: döv! "tens ett brev från: mrs J.. Webb, ning aven > stöld, som >begåtts i" : min bil-Man här! ” imej bara i ett exemplar.: JOHANNA, 0 Cl . Solen < går: upp kl. 346 och ned kl, 20. 50, Mtorgondågens nam | :. MAGDALENA. . 2 Solen ” går (Upp. "kl." 3.48 och ned.kl. 20. 48. Måndagens mamn? : EMMA. Solen. går ! pp kl. 3,50 0 och ned kl. 20 46 Dägenå dikt: - RE Sorger och sår, sorå voro, ns fä döm son dränk dem ochsöv! Gör mig för jordens oro.” el bara en soldag döv, sjödofi hödoft, . sjungande sunnan i gurlganide (KARL. ASPLUND) ; : > Han. också | polisen: i Chicago" fick "häromsis-" som skrev: so CT os "Le Jag "anhåller "om ? fändersök- stulit :en "gitarr, 4 kg brasilianska -jördhötter, par strunipor, en ”skjörta, en sporttrö- ja 6 cigarrettpaket, en aftonklän- - ning och 12 "askar. sardinen, :|ra badande på stränderna i den” "Tofténs dag vid Mellbystrand bil" st Magdalena "skulle göra bot” ”och "| bättring 'och-Jåta: nådens sol ski- "Ina fått nog av: nu och nu vill de -Isvenska folket gripits av ett or -) så lite: självaktning skall ut och jse sig om ' men "om man "sedan "| ner, över 'så många” platser som «| möjligt. Och då får väl bussre- 1. | sandet räknas som nöjet. ; rsig, att trafiken .på våra vägar "[Istycken ibland. Det gavs ingen -'| tillfällén. "Men blev ' det aldrig Det -är fruntimmersvecka.. i dag — redan i torsdags tog Sara vid och hon vansläktades' inte utan kom med den obligatoriska skuren ' visserligen” inte så myc" ket : ändå" > "men "i"förening -med den -starka "blåsten "tillräckligt för: ätt blåsa badstränderna re- na "från" badande —-om' det nu överhuvud taget har varit någ- na underliga sommar. Där bad- dade'ett ovanligt undantag. -Men när” detta ' skrives på fredagen ser "det ut 'som om - Margareta skuile ' lova "bot och bättring. Tänk "om hön och Johanna: och na ' "över alla semestrande som- matgäster och idoga laritbruka-' 're."Regn :har "bägge" kategorier- :sol, sol och åter sol. ' illet för att ligga vid bad- stränderna och sola sig — i den obefintliga "solen '=> . har det hi beskrivligt reseraseri. Man ' reser till Paris och Rivieran, 'man re” 'sér "till : Ängelholm och Falken- berg -"ällt efter råd och lägen- hét. Vårje förening 'med aldrig ser. så förfärligt mycket är! en annan sak. Många gånger tycks huvudsaken - vara att man hin Men ' resandet har det med :ökat till "något fullkomligt fan- tastiskt. I söndags — på Bador- tens Dag — hade denna lands- gstrafik ökat alldeles enormt "och: ; särskilt "hård var:belast- ningen i vägkorset ute på Vär) nen. Här kom det långa filer av/ bilar. på både 20 och 30 och 40 | möjlighet ått komma förbi eller in |'på sidovägar vid åtskilliga så liten" Tucka, 'så genast fanns det Htrågra :motordårar i :dollar-: grin eller, knatterknuttar på ho- .- skare” VSrslat organisten att a parets. intåg I kyrkan spela. ett'| ”. breludium ined takter ör. en sång | ord lydér ”Räv, du har min bortrövat, giv . ”hemne. åter: Några” bröllopsgäster åtor-" a . made. orgelläktaren och. tvingade. att inställa resten' av: g på. «en av. våra östgötavägar. Väged . var för smal för att medge möte . och ingen av bilisterna ville bag: ka. Till:slut klev 'en ”däm, ur; en | ax av "bilarna ' och gick fram, tan den andra bilen, som fördes av en bred jöstgötabonde: : EN tycker” att ni gott "kunde: er .att backa några me- ter. Vi här, en greve i vår bil, sa "damen vänligt men : bestämt." : : Östgöten såg? föraktfullt på- hen- ine. Sade: — Grevar och baroner finns det gott om, : men :jag ' "finns förbaske I Tupper Lake," New York, ru- . sade 2,000: delegater i Frivilliga Brandkårernas kongress . till en - eldsvåda - i" grannskapet, där de ' "skrek goda råd och hjälpte de 1o- kala-eldsläckarna-ända-tills bygg-' naden, brunnit ner till ! grunden, - Set på öret men. Miljonåren" Joseph E, Davies; den bekante tidigare amerikanske am-' > bassadören- i Moskva, uppges för någon tid sedan ha köpt sju nya Cadillacbilar. 