Haven Mp ' få . i i - H I i | | vener t X ru. sn nn en "> intade' "niskor; vå ag Kärasjn! - Betsatda! Ty om de kraft- : gärningar, som äro gjorda i ;" eder, hade blivit gjordx I Ty- rus. och Sidon, så skulle dej: för linge sedan Mava gjort :. bättring i säck och aska, :. : Matt. na Morte Det är farligt att' trotsa. Gud låter icke gäcka sig. Vad är nu' .Karasin och Betsaida, de förr I så ' blomstrande städerna på Gennesarets strand? Borta, för. När man står bland . Kapernaums " ruiner, ' tycker man sig höra Frälsarens verop genljuda i själen, Stenarna ta- lå om Guds rättfärdiga dom.” "Det var trotset, som störta- .de Israelg folk. Judarna trotsa- de Gud, när han uppenbarade sig i sin Son för att genom ho- . nom rena deras gudsdyrkan, - gjuta ande och liv i ordet och frälsa folket från deras syn- der, De trotsade Jesu varning- . ar, de trotsade Guds godhet, iV självgodhet: växte den ena ge: - nerationen upp efter den andra likadana, hårda : "Och trotsiga, De böjde sig för ingen och ble- vo slutligen krossade. : "Vi må. spegla 'oss i. gångna släktens sinnelag ' och” återfin- «Nå sanima drag hos människan « Vi må låta Herren varna oss, innan det: är för sent. Vad ha vi att trotsa på? ”Vi blomstra såsom gräsen, .Och vissna. lika '- fort; Ej hjälper. konst, ej båtar makt”, ;' Det är ju iönlöst att "trotsa : sjukdomen." Man har ' blott att ge sig på nåd och'o- : nåd, hur det än må 'utfalla, Det är lönlöst att: trotsa ' döden. Vi . ha blott att' ge oss Då nåd och . onåd." Döden ' är: hård och: o- et att rotsi- barmhärtig.: Lönlöst är spjärna" mot udden. Det. Ä > Ba” sinnelaget - förlorår alltid, "och trotsa vi Gud, finns "intet "hopp. Vi ha' ingenting annat att . göra än ge oss helt åt vår Fa- der, som" skapa; Ut 088, ge Oss på "onåd. Nåd — "underbara "ord! I . Guds kärleks: offerlåga försvin- her det trotsiga' sinnelaget, och Guds kraft verkar en "verklig sinnésändring; en ny'livsåskåd- ning, som, drager mig allt när- mare Gud; så länge iag lever. ' Ödmjukheten , är Mästarens vis dom, och ju mer. jag lär, desto |” » mindre blir jag i mig själv, jag "lär mig äntligen att skönja sän "ningen Och: låter" sanningens |: "Ande: göra mig mer. och..mer sann :: och "uppriktig. Denna självrannsakan- är ytterst, vik. : tig,. ty det trotsiga sinndlaget z är medfött och förleder oss till att vara oss själva nog, lyda ingen, varken. ud tler män- Det : gångna ' halvseklets | "fruktansvärda. världshändelser | £e-:088 mycket till: eftertanke, Människorna ' trotsade på sin styrka men: förlorade Guds väl signelse; 3 NA ve ass, om 'Guäs ord vi hi Utan att därefter göral. Ve oss, 'om”Guds' verk betraktas " Men hans vilja intet ktas!: ve om Gud vi övergiva! na Mera . «drägligt 'skall det :bliva' För ett Tyrus ogh ett Sidor) v: än för kristenhetens Sion, ; Paul Nilsson. Laholm” 10 hem; P. Boreman. = Skogaby 13.30 hem; p.- Bergman. Veinge 13. hgm, komm. Rydén. Tjärby 10 hgm. komm. Rydén, - Mästocka 10 shöm. m.: nvf. kh. Ljung, ” Knäred 10.30” hgm. m, skrm. och nvg. kh. Eriksson, : Hishult . Lörd. 18. helgmålsbön. Sönd. .10 hgm,.kh, Gustafson. Ränneslöv 9,30 hgm. m. skrm, 0, nvg. kh. Sjöholm; . Ysby 13.30 hgm, kh, Sjöholm. Hasslöv '13,30 hgm. kh, Hallind. Våxtorp Fred. 17.30 konfirm; Pp. Mastnolm. Sönd, 9.30 hgm, astholm. Hårsabäcks skola 10 gatj. kala > Halljna, Ö, Karup. 