1 é UN kr Et LA RRA REAR NI LAP MAAS BRAKARIADALILARAR KA ARN, Yrreeyryr very YrerYeryr Per r + N N nd YEN Nee MRC RAAs å . , - . Xx . ev SN of z . - é Nu . , ; ; Nn ” ” , s - . Fredagen den 24' augusti 1957... > ” ”” CAROLMS TIDNING — ' | : ol-A | , -S . : so. ta Hos oc . : | - - - - s "Må våra. folkrörelser ef te | Vi behöver också små jordbrak")= — lära av dagspressen! 3 UBNUTGT ULRDA ODrUK" |: . EN TA Sp ” é n:. IAN - Av Märta Leijon —- - Jo i STOCKHOLM. (TT) | åstadkomma ett intimare och x a och : as - i Kan man räkna med ett framtida frukibringande förhållande mellan Nu | än gnat! FEN pa Se de öyriga i samhället hjälpta, > ot : starkare samarbete melen de ide | folkrörelserna öch 'dagspressen, där . : att hälla räkning på. > det en oerhörd vekar ana i - ella folkrörelserna och dagspressen | den senare med sina ofantliga re= Det är nu länge sedan vår. a Det är så sant, så sant att ofull-” hället att så många arbatare som r i vad det gäller åsiktsbildningen? Kanske. I alla händelser tål frågan att begrundas, menar redaktör Stu- re 'Bohlin, tidigare sekreterare i . Samverkande”, bildningsförbunden och numera även verksam vid en av Stockholms aftontidningar ' Köntrasten mellan folkrörelsernas ädla:" motiv" men | ofta bristande förmåga och dagstidningar — de andra stora" åsiktsbildarnas '— ut. omordentliga förmåga men kanske inte alltid så ädla motiv är slåen- "de, konstaterar han i ett uttalande för . Jordbrukareungdomensg ' för. bund Vore det inte möjligt att ungdoni med på något annorlunda. än" vi — tiden var för:kört för några. studier :åv människor. I s t hos familjer fick.vi logera”i något som kallades Biblical "Seminar, ett ra - kolossalt "än det' i verkligheten' är, En amerikansk :följeslagares fa- derliga påpekände;'att man inte fick |. gå mot rött ljus itrafiken var där. för alldeles onödigt, eftersom det ju faktiskt: ex'-terar trafikfyrar ocks i vårt Bila land. : trots allt: skulle ha något. surser kunde stå de förra bi i ett arbete vars värde tidningsfolket in= galunda saknar sinne för? Som sagt kanske -— om man fråri folkrörelse= håll förvärvade litet grundligare in= sikter" i dagspressens obönhör! krav på Törlighet, ' snabbhet ,0 nalitet och samlad aktivitet i det ögonblick sfötarna 'skall sättas in. Det är inte tu tal om annat är att dagstidningarna är öppna för samarbetstrevare från folkrörelse= håll. Men detta samarbete. får nog ligga på andra plan än vad man hittills tänkt sig från folkrörelser- nas sida, Mötesreferat etc, kanzi:e ur: den ideellä sammanslutnin, synpunkt är den naturliga för dagstidningarna 'att visa da vilja, Men om män från r: tionernas sida tar emot sådan ett "påhäng, som inte” nämnvärt intresserar ' den: stora” allmänheten, i Dagspressens' förmåga" att spetsa: z till en sak, som river-med sig. gu= : blikens ' Intresse,- dess. förmåga. att finna genvägar 'och 'dess högt v5o drivna ';"orgånisationstalang k- de, mera tungrott arbetande nisationerna. Re so —"Även under: sommartiden' kar Färden till Ithaca gick vidare med -.SLKF-arbetet. fortskridit ' tämligen normalt, "och. på : många" håll visar "buss, Vårt mål var, en positiv. över- räskning —.: en fantastiskt: vacker stad belägen vid en av de s, k. fin- gersjöarna, en; plats. med väldiga höjdskillnader :« och " 'ett panorama, som ' är: nära: nog otroligt; " Här i Ithaca vid