'Det är ju ett tämli- gen försvarligt antal på en gång '-— även för'en "amerikansk miljo- när — så "de alltid lika nyfikna journalisterna” frågade. efter: anled=' . ningen, ” -— Ja, ni förstår, sade Davies, jag "hade några 'stycken .garnla, "men > dom blev för dyra, Nya. bilar spa- . rar bensin, : Journalisterna frågade; bur" måns — Det har .jäg ' verkligen inte” reda på, "svarade, mr Davies något » irriterad? Det får ni. fråga min. sekreterare, | . ök a Barnens impulstvitet. + Barnens" impulsivitet ' svarskänsla, Vi lsssrdbare ar fl rn vid - Nyby :järnvägsövergång på I komria "till: Laxästaden. Med "40 :| kerhetskommittén ': " ga bilar mr Davies'hade inalles, ' S Jand: ar o- ra lycksriskerna i trafiken; "Avi | Halland fick ett '80-tal jordbruka- motortrafikanten — - fordras re . från 'åstorpsorten 'stifta be- > därför omdöme, säkerhet, an- SILLÄ LSLISS SARS RO GJ FANAN 4 å är; "som -. etablerade . kappkö - hingari -Det -går "visserligen in” dte” satt” sätta fartbegränsning på "vara om. vår duktiga träfiksä- kerhetskomriitté 'sätte upp nå” gra stora" Narningstavlor i lik- het med; vad som den. satte upp sin. tid.- Eller -som det finns vid södra ». fnfårten till - Halmstad. Där "står ' ungefär "så här: -- Väl- km tar det en kvart — med '80 kan "det taga månader ått köra igenom "staden. Något i den sti-' ler skulle inte skada även-i Lar holms utkanter, el Ett annat förslag att Hjälpa. upp'trafikproblemen på Värnen är att man skulle sätta upp tav- lor; ”visande vägarna till -Mell- bystrånd: och-in till staden, Då :| finge långfärdsbilisterna se,' att här finns: ett mycket farligt väg- kors: Ett/ tidigare”: äv 'trafiksä- : Laholm -uppgjort. förslag -till- trafikdela- re . vid ' Mellbystrandskorset. tycks "ha "helt och'hållet be- gravts: inne "på länsstyrelsen; ty vi har int hört ett dugg om sar ken på "länge: : ” : Ett annat-problem här ute.på Värnen, som «trots. alla skriver rier . och. allt 'ståhej inte löses, är: "barnens lekplatser. : inte vara på gatorna, de får in- te vara ' på ”eykelbanorna och inte i'trädgårdarna. : Var .skola de stackars ungarna taga vägen? Och föräldrarna »' äro "livrädda varenda gång: de släpper tt'en liten "unge. 'Vi efterlyser än' en gång" snara 'åtgärder för ått lösa lekplåtsfrågan . på "Värnen, -— den -är "aktuellare än: någon an- nan stans i staden just nu- med jättetrafiken" där ute. - "+ ' Men; vi skrev'i' början: om det myckna” resandet:och då skall vi i sånningens” "namn . 'också "tala mål för-många studieresor, Och |. ting -4.'en :skånetidriing om ”vad "ett :80-tal lantbrukare -från' As- "torpstrakten vå äpplevd al, rä JT ordbrulkspröblerén : 1 sö kantskap men under "onsdagens bussutfärd "med Fritz "Holmberg, ihade ' våra vägar men hur skulle det . De får orm att södra Hallånd blir förer FE är vi: återger följande : lilla > skild- 1 Nyvång, som färdledare,' Denne; II JSSNI ESS SIS JL SPIS INS AAA ärArinsk, "Torpet : låg . till synes ensligt och dystert i höstdagen, och så rörligt var det inte heller i verk- ligheten .vid de två små stugor- na där uppe'på höjden. Gammel far. Hög-Johan,. orkade inte stå i så mycket numera, Hans steg Var "stapplande tunga, hans : hår antagit. vördnadens "vita färg, 'men i ryggen var han rak som ”en 'soldat. Och; soldat hade han i sin ungdom: varit, Han -.: var fältjägare "av gamla stammen och kunde berätta många minnen från " den tidens knektliv' vid Frösö läger.' ve "På "gamla "dagar "njöt Hån” nu tillsammans. ned sin hustru.”sitt otium ; på. : Lövtorpet, - "som han ärvt efter far sin. Märia, hustrun var förstörd av gikten” och ; kun- de. med möda flytta : sig inne i: stugan, men hon orkade ialla fåll "laga mat åt dem bägge. De ändra kvinnfolkssysslorna /bruka- de Nils-Imber; som "hyrde i den ändra. stugan på torpet, snällt sköta om, 'Och både" Johan -: och Maria ' var tacksamma för det. Imber 'var.en snäll och Tar 'män- niska, som var glad åt att kun” nå hjälpa” de gamla, fast hon själv hadé. fem småttingar att sköta ' om, Dessa voro till och med så -välartade att -de någon gång då och då bar in. ved åt Jo- han från. vedliret nere på gården; När Maria då bjöd, ungarna "på nygräddade våfflor, som hon" bru kade "göra ibland, lyste de små barnaögonen - »av en tacksamhet som var rörande,” Så det rådde en 'fridsam enighet på, torpel Men detta tilltrots kände si Johan" i dag äldre än vänligt. Och : undra på det. I går följde han sin fosterson, Hasse, till grå- ven. Det var tunga steg sför ho- -nom och för Maria, och för byg- dens ungdom med, ty Hasse var allmänt omtyckt: bland sina kam- rater. Och i går hade byns ung- dom mangrant. samlats vid hans begravning. Talen och blommor- na voro många, och alla hade en- dast gott att säga om Hasse, - Prästen talade om att :”glöm- må och gå vidare”. :Glömma "och gå vidare — det går kanske lätt i ungdomens dagar, men när man Fastän han”endast var deras fös- terpojke,. så vär -Hasse ändock liksom . deras egen: son, som de tultat "med när "han var' en liten "barnunge "och "som de fostrat se: dan han var helt liten.” Och nu hade "> hans stoft bäddats: ner i den! mörka "och kalla. jorden — nu; unde de inte mera få "höra -deny- & : piltens alla möjliga och oriöjliga frågor och, intehel "ler kunde de höra den vuxne po; kens levnadsglada skratt. Nu skulle de glömma -och gå vidare,. . Hasse hade liksom hört hem- ma 'i 'Lövtorpet sedan. han var hade : -nämligen kontakta hållningssällskapets . försöksgår- dar i södra delen av vårt norra grannlän , och tillika - hade” der halländske - "Jjordbrukskonsulénten Henry Gustafsson mött. upp :och gav, värdefulla muntliga redogi relser. : Annars : var ”Brödalts gård": i Östra Karup den första anhalten på : morgonen, .Där pågår i hus- håliningssällskapets nötkreätursförsök -genom : kors- ning ”niellan | Angus Aberdeen samt” "låglands- orh : SRB-boskap köttkvalitéer; "Därifrån gjordes en "avstickare ' till - Skummeslövs- strand, där kaffe intogs på. ”Havs brug”, På Vallberga gåra' var det; inte blott "den 'omfattande kalkonod- lingen, "som "väckte uppmärksam- het —-1,500 djur visades där just färdiga för” slakt — utan den del- vig hundraåriga. bebyggelsen, stu- derades med en andakt, som -om man varit nertbygdsvärdare alle- samman. ov: Tönnersa var” en annan d, : där. hushål NA "bedriver växtodlingsför- Sök, :Besöket här kompletterades på ett mycket värdefullt sätt ge- nom jördbrukskonsulentens -nä varo" och hans ingående redogö- relser för allt som försiggår i växtodlingsförsök ”inte: bara -på gården ifråga utan i hela land- skapet.”Cården- arrenderas sedan år 1949 av, hushållningssällskapet i' ävsikt $o nörföra - fältförsök --av komplice lokala 'växtodlingsproblemen, ' Går den omfattar 82: hektar åker" och |; inom! densamma "rymmes två ' för] "Halland karaktäristiska jordar; -Jättlera. "och : mellanlera' - samt flygsand, 'Vilka.