9.30 hgm. m. "skrm, 0 nvg, kpr. Norborg. - . » Skummeslöv 13. hem. kpr. Nor- borg, Hiöneryd 11 hem. m skri. och nvg. De gamlas lag.: : Båstad kl. il hgm, Lördag kl. » 20.30 helgmålsbön. » Hishult, hos Johannes Ottosson: -' Söndag: 15 predikan av Skog-! lund och Eriksson. s Ekeryd, Betania: Söndag 19 mis- sionär Aron: Andersson, Alm- borg. : H ve arg, : "+ ätt platsen avstängts på grund "| ha vägrat att sätta upp en'toa- : | kamrer Sven Hellström : berät: - "vår. tid när "det är så "gott om titlar så Tan nästan snubb- lar över direktörer, disponenter och fabrikörer är det en titel i nitt tycke den vackraste av al- a trotjänare, som alldeles kom" nit bort. En trotjänare, där fin- ies. verklighet bakom det ep tet. "Att under, många år tjäna med” trohet, det ' "må vari den väl i alla' fail: något som är värt att hedras. a : Jag : skulle i dag vilja mana, fram bilden av, 3 trotjänare som alla gått ur” tiden för en del år sedan, sa. : Om, du. går ner Kyrkogatan en'liten gränd som officiéllt bär namnet. Gamlebygränd, när vi var barn kallades, den allmänt ”Asträdet”, här finner: du.;3 små hus och. i dem 'framlevde dessa hedersmän sin tid. i ” att det 'var något så. spännande OH: 13 kungörelserna var lästa 'och ' jag ” undrade alltid om inte en. ; kyrkan någorlunda varm. "deras dotter så jag såg henne "mest var dag men aldrig såg jag ned mot Lagan kommer du till: I Kyrkovalktmästare' Per Pål son -var född 1850 och kom. .i kyrkans. tjänst 1891 som ringa” re. och dödgrävare. År 1897 ef- terträdde. han. kyrkovaktmästa- re, Bromberg och innehade bå- da tjänsterna till sin död 1925. - ; Som. barn minns jag i vilken jag alltid satt i kyr- kan och väntade på att predikan "skulle | taga : slut och Pålsson . upp. på "predikstolen "med ”kungörelserna, jag tyckte att se honom stå bakom prästen flicka ; också kunde, göra. det, Hela '; vintern: . var, det nog ett ; far. du nog, jag gör det odd och det hade inte gått om inte hans hust 5 tig som hon var. Hon gick bort och tvättade för folk. Jag minns så väl en gång, att hon fällde ett yttrande som var så betecknan- de för henne så det måste jag ta- ga medi dag. Vi barn hade väl gjört, något som vi var rädda för, tro'igtvis en reva på klär derna eller dylikt, då kom Thil- da och-såg på och 'så sa hon ”de: e väl inte. hela. världen det är inte stort mer än halva”. Thilda ' Nilsson föddes 1852 ock dog 1925, Hans Petter över- levde henne till år 1934, ' ' Den tredje i raden var en a yn "ganska båfr estande arbete att få Då vara uppe mest he [3 var det;a' kålla” eld? ide. stora järnugnarna "och julnatten var: det nog ingen” -tanke på sömn. Som god hjälp arbetet | 'vär hans hustru: Bina som. al" tid hjälpte. till. med. Jing I Bina. Pålsson öddes" 1853” "och d 1915." Hon var en "duktig. kvi nna "och "sällan ser: man en mera” lugn och, sansad kvinna Alltid -i gott humör. Som barn "var "jag mycket” god vän med: henne'- på .. dåligt humör. eller > fälla 'ett hårt ord; fÖMN Det fu lgjorde sitt. "äbete kyrkans tjänst; för Pålssons del: i'hela 34 å år och när han lagt sin. vandringsstav c ertog hans. son Emil Persson. hans arbete; . : Näst i intill. Pålssons, bodde hans svåger Hans Petter :Nils- son." Hans ' Petter var född 1855 och arbetade i nära 50'år på La- holrås Bajerska Bryggeri. : Från de: första: timmarna på' dygnet till. dess sista höll; han på med itt göra. Det var nog inte mån- timmars ; . sömn: om dygnet "och för sit arbete hade han den