Cornells universitet ' le vi tillbringå mer än två veckor, det sig att. distrikten och avdelnin. garna börjar ”växa i kläderna”, sä« ger förbundsordföranden Karin Cola lin! vid ett. samtal -:med denna. tid. ning, Våra” fester : och : husmoders«" skul- "dagar i sommar har över 'lag bjudit inte. bara på trevliga upplevelser. za . värdesundersökningarna ' ger : mye- > rt ket klara besked om. att dylikt stoff ' mmarbrådskan '- Cornell är ett tämligen ungt uni- , utan också 'på välordnad informa versitet från. börfen 'av seklet men tion i ord och bild — det senare ' I har redan" väldiga traditioner, inte "form av' utställningar ' och. 'studie=" minst inom; idrotten, "Vid universi- | besök vid olika inrättningar : och fetet finns "inte mindre «än 10,000 | mönstergårdar i studenter. Hei : organisationer. :: Utställningarna -:av, : ar | hushållsmaskiner kan betraktas sony en svensk. student fri öteborg | en bra upptakt till den: kommande vid namn Sten Berner, Jag, skulle | höstens nya, stora giv — rikstäv« uppsöka mitt rum, då en "bil stan= ]lingen: i hemkunskap, 'som på rikss nade alldeles i min närhet och en. ombudsman '; Ida Olofsons initiativ. "röst frågade på engelska, om, jag.| redan förra året provades 'i, Medel« : var, svensk.:. Jag: blev naturligtvis "förvånad över att han kunat se: dé: på utanskriften, I sällskap: hade ha en - finne, Risto: Härmä' från Hel. singfors, ' Båda studerade vid” uni: versitetet' och: de" var väldigt glada, över att få träffa svenska : igen. En tredje stötte snart. till dam vid namn Märta Gip.—' och ett ka varit konvalescent. och ännu ej stycke frampå "kvällen :hade'vi. en” återvunnit hälsan, kommer säker. samling av inte mindre än 11 .skan-" ligen upp ti! ett tiotusental krorior, v . le, : meddelar fröken Collin vidare, Vid Öppningsplenum nästa dag varen 'ett besök hös. henne nyligen: sr do isk .tillställning';jag I påds distrikt! Nu hoppas tävlings hämnden:' och vi allå att den Jande$ i över :kommer 'att ornfattas med-in=+ ;tresse :och även: ge-goda resultat" i » samhetslust i avdelningarna.” > I Insamlingen till. Ida: Olofson, i 3 sedd med. svenska ögon, 50' natio nér var närvarande, och delegater. - Nas antal var: omkring 600." Svari ”" Slutligen meddelar fröken CoPin, och vitt, :rött och gult, ungdomar "att SLKF:s sedvanliga höstkonfe- ” från Malaja, Pakistan,' Turkiet, Kä-' rens. i Stockholm hålles 'den' 7--3 merun, " Uruguay, 'Storbritanniea oktober med. som vanligt goda fö- 0.5, V, 0. s; v. Många i.sinå resp. reläsare, Då det kommande vinter. länders dräkter, Man såg japanskor" halvåret i vids mån blir en "upps > i sina kimanos, mörkhyade indier i. takt till arbetet inför nästa sommarsa.' sina långa. vita eller rättare sagt politiska val kommer god plats att smutsgrå dräkter, negrer från Guld- lämnas för information 'och diskus- kusten. i några : väldiga" randiga" sioner därom, : :: ..A FNS skynken;, skottar 4 kilt. "> .,:i- . Sermestereasongen vid de flesta av "Efter en del procedurfrågor, som -SLKF:s. semesterhem :' nalkas; sitt” - tog en del tid i anspråk, ' kastades” slut, Någon statistik över besökpr- vi en' av de närmåste dagarna in i” antalet ;har vi självfallet. ännu ej en enda; häxkittel av. arbete; De fått, men semesterhemmen: tyc'«' i 600 ” delegaternå. delades up i 12. allmänhet ha. varit väl belagda: På kommitté