-återfinnas i stora sammanhängandé 'områden; " På porund av dessä; jordolikheter till- Jämpas. tvenne; olika 'växtföljder, "deis, åttaårig: för. leran och dels! yraårig för sandjorderi, år jordbruket stifta närma- "bekantska] med de',sénaste landvinningarn "på dessa områ- den "och ifråga . om" de problem, söm särskilt gäller för halländskt jordbruk. 'Spånadslin är en odling av 'särskild betydelse för Halland och beträffande oljeväxterna. upp- törnar sig vspeciélla problem för denna" bygd, varför försök. dj iden ägen: är i gång. , Så 'slutår redogörelsen med tt man tittade på kraftverken "Forts, &; nästa sida. : VA ” v AV ANTON LITFELDT hått | till. sena ålderdomen har man "svårt ätt glömma år som gått och 'händelser som timat. - regi :: vissa. för: utrönande"-av tillväxter : och |: nämnts att 'där ge- | rad 'nåtur, ägnade” att belysa dej en liten telning på ett par måna! der, då Johan och Maria tog ho- nöm till sig sedan hans far, E- Tik, hade dött. Erik var Johans bror och det var därför inte mer än rätt att pojken fick en fri- stad hos dem, Detta särskilt som de själva inte -hade några barn och "inte heller tycktes få några. Fosterföräldrarna - varo ;: således mycket" fästa ' vid -pojken båda två och det 'var därför inte un- derligt ,om svårmodet tyngde &e- ras: sinnen ”nu när pojken: inte Jängre fanns. Den lille pojken tycktes triva2 så bra där Uppe "Hos sina foster- föräldrar 'i Lövtorpet och deigjor- de' också. allt för att. han skulle trivas, : Barnen -, bruka inte bli alltför bortskämda -i. torparstugor na på landsbygden: men fråga är om inte ' Hasse: blev litet 'bort- skämd ändå. Det var så lätt till när det i hemmet fann3s endast en, som båda tävlade om att pas- sa. Så kom skolåren :och Hasse tycktes -finna : sig - väl även då. Han "slogs som . andra. pojkar bruka göra med sina jämnåriga, och han var med om-.att. hämta bollarna till ”fotbollslägets' stora spelare när tillfälle till. detta gavs. Precis som åndra pojkar. Och > när: «Johan skulle utföra gårdskörslorna. var Hasse ralltid framme och : skulle : sitta bredvid och hålla i tömmarna "alldeles en- sam. Då var: pojken kavåt, i: :. Åren gingo och snärt Hade han skoltiden bakom sig :och; började "komma ut bland ungdomen, Han började." "söka sig flicksällskap, g | blygt.: och oskyldigt som . unga pojkar ibland hava för sed; - och han tycktes också. finna, sig väl tillrätta" bland ungdomarna, Poj- ken hade nu vuxit. ut .till en" stor och stark yngling, som inte -var rädd att hugga i och arbeta där det behövdes, -Och det behövdes vid Lövtorpet. Där fick han "ån- vändning ' för sina” unga krafter. På sommaren vid röjning och od- ling och. på Y vintern med timmer- huggning, | Allt efter som. ären gtigo tyck tes det d som om, det -på nå- got "sätt skulle bli 'för trångt” för hohom' på Lövtorpet.. Han .bör- jade bli orolig, och. tycktes :inte nöjd med någonting. Inte.-så att han. klagadé. Nej, då. Aldrig hötde. man ett klagande «eller, klandran. |. de ljud "från; hans" -läppar,. Men det syntes på. honom att han inte trivdes som förr. Han hade -fått oro i blodet, Han: umgicks, sinte som förr med sina kamrater, ä- ven "öm man. en och annan : gång, kunde "få se, honom .på.