rd ekke fd SYFYFYYTEF EFIT PG ” 4 " Önsdägen den 1 augusti 2051. a fö t LAFOLMS TIDNING Öd «es Dagens namn ? : 10 PER | :'. Solen går upp kl. 4,07 och ned kl. 20,88! 0. oe P0 | "Morgondagens namn SÄ KARIND 20 « :v Solen går upp kl. 4.09 och ned kl. 20.26, 000 - s Dagens dikt: Att åldras är att se hur trådar bo mom » klippas av « +: och hur varenda visdom. gräver boo soc Själv Sin grav, » När jag var ung, då visste jag : :.. + -+besked och: råd. Nu vet jag bara ett: att allting "är en nåd, | . (BO BERGMAN) en få c : T-Strejk av blyghet . : Vi rodnar när vi skall hjälpa deii ner i båten och de- ras kiolar åker. upp långt över | byxorna, säger de 250 förarna av Londons 80 -sjötaxis, Därför har man nu gått i strejk — del- vis för att man ser för mycket av det man inte borde få se på kvinnorna, vec tan on "Det hela rör deras arbetsför- hållanden, vilka de infe är nöj- da med. Blånd annat är kajerna för höga, -- a "= Och det gör, förklarar en av båtkaptenerna; att det enda sätt på vilket de flesta kvinnor kan ta sig ned ' i båten är att "sätta 'sig på piren och hasa sig ner, Deras kläder åker då upp, "och, det hela är högst = Pedal dl "SOS från rådhustornet:; A Sent en kväll föll ett par sol. + glasö, ned från rådh i ”Arhus och krossades på torget, " En Hetré som promenerade förbi : ; tog upp dem och fann då en pap- .perslapp med SOS på; En stac- > kars ämerikansk turist hade bli " vit inlåst i tornet, och vaktmä tarna hade gått. Efter att ha prö- . ”vät olika medel att få kontakt med yttervärlden sände han ut sitt lilla: SOS, som hade ögon- ". > bliecklig effekt, KE "Richard Wagners liv blir Ty: gissören Wilhelm Dieterle har av«= slutat förhandlingarna rörande in+ .' spelningen av en film efter kom= Ponisten Richard - Wagners | liv. Filmmanuskriptet skall skrivas ef- "ter Bettina Hardings kände; Waez nerbiografi och med familjen Wag- ners samtycke. N Göebbels älskarinna ; ters sg hk . feet 2 filmstar i Italien ”-', ;. Tjeckiska skådespelerskan, Lid: B der nazisttiden propåa= n er > Goebbels favorit- kvinna, och/efter kriget dömd som : nazist, har i Rom fått sin första ef- terkrigsroll, Den väckra Lida Baa- rova är stjärnan 1 en film som he- ter ”Vägen -till Guadeloupe” och är under inspelning i en Romatel- > 36. > Andra: kvinnliga huvudroller spelas av sLea.Padoväni, och Ma- . ria Bertini, «> . . Och så var det gräsänklingens fru. som blev så orolig för att han skrev att han gått tidigt till sängs med Christie. sr MAT Agatha >» Kungliga : inkomster... r Bland de kungliga inkomstla. garna i världen leder 'engelska kungahuset med omkring 12 mil- ner svenska kronor pr år, hes rättar en zyrichtidning, Hollånds rebeting betalar till landets kun. Bahus årligen 6 miljoner, Svåris lat kungahus ligger på tredje "ble a met drygt 2 miljoner. Bet- inkon Ad mytark kung Badovins ” och då cd Uppgår till 3 miljoner husen va i och grekiska kungas joner krönör. omkring. 18 mile för das 2 EB — Det bästa ni kan göra sluta med sprit och toret och gå till sängs klockan tio varje kväll, "> Och det näst bästa, doktorn? har det så för den delen, ..!;' "I borta; - Det var lördagsaftoa oc svalkadé: skönt under -fönnarné på gårdsplanen, när Viktor kört hem från "Sysslornå på sina ägor för "att "få ”eftermidddgskaffe. Har var lång och senig och gick lätt, framåtlutad — en stark karl som ”böjts "litet för. tidigt” i hårt arbete. .En mörk rand i ryggen på blåblusen markerade, att det varit ett svettigt jobb ite på val- larna i försommarvärmen. Viktor visste, att hustrun gått bort på kafferep i byn, men dot- tern skulle väl. vara hemma, Så kom har att tänka på, att det var lördagsafton och att flickan naturligtvis åkt bort med ungdo- men någonstans, lera RE -. Nåja, det var inte första gång- en, ' Dörren vår läst, men han visste : var nyckeln Jåg, letade fram "den under fotskrapan ' vid köksdörren, "låste upp och gick in. :Han öppnade ugnsluckan och fann -"kaffekitteln där, men "den var nästan kall nu, Så gick han till skafferiet och plockade" fram smör och bröd, slog upp en köpp. av det ljumma kaffet 'och börja- de äta. Sedan middageri hade han varit långt borta på en mossod- ling och slagit gräs, öch han var både trött och hungrig. Nog Hade det varit, roligt, omi någon varit hemma, men" en bra karl reder sig själv, och Viktor var van att ta det som det bar sig, När man har "ett småbruk att sköta och inte har råd att betala dyr,ar- betskraft ' till - utomhushjälp, så måste "”man vara i: spatsergång jämt.” Och "hästrun ock: dottern "I bade ju 'sitt”att sköta inömnus, för all del, Tiden var inte sådan, att man kunde lägga på;sina fruätimmer " några" 'grovsysslor utomhus, öch det skulle män inte fordra Keller. Öck Viktors frön timmer var inte av den sorten, att de förtog sig i det fallet. Det var i så fail rena nödvändigheten, om de måste hjälpa till utomhus då och då, men Viktor — hah var absolut tvungen att ta arbe- te och ansvar på. sig själy utan att mucka. När man har det så ställt så. Och det är många som ”. Viktor, sköt" undan koppen, och |tog sig en pris snus efter kaffet, Han strök sig fundersamt över den” "veckolånga skäggstubben, där ett pår mörka svettkanaler Plöjt. sig. ner över kinderna och drog .en liten suck, mér av trött- het än belåtenhet, Resien av gö- romålen för dagen knuffade ho- nom i ryggen, så det var inte lönt att slöa till, hur skönt det än skulle vara att få sträcka ut sig på kökssoffan' ett tag. Flickan hjälpte honom för det mestå med mjölkningen, men"nu var hon så - han måste göra det själv. Och förresten, 'tänkte hån, tingdomen. nu för tiden har blivit så fin av sig, så det rent går för långt ibland med fjäsket och den så kallade finheten; Birgit, dot- tern, gjorde ofta' sura miner, när hon . måste hjälpa till utomhus och mente på, att det passade iri- te.' Det är skillnad på förr och xu och man”behöver inte slava, det hade hor lärt av sina kam- rater och hört. och -läst om för övrigt... os ST vet Jå, som sagt, nu skulle Viktor ut och rjölka korna, passa gri- sarna, se om litet av varje, vilket allt var nödvändigt och inte kun- de uppskjutas. Han var helt en- kelt - bunden av sitt arbeté, och detta dag från dag, år från år likadant," söckendagar ' och 'helg- dagar. För hans del vär det ing- en möjlighet 'att koppla av eller känna” sig fri helt och hållet på någon längre tid... ss Pants Viktor såg på klöckan, ” Den var nu fem på Jördagseftermidda- gen och er än två timmars syss lor återstod. Hustrun gick på sy- mötet IJockan två och bordé väl snart .vara tillbaka, «ec ste. "Hahr gick' utåt ladugården, mjölkade de två korna, sepårérar de mjölken och var just färdig med detta, då hustrun korn. Kloc- kan hade hunnit bli halv sex, då hon trädde inom köksdörren. . Viktors hustru, BSigrid,- var så mycket som möjligt eh kontrast till gin äkta man; Hon vär tjock och fet och rödfyrig och hade en rervös rörlighet 'öchk en rapp tunga. Hon var känd för att gär- na vilja vara med i svängen och avstod sällan något tillfälle till dylikt; : | rn Bigrid kästade- flåsande och Åv KALLE I DALEN; co de) Viktors lördagskväll pustande av sig ytterkläderna o. såg sig omkring i köket, = ce kokspisen, . var I det första hon ha en tår Kaffe.': Det blev sent på symötet; & vi fick kaffet ti- nu, ÅA'så hade vi ett diskussions- möte' också. 