er, som hade ungefär en. hemhjälpsfrågans: lösning har :bl; a vecka på sig att komma fram med Uppsala - distrikt gjort goda fram= , förslag för det kommande arbetet : steg med 'ett 30-tal anställda semes=' inom WAY, I en kommande rap- tervikarier." I: 2 . TT port ska jag redogöra närmare för. detta "arbete, som utgjort: det vä- sentliga pi konferensen: Just i deg- "sa kommittéer : har; man Kännat spåra en möjlighet till samarbete |. mellan olika "länder 'och folk, + -- : — Så knogar vi på inom "de. 27 distrikten; och; håller, bandet fast » mellan medlemmarna, 1.2 N or ine form av kunskaper :och ökad verks en "ung "som efter förra 'sommarens bilolye«. Vår konferens har besökts.av en": del berömda personligheter — bl, a, Mrs Eleanor Roosevelt, som. inför ett entusiastiskt auditorium höll ett glänsande tal om arbetet med FN,s | ” deklaration om de märkliga rät tigheterna, Vidare har vi fått höra | Mrs Pandit — indisk ambassadör i | Amerika — en stark personlighet Med stort förtroende bland sitt folk, - Konferensen har acks? besökts av olika artister, '-— ' NBC:s foni 100 flaskor fin konjak : "i fiskares gärn;:.:- "FREDERIKSHAVN (TT RB) ' "Nära 100 flaskor fin originalkon= jak har en 'fiskare från -Läsö fått i sina garn-vid ett grund : utanför . Säby, > Lien Ann : Flaskorha härrör ' otvivelaktigt från det holländska , smugglarfar= tyget ”CosmopoJitan”. vars, kapten nyligen dömdes till två 'månad:xs N orkester, Hall. Johhssons negerkör ;och en heldel till. Och när konfe- Tensen är över är det sörjt för att valla ska-få komma ut och se något! Jav Amerika, : | Those Felesosom - | 1 Säby. Kapti »hävda=. de' under rättegången att han hade sålt 500 flaskor till 'en engelsman på internationellt vatten men allt tyder på att han har haft en dansk kontaktman som fått besked om at konjaken var sänkt i havet. - N + pg läsare hörde något från wår svampexpert, fröken Bina Gö- ransson. Men när svampen gör hemkommen från en exkursion omtalar fröken Göransson, att det ser mycket lovande ut i svampmarkerna. . De rara ' och som svampar ur jorden.” : Det där uttrycket är ju gammalt och slitet, men tyvärr användes det nästan alltid felaktigt. 'Skall man vara. benhårt "konsekvert kan' "man ' använda det. endast lemmar. av. svampsläktet; «.... ken: Göransson" hade att säga, skall vi oöratala, att. hon funnit Karl" Johan,” kantareller, mjöl- skivlingen,- som + ofta .är. miss- känd, - Det är en utmärkt, god svamp, säger hon, och den skall man inte gå förbis ss enn Fröken ' Göransson : har även varit i Mellbystrand och tittat på svamptillgångarna där; - Där finns en del svamp, säger hon. Men sorgligt. nog har hon också ] funnit, » att svampvandaler varit i' farten därute, Mossan "har . | rivits upp "på, ställen, där: man | tydligen funnit. några kantarel- Jer. - Så får man inte göra, sä- ger fröken.G...: Då förstör: man återväxten. . Svampens ' mycelier tål inte: sådan ' behandling. ' — Efter :" det" myckna ' 'regnandet finns "nu bästa ' förutsättningar »: LC rötmånadens - elfte. timme" kommer . nu.: årets 'rapport "om storsjöodjuret, :' Sedan ' det "sist var framme, har det flyttat sig från Storsjön i Jämtland ner till Öresund. ": En ; skofabrikör. "har här före lunchen 'sett djur vars huvud "inte. kunde' vara en säls och vars stjärt. inte kunde till- höra en" tonfisk... Eftersom dju- J.ret varken: var.en säl-eller; en "| tonfisk, "måste. det” ha” "varit ett störsjöodjur, ”anser” skofabrik ren ” som ” säkert "inte "skarvar. 