val Tot Lördagen den 28 juli 1951- 4 fa år sedan Laholms BK sist ; pokalmateh;- -—. Det äri år jämt fyra år sedan Varbergs GIF, och Laholms Bollklubb sist möttes. Det var i en seriematch i Varberg och då "vann : hemmalaget med , 4—3, Hur det skall gå i morgon kväll är svårare att säga '— båda la- ”gen "bör dock vara tämligen jämnspelta och under alla för- hållanden blir det en spännan- de" kamp om HP:s' nyuppsatta vandringspris. Gästerna förfo- gär över ett snabbt och välspe- "lande lag och' klubben ställer - upp'. med ordinarie garnityret. — Säkerligen ett. mycket "sevärt generalrep "inför . seriestarten. : Matchen börjar kl. 18. i Varbergs GIF 'ställer' upp med följande: "> Lennårt Norin, Stig Idegård, Folke Andersson, Fol- "ke Nilsson, Bror Zhar, Lennart Bengtsson, "Gunnar Andersson, Artur Eliasson, Anders Karls- son,' "Roy Johansson, : Sigge Bengtsson. ' .. Laholms ' Bollklubb: Kurt + Svensson, Kurt : Nilsson; Olle Nilsson,'. Sune Johansson, Len- rt ' "Jönsson, Lasse Karlsson; Sven Erikon, Bror Erik Johans son, Bengt Vilson,; Lennart Ols" son, Stig Larsson, NT Körnhult har” premiär ny” PT idrottsplats å "Möter Mishult i morgon. . Kornhults Idrottsklubb” har länge: haft "det besvärligt med + planförhållandena men nu har arbetet på den nya planen a- vancerat så långt att densam- ma kan tas i bruk. Och detta sker i morgon med en fotbolls- match" mot lokalkonkurrenten "Hishults AIS. Det bör bli en trevlig ' match "och det är inga- lunda säkert att. Hishult vin- ner. Ty när nu Kornhult tar sin nya plan i besittning, så vill man öckså visa sin "trogna, hem" - mapublik att. mån kan spela boll. nosa Matchen ' börjar 1. 46 30 "och Kornhult . stäl'!er -upp med föl- jande-lag, som samlas kl. 16.00: Mander” Nilsson, . Rutger Al- marsson, : Lars Larsson, Len- nart. Artursson;: Tage :Götesson, Gunnar :Olsson, . Torsten An- - dersson, Einar: Artursson,. John Nilsson, Tage. Karlsson; 'Allan - Olsson, Bror Svensson, Tage Ja- | cobsson., AM : ” Korpserien i Växtorp: Bkogsarbetarna--Handelsanst, AL Därmed har skogsarbetarna för | första gången erövrat vandrings- - Boknytt - "ANDRA INSEGLET, roman'av : Dennis Wheatley. Skoglunds förlag. Pris 17:50, inb: 24:50. En: av den populäre engelske Äventyrsromanförfattarens popu- ”läraste hjältar är hertig de Richleau, känd från ' bl a, Till- träde förbjudet, - Farliga makter m, fl. Och nu kommer han till- baka, Det är en ungdomsepisod, som. författaren valt att behand- Ia och tiden har förlagtg till den hektiska Sommaren 1914, Berättelsen . handlar ' om hur hertigen blev inblandad i det ser- " biska hemliga sällskapet ”Svarta handen”, hur han mot sin. vilja ändrade yrke från goldat till Spion och hur han sändeg utom- landg för att införskaffa upplyg- - ningar som kanske kunde ha för- hindrat det första Världskriget. . Från fredens o, överflödets Lon- don följer vi honom till det glada ien, det gammaldags Belgrad : an sedan till krigstidens Tysk- rn Hans rang och Personlighet mn, honom enastående ' förutsätt- Bar för hans hemliga; verk- mötte” Varg 2 Stort intresse för söndagens I ; Linodlingen har "kommit att spela en mycket betydande roll inom ' jordbruket, i södra : Hal- land. 