3 NT i — Så sade Viktor och plockäde in litet torrved i spisen och tände på. ÅA va var dä för märkvärdigt då? secs : 2 — Jo, ser "du, skolläraréfrun talade 'om; att dä nu finns möj- ligheter för uttröttade husmödrar på landet att få semester gratis, ra man anmäler sej. A nu var vi tre ' stycken från församlingen, som beslöt lägga in ånsökan, Det kan bli skönt att känna sej rik- tigt ledig nån gång å komma ut & träffå annat folk, "ÅA 'varför skulle inte vi stackars husmödrar ha rättVtill ordnad ledighet såväl som alla andra, Här går en & slä- par å gnor å står i & får aldrig ha nåt'roligt.t I morron” fyller Johanna i Persgård femtio år, å där ska bli fint kafferep; så jag ä bjuden också förstås; : Sen.i nästa ' vecka 'skal skollärarefrun fylla sexti, ä ja & en till skä skö- ta om en lista för en present, Dä ä då ett evigl'gnoende jämt, Vi tänkte: få' ihop till en fin sak ;& handlarns fru å jag ska resa in te stan A välja ut nåt = 8e så, hu kokar kaffet över, Ah, Viktor, ryck & kitteln ä du snäll Ja ä så frött i benen så ja kan knappt resa mej.:;: Men; bevare mej väl! Har inte flickan sett:et- ter att både kaffet och sockret ä slut! "ÅA dä ä söndag i morron! En sån slarva hon'ä.viv Viktor lille, ta getast & cykla:pboört”te butiken å handla dä som ska va, men raska dej, för dom stänger klockan "sex, iv: ri fr veg > Den ' tålige . maken gjorde en grimäs och reste sig för att göra sig i ordriing. : Det vär en" dryg vägstill butiken och han var trött så det värkte i lemmarna" iz = Ja, såde han då han var fär- dig ge sig i väg, ja, då får du åt: minstone gå ut åt lagårn ett tag & se till att kalven får sin mjölk nu. Jag :"hånn inte gé den, i "Sigrid knep” ihop ögonen! över kaffeångan och fräste till: >: '-— Jaså, du tror att jag örkar gå å klä om mej nu & gå ut i la- gårn. Jag har ju kvällsmaten å tänka på, så dä får du allt sköta själv, när du kommer igen. i + Viktor suckade undergivét, men kunde inte underlåta att säga ett är ord, just som han stöd i dör- '— Hör du Sigrid, sade hån med ett litat leende, - Nämnde. dom inget "på symötet om att husfä- derha skulle behöva litet "semés- tér också?:.,.. =: CN ' Hustrun - skrattade; till ”så' den runda magen guppade upp och Ner, so Nee sea se NN vev " — Husfäderna, 'snäste 'hon "av: JO, då "skulle just va dom rätta! Karlarna vet nog att ta, sej ledigt ändå. Förresten va begriper sej en gån som du på sådana frågör. " Viktor teg som han "var van inför sin” 'allsmäktiga regering och lomade, av: se sol : + Ja, för all del, tänkte "han för big själv, den där 'semester- frågan ä kanske ändå inte så dum, Om nu gumman far på 'se- mester så får ja ju själv en ämu- la ledighet också, För hon ä för svår å passa opp hemma.... ' (Eftertryck förbjudes) Hbg Churchill lämnar posten som konservativ ledare; Den konser- vativa tidningen ”The Recorder” uppger att' Anthony Eden kom- mer" att lancéras såsom könser- vativ partiledare vid det förestå ende valet och att Churchill ska dräå 'sig tillbåka. "Vid sidan av Edén. kommer ' konservative gruppledaren i överhuset, lord Salisbury, ' att -lanceras. ,. Eden har i dagarna rest till Amerika, där han dels skall hålla föredrag dels hä enskilda överläggningar jned' en del framstående politi- ker.” Givetvis är han tillbaka i tid för det väntade valet. även om hån i höst inte blir Englands premiärminister, så blir han åt- minstone utrikesminister. Och hans” utrikespolitiska linje hår på : sistone avvikit: både från Morrisons, "Churchills och ame” rikanärnas. Lord Salisbury står på hans sida, < Fv i— Har du låtit det”slockna i|' sade. Jag skulle så' gärna" vilja |- digt, så 'jäg är sugen på en kopp| Dä ska finnas hem för detta, 'ha- |” "Sport'= männen från Baerumi. T.h. ute och hemma: =" Över t. v. Segrarens' belöning: får motta segerkyssen av en ung dam, viken med 40. Här är Östlund och: Ahlström i Hagaregattan: I loppet för fyror vär: det mycket hårt — Sehwei; vren Hugo Koblet vant Frankrike: runt, detta då sista etappen tvverkats, = ickduell med ssandvilsback T;h.r AIK gjörde fiå S Ö v Nu ul listernas inoffleiella världsmästerskap, och OA debut 3 Div, II genom att besegra Sand«=. ' n al ån Hl dan