tig Ir Der ; få ; É + | och frågade vad hon var skyli " ett par ledana ra | | Fredagen den: YYTYTFYyvYTEFYFEFYFTYY VY BARTOLOMEUS. Solen går upp. kl: 4,56" "och. - ned kl. 19.32, 0 Morgondagens nan LOVISA. Solen” går upp kl. äj8 ock - : ned kl. "19.30. Nn : Dagens dikt: ' Dagens namn «vf Hur bittert, att det tar så mång > - år, Fnär man har mist vad man har förrän man förstår- "vad det var värt, -- sie (KARL "ASPLUND) : ' Konstnärsära En yngre diplomatfrä i Paris: blev häromdagen inbjuden till: en av stadens battkungar för "att få en alldeles extra fin hatt. Modekungen . betraktade dröm- mande hennes huvud, tog ett brett sidenband och modellerade därmed en underbar batt direkt på hennes huvud. Efter några nätta små stygn var hatten fär- dig. Den klädde fantastiskt' väl, diplomatfrun var ” överlycklig |” — 25,000 francs. — Aldrig i livet, utropade den lilla. diplomatfrun. 25,009 francs för en bit sidenband! - - ” | --Modekungen og tillbaka hat- ten, veeklade. upp den förvand- lade” den åter till ett stycke si- derband, som han med en artig gest överlämnade till diplomat- "— Var så god, madame; siden- . bandet är gratis! : ” Bauduoin köper dia ”manthemlighet - > En 50-årig holländsk kypare, Ju- lez Marynen, som på « en elefantjakt i Kongo för nära 30 år sedan stötte på en diamantgruva och sedan dess försökt sälja sin hemlighet, har nu erbjudit den åt kung' Bauduoin, enligt amsterdamtidningen Het Pa- tool. Priset är drygt 100,000 kronor. mycket kärt, - plus en procent av eventuell vinst, - Marynen har tidigare fått flera erbjudanden raen de har alla varit. för låga, uppger. han. Belgiska rege- ringen lär en gång ha bjudit 50,000 kr för de -hemliga, diamantfyndigs- heterna. . : Logik - : - Claes-Göran hade kommit i den Ålder ' då det naturliga föraktet för ”tjejer” tog sig ganska marr- kanta uttryck, Han tyckte att det borde inte finnas några tjejer. ":: ' ..—, Ja, men, sa mamma, om det inte fanns några tjejer”, vem skulle då sy i knappar i dina byxor? vo. se rd or «Claes-Göran furderade ett tag. «— Om det inte fanns några tje- jer, sa han) då behövde man ju inga byxor. — Förlåt, nan er ögon n EN LANTARBETARE: som är bosatt i en gocken mellan Uppsala och Stockholm, haren längre tid med tver ägnat sig ät att söka fånga tiak'1 en ryssja. men ”generalkonsulin- väl inte hittat mina ges " Fängstredskapet har emellertid - varje MOrgon varit tomt gom: ett kallbadhus sommaren 1951, - - Häromdagen ledsnade' den stac-, kars farmaren och: satt, ryssjan på tork viq ån. Då fp dagen därpå skulle hämta rysg- , sjan blev han glad, ty den hade " äntilgen visat salg funktionsdug- lg, Snärjda 1 .bondena garn låg var, just vad Frigo gjorde, Någon Yrvvv YrrYFYTYVV YYYYtrerY FYTFTerv vv vv a YTV Yrererv Y YTYTYVYFETYTYV TY : Blir vi bra så här? undrade dess : den ”röda sidans” delegater' till song. Ja, nog illustrerar båda två a koreanska jeep-förare, som för och från förhandlingarna i Kae- ganska bra den allmänna leda il na, El- som tycks vara enda:r latet av : ler vad tycke? IV EE m fgel kretsade: på. väldiga vinz gar över. fjällets Så sänkte den sig och slog till på "en klippa. : i " Det var Frigo — fjällvråken. .apparation, längden "var hela. sex- tiofem' centimeter och vingarna spände. för sin. del över halvannan meter. Han var emellertid ej. så fruktansvärd ' som han : såg iut, tvärtom en ganska försiktig herre som. alls inte ägde varken ädelfal- karnas djärva mod, hökarnas