'medvetet. "Vi anser bevisföring- en inte fullt övertygande, ty.:det finns ju även: andra; vattendjur än sälar och" tonfiskar, torskar, spättor m.fl. för att inte" tala om ' Snapparpskrokodiler: +" En viss trovärdighet får emellertid fabrikörens: berättelse på grund åv att "han, hade sin syn för "| lunchen. Men förklaringen. gger kanske : -- Sparsamhet "är :'en ”dygd,: det är sant. I Skärhamn tycker' man att det är synd att man rnu”skall kasta. bort kaffekorten till, ingen nytta. - Man har till och med ett råd att ge mot detta slöseri: Använd kaffekorten: för tilldel- ning av folksnus åt pensionärer! Ja,' varför inte. ' Vi har billiga folkböcker, folkets" hus: folkbi- lar, folkkonjak m; m.,: och får vi nu även -folksnus, så blir väl folkhemsidyllen fullständig. Och alldeles särskilt roligt skulle det naturligtvis bli med denna folk- snus: om den fanns på kort. Det skulle ' betyda : oerhört mycket för den folkliga 'snussedens po" pularisering.-. Det. vet jag av egen : erfarenhet,' dock inte er- farenhet:i fråga "om folk-, mats eller annan snus utan ifråga om ett helt annat område av. folk- : | försörjningen, :. nämligen :- ägg. Någon gång vid slutet på kriget hade" jag tillfälligt blivit gräs" änkling. : Jag plockade ihop de restaurangkupongeér '.'som » jag hade, bl. a. ett antal äggkupong"- er... Jag: gjorde : ett; överslag. Frugan” kom : snart : hem igen och återupptog verksamheten i köksdepartementet '. därhemma. Till dess hade jag äggkuponger för två ägg”till' varje mål ute. Det var ju mycket, men när jag nu hade 'äggkuponger, som jag' annars inte skulle få någon användning för, så var det bäst att - utnyttja ' dem, ' Jag hade alltså inget val, ansåg jag. Jag beställde mat, bl.a. två kokta ägg... Och så plockade jag fram kuponger .— sådana skulle ju lämnas i, förskott. « Servitrisen 'I tog emot dem men lämnade till- baka äggkupongerna.": Äggran” soneringen' har upphävts, -' sa hom a oa. se ket l - — Jaså, sa jag, ja,.se det var sin entré ute i markerna, kom-|' mer hon tillbaka i den här spal- .|ten, i år som tidigare. ” Nyss|' eftersökta växterna skjuter uppl” om, Karl Johan och andra med- : .: Men för att återgå till vad frö- |" ständiga jordbruk. inte försörjer möjligt har ett hem och åtminsto- .|sin brukare fullständigt, han måste ne några möjligheter att skaffa sig + ” ha något bredvid. Det är också [litet bredvid det torftiga arbetslös- sant att detta något bredvid inte| hetsunderstödet, Vi vet inte hur bör vara fattigurderstöd från sta- dan världen blir i morgon, Vi ska ten utan hjälp till självhjälp, inte hugga av de grenar I samhäls ! Men "lösningen är inte att slå lets trädgård som vi själva sitter på, «| ihop alla små jordbruk så att de ' Det måste vara riktigare att släp= blir stora. För det första går det pa ut barnen på tunet kring den . inte praktiskt sett och för det an-'lantliga stugan året runt I tryggs dra så vore det till gtor skada, - -|het, än att skicka dem till barn- Den . befolkningsminskning : som koloni, daghem och anstalter, '. bortrationaliseringen av småbrukar=- na , redan : vållat.