-fotbolls- I planen, ' Han” hade förut, varit :en ledande ”krafb.. föra. bygdens. : Ung- | "teinplarlogen' och. stu ket i'byn håde i honom en: tro- gen arbetsmyra,. och otaliga .nät- | fer satt han uppe i sin lilla kam- .mare' och plöjde igenom den -lit- | + teratur "som ' fanns.i; biblioteket. Han. vår” dock inte den tråkige, förläste. yngling, . som man: skulle ]: kunna 7 tro; : utan. ;en käck och glad "pojke; 'söm 'ropade ut sin livsbejakande : hänförelse. till ra- + |) turens upplyftaride. krafter, .. :. "Men: torpet var ingen framtid "honom '— .det "måste "Johan medge "även om han”. gärma skul- le” ha "sett att .Hasse. stannade där. ; Men '' när...man- börjar bli L ' förstår man nog inte "ungdomen. Man kan iäte se saker jamnåa -sätt som de ;.En söm "förstod .det var dock Margit, söm. Var anställd ;på .ka- féet nere i "byn - -och som --Hasse biktat ' sig "för. "Hasse "och .-Mar- git: hade haft .sällskap.; i ett par år ' och; 'de "räknadés "allmänt i bygden,” somm ”ett fråmtida :par. Man” "sade , att :de, passade - för. "varann, "För" Margit hade Hasse talat "om. hur "han kände -det. Fosterföräldrar äro - nu -en -till- gång ” för "en föräldralös. pojke, men. den som aldrig haft en mor: "ellör”far att ty sig till, som ald- rig fått del av den äkta föräldra- kärleken, : han 'har i sin ungdom gått miste om -något. väsentligt. Visst var Johan och. Maria. bra, det 'var inte tu tal :om annat och nog gjorde dom vad dom kunde för 'honom, :men de förstodo-inte alla "gånger pojken och kunde inte heller. förstå honom. som.en sätt kom Hasse att sakna något :verklig far och" mor. På detta -han kom att "sakna något att förtroligt : "gå: till med "allt som rörde sig hans barnahjätna. ' Klyftan . 'var” för stor mellan hans psyke "och fosterföräldrar- nas, hur väl de ville honom, 'FHan lät" dem dock "aldrig förstå detta, därtill. var- han alltför finkänslig, utari «han arbetåde vidare, och "förhållandet - mellan honom 'och Hans föräldrar: var bara "gott. Hän hade redan som liten ' pojke kallat 'dem far: -ochy mor -och det-. ta kom han att göra även som äldre, ' för. han. såg att.både Jo- han ''och Maria" tyckte om .-det. Men dette' till trots tycktes klyf- tån "mellan "dem och honom bli större 'ju' äldre .han : blev, Hans kontrakt med "människorna -bör- jade "också 'bli..ett sökande; ett trevande och han trodde att det berodde ' på att han saknade nå- got, att 'han gått miste om, nå- got som de allra flesta ägde, Han | som förts tillsammans vid 'fron- "| såg 'Ztt,han- efter ' att - ha hört 4 : Den "äldsta ' svenska 'bonde- praktika. man "känner trycktes 1622. 'Dehn "har 'senare 'blivit 'om- tryckt "Hera : "gånger, både "helt och delvis. "Bondepraktikan. hade. tydelse «och allmogen. inrättade. till väsentlig: del sin livsföring Den -är en : folklig 'råd3 och -:läro- bok,” skriven på ”ktiagglig Vers: Den "är" "inte ”pursverisk ' till” ursprung; :utan är "bearbetad versättning "av "de "tyska 7 "och danska "=" wöndepraktikor; "gom. trycktes: sredan på "1500-talet. "Vi skall 'i "det följande "bläddra nå-' got i denna unika bok och se vad. den har. att: "säga OSS om akor. avgörande stegen i de skiftningar: livet. redan givit honom, - började "vid ”jultiden "var "Hasse därför :en av 'de"första som; sök- te sig till fronten, : Han "liksom försvann . från Pygdén "och man hörde. ingenting !från "honom, på länge. "Man -visste "givetvis "var I han £anns,. ty: det "var ingenting” av mystik" kring” hans resa, men han lät: inte'öfta höra av sig, Så smånångorn. slutade ' dock - detta: krig och Hasse kom hem, Då var han dock :inte :alls-samme "pojke som 'några - -månader förut hade givit sig av. Al den'sprittande: glädje han förut ägt var”borta och han hade fått något av sol- datens : "bestämda uppträdande över ” sig, 'Han "hade