'Sedan den moderna -lin- odlingen togs upp. för ett. de- cennium sedan” har linodlingen här utvecklats. på ett glädjande sätt och de naturliga betingel- | ser,: som. här finnes, tagits väl tillvara. .: Numera har linet en hallänningarna och” i samma takt som linodlingen ' ökats har också -Jlinverket ; i Laholm byggts ut. Y "Men stillestånd betyder till- bakagång heter det ju och där- för arbetar man: ständigt vida- re för linBdlingen i Halland: Detta uppmärksammades ' ock- så av 1949 års lin- och hamp- utredning, som i sitt betänkan- de gäv Laholmsverket de allra hästa lovord 'och som" också förordade 'en väsentligt utökad odling "i . sydvästra de!en av Sverige där väderlek och jord- mån .skapar de bästa 'betingel- SS serna för allt. bättre linodling. < Ett led i denna utveckling är givetvis att få fram allt bättre - lin genom att odla bättre sor- ter... Denna försöksverksamhet handhas i första havd av Sve- riges Utsädesförening i Svalöv med dess: verkställande organ, Den- på olika sätt däribland genom försöksodlingar, på olika stäl- len i landet, företrädesvis in- om -Hallands linodlareförenings område, En. sådan finns på och där hade Laholms Tidnings ra dagar sedan i sällskap med Linlaboratoriets . chef, dr Kåre Fröjer och chefen för Linver fanns. - Stråstyvare, tidigare och stråstyvare, tidigare och mera avkastande sorter än. vi haft förut, berättar dr Fröier, Det på de bästa jordarna, Men nu finns det i' Halland sedan tio som sköter -sina odlingar fint men som har relativt lätta jor- dar. Det är dessa odlare, som vi vill hjälpa med att få fram sorter, som just går på de lät- ta jordarna.: Därför bar också linverket : i- Laholm bekostat dessa försök, som lagts på ex- "| tremt lätt jord. Resultatet tar vi sedan hand om, Vi 'undersö- ker kvaliteten hos de nya sor- ter, som'--genom . korsningar kommit fram vid Svalöv, I — Men vrvalet kan vi inte göra i Svalöv.-Det måste ske på de jordar, där linet sedan skall odlas, Det vi har här på Brun- rie är ett långtidsförsök, Det yr första året ;och än har vi inte gjort. så stora erfarenhe- ter, Man kan inte bedöma li- nets värde' bara efter ett år eller ett försök, man måste' od- Ia det flera år, och under skilda betingelser för att få fram vär- det. Här har vi nu tjugo olika förädlingssorter, alla" från Sva- löv, : som. vi. skola prova och jämföra dem'med Herculeg och Concurrent, ' vilka . redan äro stadda på avskrivning. + På Svalöv har vi fått fram flera sorter, som redan håller samhet, på att tränga ut de nämnda, nå klldringon av de diplomatiska fortsätter . dr, Fröier, Vi har er som ledde till krig och Sam Mäktiga härarnas första I på me Wwiabbningar är grundad nston Charchills Världs- krisen och EE Ta lika förnämliga människora också en berättelse A Intriger, hårfina och "om en stor entligt - spin- eka, "tyrsro om våld, mora räddningar — kärlek. En' utomor nande och intressan man av främsta mär] kallat dem Gerda, Margareta, Kristina — det är något kvinn- ligt. över Lhnet och dess'an- Arp Ne gör att vi gär- .|.na ger linsorterna kvinnonamn — kanske också "en reminis- cens från Blendalinet. Och des- sa sörter äro nog så bra, sär- skilt Kristina, men de fordrar bättre 'jordar. Just 'nu, äro. vi därför på Jakt efter lin för. lätta jordar, Som jämförelse har vi här givit. Hercules. och : FIEYTTTTETTIYTTSN é : i A Mt ANADDAARAAABIAA. ASASLAASADKAMNAASAAAADANAMSA SNDAAAKASKANAISAASDADASHASADAMRADMAASDA En: | intinsiv försö öksverksamhet pågå : här för att. Moesha och högre avkastande linsorter” mycket stor betydelse för syd- | och bedömer. Speciellt rädd är jett slagregn, :."linlaboratoriet där soml757: na bedriver: försöksverksamhet |" Brunskogs gård i Eldsberga. medarbetare nöjet att för någ-! ket i Laholm, : disponent" Lars. Ekberg;- titta på vad som där, . -: - mera avkastande sorter. .:;, = —' Syftet med denna odling : är först och främst att få fram: säges . ju : visserligen och det. ; med rätta, att linet skall odlas: år tillbaka en hel del odlare, |: få r "samt Cascadé-"' "en amerikansk' sort ' och Formosa; en, holländsk. "Hittills har det” ju, "varit så, att.75 proc. av den”; svenska; linodlingen burits” upp