-"landsbygden, har vå "visat "sig. ödesdiger. Dels har :de;bruksbygderna ' och jämför dem" stora jordbruken inte fått. den re- "fried ”bråkstakarna i Berzelii park V vit | serv "av, tillfällig” arbetskraft som 'eller gängen på Stureplan och 1 XX småbruken utgör och dels blir det Humlegården måste man anse den "1 . svårare att nå den öntkvärda so-" politiken vara oförsvarlig som ryc= > Aj. ciala standarden på landsbygden ker upp människors rötter ur jors | .& där befolkningen minskats; Dess-:den och planterar dem i stenöknen, utom" har befolkningsminskningen | ' Det går att ge landsbygden. vä- : på. landsbygden vållat tätorterna gar och industri, Det går lika bra stora bekymmer; Na att starta en syfabrik i Korpilom= ' . På landsbygden auktioheras de bolo som i Stockholm eller Göte- " skolhus bort som står tomma me- 'borg.' = '. ÖV ta? dan städernas barn hopkörs I för Det finns trakter I Småland och stora klasser och i primitiva Ioka-] Dalarna där småbrukarna bor kvar > ++ ' ler: tills miljonskolhusen' blir. fär) Få sina gårdar vilka blir centra för > diga, som kommer att trycka skat-| barn och barnbarn som arbetar vid :| tedragarna ; ett : par . generationer | större eller mindre industrier eller : framåt. 0 CA 1 specialhantverk, ss . : 1. När. man ser landsbygdens sti«', > | liga : ungdom; , inte minst i smås de genest, till sjukhus," där .man kunde "konstatera att han "ådragit sig. eri svårartad 'skallfraktur. Han avled: efter ett par timmar” utan att 'ha återfått medvetandet, När- "mast sörjande, .,ä too i el Ni känner säkert igen' formule- ringen”; från « tidningarnas ' olycks- krönikor: Inte en-dag går utan att man '; återfinner : en ; rapport . om svårartade motoreykelolyckor ' och i tyvärr zalltför . många , fall "med- delas att föraren" eter hans passas gerare skådats till döds. ===>". » Vad skall man då göra för att kunna hejdå nic-döden? Propagan- dan arbetår med intensiv upplys- ning för att fästa motorcyklisternas ärksämhet mm ödvändiot ten av att köra vettigt i trafiken, Men det behövs mer"än :upplys- ning. Många / positiva förslag har också.: väckts under: kampanjens 'gång : om olika åtgärder, som kän begränsa dödsolyckorna bland mo- torcyklisterna och övriga trafikant- Kategorier med för den delen... = För en”tid sedan” hade exempel: vid ti kel i" 'såmband: med? me-kam- anjen med”rubriken ”Sätt på: er störthjälm, 'här- ni är ute och åker motorcykel”. Tidningen ' påpekar att det nästan genomgående är hu- vudskador :som är "orsak till; döds- fallen". bland 'motorcyklisterna'. och att: en störthjälm i övervägande antalet fall skulle ha kunnat mild- fa skadorna och rä des liv, » föreskriven. Det finns också några ”eivila” förare som använder stört= bjälm tte'på vägarna, men de är alltför få. "I en del eurcpeiska län- CI ambulans fördes den skada- På landsbygden står stugor tom- | Men det: behövs ' kunskaper; på= ma ”som'> för "jämförelsevis ringa | hittighet . och förståelse hos "sta Kostnad : skulle" blivit bra bostäder makterna, inte minst när det gäls: ' medan : arbetarfamiljerna. i Stock« ler” vägarna, om småbrukets "pros": holm" tränger ' ihop sig. i ett rum | blem ' ska -lösas så att samhället ”" och kök som knappast. är männi- | och människorna vinner på det. . skovärdiga "ibland, men ändå kos- |. Hur ska. människor, som bor i. . . tar så' mycket i hyra att barnen | avlägsna bygder och aldrig sett eå -'' måste skickas. på barnkrubba och industri, kanske 