———— TV M be en YSvev EPA er - ” ” s Z > : : - +. j ” åa Vv Oretagen den I augusti 195f.--.. >> a... mos es "7 SKROLMS TIDNING. — Erna een ee Rae oms ol LD mn Malmström. ; dn sig,fram tillsett normal-. växer upp.och -pensionsgränsen 4 ord A AA AA AAA AMA MAMA [""18-årings varvid de utgått från en in- komst under livstiden av 2,500 De' konstaterar ' därvid "att detta värde uppgår till 41,000 dollars. - Härifrån mår emellertid, framhåller de, ” > fråndragss "kostnaderna för: ve- > derbörandes” personliga uppe” 2, eftersom dessa, kostnader omedelbart bortfaller vid döds-|. men — vilket är en' viktig hn — icke vid höggra” « Dessa kostnar der beräknas uppgå till 12;500 dollars, varför nuvärdet av net- toinkomsten' 'belöper 28,500 dollars, Å en inkomst av "+ Teservatior dansk rar ungefär 88,000 kr. Ett par a- eller för annän kortare: tidspe- "värde uppskattas, om det gäl- Vad ä är människan. värd? Närmare 90; 000 kr ö är:en frisk och fullt' arbetsför tjugoåring värd i dagens mynt konstaterar Försäkrings"Tidningen; som i sitt sista numnmier behandlar frågan om människans värde ur ekonomisk synpunkt, "Till den siffran har man kommit. via en försäkringsman, "som räknat ut'att en dansk pojkes arbetskraft "i dag representerar "ett realkapital av 126,000 kr —— vilket i svenska mynt motsva- merikanska ” försäkringsmatema- tiker gjorde en liknande under- sökning för en del år sedan och beräknade värdet av en 18- årings : ” framtida inkomster till c:a 85, 000 svenska kr. ' . .Det är dir, Ci Gösta Malm- ström - som”. gjort: försöket att taxera människan i pengar. Det) betyder . inté att man: Bortser från andra” värden, men man kommer ju aldrig ifrån, att livet är den även ur ekonomisk syn- "punkt värdefullaste . tillgången, Människans " ekonomiska värde kan beräknas såsom värdet av hennesy; arbetskraft: yttrar dir, 1 S : När det gäller att beräkna detta under: én kortare tid tve- kar vi inte. Vi anser att försäk- ringsskyddet . är riktigt. avpas- sat, om vederbörande. erhåller en ersättning, som täcker större delen "av den förlorade arbets- förtjänsten, beräknad per dag riod. : . Men hur. skall människans ler inte endast en kort tidsperi- od-utan. ett helt liv? -— Proble- met möter oss, när vi skall sö- ka ge ett fullgott försäkrings- skydd vid dödsfall eller mera långvarig invaliditet. ” digare; «> > Vad kostar barnets = > fostran? : Man har också roat sig med förlust, opp; som kar? ge anledning till åtskilliga funderingar; En när» , mare ' undersökning. av . de. en- skilda posterna i kalkylen: vi- ar . visserligen "att genomsnitts- amerikanen av. år 1930 tvangs att ur egen "kassa betala bety- dande gratis utgår till :genomsnitts- svensken av år 1950. Men även med vederbörligt avdrag för dy- lika : kostnader huvudparten av barnkostnaden som ofrånkomlig för: försörja” ren. sociala . förmåner, som kvarstår dock "Redan ' det första barnets fö delse gör behovet av ett väl till- taget försäkringsskydd på båda makarna flerfaldigt större än ti- ensam . änka . utan |” barn . kan" väl norrlat försörja ig vid mannens frånfälle, om |: hon ännu är i arbetsför ålder. Men en änka med ett eller fle- ra barn befinner sig i en helt annan ' och : avsevärt mera:be- kymmersam situation. nare ' gäller > även om mannen, om han blir lämnad énsam | med minderåriga barn. En Det se- I normala fall är det i unga mård att söka räkna ut vad