av. :-Hercules och: 25 proc, av Concurrent "men. de tre damér- na: härovan kommer snart att Ligglin e; omtyckt. Under tiden” som vi pratar går,, vis längs den långa raden av, "parceller;. >— "små "iordbitar! med olika linsorter.” Och hrr Fröier " och . Ekberg: berömmer man . tydligen för :ligglin, det förstår vi snart, ty så snart vi kommer till 'ett. lin som aldrig så lite ”nickar med huvudet” så får : det: en bock i. kanten: Men + tågakvaliteten, som är 'A och O för: det ekonomiska utby- tet," försämras i mycket: hög grad om linet "lägger sig efter Snart märker: -vi att Sw 222 tycks vara en sort; som : de båda. herrarna gillar, något som man kan bygga på. Om några år så har vi säkerkt gen 222.i marknaden — fast då skulle vi förmoda att dr Fröier vackert kvinno- Vi : passar: på : att fråg: dr Fröier om linets sjukdomar och särskilt .-linrosten,'..som man tycks: vara: särskilt - : rädd för och den mycket « om; rivna gul toppsjukan. .e :-— Den senare är då inte på långa "håll så" farlig,:som' man, basunerat' ut i pressen rar dr Fröier. , Dess 'betydelse har "betydligt. överdrivits och orsaker och följder .äro, ofull- ständigt utredda. Linrosten där emot är'en svampsjukdom, som vi äro rädda för. Det finns ing- en. möjlighet att spruta bort den och de svarta fläckar, som den åstadkommer, följer med ända in i väven och går inte att bleka' bort. Enda möjlighe- ten är att odla rostresistenta sorter .men sedan är'risken — som med allting annat — att rosten ökar i livskraft och går på även den; -. oo Linodlingen skal fortsät- ta; den saken 'har ju den stat- liga utredningen med all tydlig het fastslagit, fortsätter , dr Fröler. Det är också självklart att. den passar särskilt bra: i Halland, där jordbrukarna gått in för den med särskilt allvar. Här har man. förstått, att det inte är någon krisbetohad "od- ling utan inlemmat linet i den naturliga växtföljden. De hal- ländska linodlarna kan sin sak och förstår, att det finns något att vinna på linet, därom: vitt- nar. inte minst den intensiva försöksverksamhet, . somm '' här pågår. Av: odlingsfö Sverige äro 'gålunda största de- Ien koncentrerade till. Hallånd; ': Det finns en förvånans- värt stor; husbehovsodling' av lin här i landet och på Svalöv får vi varje år emottaga c:a 15 ton för lönberedning, Detta rö-' tar vi och skickar sedan till: lin» spinnerlerna och så får odlarna lingarn : tillbaka; Det skulle nu nr vara min önskan att dessa hus- + fram stråstyvare, Rigor behovsodlare i större utsträck- ning än vad. som varit. fallet ta Gel av: ya rön och inte hålla på med gämla inrotade. former. Sålunda : borde; man ' både, så och: rycka” betydligt tidigare; Och". arivända de nya sorterna, | slutar Fr Fröler. Nr o frågar: disponent: Ekberg: om erfarenheterna: från den stude resa till” ”Hnländerna” Holland och: Belgien, som hän: nyligen företagit. - : Yr Ryckningen' där var i full gång” för: en: vecka” sedan,' när vi -reste” ärifrån, berättar dis- ponenten,... medan vi här får vänta till. nästa .vecka..> Linet stod ju utomordentligt vackért men så odlar de: också sitt lin på : vad jag” skulle ': vilja "kalla ren : trädgårdsmylla, Hade vi lika fin jord,'så'skulle' vi ock- så 'ha lika fint lin, Man hollän- dare "och belgare har den för- delen, att.de kan så en "månad | tidigare än. vi: '. Därigenom in- faller .linets : vegetationsperiod unde; den tid när fuktigheten är; jär nast och” ymnigast. - En stånd, Som finns" där. vo Ryckningen' sker till stör- sta delen; med .måskin, och de har både stora och små ryck- Iningsmaskiher..I mycket högre utsträckning än här ryckes lr net och. lägges i strängar var- efter det bindes för hand; Där- igenom "hanteras "linet. varsam" mare, Men vi har fått två så-' dana stora. maskiner från Bel- gien i år. och i. dågarna håller vi på att prova dem, Vi tittåde också på nya typer av skäkt- turbiner med både för- och ef- terskäktning.. Så att det. göres allt en.hel del tekniska'fram- steg. på : området, slutar dispo- nenten. . | :. Smycken! och kläder för 17.000 kr. stals ur bil, Smycken och klä- der för. i det. närmaste'17.000 kr. stals natten. till onsdagen ur:en bil,. som var, parkerad på: Wah- |' rendorffsgatan, Alla de värdeful- | la föremålen, som tillhörde' frö- ken -Cecilja Koskull, Ringstorp, | låg, 1 en kalvskinnsväska, som tjuvarna. hade. tillägnat sig ge nem ; att skära hål på sufletten. Väskan innehöll ett svart smycke skrin, > ; märkt, med ; bokstäverna GK. Det' värdefullaste smycket är i platina, hjärtformigt och för- sett." med tre ” större "och flera mindre briljanter sarit en' fäsnål av guld, Nålen 'är. löstagbar, Det- ta smycke värderas till 10.000 kr, Vidare innehöll: skrinot ett hals- band" av' odlade pärlor i storlek ' 15—45 'och värt 6.000 kr., ett par manschettknappar i guld med det koskullska vapnet i röd, blå och vit emalj, värda 400 kr, samt en lång klänning i blått," ett par guldskor och toalettartiklar, Stöl- den begicks mellan kl. 22 oci och 0, 30 = Tänk så lustigt, herr Lund, att ni är vänsterhänt. : ton Ja, vi har. alla. våra. sm genheter,: 2 Inte jag, "herr Luna, ' >.— Jasså, rör ni om i katrekop- pen med höger hand? : «. . — Ja natur!” Btvis, herr Lund. "CC Ja, "där kan man 'se, det är en. liten egenhet. Vi. andra" rör om med-skeden, 7” > Vv a hushällrtngs-" och lanthushälls Joen av barn.i i Ungern . Em Kvinna, som "just komrnit såsom " flykting > till Wien, från I | Ungern; meddelar att de unger- ska "mödrar," ': som uttagits tilll. värnplikt, måste lämna" ifrån sig sina barn till myndigheterna un der ; former: ; som... verkar ren tvångsför: äljning i av srbarnen, Hon medförde själv :det Pkvitto” givit kommunistmyndigheterna > för-hennes barn, i. « Kvinnan, som. var änka, dag "fick hon order: ått: sinfihna sig spå Rakosi-barnhetartiet=7 ”på Csepel-ön + -Budapé rande "sin tvåårige soh; ;-Där fick Hon beskedet att:hon måste gå in i armén och.att hen :|nes barn skulle övertas äv.sta- ten, Kvinnan" protesterade, Tigg- dej” grät,” men hon fördes till väntrum; där tolv. andra” efter. fick gå till en a di: hämta": pengarna, hon ett kvitto," som hon'-medfört på flykten- till Wien.”Kvitt av följande lydelser':fö= :'”Matyas ”: Rakosi-barnhemmet intygar '" härmed: ätt fru Istvan Nagy, född Julia: Kovacs; frivilr lig:i. folkarméns första; kvinnliga ON ba dag; mot: en: surima rarinnor, som” lagts fram ev en | sakkunnigkommitté; finngg folk: hälsoinstitutet "inte" tilltredsst Het "har. närnligen ägnats” de" yr- kesarbetande: husmödrafnäs; pro- blem, :' rationaliseringen ' av :lant- husmödrärnas arbetsonir Adé lands köks inneutbildningen till é sam” utbildning äv m lärarinnor 7" i i då . .det' dels vidgar lärarinnordas arbetsfält och: dels kår ändkäs lan "befolkningen ”i städ landsbygd. . Dan le fr '. Det : förefaller. emellévtiä” som: om utredningen uraktlätit att ta ställning till flera för samhället 1 sin: helhet: mycket" vikdga proc; bleminställningar, som: faller: int 'hågor undrar man,» vilka .som. i framtiden” skall. ta' hand: om de människovårdande' . uppgifterna" inom dessa befolkningsomräden, ex; barnavård, ålderdomsvård, sjukvård, .hemmens ' skötsel, med synpunkterna lagda på kl. a. hy- Bien, ekonomi och trivsel, s Även om . det” genom rationalseringsåt: gärder av. skilda slag hlir: möjligt att: väsentligt nedbringa behovet av kvinnlig arbetskraft Btorstår dock den befolkningspol ska 'sic dan” av saken, vilken inte" torde vara minst viktig. Utredningens synpunkt, . att konsument» ..och producenthushållen : blivit; så lik- artade-. att” någon "skillnad i lä- rarinnornas utbildning inte läng- re fordras, . synes vara "riktig så länge man strängt begränsar sig till 'den inre Kushåliningen. Men om man' tar med husmödrarnas hela arbetsområde framträder ge- net. ögat. väsentliga "skillnader. 