rr NRA Ar RANA ngn WES AN nn > Tyskland återunptar vYvYYYSY vYrrtyrvYYvYYY FY vvY re (EN j brännved även i skogsområdena! STOCKHOLM. (TT) ” . ”En alltjämt ökad efterfrågan " på: råvara för träförädlings- indnstrien har medfört att till- gångeh 'på' brännved mirskat väsentligt. Även i de skogrika trakterna har- konsumenterna endast med svårighet kunnat "täcka sitt behov av brännved, framhåller". bränslekommissio- nens ordförande, ombudsman ” ”Beverin. " För ' att klarlägga ” bränsleläget har 'ma2n särskilt "vänt sig till städer och lands-/ 'komminmer för information om "detta, dels I skrivelser och dels ' . genom personliga besök, som - för k issi - - oo | nen gjort. . . "Då det är ofrånkomligt med den brist på arbetskraft, som finnes i våra skogar, att frivilliga krafter " måste ' hjälpa till, om vedprodu” tionen skall klaras, har bräns kömmissionen ' under våren ” sommaren vid olika: tillfällen up; - möanat - villaägare "och 'andra i skalfa ”ersättningsbränslen. -10,000 =; "tals män har även under våren 'o Fr. v. chefredaktör Junsela, Finlan bundsordförande På 'Föreningen Nordens stiftelse o i: Uddevalla” träffar offråt or Boh rde söhdagar eller 'ahnan fritid för att 'man just nu så gott som klara sitt öget vedbekov, Om ”m: "av "rapporterna söker uppsk . vad donna fritidshuggning gett, "tror jag, att siffran 1 milj. kbm, är I underkant, framhåller hr. Sevc- Komrnissionen har fått många ! klagomål över att ved utbjudes i: "> marknaden till 'oblyga priser, säger hr Severin vidare, " Naturligtviz kan . man: 'tänlka sig att återinfö | ie, | 1 Thorsten Lars son samt 'ombudsmännen Gunnar - Torninger, Sollefteå, och Arne Karlsson, Uppsala, IRAS BF:s och SLU:s ombudsmän konfererar på Bohusgården d, jur. dr Gunnar. Hedlund, SLU:s > När. . detta "skrives återstår före- läsningar av «bl a. - byråchef Erik W N "lind, > Si I hal som skall behand. "vårt . ekonomisk "läge, ombudsmän : inom” .Bondeförb och "SLU och huvudparten ay de båda” riksorganisationernas tjänste- män, Bohusgården har ett förnäm- ligt läge.” bland :: bohuslänska strandberg och med ' västkustens salta bad, DN NS De Det är ning av att närmast. med anled- det nästa år är riks- 1. som denna konfe- LO na för . brännved; Det finns emellertid sta! ra risker alten sådan åtgärd, med: hänsyn till nuvarande prissättninr; på gagnvirke, skulle medföra at; brännvedshuggningarna” ytterligarj insh De - brunkolsbri rens har kömmit till," säger 'ordfö- randen i Bondeförbundets 'ombud: fil, stud. Lennart Pettersson, Upp- sala, som skäll tala "om närings- livets ' "lokalisering, ' "agn, "dr" L. Ombord på RF. M. S. ”Schytia” i aug. ? Jag Tovade mina vänner tidnings- männen att skriva den. här arti- keln, och den får på inga villkor uppfattas som en väntjänst, en in- smugen gratisreklam i texten. Den | kommer helt från hjärtat. Den tjä- nar eller söker med na ett golt syfte; z ' Jag erinrar mig. från min ung- domy' : att - det” fanns. en: svensk- amerikansk tidning strängt taget i vartenda hem, där man hade an- andra ord tjä- "| förvanter i Amerika, : Dessa 'tid- ningar ” lästes mycket :sorgfälligt här hemma, ty de var fulla av no- tiser om födelsedagar, partyn, döds- fall, bröllop och allt möjligt som händer i det dagliga livet. Och då och då träffade man 'på ett. känt : Det är ganska länge sen; och jag tror. att de tidningsexemplar, som numera” finner. vägen över Atlan- ten är tämligen: lätt räknade, >" i Ska ' man vara riktigt krass, så får man 'nog lov att säga, att den svensk-amerikanska pressens lev- nadsdagar i stort 'sett är lätt räk- nade... Denna efter våra begrepp väl familjärt betonade press, får allt ' större . svårigheter -att kämpa med: En 'sannskyldig :tidningsdöd har också markerat dess utveck- lingskurva — nedåt; Den ena tid- ningen "efter "den' andra har -måst Hjälm," Stockholm, som ' rubri sin föreläsning: ”Bör 1947 