mesta tiden” 10:-— pr'”vecka. I sanning inte mycket att försörja, familj: på ' män, : hustru och 5 Hur kunde detta gå und- dan gre bror til Hanhs Petter Nils- son, Bengt Nilsson, d.y. Det var BINA ch PER PALSSON. så! Sot: om män” ned "namnet Bengt så man måste skilja dem på ' något : sätt och så blev det Bengt den äldre, Bengt den yn- gre och Bengt två' gånger. Den siste var Bengt: Bengtsson. + Bengt > Nilsson "d.y: föddes 1864 'och dog 1928; och i hela :29 år” hade han tjänst som gårds- karl :hos Järnhandlare Jönsson. Det ligger i'alla fall något hed- ”| rande både" ;för den anställde och : arbetsgivaren méd en”, så" ng, tjänstetid: och Jag. är. matt: du" hållet med”; mig på "att: Trotjänare är: en "mycket vacker” titel, en” riktig heders- CK frågan :om en 1.;De-'genare. åren har det varit så,-att camparna helt. o- lovandes. fått slå upp sina tält på” " platsen | mellan Lagan.och intill -- kräftstatio- nu har det blivit så många, : att” Sydkraft: helt; en= kelt tycker att det bif för) mycket och : här stängt: rela platsen för alla campare," En Halmstadstidning. påstod-i går, t av att Laholms stad "jelt skulle lett: där nere men-så är inga- lunda'' fallet "enligt "våd 'stads- far för Laholms Tidnmg. Saken bar” "aldrig varit' på tal inom drätselkammaren : och sålunda kån staden inte ha sagt varken ja" eller nej til toalottfrågan. Däremot har saken behandlats i" hälsovårdsnämnden och" där ånbart "rönt välvilligt motta]: sande. ' "Vid ' "sammanträdet i I torsdags "var det meningen” att j sätta upp skyltar med -hänvis- dens toalett vid brandstationen men " nu faller ju 'den. frågan när Sydkraft inte vill hä. dem där längre, > + : Men - frågan om en lämplig plats före camping har tidigare "Varit på tal och stadens myn- digheter har alltid ställt sig välvilliga, omtalar stadskamre- ren vidare, Men var skall vi hitta någon lämplig plats? Det får: inte vara i närheten av några högspänningsledningar, annars hade ju platser mellan Lagan och idrottsplatsen -kun- lat användas — man är rädd för att de. campande skall släp- "I stås en toalett; Men" en sådan ” gon bättre plats att föreslå, Laholm är åter. I ning för de campande till sta-' tänkt på platsen. mellån Lagan ; och” Lagavägen "nedanför: Kro- niska vårdHemmet och upp mot Värnen.; Här är ju en'-vacker plats men?” här krävs det 'för- kan ju ordnas av enklare slag. Men är det någon, som har nå: så tär Jag”tacksamt emot upp- slag;” slutar stadskamreren. får väl hoppas att DK och häl sövårdsnämnden gör sitt bästa för" ätt. ordna "saken till nästa år. Ty; dels bör ju staden :kun- na vara så tillmötesgående mot bilande; och cyklande : främlin- gar att man -har någon stans för, dem: att : slå" upp: sina tält; dels blir det - väl alltid en del pengar, som. stånnar i staden när gästerna handlar i affärer- na eller sår på caféerna d är. sommar och. under- bart vackert' badväder 'om da- garna, ”det". märks "på trafiken möt: "Mellbystrand: Men, samti- digt” . börjar det gå mot Höst, "det? märks inte minst på att kantarellerna börja komma nu. Men ".i några större mängder har vi inte hittat dem än — på Vårt speciella ”kantarellställe” Växte de rätt så glest öch nå- gon konservering" blev det inte fråga om än. Däremot var det betydligt : bättre... tillgång” på vårt ' "speciella - blåbärsställe, - Och lingon ser det också ut att bli. gott : "Men ett. "annat hösttecken