4 inom thus- hället” ägnar sig antingen helt åt den inre hushålla: ngen eller. ock- så :har' hon- vid sidan härav ett | Bland. ”allätare” och” skadedjur "| Statens: "växtskyddsanstalt ivett | blir I å | värerida.> bagare”alltf Jer,-men:'kan även -leva av törra Té "lande; Allt för liten uppmärksam» | dalen: där: ”korng går” -| upplevelserna Jondo. Man. upplever inte jakten "| på samma sätt då. Klappjaktér "| där. man står och får viltet til ljäloe, Iusor, mj Mj -oret, "hus-oret, vanliga mjölbaggen, s svartbruna jöl- baggen,-' kvarnmottet och; natt- smygen,' : se” där” några "allmänt spridda insekter: (alltså långt i- från alla), vilka uppträder: som! skadegörare och snyltgäster i fabrikations- - och lagerlokaler för livsmedel samt i bostadshus. på animalier kan Åt ex, nämnas "| brödbaggen, vanliga ”, tjuvbag- gen,” gulhåriga | tjuvbaggen, fläskängern, pälsängern och kackerlackorna! tt "Alla. dessa » och en lång rad dessutom : — vi kan i hastighe- ten” nämna körnmal;, "kornvivel, stövsländorna + och. fuktbaggar- randé för. människan". och hen- "| nes verk, en del av dessa 'skade- | + djur "är "dessutom direkt hälso” | vådliga. ” De presenteras nu” av I flygblad;” av: vars innehåll man kan göra” issa nyttiga lärdo- som "Bara". är 14 lirneter.. långt, ä rallestädes ämnen,” "som detta "djur? angriper, får en & gendomligt.. oangenäm : lukt och I därtill" direkt hälsofarliga. Hus-öret har. nått ryktbarhet på grund ”aåv-att det inte sällan .: oerhörd ' myckenhet förkommer ”S ch” vanliga mjölbagg en» ; känner: "åtminstone Dessa: > mjölbagga pl mm "långa": — angriper. kvarn” produkter och andra” vegetabili- rått- "och" .fågelkadåver ' (hu!) samt är inte sällsynta: i duvslag na — vär i högstå. grad besvär > Hlbagge, nallsmyg” uirenliga. sayltgäster i. hemmen: Los ne ” Svartbruna räjölbaggen sprids lätt från bagerier, kvarnar och . livsmedelsaffärer med dé inköp ta varorna till kemmen och för orsakar mycket” obehag” genom den envishet, : varmed de håller sig kvar: Ibland går de: till an=: grepp mot txtilier av olika slag; Kvarnmottets larver är pigga på”. mjöl, gryn, bröd, kex, mandel, torkade grönsaker - 0. 8. Vv; och". håttsmygen, ' som är ljusskygg - och "i. rörelse företrädesvis ; fom natten,” lever "av. stärkelse- och sockerhaltiga : ämnen. — Djuren kan skada även tapeter, stärkta tyger," bokband "etc. i sina för- sök "att komma” åt Klistret. X HN Brödbagrons' matsedel, omfattande, . Brödbaggen ; är . känd, som skadegörare i ”brödförråd; Dess ' larper : går illa åt speciellt: hårt. bröd. men förgriper sig också på mjöl; .: gryn; : mandel, ” diverse. . kryddor, kaffe, te; kakao; tobaks; varen pressadé växter, insekts-' (| samlingar, lädervaror. m. m, Ni stan lika mångfrestande 'är -va liga tjuvbaggen, - Om fläskäng- ern 'kari:sägas att' den är ytterst vanlig i förrådslokaler och bo- > städer, dit den ' söker sig för att angripa hudar, - rökt kött och : Korv, ost” m.m. Pälsängern är” ett. vanligt "skadedjur. på : hudar i |och skinn, 'yllevaror; stoppade” sutligen kan könstateras att de : är värmeälskandé, De trivs där-. ill. för förträffligt i bagerier, bryg>-. dch . har. — för att citera flyg. om bladet = och” sint mörkfärgade saliv. ned-;. .söla "allt. som de Rommer: i ber och gama fågelbon. röring mer.” 