års jord- bruksprogram "”renoveras”?, riks- dagsman' Sam, 'B, Norup,' som ta- lar” om ”riktlinjer ” för vår 'jord- brukspolitik, samt agronom Äke Gullander, Bårarp, som skall. be- handla föreningsrörelsens = mannaförening ' Harry ' Jonsson "i Västerås. Detta är den tredje kon- ferénsen av detta slag som vi an- ordnar, lagt deltar ett:50-| ” ter, I som f, n; Importcras i stora kvan= titoler, är ett. utmärkt bränsle, som, med fördel. kan ersätta brännved;. Priketterna är nu billigare än ve- den och lika lätta att hantera och | lagra, Ryktet om briketternas eld. gått från klockan 830 till'kloc- kan 18 med endast ett kort håll. för -lunch, fängdhet. är 1 hög grad överdrivet, Jag bar ännu inte hört något fall, där brand . förekommit. i mindre partier, at konferensen på onsdagen och tala- de, om' politiska framtid s tal personer 'i kursen, som 'skall pågå i nio dagar. Programmet upp- tar ett ' 30-tal föreläsningar. Trots det vackra vädret och. de lockan- de baden' har konferensarbetet pi uppe- ; Hedlund, ' som '. besökte ' £ är en av, agrarpartiets äldsta 'och största" nyhetstidningar, ..Den har nyligen ; firat 80-årsjubileum, : Re- Konfé z var urspr inte avsedd att gå enbart i arbe- tets tecken, men hittills har friti- den "blivit 'gänska' knappt tillmätt. Man: badar 'och spelar fotboll och man ser sig omkring i bygden. Till söndagen, som blir' hel fridag, pla- neras t.o.m, en' bilresa till Norge, : Konferensen .. räknar . även : en finsk ” deltagare, .. nämligen - chef- redaktör 'Junsela från Jvyäskelätt, Hans tidning, Keski-Suomalainen, daktör: Junsela befinner sig på se- mesterresa i: Sverige 'och kar bl.a. ter. Samma” dag talade även bondeför- besökt 'riksd Anders ' Pet- höra, läggas ned eller samman- slås med andra tidningsorgan, Och den tendensen är : alldeles. given. inte något behov av svenska språk- rör på :samma sätt som fäderna, ty de behärskar ju engelskan. De har inte heller 'så stort intresse av de "många ' kuriösa smånotiserha från hemlandet. de H 1 dikterna 'och de enkla: reseskild- | ringarna. De har sitt. lands 'tidnin- gar och nöjer sig med dem. +. Svehsk-amerikansk' press « dömd till undergång "==: > Men" för oss hemmasvenskar "är det dock litet bittert att skåda detta svenskhetens återtåg, 'som kommer att: leda till.undergång "om icke ett mirakel inträffar. Detta mirakel i. skulle i så fall vara en förnyad emi- gration, men något sådant kan man absolut inte räkna ined. Visserligen reser en och annan svensk älltjämt bl, a. till Canada; men de är: inte Bättre än a ”Resebrev från Per. Nilsson-Tannér > LO Andra' generationens svenskar har| r De” svensk-amerikanska ztidnir. garna måste således räkna med, at. deras : uppgift som svenskspråkiga nyhets-' och sammanbindningsorgan inom relativt kort tid upphör. Det är möjligt 'att' någon utväg finnes att fortsätta att'ge ut åtminstone några ' av ” de'större i de typiska svenskdistrikten i USA.' Men helt säkert är' det” inte,” att man” kan finna” denna utväg, 7. viva ”I min förra artikel föreslog jag att ' man borde kvittera: de "många välkomna” gåvopaketen av framför- allt kaffe med böcker, visor, gram- mofonskivor,. teaterpjäser o. sv. Här skulle jag vilja göra ett my ket väsentligt tillägg —" ett för- slag till en byteshandel, som ”kun- de bli av stor betydelse, Vi känner alla till, att svensk-amerikanarna är verkligt sugna på' svenska: ny- heter. Nästan ingenting gläder dem som att'få ett exemplar' av. en ve tidning" från hembygden; . Hur skulle det vara” att organi- sera. 