det kos- tar att försörja och fostra ett barn från 0 till 18 år och: där- vid kommit fram till en "sam" manlagd kostnad av 7,500 dol- lars, Lägges härtill ränteförlus” ten på nedlagt kapital och den samhällsekonomiska som uppkommer därigenom att visst antal barn dör i förtid, blir totalkostnaden ' 10,500 ' dollars. Man har härvid alltjämt utgått från "en årsinkomst för mannen = försörjaren av 2,500 dollars per år. Med samma beräknings- sätt som tidigare skulle sålunda kostnaden för ett barn (i en fa- milj av normal storlek) uppgå till mer än 30,000 svenska kro- nor. Det är ett försvarligt be- > 20-åring värd” 126, 000. danska kr. - - En dansk "försäkringsman har värde av 126,000 kr.— danska kronor väl. att märka. Han. har då utgått . från. att en 20-årig man 'har en återstående" medel- livslängd av 51,1 år och att har - beräknas - kunna" utöva yrkes: ”verksamhet intill 65 års ålder, Han utgick vidare från att .ve- derbörande i genomsnitt under ', denna tidsperiod har 'en arbets- "inkomst av 6,000 kronor per år, Då representerar arbetskraften i det - ögonblick 20-åringen star- « tar sin 'yrkesbana ett värde av 126,000 kronor, räknat "med en genomsnittlig - proc, Och. en' "medelinkomst av ' 6,000 " kronor. är ingen särskilt hög inkomst! vv " I ett annat exempel har den > danske ' försäkringsmannen be- räknat "att 'én. 30-åring, som har . €n årsinkomst av 8,000 kronor, méd :sin arbetskraft 'represente- . rar ett värde av 152,000 kronor: 2 "Och tillägger” -han: ”Det var des- sa. pengar som skulle ge hu- ”stru och barn deras utkorast i i framtiden”; " räntefot vav 4 "Människans värde ägnat is årslånga studier. år och under första perioden av äktenskapét, som" en, familj be- höver ett verkligt betydande försäkringsskydd. När barnen närmar sig kan i allmänhet för- säkringsskyddet utat våda små- riingom minskas, givetvis under) förutsättning att livförsäkringen inte: är avsedd att ersätta:en verklig ålderspensionering. I an- nat fall blir de ovan anförda uppskattningarna -av' . männi- skans värde som mätare av för- säkringsbehovet. ' alldeles otill- räckligt; Men lika inkonsekvent, som det är att behål'a livförsäk- ringsskyddet — oförändrat. sedan barnen vuxit upp och gått ut i förvärvslivet, lika inkonsekvent är . det ' att låta livförsäkrings- skyddet helt upphöra vid exem- pelvis 60 eller 65 års ålder. Den ringssumman, som avser att täc- ka de med dödsfal'et direkt för- enade Tooinaderna, bör man all- tid ha kvar, - . KVINNANS HATT I en engelsk tidning har en in- sändare känt sig tvungen ge luft åt sin förvåning i följande brev: ”Sex gånger under de senaste tre veckorna har min fru . varit ute för att köpa sig en ny' hatt men var gång kommit hem och > | förklarat att det inte fanns nå- gon som passade, del av: den samlade livförsäk- |" -Som ägnat den årslånga studier. "Frågan om människans yär- de är sannerligen en viktig frå- ga... Det finns vetenskapsmän Redan för 'ett 20-tal år sedan Publicerade två , amerikanska försäkringsmatematiker ett' om” fattande statistiskt material. De här räknat ut nuvärdet av en framtida inkomster, Men häromdagen kunde hon på mindre än en timme välja ut bla- zer, benkläder och skor åt mig)! En "dag: kom skoliaspektören oväntat . på besök till en skola, hörde stoj och bråk från ett av klassrummen, dörren och rusade in. Han lade genast märke till en pojke, som var något