vild- het eller: kungsörnens | oberörda överlägsenhet. Näbben var starkt böjd och för sedd med en lång hake:men var relativt liten 'samt i verkligheten ganska svag, - Färgen var en blandning av vitt, gulvitt, rödgrått, svartbrunt och brunt. : De stora vingarna nådde hopslagna ända" till den långa' väl avrundade stjärtens spets: Fjäder- dräkten var lös utom i själva strup- trakten: där den var ombildad till borst — vilka kom honom att se vildare ut än han var. . Han var ganska lätt att skilja "från sina släktingar orm- och. bi- vråken. Vingarna voro längre och han hade en svart fläck på hand- leden. Vidare var stjärten i spet-. sen tecknad med ett svart band. "Aven. i luften var' han lätt att särskilja. Han seglade mera. Vid vart annat eller vart tredje ving- slag brukade han sväva vidare, Frigo ' älskade kala fjälltoppar.- :-- De voro hans: jaktmarker. Vans fåvoritföda var fjällämlar — och harungar. Jag vill alls inte förneka att en avsevärd mängd av de sist- nämnda hamnade i hans och hans familjs "mage, .men dels ynglade fjällhararna rent otroligt på statens renketesmarker, där de: ju lämna- des i relativ fred, dels var det en- dast bra att de sjuka och svaga gallrades ut ur bestånden. Och det bergstrakternas så. ' särskilt ivrig jägare var han nämligen inte; og >> Naturligtvis höll han sig med eget ' revir, ' från vilket han om- ”sorgstullt råotade bort alla konkur- renter, «=. =: Han brukade börja sin jakt med att:sväva högt uppe i det”blå. Så sänkte han sig långsarit och bör- jade flyga längs marken. Rätt som - det' var blev han flaxande: stående för”att 'spana, fann intet ätbart i terrängen och fortsatte, Litet läng- "re-blev han på nytt liksom hän- gande. Denna gång fick han syn på en :lämmel och" störtade ned, Ett hållfast grepp med de framskjutna klorna, ett blixtsnabbt hugg mot .dexi lille gnagarens :hjässhen, och -”episoden :var över, Han st; - kvar där han var och födde, Sedan han ätit satt han ännu en stund - resolut upp i luften igen och fort- <t En mycket bra boplats var top: 'vahlig: arbetsdag enligt beslut av [frigör -É jällyråken RK ind 5 HE Han - hade en respektingivande ); Nilens i Och så: Blev; det då det ; högsta t det i:skogskanten, en väldig bjässe som sköt. högt över” den; kringlig-' gande! skogen; 2 - Så begynte bobygget. Vaa "Först lades: ett kraftigt underlag av mycket grova grenar, uppe på detta allt. tunnare och tunnare tills - dess att själva balen flätades av de finaste . småkvistar , från :dvärg- björkskronor. För att vara rovfåg- lar lade de verkligen ned ett ovan- ligt omsorgsfullt arbete på bygget. Till > slut fodrades! också | bohålet mjukt med renhår, f.ö. cv! "Här lade Laga inte som: : vånligt fyra eller fem ägg. utan hela sju. Det hade sina orsaker. Hon hade nämligen märkt att det formligen myllrade av lämlar i' fjället det året, och Kon hade dragit sina slut- satser, Äggen var ganska stora, sextio | millimeter långa och fyrtiotre:tjoc- ka; på grönvit botten teclnade med ljusbruna fläckar. Laga ruvade och Frigo jagade, vilket var ett lat- mansgöra det året, med alla de tusentals gnagare ..varav . fjället vimlade, Kom någon obehörig i rfärketen av boet kastade sig Laga genast ut och sedan svävade båda rhakarna vilt skrikande runt boet. :Visser- ligen låtsades de.