å0å bilder "från den internationella här syns norska segrarna från Halden i käm: i i a Norrmannen K, Guttormsen, Hulden, mottar Br vikspokalen dv 5: ka” Roddförbaadere um, Och landar. ; Roddförbundets ordf. B; Kaijser. "En "stark" centralisering ' av förlossningen .: av -RH-imniunise- rade: mödrar i stil"med den som nu > tillämpas på Karolinska sjukhuset : i: Stockholm "och en allmän' RH-undersökning av gra vida kvinnor: lik” den! som un- dan för undan -upptas i rutinen vid '« "våra : mödravårdscentralér kommer.” att: ytterligare sänka dödssiffrorna=-£ö nyfödda, på pekade: Birger Bromén i en arti- kel i: tidskrift cin. ls i Fl, are i Blodgruppsfaktorn'' RH upp- täcktes i början. av: 1940-talet då man konstaterade; att 85. proc. av en vit befolkning tillhör RH- positiva, . 15.” procent. gruppen RH-negativa. ';. . Sedermera kom man underfund med att en RH- negativ individ. ibland i sitt se- rum kan : ha. antikroppar verk- om": en: RH-imrimunisering, som hos en gravid [kvinna praktiskt tåget " ; regelbundet ger. typiska sjukliga" förändringar; hos heri- nes. RH-positiva . foster "och :ny- föddd' bärn: Ett RE-negativt fos- ter " påverkas inte av én dylik inärnunisering hos modern. :' De sjukdomar hos barnen som :det blir .: fråga "om ' uppträder inom vissa familjer, där det första el- ler 'de' första barnen ofta är fri- ska, edan de seriare födda blir sjuka, vanligen svårare ju; hög- re födelsenummer de har. : ” Tidigare . har .. dödsprocenten hos foster och barn i dessa sjuk- domar: varit hög.” Mellan 20 och 30 procent. var dödfödda, och av övriga som inte fick någon -be- handling dog 50—60 procent in- dm : första ” levnadsveckan." Av de överlevande fick många hjärn skador : och blev psykiskt 'och motoriskt efterblivnan "=. = " Småningom började man'för- stå, att barnens RH-positiva blodkroppar :' förstördes 'snabbt på grund av de' via placentan ör verförda' RH-antikropparna, och tiv givare ' förstördes snabbt, varför blodbyte' inte :alltid gav väntat resultat. Man började då välja "ut RH-negativt blod och fick betydligt bättre resultat än förr. Mortaliteten' sjönk till c;a 20-730 procent. Förbättrad tek- nik, bättre indikation för ingrep pet och flera andra faktorer har nu medverkat till att sänka död ligheten ytterligare till omkring 10 procent för de levande födda barnen, "iö,ereste sea Vid Karolinska ' sjukhusets kvinnoklinik har man nu i sam” arbete med RH-laboratoriet och de bägge barnklinikerna i Stock holm ördnat en centraliserad vård för att ta hand om RH- SAAMARNSAR immuniserade kvinnor och de- FN samma”: mot: RH-positiva: blod-' kroppar; och" det. är här. fråga I: även tillfört blod från RH-posi-|- Christo - svensk AN KAN SLÅ FAST att Chri- LYX stopher. Polhem" allteftersom - åreh” gått blivit känd 'som "en! äv Sveriges .: genom "tiderna : störste uppfinnare 'och industriman. Både igerom” sitt :: praktiska arbete och ' sitt författarskap övade han infly- "tande på .sit tid och det kan vara typiskt att säga att han aldrig till- fullo blev uppskattad "av 'sin zam= tid.". Avuindsmän ;:ocH även andra vars i hjärnor inte fattade: vidden s-av "storheten 'i' det”arbete: Polhem i utförde ' motarbetade honom." Trots :,detta.;, utförde hanen 'mannagär- ning, som. aldrig -komme: "släkt, som kom från . Pommern: och inflyttade: till: Gotland, . Hans fadér "var en bra affärsman, som gjorde ; sig . vida känd. Familjen; hade: då namnet '.Polhammer och Christo- pher uppfostradés på den lilla Jant- gården Nystugu i'Tingstäde.;. Re- ..dan då visade han anlag för meka- inik,". intresset. för vattenfallet vid " gården - blev tidigt. väckt.; Han var å år," :då fadern dog; och vid "lig! energ)! kunde han få den lär- i:dom han - så styvt eftertraktade. iv en sentida svensk ter det sig H ;lvåri verkligen uppfinnare. |. dan "man födes inte i bli | erbjuden ' arbete i 5 Petersburg. ' | hos tsar Peter, men avböjde, då han', den... som han ' utförde : stånggångar för ledning” av” kräft från” avlägsna strömmar och vattendrag. På flera -. platser: anlitades han för dylika ar=: . beten och gjorde dem alltid till full. belåtenhet..' Han 'vann. redan: vid denna tid 'ett rykte som uppfinna- re och konstruktör vid de svenska ' hbergsbrulten, som snart nådde utom; Sveriges :gränser. Det resulterade också i:att han fick flera erbjudan=' den--från :andra.