'inte' ens har, väg hustrun gå i trälarbete både hem- | för "en -cykel) kunna' försörja sig > . ma och borta, :4"3 fox se - | där den naturliga jordbruksformen "." Förr i världen var småbrukarna | är. småbruk? + a yrkesmän, men / eftersom : de var| Den som "sett hur pojkarna 1: ' självlärda kunde: de inte: konkur- ålands och Anderstorp'gör” rera'.. med -.;de > yrkeslärda '” och | uppfinningar på löpande band, hur I tjågon. yrkesskola fanns inte' inom; de själva konstruerar och tillver= . räckhåll för småbrukets 'söner' och | kar sina maskiner. och tillför sam= - döttrar. : De: måste utvandra för att | hället viktiga förnödenheter, förstår få” sitt. levebröd; er .1- vo. datt om småbrukets 'ungdom-: bara: : ” Nu: är. storstaden så överfull av |Tfår' idéer och kunskaper så behö- kvinnor att. många tar: sin förtjänst ' ver inte' staten varken ge dem fat= Po nn . nattetid på gatorna för att kunna ; tighiälp' eller ;ha bekymmer för en .åcikt att folk skulle anse dem uppehålla livet; Och 'de unga oer- ; dem? Un vest tre som, fartdårar. om''de "kom iklädda | girna pojkarna blir. byten för ho- Det. kanske också bör 'sägas att: å hjälm 'i trafiken. Och från" ytter= MR lraerigesd det är gott för de äldre jordbrus';':'"! kör de. flesta "civila förare: med hjälm, Att' här i Sverjge få en lag som stadgar detta "tror de ansva- riga emellertid. inte gå. Man - har diskuterat ' frågan ” vid, några till- fällen, : men . den har alltid för- kastats... Far nl Nu ligger det dessutom så till, att den hjälm som för närvarande finns tillgänglig i handeln är täv- lingshjälmen och' den. är litet väl dyr för att man skall kunna våga | räkna "på en mera allmän sprid- ning'av den; och vad som kanske är ännu mera väsentligt — den"är för. obekväm. Men' skulle, det vara alldeles "omöjligt ' att .få "fram en som: bättre "lämpade "sig .för 'civila förhållanden? "147. : ”"Mot' förslaget -om' hjälm har' det bland "en .del förare. kommit främ S; mosexualiteten, . 7 >. ligsre ett håll menar man, att en «Man kan inte säga att ett-sani- karna att få lämna gården till :so= i! ar I STA nt Ar RR gen. Expressen infört? en |: hjälm skulle: kunna komma att:in- spirera de unga förarna till fart- överkrifter. SRRSAEV ER "Kvar lertid, "att skulle man ikrnn bygga skallskador: na vid-mc-vurporna- skulle säkert många' liv. kunna "räddas. Erfaren- heten visar också att medan en fö- rare, med: em. god portion "tur. kan klara' sig :från en olycka i 100 km fart kanske, så: gott som utan 'en :skråma, så skadas :en annan som bara. hållit 40 km så svårt att han kort efteråt avlider — på grund av skallfraktur. Ty hur man än reso- nerar,. så .kan en olycka trots, allt lätt vara framme även för den för- des ; onekligen . värt att prövas, Ekulls man. inte kunna po- ? É . der däremot, pelvis Belgien, "Läxémburg, Frankrike och Schweiz > den -genom ätt. helt en- | vägar, sköta täckdiken: och få fråm kelt göra den till en” modesak? Sn | hälle är rationellt "ordnat ' där det nen eller dottern ' i rätt tid och vc går. till så. -. > Lå" småbrukarna ” sittä "pi "1 fred inén ge dem ”öch! er och. döttrar den yrkes deri är utarmad på ,yrkesfolk. Det är en 'bedrift att £å[taglivlen bild: kare eller en målare, Det finns" knappt | någon | enda Mskomskare” g. de :behövér. Landsbyg- t.:! no "själva få fortsätta på enrliten. gård, ax . 