större än de övriga och slog hastigt upp dollars” per år. "ste ig invaliditet), sig. till Om vi antager att 2,500 dollars mot” som skrek och bråkade värre än alla de andra, ' Inspektören tog honom i kragen, kastade' ut. ho-' nom i korridoren och förpassade honom till en vrå. — Nu kan då stå där tills jag ger dej lov att komma in igen, sa han och gick in till den nu tysta och lugna klassen, — Men var har ni läraren? frågade han. — Det var. ju han som blev ut- kastad, sa V lärjungarna. Tre par tvillingar. Fru Mar- grethe Jensen, gift med lantbru- kare Sigwald Jensen i Thyridodd vid Kolding har nedkommit med tvenne ” välskapta ”smaar-piger”. Det var fru Jensens tredje tvil- > Svarar i svensk standard 7,500 - det av. kronor, töknat. Per, år, vilket är lågt|! skulle. sålunda nuvär- ”åringens , arbetsin- mat Uppgå till c:a 85 000 sven- k onor -— alltså med avdrag för kostnaden för vederbörande personliga uppehälle, . LU " nose sd , I "> / i ingfödsel' å rad. De äldsta tvil- lingarna, är nu sex år gamla. — | Motorcyklister, tänk på Er själva och Era anhöriga — - KÖR VETTIGT! Mun j flicka drunkna i Hell stand Allvarligt olyckstillbud vid Vv Stranden i i går, T-åri Under badning vid Mellby- gtrand i går var' en T-årig flic- ka från Örebro nära att drunk- na. Hon kom under vattnet och" . förlorade . medvetandet. Drunkningstillbudet upptäck- tes dock i tid, och sedan man fått flickan i land gjordes åter- upplivningsförsök, vilka krön- tes med framgång. Flickan för- des'i bil til sjukstugan:i La- holm, men på vägen. dit hade hon kvicknat till så pass, att det vid framkomsten till sjuk- stugan inte. alls var någon, fa- ra med henne,. ae oe Misbyckadas sh att. flyga med. "egna. vingar - "Mannen. som vill Ayga med ;egna vingar, . skulptören. Wil- + helm Henning. från Göteborg, gjorde på måndagen det första försöket att ta sig upp i luften "vid: Delsjön strax utanför Gö- teborg. Genom en . mindre fell- ” konstruktion i stjärten blev in- . te försöket "så framgångsrikt ” som han önskat, ” + Han : hade tidigare begärt att få hoppa från Götaälvbron, Göte- borgspolisen satte dock stopp för detta ' då de ansåg, riskerna för stora; . & : Vingarna. är gjörda” av ”segel- duk' o. rotting; De har en spänn- vidd på 3,5 meter och-tästs vid kroppen med ett snörliv, Höjden regleras med stjärten och det var just där felet låg. Benen var Iås- ta så han kunde inte komma upp i luften, äre Är det väl avhjälpt höppas "han kunna förverkliga sin :gamla idé att få ge sig. upp i luften på samma sätt som vära. ”barndoms- lekars drakar. = Boknytt För dem som tänker "bygga om; "På LT:s förlag har i dagarna utkommit en länge efterlängtad handbok ”Byggnadsrenovering”, skriven: av två specialister, arki- tekt Birger Larsson och civilin- genjör P.”G, Sköldenberg, båda vid -Lantbruksförbundets: Bygg nadsförening (LBF) i Lund. ... Den genomgripande ' förändring av den svenska landsbygden, som f.n, pågår, har skapat en mängd problem av ekonomisk, social och kulturell art. Bland.de frågor, som måste lösas, intar byggnads- frågan ' en framträdande plats. Främst ' blir . det helt naturligt fråga om en" ombyggnad och re- novering av befintliga byggna- der, då ju utbyggnad i.xegel stäl: ler sig alltför dyr, Avsikten med denna bok är att ta upp till dis- kussion och :belysa några av de viktigare problem man ställs in- för vid en ombyggnad av såväl bostäder 