'upp ett ”kristligt byte” av tidningar. ' Vi här Lkemma prenu- ev] . höstsession . därstädes. FN får di markområde förklarats för intern avreste hade han också en överlä "oc denten Pl TRYGGVE LIE har varit i Paris och "ordnat lokalfrågan inför FN:s | 3 S NN 3 It territorium. Innan Lie” a Palais de Chaillot," vars: ' med den nye konseljpresi= ati spC gg eve: mererar på svenska tidni till våra anförvanter. därute, och 'de sänder oss i gengäld en svensk- amerikansk. tidning. Det skulle, om förslaget verkligen '- genomfördes, kunna leda till något. Bara något 'hundratål - nya för en' svensk-amerikansk' tidning, be- tyder mycket. Och framförallt be- tyder ' det " oerhört -' mycket "för svenskhetens bevarande därute, :: -Det bästa amerikabrev. som : TT många fall är; en tidning 'det bästa amerikabrev som finns, Den redogör för” allt 'som sker i hem- bygden,'.och den som sett hur sär- skilt. de äldre svenskarna begärligt: slukar” loökalavisan, förstår att för- slaget-'skulle " vara gagnande, Att det . är” ekoriomiskt . geriomförbart, betvivlar.” jag inte heller. - s i När jag steg upp i mitt. flygplan, som .: skulle : föra ': mig över.: den amerikanska kontinenten; hade: en ansenlig skara av minå gamla. och hyförvärvade vänner samlats. i den lilla inhägnaden" ut mot startbanan. Det var. ett vemodigt ögonblick att gå upp för landgången, stanna ett ögonblick och vinka farväl. Jag såg att : många " ögon tårades när jag tryckte händerna till farväl, och de : Inifrån en tät rishög som låg kvar efter avverkningar, som pågått för några år ; sedan, hördes ett sakta kvidande. ” Det var Blida, rågeten, som, just höll på att föda för första gånger, : Med ens var alla plågor över, och Blida började. genast iv- rigt. ägna sig åt det långbenta kid, som nu låg vid sidan av henne. En stund 'sénare. var detta" renslickat, och" redan 'efter någon timme be- - "Ao Eskil Edén | - - —— - älla en gammal rävhånes knep och fiska, att träa och gå tillbaks i sam- ma spår — alla de finter ha var mästare uti, ':> Nie : Och så led tiden, I Buck : och” Blida med Långlägg emellan sig betade i ett litet glad å en ekdunge, -' Gräset var: frostvitt och månsl gynte det söka sig till mod spe= narv2 of a så : Buck, > fadern, .: hade :hela tiden orolig hållit sig i närheten... Buck var gammal och fullt hemma i de åligganden, : som ' tillhörde :en rå- bock" och. make, När han. kommit till” den 'slutsatsen,,".att Blida' väl fyllt sitt värv som moder, närma- de hän 'sig sin ättelägg, som redan å "| börjat försöka: kravla: sig. upp på långa, 'spinkiga' ben. Han såg för komisk ut, där han'efter ett lyckat försök "stod - och - vingladet >" Buck döpte honom också genast till Lång- lägg. ov fig EN . Han vädrade noga, lyssnade spänt och gick sedan fram till :maka' och son 'samt övertog vakten över den nyfödde.: Blida :begynte'" genast 'att ivrigt .gräsa :— . hon"skulle' komma att behöva mycket mjölk den när- skimra i alla regnbågens färger, Da vind, låg emot, :;. .. i lyft. huvud och lyssnade; Ur,t.y + Hade : han :inte hört- något ljud bakom sig? fen fiess nvå nade . ingående .:skogsbrynet..- Han på :lugnad' ånyo gräsa. : - Ner -i-Med ens gick en skälvning genom hela "hans kropp och' han kastade häftigt upp huvudet och: vädrade. mit; starkare än deandra, men från samma riktning i vilken den 'svaga n själv I YYFYYYYFYTYVYYYYYYYTYYT YT Yr MARAA PA - ll -Fredagen den 31. augusti $54 ” - ihop med dem och lärde avkomman «': konster. ” Han lärde dem jaga och '" kom kristallerna att ; Hade inte nyss hans känsliga näs, : borrar: 'känt ”en svag vittring av" ” räv?..En enstaka pust Hade" koma : - avlövade träden randade fältet med: =. smala, "svarta strimmor.” En . svag -. - | : Plötsligt blev Buck' stående med . ; Han: vände på huvudet och sy= N lyssnade 'på nytt men. begynte därs , vinden blåste och hade: fört "den . ” med sig. ENA +I> nästa :ögonblirk..sprang IL baläfrån mot Blida, men:den.sa tersson i Dahl, där en son till ho? flesta bad rnig hälsa hem. Man bad rig inte om en 'hälsning till Sve- rige, utan "till "herhrnet; Ock dock] nom . vistas på sommarferie,.:.. |så många att de med den bästa maste ; tiden, iIngrået. var en vilja kan uppehålla en'egen tidning. : Är Ten kraftig kr: Koster ch redan tidigt t . ia ec :Karl Lindegren, Han gav en poli- " Johannesburg (TT — Router) ltisk återblick på åren 1930—1951 "+ Antonius. , Tyskland återupptar sjölarten till! Sydafrika i slutet av. oktober, då . UTransvnal”- på 6300 ton,- det för- sta furtyget i en ny flotta, gör sin | fungfruresa från flamburg till ham= nar i Sydafrika, säger chefen för | Deutscho Ost-Afrika Linie, Walter | Paproth,, "Transvaal". skall få två syslerfurtyg som'nu håller på 'atti "byggas 7, reg " I ) | ' H sjöfarlen.