blivit mera manlig förut,” Och "han hade | givetvis: lärt "en”hel del av -livet ute bland : ölika "slags människor tén,: :'Den . gnagande oron hade dock "inte. lämnat . honom. Och han "tycktes inte finna ' sig : till- rätta uppe i Lövtorpet, : ve När :han- därför "vid andra | finska kriget åter :sökte sig ut till fronten "var "det nog mera för att han:såg en chans att komma ut. igen, "Tydligen ”hade han” nog deh "gången hellre : sökt: sig ”till fredliga värv, men han såg ingen möjlighet att 'komma ut "til 'så- I dana och "därför: "grep "han till- fänet, "Det är”dock troligt att han den > gången . hellre "tänkte »Sig västerut; dit många. ynglingar :Bör' funnit ' det 'svenska. hemma för trångt före honom sökt : sig: Från. "början. sutto. Johan "och Märia :. varje skväll "vid rådion | med en: ängslig bävan när kvälls- nyheterna "pågingo” för att höra om frivilligkårens trupper ; "hade framgång eller": småningom lärde de sig dock att, 'resigneraande konstatera att kri get. bestod av motgång :och:med gång "och snårt kunde "de: vrida, Så ven : 2däg | som” det : Fbud” upp "till. Lövtorpet ' att "Hasse skulle komma "hern, faen han var'sårad. "Det var långa dagar uppe tor pet .inrän de "fingo visshet "om hur. det stod till mea' hohom;"Var han 'svårt "sårad? Kunde han ' gä? | ifrågor "ställde de"”sig själva men de kunde ej få svar på dem-förr- än !Hasse' åter var hemma. -Efte en lång väntan kom han 'så änt- |; "ligen. hem,;' men ,'då var den 'fötut friske: livsduglige ynglingen ”en- dast en skugga av'sitt' förna” En: granat, hade gjort, honom” RN invalid och ' dét var endast "med möda”: "han "kunde förflytta” sig med älp av två käppar.» Nu hade " han "sett så : mycket , av mänskligt elände: att: hans tro'på "människorna var. helt. sutplånad.; Hans egen skröplighet gjorde väl också -sitt ; till att häns:dli fiek -resjgnationens Pp gel. var dock tacksam” ter ha :fått-sin>frista gjorde "också 'allt vad de kunde för att underlätta hans lidande och, han ' var dem mye ket tacksam. därför, = Ungdomarna i byn komm öfta upp : till 'Lövtorpet och hälsade 'på honom, och så småningom fick han : veta att Margit var, förlo- vad :med en militär söderifrån. Det sades att han redan lämnåt henne och 'dragit 'sin' färde, men folk pratar så mycket om sådana saker att man inte vet vad rån skall tro. Det med Margit gjorde ett djupt intryck på Hasse, Man detta' blev ännu dystrare." Man kunde se att han började tackla av. Johan : förstod att hans poj- han sörjde. hårt över - "detta. Ma- ria hade ännu inte kunnat fatta/ att det var så + däNet ställt med . något mera än en vecka" sedan hade Hasse lämnat detta jordiska. Nu hade hans o- roliga själ fått lugn från jordiska bekymmer. Nuskulle Johan bara glömma och gå vidare, 'Så "hade prästen" sagt. . , «Där inne 'i stugan hasade sig Maria som vanligt med svårighet över ' golvet... vette ut över älven stannade hon och strök en tår. från kinden. — Du, Maria, sade Johan, Han Ads o ki S SS IISI Kl ba ble ge tie hade 'så småningom vant sig vid att 'rådgöra med sig själv om de c LADIES bodd kiosk Pistös Ett” axelock ur en > gammal a bok" & som fordom en den allra största be-. efter 'dess råd och sförutsägelser.: När första ryskefinska Kriget "motgång. "så Var' han" kanske . blind? Otaligal|(C Då skall ät ägnväder" den hela. | nen: så varsnaridetta eétt- gott-år, ke inte 'skulle -leva så länge och l. Vid ' fönstret som.j: få och ting. vid "direkt ”oitering be: hålles "originalets "stavning. ”. Titelbladen: på de gamla bon- depråktikorna "har vanligen den: na föskription: . Em läten "book . 