omtalade” -elektriker Emil Jo- hansson för OSS, när. vi.! går träffade - honom på- Laholms Stortorg. ; Det: blir. nämligen biopremiär - -på Centrum redan på tisdag medan Scala: får vän- ta några veckor än... Sommar- uppehållet. har "man också an- vänt väl på Centrum och när de biobitna. laholmarna kom- mer dit mottages de ev en helt nymålad . och renoverad hall, som även" försetts med ny ar- matur. Repertoaren i höst blir VG app "drakar. Vi har även FANS PA Na också fin, lovar hr Johansson, eds på sin! i 2- årig "Metrövakt har "dömts. till fem" "års fängelse villkorligt för dråp på 'sin hust- rus älskare, den” kommunistiske s | borgrnästaren i Champigny.. =: ' Metrovakten,; '” som : själv: var I | konimunist, '. omtalade '.:-; under rättegången - att borgmästaren hade; kurtiserat hans :fru” me dan han" själv "gick och” sålde kommunistidningar " på "gatorna. Han”. hade ' vänt sig till partiet som hade uppmanat borgmästa- ren”att låta. hans hustru vara i fred men ingenting / hade hjälpt. Hustrun, som "också var -kom- munist; var vice borgmi tare: Champigny.' | ; Då Metrovakten upptäckte att han inte kunde göra slut på deras: förhållande bes! öt han: att emigrera”, till Polen: 'och: börg- mästaren lovade då: att upprätt- hålla ' endast -”strikta' politiska förbindelser” = med hans hustru till "dess? att-hän”hädé ämnat" ländet.” Fo. dagar" senare hade emellertid +' borgmästaren :: stagit med :: sig "sin kvinnliga kollega på en: inspektionstur..;/Det: blev för mycket för Met När” borgmästaren” kor; tit sitt de och sk med fem skott:: Prod för övstlagt mord. Hon'» förnekade satt. -hon hade] bivit utnämnd : till ' vice: -borg- mästare” på grund: av älskarens inflytände. jul Å endast på ett ”straff i princip”. och Bland” det första” på pro? gramrhet står den svenska fil men ”Kvartetten' söm spräng- des” . öch Valt Disneys beröm- da, tecknade sagofilm ” ”Ask- ungen”. Sedan blir” det bara: fi- na filmer lovar Han rundhänt. Ja, "det får vi ju se: så. små- ningom, - : Thilda .vårit så /duk- sedan | Charles Kette ring 1' lämnade . college "har. han ätt in liga. Sitt första uppdrag fick han av " ett' bolag ' som tillverkade kassaapparater och ville: ha. en maskin som kunde drivas elek" triskt i stället för den vanliga |m; modellen sorå sköttes för hand. Alla sade till Kettering att det var ett outförbart projekt. .Men den unge uppfinnaren började grundligt ,. studera kassaappara- ternas konstruktion... Han" lade rhärke till att veven på appara” ten inte alltid 'var.i användning utan bara drogs en eller ett par gånger med några minuters up- pehåll. Han räknade .ut att mor torn” skulle” kunna klara den tunga” påfrestningen” om "den I fick”tid ätt ladda upp sig under de få minuterna” +=' och den lil la 'motor som ' såg dagens ljus är i' huvudsak ' densamma som fort- fhrande " arivänds. i miljontals kassaapparater; ' KE et "! Ända sedan Kettering var lir ten + pojke, . 