3 Tar ver lyckligare och längt: Blev fru och mörmor på Fer samma gång vo dT Mrs: Frederick Deppe blev frå. ; kvar, '1-massor av«.lanth h' mormor på exakt samma klock= tvingas I öd: ratt till och med 'sy makens vardagskläder dära för, ätt det: saknas skräddares.och.+ sömmerskor ' och detvtaärdför myc- ket tid att ' åka : till 'stän. föru ållt., :; Det är: oerhört " svårt "att bygga den 'ved som , samhällena -'behöver.. Så " länge: ”'det' fanns:ssmåbrukare som hade tid över för arbete” ock- så” åt andra blev. både 'småbrukar: vr häromd slag här i Allentown, Me= .vigselceremonin pågick födde ligen hennes dotter i sin tur en sik , beställningen” andra! sko K och tar bara det - Och nu skall" Hökafältet.. bli skjutfält.” Sorgligt men tydligen ofrånkomligt... , Det. är naturligt? vis» otänkbart att "detta stycke av tämligen orörd natur skall få. bibehållas "som naturreservat. "Men det kommer nog att'pr: testeras, '' Landskommunen : ger inte: flygflottiljens intrång sir välsignelse, efter . vad. Verner Andersson i Köpinge. tror. sig veta. .-,' Mellbystrands.: badorts- förening har också planer på att göra. erinringar, .. Allmänt. känt är ju att skött 1.vatten bedövar fisk, "och fiske med dynamit och andra -. explosiva ”änmn SÅ ju också förbjudet, För de fila Care, som hu. bor vid denna :del;av Laholmsbukien, är det: heller inte” roligt; att stridskjutningar nu: skall" äga rum vid. och på vatthet, "Det . kan ; ju , befaras, föredrår jätt : hålla sig i lugnare vatten: därför avflyttar till annan ort. ' I de lugnaste "vattnen: går "de stb: fiskarna heter det:jus ; "= "Vi vill hoppas att protesterria beaktas och att skjutplatsen läg- ges någor annanstans.” « - Under sin eriksgata, i Väster götland " har" kungen:— ögen" domligt - förresten att: kronprin" sen är kung — hyllats med mur sik, som 'komponerats' av en la- holrhsdam."” Det -' är ' apotekare Egron Hanson sorn omtalar det- ta för oss. I tidningsreferaten "I hår det .medde'ats,.: att kungen vid ankomsten Ai en annan sak, : Då ändrar jag fill. Mariestad hälsades "med "alt: Mariestads sas eV SLIITISESTES VINT SVIT ITIEFN TEST mig. > Då "stryker .vi "äggen på enom samarbete onstruktör ' Ett " bättre samarbete" mellan konstruktörer av ' lantbruksma” skiner "och lantbrukarna efter- lyses "av. tidskriften Maskintek-; nik i jord ock skog. :. emma sn : För att en : maskin: skall nav. bliv av' "verklig "Betydelse krävs att. den: skail.-vara kon” struerad så, att: den kän 'tillver- kas maskinmässigt "i' någorlundå stora :: serier..:' Vägen från” för: söksapparat ' "till rietillverkad skarpskyttekårs” "marsch" spela? des.:Den marschen är kömpone- rad i av : framlidna : fröken "Anna Rådberg i Laholm,"på sin tid in- nehavare av en. privatskola här i'staden. Skolan fanns förresten t-det hus; där. familjen d:r Edén nix bor. ”Anna.Rådberg var. dot-. ter till. en tjänsteman. på -läns- styrelsen i: Mariestad, och mar- schen "hade" hon nog 'kompone” rat innan: hon', flyttade til La- holmi CP PAS fett I. ; Laholms Tidning "uppgavs för: en: tid sedan, att d:r Emil Westergård var den förste bad- gästen i Mellbystrand. Apoteka- re Hanson kan: emellertid korri- gera denna uppgift. Den förste badgästen var ' min. farfar, ”apo” 'tekare Fredrik Hanson, omta- lar han. Det var redan. på 1850- talet, och han hyrde först i den lantgård, som ligger i