'som ekonomibyggnader. Bokens första avsnitt behandlar sålunda bostadens planering och utrustning 'samt byggnadstekni- ska detaljer så att det är till- lämpbart . inte endast på lant- brukets bostäder utan på de fle- sta landsbygdshem. Beträffande ekonomibyggnaderna har hövud- vikten ' lagts ' vid modernisering. av ladugård och stallar. Maga- sin, torkar och. silor diskuteras utförligt liksom ombyggnad av takstolar etc, I ett särskilt kapi- tel lämnas uppgift om alla nu gällande förordningar rörande nybyggnad. Boken är förseda "med ett 80- tal teckningar, omfattar. 181 si- dor och kostar inbunden kr, 6:50, MALARBÖCKER FÖR VUXNA En skjortfirma i New York har i'sin vårkampanj tagit upp den alltid lika populära gamla idén den här gången vänder man sig till vuxna. Till sina kuader runt om i landet har företaget skickat ut en bok med teckningar av si- na nya skjortor. Varje skjorta förekommer i två teckningar, en redan färglagd, den andra bara med konturerna, så att mottagar- na själva kan placera in färger- na, Och på omslaget till boken sitter en låda med färgkritor. Enligt den annonsbyrå som står för kampanjen har både sto- ra order och beställningar på många exemplar av boken ström: mat in i stort antal, Indianen: som. konstnär Bland Nordamerikas indianer finns. "en levande konstnärlig tradition som går två tusen år tillbaka i'tiden. I tidskriften Arizona Highways -skild- rar journalisten Clara Lée Tan" ner hur den indianska konsten har uppnått sin nuvarande höga nivå i stater som New Mexico och: Arizona, X Indianerna i de sydvästra sta terna är utsökta konstnärer och ha.: givit ett värdefullt bidrag till ' modernt amerikanskt deko- rationsmåleri. Deras konst, kanjni mäta sig med varje dhnan som li har utvecklats under- motsvaran de kulturella betingelser. . .J]d .En del av dessa indianstam-])b mar började uttrycka sig konst-)ki rnärligt redan för ungefär tvåtur |: sen år sen, medan de ännu bod- de i stora grottor, urholkade ur |n; sandstensklipporna, . som finns i|dä den nuvarande staten Arizona. Där levde de ungefär på samma sätt - som Cro-Magnon-männi- skorna i” Sydfrankrike under |p under stenåldern. . Och där har man funnit en rängd av deras bruksföremål; ; dekorerade med fin konstnärlig känsla. : De flätade korgar med inveck lade geometriska mönster av lin jer och trianglar, och de pryd- de - sina sandaler och smycken ]lg och " de. karakteristiska banden |g: de bar om huvudet med vackra mönster. . De vävde också säc- kar eller väskor, och det. blev framför, allt i vävkonsten som de gav: uttryck åt sin artistiska läggning.” H Men det "dröjde inte länge förr än de upptäckte ett nytt områ- de, krukmakeriet.. Först gjorde de sina lerskålar så lika korgar- |" na ' som möjligt och använde samma ' sorts mönster och färger |: för - att dekorera dem; men" så småningom ' vande : sig: krukmå- karna att. variera. formen. Och de kombinerade alt skickligare | måleriet. Han höll på med ut- grävningar vid pueblon San I- defense i New Mexico och an- vände unga indianer som med- hjälpare. Några av dem bad han att rita av byinvånarnas danser åt honom, och de gjorde en sam ling akvareller. En del av dessa. unga konstnärer : syslade också -Imed krukmakeri och hade: va- rit keramiker innan de någonsin försökt sig på att måla, En av medlemmarna i denna tidiga grupp utvecklade så små- ingom tre klart åtskilda stilar