'var det hans dröm att få gå i college; Han studerå- de" också dels' vid Wooster Col- lege, dels : vid Ohio'State Uni- versity, 'men 'han- överansträng- de ” sina ' ögon; höll på att bli blind vid 23 års ålder och måste ett par gånger avbryta studier” na, När han var 28 år blev han emellertid - färdig mekanisk och elektrisk ingenjör, + => : Kettering blev tidigt chef för forskningsavdelningen i bilfir- tion, ”öch det är där han gjort sina” stora uppfinningar. . Mer än .”någoh "annan 'nu' levande man , har Charles Kettering bi- dragit till ' bilindustrins utveck" ling. "> ul . Förbättrade Diesel- . motorn. En av.hans mest kända” upp” finningar är den. lätta och:snab- ba" Diestlmotorn. Rudolf Diesel, som framställde den ursprungli- ga motorn, hade hämtat idén till den, från: -studier"av” ”polynesi pas "tekniska färdighet för:hun"; dratals, åt: sedan; Infödingarna ä eld ' på. en fnösktorr bit genom” att ' hastigt: kom" primera luften i ett ihåligt bam- nia" metod! och uppfann": år, 1893 sin revolutionerande: motor. :Men både" "han "och ändra "experter efter honom ansåg att' en Diesel bära kunde fungera” om den:'var | mycket stor och "arbetade lång- samt. Varje. hästkräft 'krävde- 94 kg. I tio år” ”arbetade” Kettering Bå att framställa "én”Diesel som var: lätt ”öch gick snabbt. 1934 kunde : hans ””omöjliga” Diesel- motor driva ett tåg med den då otroliga medelhastigheten av 123 km i. timmen. Nu för tiden går hans motorer méd nära 200 km i'tinimen;; och vikten Her häst- kraft är TY kg” 7 "annan" av: hans" iriömför ramställningen av snabb- torkande” billack. Det tog' flera veckor att -måla bilarna och lå- ta! dem 'stå och torka. Kettering rådgjorde "med - målarfabrikan- . terna; och: de förklarade att de möjligen" :skulle ' kunna ' minska Kettering sade att han ville mår da en bil på en timme, fick han bara: : artiga : leenden: till svar: Kettering'; gav. sig inte” Han träffade". en” fabrikant som till- verkade ' snabbtobkande : lackfer- hissa, ' ;men den: torkade ,.så- fört den kom uti luften och: det var litet "för hastigt för Ketterings syften... Det var ;:eméllextid - +till-' ; räckligt för. att. han två och ett halvt år, senare skulle” ha fram- ställt 'ett- billack söm" hade: upp-. +.” idealstadiet: det, torkade inte för långsamt sörd målarfär- gen "och inte för fort som lack-. | fernissan.” i -Eliminerade: knackningen bilmotorer.. H Före” "världskriget höll” Kette- ring 'på med ett anrat Problem. Ha örsökte . öka kompressio- nen i bilmötorerna" och 'samti- inte : : knackade, Ett par "kemi-" ster. på ' hans laboratbrium fick i uppdrag att leta reda påcett ä äm" Aé som "kunde" åstadkomma '. "att khackningen minskade, ". Efter tio år och försök med 10, 1,000 "o- lika" kemiska sammansättningar tröttnade kemisterna på att för- söka: göra : underverk, De tyck- ae I Tobias.” An SA NAR FAN AA ALAA ASA ngr na ÅA te att Kettering kunde 'ge- upp att göra” "det, omöj”, oxporiment, och det är ett ber vis "på hans stora framsynthet; Vid den tiden! 1923, var det inr motorer; - men . Kettering visste föreslog en "hy ning,” sultat: den procent. drig ' slutat studera, och. varje nytt studieämne han har tagit Le upp har lett. till 'en ny uppfin- ning, Han' lärde 'gig' flyga och studera flygteknik, Det resulte” rade i ett litet 'robotplan, som Han :' framställde -.under första Världskriget och som :. kunde transportera 122 kg sprängäm” nen 96 km och" sedan automa tiskt fälla. dem.” Han studerade friktion och lyckades framstäl- la "en "ny. sorts smörjolja som Amerika för att: bota "nervösa patienter. "Han upptäckte också att "orsaken: till den utmattning man . General Motors Corporar - burör. "Diesel: utvecklade: den" Motors” tider med två dagar. Men när! på digt” . framställa” en: inotor- som | Än >, a ss DA ARA ARA dand Ra som följer. på hög feber är att or "Charles. Francis Kettering, ett av de' största uppfinnar- genier ' som '”någonsin levt i Förenta Staterna, har aldrig resignerat ' inför det ' omöjli- ga, aldrig lärt sig att-säga nej. Därför har au snälltågen Dieselmotorer,. 