skogsbry- net till vänster om den nuva” kun”. maskin kan .bli ganska lång och det är, ej alls ovanligt, att en perfekt ': fungerande” försöksma- skin ' måste :helt ”omkonstrue- ras” av fabrikens ingenjörer, in- nan 'serietil'verkningen. kan bör-. Under: denna- utvecklingsgång skulle ' det "vara naturligt. med ett "synnerligt intimt: samarbete mellan det praktiska: jordbru- kets män” och" ingenjörerna” på de ;' fabriker, som ,: specialiserat sig. på , tillverkningen av lant- bruksmaskiner.:; Naturligtvis förekommer detta ibland men i allmänhet torde : det förhålla sig så, att man arbetar ganska obe- roende :av :'varandra.'' Detta. be-' ror 'naturligtvis på många orsa- ker, av: vilka den viktigaste kan" ske är att man ej känner var” andras ' förutsättningar. ”>.. Den, koristruktör, 'som får hand: om en -.hemkonstruerad ” maskin för ått "undersöka mi anpassa den" fö; ning, har öfta mycket ringa för- ståelse. för” storheten, i den nya |. måskinens ' idé, och , han, finner det upprörande, 'att' det kallas för en nyjuppfinning,' när "han på grund av produktionsproces- sen i,alla fall måste. göra om den nästan helt och hållet, ' + Än mindre förståelse för mot- partens inställning har i allmän- het” den: ursprungliga konstruk- fören. :s Han känner synnerligen väl behovet av-maskinen ifråga men däremot ofta oändligt -litet av." modern ” serieproduktions- krav: sorger dor Sådant är läget men det bor- de ej få förbli så. Konstruktö- rerna på maskinfabrikerna bor- de "utöver sin ingenjörsutbild- ning även ha en ej alltför kort rTande vägen til stranden. ” se Petrus, : area lett par ledsna rapphöns! se 5. SALTAT. ÄKTENSKAP "0. -'Pastorsexpeditionen i: den nord- > tyska ' staden Lineburg. bebådar -' en glädjande nyhet för alla gif-., taslystna: . nygift pår som en:'hedersgåva lande -' salt." . Saltet härstammar .+ från : Liineburgs salinanläggning, GULDTÖRST BLEV PANIK in ” .” Ett par, innevånare från byd'? Villanouva "stötte på torsdagen på en — som 'de trodde — skatt.sl kista. Under mycket: besvär bar, de hem: den rikt ornamenterade kistan. och tillkallade en mängd 4 grannar för att dessa skulle få” dela: glädjen . när Iocket slogs'I upp. Ett halvdussin ormar stack i emellertid ' fram sitt huvud över: kanten på kistan när locket kom - av. Det blev naturligtvis full på- nik..: Som tur: var kom kistans ägare "i samma ögonblick och ' ordning : på: sina djur. Han var : anställd vid: en cirkus och denna hade ' tidigare tappat kollit, Han. var den enda som blev glad vid : praktiskt jordbruk :— det skul- le 'ge dem en betydligt större säkerhet "Vid ”måskinkönstruk- : tionerna. "Men lika' viktigt är att. jordbrukaren, som får en. idé, ej envist håller fast vid just den form hans konstruktion fått ... från början utan att han utnytt-.- jar industriens män för att göra -- konstruktionen ännu effektivare sig in i den .moderna produk” tionéns ” betingelser, så att'han redan från början kan snegla på. en k de serieproduktion. : och . därför undviker sådana konstruktionselement, :. som är svåra eller omöjliga att använda i. den serieproducerade- maski-. tilltagen. tids 'erfarenhet från a BER RN ROTEN hädanefter får varje från staden. av. vigselförrättaren - -| överräckt en:liten påse innehål- .:. qi och framför allt att han sätter mer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.