även gå till an- fall — men tänkte mest på egen säkerhet. i - Efter ungefär en månads ruvning kläcktes ungarna och växte redan från: början raskt, Lämmeldi Den 2 augusti 1851 fick en. ' fattig..och. begåvad amerikansk i mekaniker, . Isage Merritt Sin "ger, patent på en av honom kon- : struerad. ny typ av. symaskin. - ' Med ; 40 upplånade dollars till : hjälp ochi en lånad verkstad hade Singer byggt sin symaskin på 11 dygn, arbetande både .dag ; och natt. Det var. bara sett fel "Umed”den — den" ville inte sy. Då han missimodig var på kem= > väg från verkstaden: den sista kvällen, slog det konom plöts- ligt, att han försummat en ju= stering 'uv- trådspänningen, som han ämnat göra men glömt. Han' ss = vände genast: om- till verksta= den, justerade trådspänningen.,.. —: och ' se, maskinen. sydde... ' Denna, maskin, blev ursprunget " till". alla" de över 100 "miljoner "symaskiner, som Srerfrman. i Dsedan, dess tillverkat, - Singers maskin vär närmast avi sedd för hantverk och industri, där behovet av en praktiskt användbar och effektiv symaskin. länge: gjort Sig påmint. I de: "symaskiner, 'som .| redan" tidigare: funnos, .. var . man tvungen att montera” upp. tyget på nålar i en :ram, som matade fram detta lodrätt i maskinen, medan nå- len. arbetade i sidled. Man kunde bara sy. raka sömmar och: endast så långt som" ramen 'vår lång. Se- dan måste tyget monteras : om | för nästa sömlängd, Genom Singets nya konstruktion vann man den .utom=- ordentliga fördelen 'att tyget. mata- des fram i horisontalläge under nå- len, som arbetade lodrätt samt' att man kunde sy i alla riktningar, Några 'år "senare konstruerade Singer även" en lättare symaskin avsedd för användning i hemmen. Denna blev vida känd under nam- net ”Sköldpaddsryggen” och före- gångare till alla senare typer av hushållssymaskiner. Ar: 1867 bygg> des "den ” första : Singer-fabriken utanför USA i Glasgow i Skottland. Femton år senare uppförde Singers alltjämt största fabrik i Clydebank nära Glasgow. 'I dag finns det Sin- ger-fabriker även i Kanada, Frank> rike och Italien, som alla tillverka Singer-maskingr, , vilka del för del äro identiskt lika, tös Samma år som Singer erhöll | på- tent på sin första symaskinskon- struktion : ingick han kompanjon- skap med advokaten Edward Clark fi om av 'uppf Clark, som ' fade hand. om den; var nämligen inte endast Synner=- ligen :smakfull, den var dessutori: ytterst närande. Det skulle emel-. lertid ta sex veckor innan de voro fullt flygga. a Det..kunde väl vara ett par vec- kor efter: kläckningen. Som vanligt vände alla ungarna” huvudena inåt 'boet. En låg med hakan ' stödd: mot "bottnen och slöade, en annan 'satt och ' pillade sig, en tredje prövade vingstum=, parna, en fjärde reste 'argt huvud- fjädrarna, han 'hade fått en'obe- haglig. visit av något halvdussin myggor på hjässan, de tre åter= stående småkravlade litet oroligt - ja,' det var en hel familjeidyll,” Så med ens ströko båda föräldrarna tysta tätt över boet, vilket genast” kom alla ungarna att trycka, Det: där var en överenskommen signal. Minuten därpå brakade ett helve= tiskt oväsen löst därutanför, Lyckligtvis var det även den gången falskt alarm, Det blev mycket. riktigt ett ' så kallat lämmelti3s den hösten. :: Från alla: håll och kanter sam-' lades de små gnagarna för sin färd mot : "havet, samlades i tusenden och slöade! Men så kastade han sig -gatte jakten. En" liten lämmel var inget tillräckligt mål för en fjäll- yråk, - Så fick sig Frigo hona — med henne naturligtvis också ö hängande: bobestyr. +. ee Pen av:eén kulle så där en trettio, fyrtio « meter hög, tyckte Frigo; därifrån: hade "man mycket "bättre utsikt än från en fjällhylla: Där kom åter hans försiktighet i dagen. . Fråri en trädtopp hade man ännu Fättre ; sutsyn,; mtnade Laga, makan, Det . kunde nu, Frig go gå med på, Lenins' dödsdag åter : arbetsdag i Sovjet ”., MOSKVA, (TT — Reuter) - : Lenins dödsdag, det 22 januarh som hittills varit helgdag 1 Sovjet= önionen, skall" hädanefter: varå: en |: . Högsta Sovjets presidium. Förlind« ' ' ringeni upges ha skett på grund”av [' att flertalet arbetate! anser att en'': fridag inte: står i-samklang med;de'' händelser. som dagen erinrar om, ; nämligen Lenins död 1924 och fö Vien ör se Et sinom t den för sin I lösa, spikraka 'vandring — vart visste: de tydligen inte själva - '> Obekymrade färdades de sin väg, passerade" berg ock dalar, summo. floder : och sjöar, hundratuseriden,. gingo förlorade men nya horder -|stötte ständigt till, - Nere bland de :yältrande , mass | sorna '. härjade järv, "räv; vesslor och. andra' mördare och. över dem: svävade fjälletg rovfåglar, hämtan-, de "sin tribut dag som: natt, >. «ov Bland dem befann & sig även, Prigo. och hans familj. Hl De hade följt tåget 1: flera 'dyen, natt och dag, frossat och frossat - och frossat på nytt, Just n& sätt Frigo, bukstinn ”och | slö, på en sten och såg den gula. strömmen välla 4 förbi på båda sidor om denna, ' Så råkade han glida och rulschs-" de” ned. Ögonblickligen gingo de" "tnå arga och 'ilsket :fräsande lille-" 'suttarna > till? anfall” "Frigo fick? ”ninsana en het stund, Hah fick" lösa bra och använda ' näbben till :öger och vänster innan :hän' slut. "ten lyckades göra ett höpp: tll. eko upp på. stenen; varifrån han? nast lyfte -och döst, svävade en: sn bit bort” till en säkrare vilo-” ”nlg H Men det kille Inte” dröja länge n han var med om kalaset siella. delen av verksamhe" ten, skötte denna på ett genialiskt | sätt. Han' fann på och införde nya metoder” för ”att befordra försälj+ ningen, t. 'ex, inbyten av gamla, be gagnade maskiner, och han grund- lade försäljning på avbetalning, För fem dollars fick kunden en maskin i. hemmet soch resten . betalades, i i små, månatliga rater, ” ” "Med: symaskin till världens frone "alla hörn. ' i De' var märkliga män; många av de tidiga pionjärerna” för. symaski- nen. De färdades världen runt, of- ta under äventyrliga förhållanden, och levererade sina maskiner med hästskjuts,” med kanoter; med mul: åsnor och hundslädar; De måste va- Ta något äv tusenkonstnärer, . De "både, försäljare, inkasserare, mekaniker och lärare i att sy, Det- ta bidrog till: att Singer symaskia blev: vår tids: kanske mest kända och spridda industriprodukt. Ett av de bästa ' bevisen ; härpå är, att bruksanvisningarna ' för ' firmans maskiner för närvarande tryckas på inte mindre än 54 olika språk. Till Sverige "kom de första Sin- inerna i början av 1860-t: Jet, Redan 1864 annonserade en gö- teborgsfirma, H, E. Krause & C: 0, att de var "agenter för The "Singer Manufåcturing'.. Company. och att Singer symaskiner var. att. se hos herrar: Blidberg & Stridsberg i teborg, +; ”Konstruktionen är stark och en" kel: och: metoden lätt'att lära, den arbetar lika mycket som ;tolv perå soner tillsammans” hette det i a nonsen,' Många hantverkare visadé "hyförvärven i arbete mot en avs gift, så ty ex. tog en skomalare, i Norrköping en tolvskilling titten." <> En Singer-butile, och 'det, finps f.n, 28 i landet, är 1 första "hand