2 - : som 'kallag 1: .: 7 oc Bonde-Practica : eo 1 eller «i: a ond -+ VÄDHER- BOOK lära” heelg: 'åhrséns 10pp antijan varandes ' | fr ifrå ävr ” p nu ”migh a mycket "förstånd. lärer-iagh tigh! bonde 'practica 'är' mitt namn .: I Pläss migh/ thet skal varar titt - Den "första avdéemmingen i denna märkliga bok vinledes -med" dessa ord, "på :vars vishet. :ej ens den mest: kritiske Tätt gärna kan :an- märka: ”Det:är tt vist .ocH sant ordspråk < tsöm "allmänt" säges: Det är en god vän, som" varnar en annan: frå; lyckan förrän ' den kommer;” Bohdépraktikang” ”första' 'ävdel: ningar :> ge -mycket noga besked]. na utläsa: väderleken . under det kommande året :redan i -midvin- tertid, ”sarat "tyda ' en idel andra tecken, hungars och ”furstars ' «död, -krig, sjukdom "på" människor : och "djur, etc. Härvid :spela ”de' tolv dagar-, na” rn "stor roll, Den första äv dessa dagar, är juldagen "och den sista” blir följaktligen; den 5.ja- nuari.. Var och en. av:dessa da-. gar motsvarar alltså "januari; an- nandagen . februari o.s.v: 'De'fles- ta månaderna ha -jämväl:i :Bon- depraktikån 'andra namn än :dem vi är vanda -vid att kalla :dem: Januari är ””Thors månad”, fe- bruari ”Göjemånad”, etc. Efter ”de tolv: dagarna”. följer: så ”de sex -märkesdagarna”, där ' den första dagéns:förmiddag motsva- rar” januari "och eftermiddagen februari, den andra 'dagéns för- eftermiddagen "för-åpril o.s,v. Sé- dan : har också Bondepraktikan en i dél; att ;säga "om ' S:t. Jacobs dag. är tre söndagar före denna dag klara, blir det mycket korn det året, men : regnar det dessa dagar blir ;kornet -medelmåttigt. 'Om. ”Huru :vädret i "hvar månad skall blifva”: har den. gamla folk: Den dag 'sorå "Månan begynne; NE » skall. du teckna, Om än , dage: Tecken och Planet | Biter den Planet” och Teckéns akt. . ; allmännelig, Det blir vackert "väder om 'Sklner han röd, då kommer stort . väder hit, vor: Skiner : han blek 'skåll' du” förstå, Då skola vi mycket .ragn få. : När månan är : blefven ny märk ig, akta. ”visserlig,- Orå har rägn den nästa Måndag ” -månad'. gifva, + Då. skall av' "dig. månad blifva. säger Bondepraktikan,. .Om julda- gen' infaller på en söndag betyder Moskvas borgmästare A. Jasnov har ; nu kommit till Paris för att deltaga : i festligheterna kring - firandet av vär 2000 årsj Han - mottogs På flygplatsen av en dele- gation som utnämnde honom" till. hedersborgare. Detta tackade han "till men han tackade nej: till en bil; hotellrum "och "en vacker flicka, fordon av ällnogen MT mättes” den största. betydelse o om hur dén vetgirige skall skun-. "som "kan -förutsäga ”ko-' middåg. är 'märkestid :för mars, S - Vattumannen: styrer ,.Benkalfven .. a Öfver fötterna råder Fisken sl | | Han gifver sig" själv. i:stor fara, vakta Er, att du ej låter'i en 3 bast | ett'sorts' tabell över månené och ; planeternas tider 'och vad indivi- fr den bör, och icke'bör, göra under "| dessa." Sedan följer en utläggning i] om årstiderna, Och så en liten. detta att en'varim' vinter kan vän ”Itas, kommer den :på en måndag blir våren god, 'men 'i- sommartid ' Blir det svåra oväder; / juldag på "Jen torsdag betyder blåst: i våren H och På en fredag att ögonvärk |] skål . mången människa" svårt plåga, "Röd himmel "på "morgonen en nyårsdag” betyder" krig. och o- väder, sorg och" klagan, Så: Imyc-' s| ken dagg som faller i-mars,' så . | innehållande” Tiågra 'sköna 'reglör : huruledes mnän”skan- känna -och : mycken frost efter påsk 'och så : mycken dagg i. ”skördemånan”, alltså i' augusti, ”Regnar det en. :| påskdag blir. 