'sång, de; trasts gare: på året, Den jubl lant friska" sången "har mogna Jag står ute på gärdsplanen, i lefter mjölkningen. Spannarna här "jag tvättat "och "hå Mjö:kflaskan fick" ötannå ne Jag "ställde '- bäckvattnet.. ” Isom sjunger: 'mellari "stenar ter." Där: skall den. må lika gott som i.vilken” "isfrys som. helst. : Jag tänker: på: att. det i över- rmorgoti är tid att ta: fram gevär ret... Då börjar: jakten på zing-] duva . deh skogsduva:: Samt: på änderna.-;: Man” känner :" alltid den största lusten "urider "dessa de första jaktdägarna. Man glä- der sig åt: lyckade .skott — åt under. ; jakten: Jag jagar för det mesta ensam; : | eller. med” en : eller två kamra- ter. De:stora jaktlagen är av sig ; är > egentligen s.inte heller trevligt... Det kan vara på kanin i: alldeles, överfulla marker där 'en utskjutning -måste till. ' Men] har man stövare känns det mye” ket roligare att stå ensam, el'er med en karnrat och höra på. det jublande skallet då en jösse el- ler ett rådjur är på språng. -. Nu går jag in, lämnar skym- ningen, juli sista skymning, sen kommer , den första mognadens] tid, augusti, månaden då skör- den” sätter in, jakten begynner | och" kräftorna kommer. ' Då. jag ätit och läst min dagliga tidning tar ' jag fram viskare $ch olja och rengöringstrasa.. Det känns hemtrevligt, ännu sitter krut- lukten kvar i gévärets pipa och man ' känner: lusten 'för jakten . | vakna då den” blanka. Sålpip. "| tillfäl en., Som för. ett par år: ser ligger, sval:i'ers "hand... It Barnen. samlas runt: om, Jag berättar om; Jakter jag gjort. Om m lyc ade skott vid några 3 än Ar dan 1 för ett enda skött. Minnen, minnen. a " Man sitter "och ler och "barnen N frågar” och hela rummet är fyllt” ; . av: "trivsel, :: Och i "övermorgon, skall "man ':åter vandra inne Yr skogen beredd till skott i på que. vorna.' Eller längs med den por-'s lande" och kluckande ån där än-” derna sträcker i skyfaningen el-" er: just i dagbräckningen:; 5 fl : i Seh" gevären "är klara går jag ut en' vänday ner mot dalen och ser” korna - som ' mörka diffusa '. fläckar i den snart. a'ldeles kom.d pakta skymningen, Det blir:änt 4 nä bara skymning, hela natten'i ” igenom, mörkret kommer först: senare på höster. ' Men dimslönd ' jorna virvlar runt, älvdansen är; trådd. Jag står länge, länge. och ser. de: virvlånde vita slöjornä, mjukt: och . graciöst "glider del fram och åter över det dagglitts rande gräset. Man känner i så-si dana ögonblick en vild tacksam; het över att leva — att vara till i denna värld. Olyckor, krig och! : andra tråkigheter försvinner het tar överhanden. Juli sista nätter kan vara underbara; sommarens mognad och fullkom tack anar det som snart skall ske, ' höstens övertagande av makten, ;' säden som mognar, äpplen. som . plockas' ner och allt skall åter - bi som förr om åren. Kretsgånz= gen — men alltid lika nytt — fast man vet hur det skall bli; > En ugglas. hoande följer mig då jag sakta går in för att lägga - mig. En ugglas :hoande: och juli: " skymning — = det känns gott att: leva. ser yrkesarbete,. i de flesta fan för; lagt på annan plats än hemmet, Husmodern i producenthushånet utför: däremot ett betydande. ar- bete "1: jordbruksproduktionen jämsides med att hon sköter, den HAN OCH HON - - var: sin bil kolliderade med, dunder och brak: - Hon: — Det var > "mitt fel. Han: — Visst inte! Jag såg er - på en halv kilometers avstånd ” . och borde ha kört in på en sidon inre" "hushållningen, ” RO FEVETTETvvg VEFTTETEETTYYVETTVIVYTTITTTI väg, nd | | ning'talar i skymningen och man " !- , ) , lön idee natet ödneR sd rYverveS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.