7 därför : är vindrutor av splitterfritt glas, bilarna har självstart och "omkring en halv: miljon per- soner är: sysselsatta inom yrken som för en' tid sedan inte "ens. fanns till. Dickson Hartwell skriver i den” ameri” kanska tidskriften Pageant om denne man, som anser att framtiden kan,.bli precis vad vi 'själva vill ha. den till. : ,kroppen . förlorar . salt genom den starka svettningen, Nu in- går salt' som en viktig "ingredi- ens I dieten för dem som 'vistas i heta länder. En annan av hans tekniska "uppfinningar inom me" dicinen är en "mätare som ger utslag "när "nervösa patienter förlorar: för mycket syre i blo-t det. . Både hans frå och håns sys ter - dog i kräfta, och det är en lo orsak till att han|- bidragande - nu, som komparljon till General chef -: Alfred Sloan, i Sloan-Kettering-institutet > för kräftforskning i New -York stu- .derar möjligheterna att tillämpa på . industri-tekniska ,' metoder . kräftforskningen, om i Ett annat område" som intreg- serar honom I mycket är de rike- domar. man kan hämta ur ha- vet. "Hur man skall undvika att utarma orden är ett gam- malt problem”, & säger han, ”Men om det blir kritiskt kan vi ta vår tillflykt ” till de outtömliga mineralförråd + som finns i havet. Det. finns 512 miljarder kubik- meter. havsvatten — en . verklig Utmaning: för framtida "genéra- tiorier "att frambringa” kemister och” ingenjörer :med havet som [förskningsobjekt, » Kettering vet: vad. Hån dalar om :Vid ett tillfälle "letade män efter "ett ämne, :'som inte frätte cylindrarna "i: bilmiotorer” Slutligen fånn).man brom" vara det bästa ämnet; det fanns bara åv” "mänsklighetens — "men han fronspårdade i sina Ya - härgi bla Orestien r" studiet & av Hlorofyll College i Ohio, >” ”Om som faller på matken och Omsatte: ; cÅ gen som klagade på knackande | | det. till. energi, skulle, man . få drivkraft - till. hundratals bilar o ärt tt bilarna kunde bli avsevä - mycket bättre. än de. var då, Han ”"sammansätt- och" arbetet upptogs på ång blev det rer nytt. Denna” 5 k, etyliserade bensinen kom till; och 'den ökar de ' motorns effektivitet med 35 om Året”, ”gäger han. . ”Genom. att studera det gröna Brässtrået ' kan vi Jära oss "hur man Jagrar”' golens energi "och omvandlar. Nu har man "kommit så långt att man vet hur man skall angripa problemet att Omvand- ta. solenergin till bränsle, Kettering bar egentligen? al- +” cialkönstruktioner; iingsmetoderna”, säger han, för unga människor kan det in- 2 förefalla så mycket efter ett HBvartssekels arbete men Kette ring är ej otålig, ”Det kommer att ta 3 generation, att för verk- liga det . här projektet”, sade kan, en gång till sin stab, ”så det. är lika bra ni sätter igång "och - > skaffar er massor med barn,” : ! Det går många. historier om, Kettering och hans uppfinning: ar, och de flesta äro osanna, Bj. a." påstås det att källaren i hang var .tunnare än bensin. 