sin målning. Det var Alfonso Roybal, som också är känd un- fer namnet Awa Tsirch och som etraktas : som San Idefenso- onstnärernas- ledare... ' : Em av hans sti'ar är naivt rea- listisk, Den använder han för si- a avbildningar av ceremonier, är mån ser en lång.rad dan- sande :. människor : liksom upp” ifrån, som” om man' stod på ett hustak, ' Det är : ett "naturligt | - erspektiv :; för puebloindianen, | : ty de platta hustaken är bästa utsiktspunkten för” av byns ceremonier och proces- sioner. slags " realism". med symboliska inslag. : Han " placerar t. ex. ett djur eller en jägare mot en bak- åskådarna |. Hans andra stil är ett rund: av: terasserade berg, hö- a molnbankar eller en regnbå- ge...Den tredje: stilen är 'en frå fantasistil .som rör.sig med un- derliga 'fantasidjur och endast för: den invigde begripliga" mo- tiv.. Alfonso ' Roybals ' tre stilar Här haft stort inflytande på an" dra indianska konstnärer." ”Atskilliga indiankonstnä" rer internationellt . i kända. : MN : För närvarande finns” det över hundra målare, och flera är in- ternationellt kända. Nästan alla de sydvästra stammarna är re-' presenterade, De: flesta pueblos] pueblon; den Indianska byn, på att utformas. Där bodde många femiljor: tills Tons A eltyplage] reshus — "Amerikas, äldsta. Allt |' eftersom puéblon växte sig. stör re ” och. méra folk' samlades på ett ställe, utvecklades ett tämli- gen välordnat och traditionsbun "| det samhällsliv, som också av” speglades, i konsten: Religiösa traditioner utövar ; starkt inflytande. i "Då Sydvästerns.. indianer se dan kom i kontakt med de euro : invandrarna, : förlorade de "många av sina ursprungliga konstnärliga - uttrycksmedel och lade sig till med nya. Men. tra- ditionen : var "för stark föratt kunna utrotas, i'synnerhet ifrå- ga om indianernas gamla religi- ösa föreställningar. Dessa'spelar nämligen" en,'stor roll både i in- dianbyns dagliga liv och i dess regetbundet återkommande fes- ter .. med: noggrannt iakttagna fruktbarhetsriter. Då klär invå- narna sig i ceremoniella dräkter - ackompanjemang ., av trumslag och sång utför de dan- ser, som' t, ex. har till uppgift att framlocka det för majsodlin" gen så nödvändiga regnet. Men ett altare med kristna symboler peiska och = till statligt stöd till renovering och. med målarböcker för barn — men |: : har - också arrangerats på fest- platsen. : Liksom indianerna ' på detta sätt blandar hedniskt och kristet vid sina ceremonier, har de också i. sin konst förmått sarnmansmälta egna "traditioner med "inflytanden från den vite mannen. Nell "Liksom i forna "dagar utövas konsten bland indianerna i de sydvästra av Nordamerikas sta- ter inte av enstaka utvalda in- divider utan av hela grupper. De flesta av kvinnorna i byn kan tillverka och dekorera ler- kärl, ' och ; många! män väver. Konsten hör alltså till det dag- liga livet, och alla har möjlighet |N att ge sin skapande förmåga u ut- tryck i i den, ve , g Oo vi o d Nn Akvarollmåleri indianens "senaste konstart. '' - Det nyaste av den» indianska konstens uttrycksmedel är ak-|dq varellmåleriet. Där. möter vi en viss stelhet hos figurerna som påminner om vägg- och grott- målningar, fastän materialet är modernt. Detaljerna återges med stor : omsorg, Jiksom i primitiv] ' målning. - På 1920-ta! et kom en | arkeolog att spela en viss roll för att sti- mulera det då nyfödda akvarell oo