-land och han var sålunda: 1707: i. Hannover: för "ett. bergsbruks' räkning. 1724 blev han! räknade” med. att det fanns" arbete i: överflöd för honom inora” hans: eget lands gränser, HN » Polhem: "'-kom -'; sedermera Stjernsund, en plats i. Dalarna, han "skulle ” komma att' tilll större delen av sitt liv! Han fi EN 30 AUGUSTE I ÅR AR det 200 år sedan Polhem dog. Han var en äkta svensk Karolin, och om' hononi sade Karlo XE fallt rättvist: ”En så- i sekler.” beundran, Samma: år i: blev han: > adlad och tog då namnet Polheim, vilkét sedermera ändrades till Pol hem. Han fick titeln kommerseråd, och man börjar vid denna tid för- stå, att han verkligen 'är framtidens man : också inom vattenbyggnads- + fungen ett verkligt stöd: > 1718," strav.före. Karl XI; vaknar så en plan som 'redaän 'på sin tid tagits upp 'av biskop Brask, nämligen att förena: Nordsjön och '' Östersjön genom en, kanal; gående : genom Göta älv: Emanuel Sveden=" borg: uppsökte konungen' och Pol- hem;. och så "kom detta. gigantiska ” arbete till stånd i en tid, då Sverige ' ” var mer utarrdat ärj någonsin, Men :: , det är inte ti tal om annat änlått' ; Karl XII verkligén. förstod, vilken kgörande nytta landet skulle ha . eget... forskningslat staten lämnade ett anslag om 15007: daler smt, årligen för. detta. ända-! mål. På. Stjernsund anlades också manufakturverket, En och . som 'del-": ägare inträdde en "studiekamrat Gabriel. Welt, Polhem lade på :detta';' her 'ett oerhört arbete och fick prö- vå :sinia' krafter: både som" driftle- dare "och ekonomiskt. överhuvud, ; Svårigheter" saknades : inte under... förmådde - bana ' sig: .en väg, för- mådde inhämta det vetande, som ste till, för att han skulle kun- na”, ägna sig åt uppfinningar och »bergshantering:.; Det”var. hos fru "Margareta." Wallenstedt, som han först : fick" arbete. på. hennes. gård Kungshamn... Han skiftade sedan arbetsplatser. och läste latin för; en i präst, Lars Welt, samt efter diverse ""besvärligheter för en annan 'präst- man, Erland: Dryselius, Han betald- :.de den lärdom han fick genom att . till Lars Welt överlämna ett ur, -'som - slog : ”både- hela, halva och fjärdedels timmar, 'samt visade ny s och nedan, dag och datum”. I öv- "rigt lagade han ur och andra saker och visade sig så händig att alla' förundrade ' "sig, Först då" Polhem ' vär 25 år kunde:han börja studera ”på allvar, det blev i Uppsala, där "han, tilllbakadragen som hah , var, länge förde ett obemärkt liv. Då han aldrig gått på gymnasium av» lade han ingen examen, men lärde ”sig mycket i alla fall; därför att han hela tiden brann av kunskaps<- "begär. Fick: också höga vitsord: av sina lärare och kom så sedermera över till bergsbruket. Här uträtta= "de han ett fantastiskt" arbete. Var överallt, skulle övervaka: flera ar- beten och farin på förbättringar vid flera tillfällen, Han blev, också inhel e av. konst-mästaresyss- lan vid ett bergsbruk och innehade den tiden; Håns' arbetare ville gär- na flytta från honom efter sin tt-"', bildning och det var svårt att få en; bra ” arbetatestam, : Dessutom kom också skatt och tull att en tid lamslå företaget... Men det: verkar .' som om: Polhem. på" Stjernsund fått något av ett fäste, där bildade han' familj och där utförde ' han kon-' tentan av sin uppfinnargärning, Ff-" ter hans död