till för att sälja Singer-fabrikerias produkter. De svenska Singer-bu- Ulkov,sn serviceverksamhet betjä nar för närvarande; över L000.000 i Vägskvalp i i 'etérn "Danskå radion planerar, att bytt påussignal; och , man 'har glort en. rad , olika experiment. Nu uppi er "Social-Demokraten ', att. man trolis gen kommer att stanna för en åter. ;givning 'av vågornar slag mot den | danska kusten, Upptagningar har, redan gjorts vid Jyllands "västkust, - på Själland vid IKaltegatt, på Born- holm och i Roskildefjorden, och det | bästa: resultatet fick man på den gBistnämnda , platsen, även :om det inte heller Kär & är fullt tillfredsstälr lande. s ar på dr Ni En :dag kom en liten gumma" in bål sjukhuset, och på doktorns frå ge hur gammal. hon vary: svarade öl hol : Tåg har inte frågat r. ganr : man; kom- ofta två sbegrepp ed ' varandra si språkbruket såsom till exempel: liv och ' död, sommar”'och vinter, sil- ver och guld, . Svart - d gen. Men tack vare klok ' ledning och: god "sammanhållning: "mellan grenarna" i det stora företaget har .det lyckats rida", ut störmen; Sin+ | gers' fabriker tillverkar i i dag cirka 4,000 olika varianter av symaskiner, för industri och:bushåll.; Av. sy- mäåskinsnålar: framställes ej mindre än 8,000 värianter. De snabbaste in- dustrisymaskinerna sy med en has- tighet av upp till 5,000 stygn i mi- nuten, d. v, s.' 88 gånger i sekun- den måste maskinen utföra. den in- vecklade ' stygnbildningsoperationen — "och göra en' perfekt, jämn och rak söm, De första” symaskinerna mi tes med misstro och ovilja. Det t. o.m, förekom att arbetarna stormade sy- fabrikerna och förstörde maskiner- na, då de trodde, att den? nya upp- finningen'”; skulle göra "dem”arbetslö- sa, Sedan. dess = ' hur många mil- joner människor har; inte fått sitt levebröd just täck vare den maskin som ,den 'fattige mekanikerh Isaac Merritt Singer patenterade för hun- dra år sedan i Amerika,” - fantastiska, har väl sett dagens ljus under mänsklighetang långa .histo>- ria.men knappast någon som: haft större” betydelse för"den: inänskliga samlevnaden, ' Till:"de: åvlägsnasta hörn av, världen har: Singer syma- skiner: 'trängt, En 'Ppptäcktsresande i Tibet kom en gång till en by och trodde sig där vara den förste vite mannen "på" Hatsén, Kort efter sin ankonist' fick han höra ett välbe- kant, spinnande ljud; Han: spårade ljudet: till. dess "källa. och: fann en tibetan, som satt' på golvet och syd- de på sin Singer handsymaskin, En singeragent hade tydligen varit fö- re honom på platsen, Medan Ma= hatmai :Gandbi sätt i fängelse; lärde han sig sy på en' Singer? Gandhi äl- skade icke Västerns maskiner, men när han förbjöd sina anhängare" att begagna. dem, undantog han syma- skinen. Han sade, att det var ett av de få "nyttiga ting, s som någonsin uppfunnits, Det är självklart, att. ett världs-, Plikten fram för. allt; > HISTORISK! SKILDRIN G: AV FOLKE STIGSON ” Detsvar. bröllop på slottet Ärol: sen,.; Den 17-åriga markgrevinnan Johanna " -Margareta av ' Baden-” Durlach skulle knyta? "sitt öde sam-= man” "med: den frejdade') . svenske | krigsherren Johan Banér: . i < Många ' friare hade. den: : unga | markgrevinnan haft, fast hon en- dast. var sjutton år, men den gång hön på en bal i Chemnitz träffade Johan: "Banér: var hennes , hjärta förlorat. . Mycket hade hon 'hört talas om -honom; att han var häf- tig och stolt 'samt att han förde ett utsvävande levnadssätt. : Och hård var