'det ' litet "foder det. året, men är samma helgdag: klar . rv blir det "mycket. smör det året”. :| ”Pingesdags rägn är sällan god", . säges det "vidare i Bondeprakti- kan och för: den-som vill veta en: sätt: : ihm du weta hörudana Vinte- ' ”ren "vara må, . Få skal du "Allhelgona. Dag i skos ; - gen -gå, FOch "därest en" "Bok uppléta. ä ”Hvarpå du skal få veta, "Där må-du dig ea spån avskära, : nära, Menär samma spån våt och tok. tig," : Där Kommer 'e en Kal vinter” buktig, ” gtöbm juleriatt” betyder. 'mån- ga" furstars | och stormäns "död, Sägs det vidare i denna bok:och del hälsoråd, sa det orena och överflödiga blo-" det” och gör ”att människan kan -behålla'sin' sundhet och naturliga” ikarskhet", Den som mycket svet« ' "tas bör ej. underlåta att ofta. ä- kan, Men man skall noga akta” -sig för åderlåtning i ”hunddagar-, åderlåtning 'på ledamot då månen. Man skall ' ej mycket kall och ej Keller 'vid-för- -varm "väderlek. "Bästa tid för 'å- derlåtningar 2 infaller så . höst. Och så . följer. det "ex slång utläggning om ”tecknens'.” hållanden till de olika” Jemmarna IA änder; rv regement. till bröstet”. länder; Vv oes Öm” tat hatver « Lejonet : om- t BOYS och: akt, : Lungor,, står i Jungz. fruns" mågt;” Stenbocken regerar > Knä och får, fo och -Skenben, . Hvem läkedom tager Big. till, | OcK, icke tiden akta vill, : Och ej flitelig vill: CM försvara ". der slå, , - När det Tecken regerar henne". på, Söm "denna figur 'månd' ar up- penbåra, ; + Så kan äv aig länge sund; "ock SE ' kåärsk bevara, vilt äuiteva sund i naturlig" ti ""gkofs” lif, ;. j Synneriig! med a Koppar och jäder- + 1 ER a an san ae ”Böndepraktikan ””har sedan en utförlig redogörelse — på vers respektive månader, allt' med. akt . givande .på ”tecknen”, Det -finns också gott om trevliga och -åskåd liggörande teckningar i den in-' .| tressanta boken, 'För övrigt upp-" 7” tog - almanackan i' äldre tid -ett ”tecken” för var dag — Väduren, . Krabban, Skytten; etc." Enligt Bondepraktikan bestämdes en in- divids karaktär, såväl som ”hela . dess levnad,:helt av-det ”tecken” den” föddes i. -Att vara född: ex- empelvis när: "solen löpte i -Vat- ;| tumannen var. bra mycket bättre - ;jän att vara född när solen -stod i Fungfruns tecken o.g:v, > - ”Bondepraktikan 'upptar också ' snabbanalysering av Människan: Elementer. — 'Jord, Vatten, . Vä- der och Eld — hvilka ibland ;af - | dessa fyra'hon hafver. mäst af, därefter får hon sin egentliga Har tur.” re, "eller två 'elter tre dager efter "nytändningen, vill det också” bli hela "eller åtminsione som skulle vara hans v der. tiden i Paris. Han skulle do: Då "som « höll dog som en -solday... som" en ung soldat... ap sooray trias? ati Ati med värdinna också, FR FA PEYSTEE Forta, & nästa sida, 2öpp ab leds fint FSE STSYYSPERES å är han torr, varm Vinter vill dig liksom texten i Qvrigt — för vad ' : 'T-som "bör göras :och icke göras 1' till fyllet, säger Bondepraktikan. > | Och. vidare heter det: «= Md na” (17:juli>—20 aug.) eller för ; för- ">. kommande - vinters. väderlek. re- i > I kommenderas "detta: ”föttarings- i det följande nämnes sedan en ..: " Först och siat är. ”det förstås "åderlåtning :soin ;re-” : kommenderas, :Den "sägs ”utren-:. , "derlåta sig, säger . Bondeprakti-" nl går -i det ”tecken”. den: tillhörer. "| åderlåta sig vid --: ”Människan - är skapad av fyra ' > . Sådan väderlek som en dag. för. 2 ? rr KA NE rn NR FEV EE vT FEVEFETTFYN 4 NYCFETEFTSYLYT! PrYYTYTrT: FYCETTIESTYSOCTETN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.