sades det på en lista finnas-uppräknat 114 olika uppfin- - av: denna .; förbindelselänk, ; som NN skulle kunna göra flera städer inne : 1: landet + till betydande hamnar. Polhem startade också arbetet, men då konungen strax efter blev skju- ten, : vid, Fredrikshald, miste Pol; hem sitt : bästa stöd, och planen måste skrinläggas, Först på sin se- na . ålderdom, strax före sin. död, fick Polhem se att hans arbete stat. Vv tades på nytt, och hån vär persori- ligen . närvarande vid arbetet på slussen i Trollhättan, som: också bär hans' nanny "0 ai ". Givet är att Polhem också ägnå- de en viss tid åt författarskap inora skilda. områden. Ännu; finns kvar . kring hans praktiska ar- beteh: mekanik och teknologi, samt också :'om ekonomiska. spörsmi Också inorå detta område' var han en '-måhgsidig 'man och kunde ge a tas mest skilda sområden. Maskiner för manufakturverken hade han kon= " struerat, ' myntmaskiner, vävstolar : och lås för att näfnnä några. Vidare ägnade han intresse: åt jordbruket ' och. uppfann + tröskmaskiner och andra ' redskap samt-låsar för de flesta ändamål, till och' med för- hindrande mjälnaren att snilla nå-. ' got av den säd han malde åt lant- brukarna, Det är fantastiskt att ta del av allt vad denne svenske upp- fintare : gjorde. "Han kom 'sent igång med sin verkliga mannagärk ning, men höll också på långt in'i sena ålderdomen. Det är typiskt tör honcm att.han alltid fann.nya om- rådeh att ägna sina krafter åt.'Så- lunda fick han år 1716 i uppdrag - att . utföra: avdämningsarbeten '. i Karlskrona, vilket han också gjor- Ge på så sätt att de vann allas störa ras barn: "Under ' ett. och ett halvt års tid har 41 RH-immu” niserade . kvinnor förlösts från RH-positiva barn och hos 34 av barnen har man bytt ut blodet. Endast två dödsfall inträffade, och dessa bam var redan vid födelsen i rnycket dåligt till- stånd. Hos de 39 barn 'som över- levde .. uppträdde inga sjukliga förändringar. ' Mortaliteten = i denna lilla serie bigger "således HON GAV MANNEN PA möt BÅTEN cc oc En kvinna och en man kom på torsdagen ihop sig ombord på en: passagerarebåt. . från Grundsund. Damen ilsknade till ordentligt och kastade sin ring i sjön samt hoppade därefter med kläderna på över bord, Bå- ten stannade och med hjälp av en tross lyckades mån hala in damen, som då verkade betyd- AAA MA MA AMAAKARADAASANAMADAA omkring 5 procent, ett ana ligt'avkyld. oe a ningar, som Pollem under sin livs. råd om , matlagning likasåväl som tid gjort. a : | han kunde” redogöra en del Det var. uppfi inom då iska "problems", 52 == - Man kan också ha: intreåse av att nämna hans :'familjeförhållanden, - "Han gifte sig 1691 mel Maria Hoff- man och hadé med henne nip barn. Tre dog i späd ålder. Hans äldste son, Christopher, visade tidigt an-= lag att bli en: man sorn skulle kun= na följa faderns” fotspår, men till. Folhems gränslösa sorg dög sonen under . en” studieresa. i Tyskland, endast 16 år gammal. Gabriel Pol, + - hem ägnade sig också åt mekaniken men synes inte ha haft sarnina för- utsättningar son den äldre' brodern, ' Efter hustruns” död' 1735 flyttade Polhem från Stjerhsund och bodde tidvis ' vid " Horisgatan på Söder. Har avled den 30 augusti 1751 och begravdes I Maria kyrka 1 Stock=. holm, ' Tyvärr : förstördes familje=-" graven vid en eldsvåda nig år efter .hans död men senare har ett epi- tafium av trä uppsatts över honom i kyrkan. Med Polhem miste Sve- 'rige sin störste uppfinnare och det kan vara , värt att understryk& att han visade sin begåvning ock- så som vetenskäpsmån, tänkare, ekonom och uppfostrare. Han var en stor personlighet. och ett före- döme .. för oss sentida svenskar. Må vi besinna det inför 200-års- dagen 'av hans: död, >. cc. ox "- > Ingvar. Wahlén, ANNONSERA I LT." rö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.