'Han |hem är belamrad med hemliga f fann dubbelt fönsterglas; han uppfinningar, som skulle åstad- NV studerade ” feberns' "natur 'och Momma en hel revolution inom i kom till den slutsåtsen att feber | industrin om de blev kändal I inte är en sjukdom 'utah' natur |själva verket gömmer han inte ji rens ' försök” att bota kroppen; någonting alls. Men alla meka- 3 resultatet blev & konstgjord |riska föremål'i. hemmet ser li- ” 3 ””febermaskin”, ” :som- används i |tet annorlunda ut än standard- > >; rnodellerna. Han experimente- rar med sina bilar och sätter in egna anordningar; på varje ra-” dio'och kylskåp hittar man spe- hans hus, 'var 'luftkonditionerat redan på den tiden då luftkonditionerade bostäder var en önskedröm, o. eftersom han är intresserad av - bötanik finns det en del ovan-” liga växter i hans trädgård, och drivhus.. Långtidsprojekt ”avskräe ” - ker. ej den vitale 74- åringen. i : År. 1947. uppnådde Kettering . pensionsåldern och är alltså in- -te' längre officiellt ch-f för Ge-: -neral , Motors"; forskningseydel- "ning. ; : Han kallas för -” ;lent't, men hans arbete är i själ: : - verket ungefär detsamma "som det alltid har varit. Han rer ' ser omkring i landet i sitt eget flygplan mellan sitt hem och lIa- :boratorier i olika städer. Trots sina 74 år är han lika vital och ” energisk som någonsin förr och har . händerna fulla med forsk- ningsarbete. Det han håller på med nu är så omfattande att re sultaten . inte kommer att visa sig förrän om tio år. Bl. a. arber - tar han med en ny sorts bensin, som: är "fyra gånger effektivare än den nuvarande; Oo ' Försmådd — dam = stal tusen-” lapp. Svartssjuka har drivit en ja ung kvinna till stöld av 1,000 kr te från en konstnär, som hon var "dei varmt fästad vid. k I lördags kväll var hon enl. AB Hos konstnären i hans: vå- ning . i : Stockholm och idyllen tycktes fu” Iständig, då det plöts= P7 ligt ringde på telefonen. och -en KE annan kvinna ringde till konst-' 4 nären och bad honom om ett, 4 I Sarimanträffande. Hals över | huvud” tog' konstnären på sig J ytterkläderna ock träffade den ha uppringande kvinnan "på :ett - igis konditori i: "närheten; "De 'skil= -jivu des åt senare på kvällen; öch då vi konstnären följande. morgon tit" : J|av 'tädé i sin "plånbok fann han, att - 1:000 kr var borta. vå En. » Undersökning har. visat va ätt det var” den övergivna kvin” - ne nan i våningen som lagt sig till (lan "med Pengarna i raseri över att konstnären övergivit henne." + TI 'Hon har: endast kunnat lämna tillbaka 330 kr och kan inte för | 7” i små 'mä; : Kettering neder - kulle hän oc klara ? var” resten av pengarna ” = äm” tagit vi en - SJ ta: brom ur havet men fick det - äggen.” r > kur | vanliga Svaret "att: det var ”Öo-) > linn > Pe i äm er I bi dag utvinns "nästan | II eder : Is a rom" vi behöver ur havs | BORDSKICKSTATISTIK Utysl oe : EX holländsk: antropolog med, I d statistisk läggning hav fått ut- st röna följande viktiga fakte' om. "0838 människor: 37 pro av her Om: oh la mänskligheten äter meå fing- D a havet är ett outforskat rarna' och utan något hjälpred- mår områ e ; med : störa” rikedomar, kap. 26 Fe av nutida. mänsk" . kad är solen en out "| usheten äter med 'hjälp äv ste — källa. En nyttjad' kraft- | var och "pinnar, ' fast Endast 16 proc je vet att göra fel” a viktigaste frågor, anser Kette-| och sked, medan. rectan äv Kö ige ört99 Tr: > "Varför. är gräset I 21 Proc. på 'sin höjd begagnar sig det grönt?” För att finna svaret på. MÅ tt bland de tre nämnda mat: ÄNgl ! len. frågan .Hpprättade han' Ket- bords, om de make ser Tana ” . Ing | 3, g ” - T ' ” i ns ala . rå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.