bara 8 cm; per år. trakten av.'San Diego längst sö- der ut:karl man få uppleva ”sen- sationen att plocka apelsiner "på morgonen, åka' skidor i'de snö- rika" fjällen på middager och ta ;ett svalkande dopp i. Stilla” hå- "i vets salta böljor på kvällen, .-" 2 Californinen har 41 bergstop- par som är mer än '3.000 meter höga; En femtedel av Californi- ens yta upptas av 18 national- skogar, : som - ägs - och övervakas av den federala regeringen. En av de mest kända nationalpar- kerna är Yosemito i" Sierra Ne- vada, Dess mammutträd (sequioa' gigantea) är världsberömda -bå- de för. sin storlek och ålder. Många. av dem är 2.000 år 'gam- la, : somliga äläre än pyramiderna. En del är så stora att en 3,3 me- ter. bred bilväg .har skurits ut i mammutträdets stam. i Hälften av: USA: S frukt - Äxer i -Californien, Uv Det har påståtts att Californi- en är den av USA:s stater som lättast skulle kunna N försördande. Allting. rika naturtillgångar, blomstrande - industrier, " en lång kust .med goda håmnar och. ett |. kraftfullt, — energiskt folk. . Det har. funnits ökenområden som le- men. tack vare den koristgjorda': be- vättningen har man fått dém vatt blomma «upp. ', Hälften av hela USA:s förråd av frukt .och nöt- ter ” kommer från” Californien; Där växer druvor; persikor, plom mon, : päron, aprikoser; oliver, fi- kon, apelsiner och citroner. Cali- fornien ” är » också känt för sin prunkande blomsterprakt. . Rik- liga mängder av rosor, gardeni- or,'. orkidéer, kamelior,: luktärter och vallmo flygs varje dag tvärs över” hela kontinenten till öst- kusten. N - tå av landets inhemska vin, och varje 'år firas: vinskörden. med uppsluppna fester, ' Många" av vinfabrikerna'' är , av italienskt, schweiziskt," tyskt eller franskt ursprung. kusten, och .80 procent av USA:s .av dess behov. av sardiner. det, När jag kommer, ned till "President Trumans- personlige : rådgivare, > anlänt till Teheran. för att överlägga i de =" USA-ambassådören i Iran och (t..h) Mr. Harri Å ma NE tes onkomst ill Hvg ältet i Å Teheran vid den ;3ena= Ek Averell Harriman,: hi a n Persiska oljekonflikten. fegendens" el D as rikaste. stater > leat i Californien ”— : utomhusugn, : Californien producerar det mes - vu Det finns gott om. fick "utanför - behov av tonfisk och över hälf. |: -Iten "tillgodoses i Californien. .c.hEet som filmen, ' j löjtnanten; som vin + orado” som” blev tid, nar Californien re betyder. Pgunler ” dustricentrum. särnvaror,” nn niédels-" Poem: Jär detta? af ol olja; naturgas, gunismt -På senare fått allt störr och trä. Den "byggnadsstil. som domine-. envånings- h : villan"! med. vutskjutand? rterbildatö, fönster. — Bone i USA; Numeri Free Californienborna sin. vi a& där ormkring ”' en aoPPedsnö upper: av trädgår H Cngivna av palmer och Blomster: | råbatter. Ofta står där ocks ll. där man Jagar. rt på ick- " över sina kulturella institutioner. sitet, 14 fackskolor och” 45 'ju- nior "colleges," "University of Cali- | fornia är det näst största univer-" pitet i'Anierika vad beträffar an- talet inskrivna: studenter. Det är uppdelat i två större avdelningar en ii Berkeley och - i Los An- eles” "Avdelningen"? Berkeley har 22.400 studenter: och i'den i Los Angeles har 14.300. ' 4 ””Ortsnamnen. erinrar om den tid "då ' territoriet” lydde under. Spa- -nien: och : Mexiko; överallt finner man namn som San Diego, Fres- - Do, San Joaquin” :Valley och Sar , éramento, Särskilt märks det på de många ”kyrkorné som "ligger i en ;lång rad längs' kusten; De flesta har nu fallit i ruiner, men en del:av dem har blivit nyrestau rerade, De mest kända; är San Juan” Capistrano, Santa Barbara och San Gabriel. ”- + Sacramento är Californiens hu” vudstad,' men de två 'största' och mest välkända städerna är San Francisco och .Los Angeles med en befolkning på omkring 760.500 och 2 milj. invånare respektive. San' Francisco "är byggt på 29 kullar och ligger vid kusten. Sta- den är- känd för sina -två : broar som, "förbinder den med förstäder- na" San Francisco-Oakland A Bay 'Bridge; som är 12,8 kilome- ter lång, och den vackra. Golden Gate Bridge, - . "San Francisco har "den; största orientaliska” stadsdelen Västerlandet, Chinatown är en li- ten' stad "i. staden med sina pa- goder, sina röda och gy'lene skyl-, tar, sina kinesteatrar o många | brokiga -butikeér." RE | v Los Angeles -—— " ”änglarnag stad” — är USA:s största stad ' till ytinnehållet och bilvägen som går tvärsigenom är 80 kilometer lång. Det jämna klimatet och det ständiga. solskenet lockar en att vistas ”: utomhus ' hela". dagarina.' Meh det :'som Los Angeles är mest känt för är förstås Holly- wood — också 'den en”stad i; sta- den, där nio störa filmbolag "har sitt säte och. där den vita dukens idoler: framlever' sina verkliga -- liv och. gestaltar one mfabrikens framskapade ysöden. av” Da ; Gebers. -förlag.. Pad sötden. När. vi i vintras en gäng gick tt se på "en film,” som bar öjliga" titeln Francis,' den "Åsnan, så var vi instänll- något riktigt. strunt. Men. i stället fick vi. er upplevelse"; som, on 085 "att skratta, så att. vi filmer i"magen. Nu föreligger n:i bokform — det Nar: väl verkligheten tvärtom '—. smen d - väcker precis” lika stor munter. I Den stackars H samtidigt” får rär' tack : vare "Francis soch som. finna sig/i- att :bli' sinnesundersökt ' åtskilliga" gång- "i hela . Fd Californien är med rätte” stolt Fo Det: har 36 colleges' och univer-" . 4 er, är verkligen ' obetalbar, Vi kan bara ge rådet — ligt så. gläds..me talande åsnan; 3 skall Ni ha :ro- Ad. Fran is; den ycketkäns ' manér; "Den" ”farliz OS AV "hop så ide a bortren "massa om vill: skapa r men särblir tioner av: jskulda slag: 'möärksens ”gärnin, Al taren: förmår hålla un ning, söm gör. att YEsro 82” kvinnan" ella skälrvat Unga” 'kvinnö; Leni "Ochs förtatr PP? en spän- man sahnerli- å de "tryggheten i GR ät öka
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.