FEFEFEVETEFIYYTYSVYTTI FIVFYTVYVVEvN na bibehållits” "Ii Arizona och New: Mexico har en ' eller flera framstående konst vajoerna, välkärida från de gam” la: indianböckersa, har: bid; rired” goda akvarellmniålar "T: de" sydvästliga st rnas genuina» måleri ' är ämnesvalet mycket” varierande, : Puebloindi- anerna, de som bor i byar, må- lar först och främst figurer som föreställer. . de: avlidnas andar. De" framställer också rituella danser ' och ' scener ur livet :i byn. ' Navajoindianen ' håller strängt" på" att. han inte är nå- mad, och att han 'därför målar piskt för navajoernas: konst är de många” hästbilderna::" ” Hästen symboliserar, navajoens anseen” |e, nt” SR nn : «När. ” teckningsundervisning började : införas i indianbarnens skolor, och särskilt då i de hög- re klasserna, började .den skar- pa. gränsen mellan ' de olika stammarnas motivval: och stil att suddas ut i någon mån. . Barn från fem sex olika stammar kan ju gå i samma klass, och det är inget tvivel om att de påverkar varandra, 'dianernas konst är ny och mor dern vad beträffår materialet o. en del av tekniken; och i någon mån ämnesvalet. Men å andra sidan är traditionen urgammal, ch måleriet har. spelat en myct ket viktig roll bland deras för- fäder i i två tusen år, Från det e- na; århundradet till det andra har den utsökta noggrannheten id dekorerandet.. av lerskålar- och utvecklats, ch likaså den symmetri och bar lans som är så karakteristisk för .eras mönster, Naivistisk' enkel- het : och rättfråmt' avbildade är typiska för den indianska kons- ten i dag al'deles som för ' dess olika stilar under tidernas lopp. Den fina 'detaljåtergivningen är resultatet 'av' århundradens trä- ing i penselteknik; " Den tusen år gamla lerkrukan med sina 'eometriska ' mönster. och den modernaste 'akvarell ger samma intryck av frisk och levande konstnärlig känsla. Och överallt avspeglar sig den lugna harmo- ni som tycks vara en del av in” lianens natur. Frivilliga försvaret "> tFjärby Hvo, - > Erinras om 'hemvärnskurs i Marstrand 5/8—11/8. Ledare ma- jor Fortmeiier. Anmälan snarast, Fria resor och en mindre dager- sättning, —. 2. hych, MA AAAB AMA SAS ANAADAAADA närer. Både apacherna och:na-. | mannene > omfiädor unneliton då gon : puebloindian . utan en no-|: vad och -hur: han själv vill. 'Ty-|' : Mån skulle I kunna säga att in-' AMMA MAA AAA AMADA " MALMÖ i dag. (TT) ns Ett par fall av den s, ki gull- mag ek tRingen har nyligen inträffat i Ystad. Några barn hade äte av gullregnsfrö och sedan blivit mycket illamående. Det finns ett gift i gullregns- frö, som är närbesläktat med nikotin, ' och sjukdomen yttrar | li sig vanligen i ett häftigt ila- mående .' samt feber 'och upp: |: kastningar, - brukar 'sjukdomen zå över på 24 tim, Något dödsfall lär in: te ha inträffat, men . däremot är det inträffade varning nog för att föräldrarna bör tillhålla sina barn att inte äta av gull= regnets, frökkidor. Barn förgiltades av gullregnströ I lindrigaste fall Egendom- igt-nog har dessa heller icke någon tilltalande smak, + Iller pris-- kontroll fir > reslanranger?) STOCKHOLM i i dag: (TT) - Priskontrollnämnden har gjort en omfattande utredning av de nuvarande " restaurangpriserna och "funnit. ett ingripande nöd-. vändigt. Inom" den närmaste tiden kommer enligt. DN pris-. köntrollnämnden att: kalla re- staurangidkarna , till överlägg- hingar,. Nämnden har sedan, i