hän: också. Aldrig visade han någon skonsamhet mot en. sla- gen fiende, +, Men så hade de träffats på ba len i Chemnitz, Det var. endast ett par dagar efter det Johan! Banér vunnit en stor seger över. den för-' önskades' lycka och välsignelse. enade. kejserliga och sachsiska. hä- | Alla + drog "en .' suck av 1 tinad. ren.: Markgrevinnan, och den sven- Ingenting ; Hade. ju inträffat; om höghets , blivande make kan” vara så nervös och otålig. Han måtte älska ers höghet så högt som nå- gon kan älska, Öch så var då äntligen tiden in- ne: för ' bröllopet i slottskapellet. Visst var hon vacker, bruden, Men alla så” också hur nervös den;:sjölta och frejdade "krigaren ' vat.” "Och gång på gång vände han sig om. kapellets dörr. Det var precis som om han väntade någon... Man viskade till varandra bä bli orolig, - Endast bruden : tycktes ingenting märka eller förstå. Hela Nu, trädde prästen fram. Bruder andra,, ' Hon "såg "honom inte alls ning som utstrålade från brudgum-. som en hård, brutal människa. Till men. Ocly så tågade brudparet för- henne: talade han milda ord och bi den lysande hedersvakten. so berättade om sina barnaår i Sve-; . Men under vigselns sista akt ha- rige, 'då' han bott på. Djursholm. de: slottskapellets' dörr sakta öpp- och konung Carl, kommit. dit för nats för, en kvettig och dammig att få -honom i sin tjänst. Men då . svensk. krigare, Han hade ställt sig hade gossen, som var så liten att' vid dörren, och plötsligt trädde han han suttit i ; koniingens knä, sva- fram, hejdande brudparet. ' rat; . —, Dåt må. ingen tjäna dig, du gick: emot kuriren. : som slagit, huvudet: äv min far, . : - Denne: TT någrå ord till fält- herren "med "låg röst, så att ingen Kurigen hade velat" gottgöra det”, onda han låtit: den Banérska famil- av de närvarande kunde höra bud-, jen fått lida.” ojskapet. Men det var tydligen vik- "Nu, satt markgrevinnan på sin tiga nyheter, ty Johan Banér rea- kam; are och "väntade, på tirnorna, gerade shabbt; Han: gick åter frani sorn'; skulle. kläda henne till vig- till den bestörta bruden, fattade seln:; Äter: igen tänkte 'hon på det hennes händer och yttrade: ” förtroliga” samtalot.i Chemnitz... : |: tal! NR rr Ta Marga” : hon. lovat ratt. .retal Våra Din gången hade äg . samman för livet och vi har lovat vandra troket i nöd och lust. Men ch Iplikten framför allt har varit min ! ilv., skulle" du väl n var.vär att; ledstjärna, och sjä - 2 RA Vär: det dehne I äldrig, kunna älska och värdera en starke". .man , från Sverige, denne , Man som sviker sin plikt, När ku= erövrare, som: också , fått - hennes; iiren kom förstod jag genast vilket hjärta att. kapitulera.: Om ett par, Meddelande han hade att komma timmar ... skullp:. bröllopsgästerna. 2 "med. Jag har varit orolig för gets komma, Hennos 'ståtlige brudgum 'samma. Hela dagen.”Piccolomiri me befann .sig:cedan, på slottet, brinnande ; UI, skulle ; ba ripa "mina trupper. ; gagnar :tillfället medan jag: är. hos jmin, brud; Men han skall inte lyc-. år "kas. Jag måste genast bryfa upp för att leda min.armé&; och jag har inté en minut att förlora, Låt bröllops= "festligheterna pågå, fast utan brud- "gum, .. Men :; denna gång skall vi strida som aldrig förr, så att inte skilsmässan «mellan, oss blir lång= vina var ett' avbrott på ”bröllops- + Under: det 'tärnörna, var syssela , E M sätta > med att kläda: dem pvunga markgrevinnan tär, den-mest bedå fändgsbrud som: -klinde: tänkas, ar ö hl oilde a nian nt frågade markgrevinhan, oa - Han, är. ensam, på sitt "vän, svarade: en, av tärnorna, Jag hörde hur Kan ideligen vandrar, fram och, na änglar. efter" sin brud,' festligheterna som, ingen on tyd a a ee AJ anat. . Och mest tyc! Så högngd Sd en andra, förna Töm bruden, som nyss: Tk ” skämltsa » N i id. tig, oöver vinnerlig herre som "ers H . : (Forts, på si :> starkt namn förre ecklesiåstikmi mal ni blir, : : utan, hur. gaminal, ni. Idrig: hur I: aldrig . administrativa centra och han är sen: ; flansfull ; talare, 3 BHänv han” r bäs och kastade sina blickar mot slofts?'| karna, Stämningen | började faktiskt ” d 32 Vad menas. med retroaktiv? : ske segerherren hade funnit var- kunde "förklara den nervösa s me]. Johan: Banér. "stannade. tvärt. och |; ; sina "österrikare är på väg att an- | Han vill bes |: "minister ”Undén : blir ' ett. mycket: : nisternj. professor Gcorg' Andrén; - Han besitter en lärd skolning och "en kultur. av anglosaxisk prägel, vr "han rör sig utan. ledarhund i de: att "gå runt till olika restau- ranger och skrivå 'om kräftpremiäs rer. "Doft, kunde” ju fotografera kända | människor vid' kräftfatet! i Skådespelare och så, Det vore väl ' ett originellt - uppslag? . Och dom +' "kunde i irent av ka en bild av ut« -Jänningar 8 som äter kräftor. et Marcus Aurelius. [S , Ta aa DRG Jag kom härom middagen att - På: en restaurang sitta intill en utlänning, "som" föreföll mycket stolt över'att han kunde ”göra' sig förstådd" på svenska, :Han anför- trodde hovmästaren att' han ville ha klickling och jordegummor, ' ' Han fick kyckling och jordgub- + "bar, Vilket inte var så märkligt. | hovmästaren själv :serverade des-: serten och 'då artigt frågade: "> — Önskas grädde eller. glass. till : jordgummorna? Inte:alla hovmä: are hade kla« . ; rat problemet så elegant; Man kan: - tänka ' sig formella naturer :som invecklat sig i långa utredningar ” varför barnmorskor inte fanns att tillgå. ; : 7 Ankapetos. Franskt "meningsutbyte. | Några: herrar" på hemresa till Lille från badorten "Aubigny-le? inträffade, mordet på kung! Abdul= lah av Jordanien; .' Ordväxlingen blev allt: häftiga: re, ett och annat slag började fal= la och snart var striden i full: gång mellan de två partier som hastigt - uppstått. Hela kupén inkl. skvinnor,” barn och åldringar deltog, . Meningsutbytet. slutade med att. någon drog i nödbromsen, Två av.: de;; hetaste diskussionsdeltagarna ide? medfölja : de: tillkallade: gen> darmerna för" att inför poliskorn=' missarien närmare . utveckla” sina, 2 Jesu, omskärelse? 3 "Vad är ,jaspis? :" ilken ;. dag. togs ” Gustav Adolf; till fånga? Dees 5. När . började . guldfynden Kr " Trahsvaal? - 7. Vad betyder koordination? :' 8. Vilken är Spaniens störste m lare? ; 9, Vilket: år: avled Karl Dö 10. Vad vet ni om ”Rosenkamma- ren? V : "Svaren meddelas på sista sid tävling i Baden: Baden, Hon är 17 Förra. "året blev hon:”Miss Boden see”, upplyser bildtextförfattare välvilligt. Som alla gissat är det te= lefongratulationer som den lyckliga Miasen här tar emot. : BV: I universitetskanslor efter: utrikes+« : Det "anmärkningsvärda. var: att +: Bac diskuterade på tåget det nyss: - iga Vera Marks har valts till ' ”Miss Tyskland” 'vid en skönhetsa,:' år "och "går fortfarande i skolan. ” v Nr ' . alk : lå 1005, oe 4 Ir lns RAS BASE " PTA SAK AS ARI AA ARP APA RAM LS ka pk BEECITSEPEESSRAKAT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.