våras gjort undersökningar och anser" sig nu ha sifformaterial tillräckligt för att förmå re- sturangägarna tilr prisreduce ringar. Om. förhandling arna in” te' ger resultat;. kommer :Pris- stoppet. tillbaka. N "SKOTTENYTT., En "engelsman ''' och. ch skötte " reste till: Indien. och måste, bla. skaffa sig var sin solfjäder. Näs ta gång de träffades vor engels- däremot ”skottens var aildeles hel och såg ut att vara oanvänd” > — Hur har du klarat dig utan att använda din solfjäder? frå- gade engelsmannen; ;> Ner '— Visst har jag anv K svarade skotten, men. du Här nar turligtvis' suttit och” solfjädern: framför” dan jag i'stället” har det" fram och tillbak solfjädern, - Människorna har en iver.. till... moralisk: förbätt Särskilt. sin nästas, i ; AMERIKANSKA SLIPSAR SED- " Domaren i den ”bayefska sta- den Fiärth har dömt innchävaren av en herrekiperingsaffår för sed lighetssådande affärer till höga böter. Mannen har:i USA köpt och i sin affär sålt amorikanska handmålade slipsar med -mycket | kvinnlig nakenhet och fagra pin- uppor, . vilka ”enligt-domstolens fastställande ”vid särskilt omo- raliska ställen var skuggade”. Den anklagade hjälptes inte av att en professor vid Minchens berömda konsthögskola som sak- kunnig - uttalade att slipsarna visserligen "visar ”ett' maximum av ' smaklöshet, men ändå icke kan anses som sedlignotssåran- de”, LIGHETSSARANDE I BAYERN | Claridge,'” let, fortfarande skrynklig och trasig, Han kunde inte underlåta att ut- trycka sin häpnad: R — Vad spelar det för roll, sa hertigen. Här vet ju ingen vem - jag är! Tustitieråd - efterträder ” hr Quensel ij " Quenser” väntas lämna TeZOa « ; ringen i oktober.” i STOCKHOLM a dz. (TT) Nustitierådet. Ingvar Lindell skulle vara designerad att ef- -terträda -. Statsrådet - Quensel som” konsult i" regeringen, uppges det i förvaltningskrét- sar, enligt St. FT, ” Justitierådet Linde!l har tidigare varit stats-: sekreterare 'i menet.” | justitiedeparte- : Statsrådet 'Quensel,' som äm- "lämna"! regeringen någon gång i-mitten äv oktober efter kyrkomötet, kommer 'att åter- ta, - Fin” post sor president 1 i "Em "officer i Frälsningsarmén sått. RÅ nå tåret och lästa hi well. som ville. göra sig rolig, i. Säj mej, sa' den: unge mannen, ni'som är bevandrad 2 Skriften och, hemma 'i andliga spörsmål, hur! vingarna, när man en gång kom- mer, till himmelen ? tt-emöt satt en ung man, man ' skall få rocken över - Frälsningsofficeren ; satte "ögo- | nen i den: unge mannen och såa': "Det problemet skall ni inte be- :| kymra er för, unge man. Ty för "ler | hur ni .en gång skall få byxorna. -l över svansen, J ; ” + blir. nog problemet snarare, rormal människa är mer t eller mindre. abnorm. SPELAR INGEN ROLL Hertigen av Norfölk kom en dag" promenerande i närheten av sitt slbtt.. Hans kläder var både skrynkliga . och trasiga och det förvånade honom, ' en bybo, som mötte —- Vad spelar: "det för rot så hertigen. Här vet ju alla vem jag är! Någon månad senare ' var man- nen inne i London och utanför - "det fashionabla hotel- - "fick - han syn på” hertigen, Mad SS har: nu fler Även med: lo Vv "nonser för s:a Halland än någon annan tidning kalt. nyhels- och - annat textmaterial lig- ger UT avgjort främst.” Upplagan. stiger stadigt! lokala an-" NYFEETTIVTETEUTSVTFITVYTTITTTITE ; FN mn NRA - a AAMANAKANAAAL. N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.