-på: Afrika bunacs "partisekreterare... fil, - lic, I Fler tyska flyktingar: till Sverige "YSTAD, (TT): 00 nnd Ytterligöre tre: flyktingar, man, hustru och ett barn i ettårsåldern från tyska östzonen anlände på tis- dagskvällen till en hamn på skån= ska sydkusten. De kom 1 en liten segelbåt med hjälpmotor och togs | har, hållit. två föreläsningar, Den "lena:om "Förslag till ny och - teckande därvid - bl.a. förre pårtiordföranden "Axel Pehrsson- ps betydelsefulla insatser, vn : ER » SLU:s förbundsordförande Thors- ten Larsson, Särslöv, kommentera= de SLU:s nya program, SLKF:s vice ordförande fru Gertrud Runge, Orrekläpp, talade om problem in- om:SLKF, Professor Sten Wahlund Imetad!! STOCKHOLM. 0 0 la AS - Det nya systemet för lösan- de av jaktkort sätter fortfaran- de myrör i huvudet på åtskil- och den andra. om "Den ekonomi- ska utvecklingen och de sociala förmånerna", +. : vo Vid konferensen anlitas även 'ett flertal föreläsare, : som behandlar vissa ”speclalfrågor. ” Sålunda - har kanslirådet G, Ekdahl: Stockholm, föreläst om bostadspolitik Te- liga, ä 1; ' Svenska jägareförbundet, riks- ” konsulent H, , Hamilton.: Om ””detta nya system kan i kort- het sägas att ansvaret för jakt- kortens utfärdande hädanefter! kommer. att 'påvila 'postanstal- terna och. ' Jägareförbundet; daktör Herbert Connor, Stockholm, om "vår .: splittrade kultur” och k 1 Harry Jans: om hand av polisen för ” t till. uppsamlingslägret. i Lands- krona, +." + holm, om landsbygdens samlings- lokalen, "cs 2 fos ee "Utrikes: "Sovjet utsuger vasallerna 1 . LONDON, «oo ocs - Enligt pålitliga —informatlo- ' ner som har kommit London till del har Sovjetunlonen mot- tagit Icke mindre än 110' mil- Joner ton kol från Polen och Tjeckoslovaklen under do se- . naste tulv månaderna. Vasall- ' staternas leveranser spolar från år till år en större roll för Sovjetunionens egen industri- . utveckling, = > wo . . Hittills var det knappast möji'st alt få större leveranser av stål c :h järn, då de östeuropeiska länderaa endast inom snäva gränser förför Far över egna malmtillgångar ch är beroende främst av sven: a järnmalmleveranser vid sidan av de ryska, som först under detta år kommit i gång. Polens stålprodv':- tion under år 1951 beräknas uppsi "tiden från och med den 1 juli 2950] Iverera, 5,3 miljoner ton olja till t.o.m, den 30 juni 1951 kunnat 1e- vilket .' visserl Stock« I: lä na och Iahdsfisk lerna har så att säga avkopp- Jats, Det klickar emellertid än- nu ifråga om uppgiftslämnan= ' det från dem, som löser dessa kort. Man glömmer t.ex. bort att ange det län, inom vilket jakten skall "bedrivas liksom man av en eller annan anled- ning underlåter att ge besked också i andra 'punkter, ' ” Omläggningérs positiva värde får anses vara de ökade penring- medel, som -:genom den hädanefter” godo, ' Enligt det tidigare använda systemet kunde fönden "' årligen delvis från Sovjetunionen såldes till de andra öst eish I: tillgod sig i runt tal 1 milj kronor som -' alltså änd skall komma" jaktvårdsfonden ' till I. Ler.p till jak vården Vill vederbörande jaga 1 flera län måste han lösa ytterligare jakt- : Ur jaktvårdens synpunkt är re- formen bra, eftersom jaktvårdsfon- den nu. erhåller sin nödvändiga ekonomiska : förstärkninig, Så 'som alla omkostnader stigit är "denna kompensation ofrånkomlig, - 5 Till "alla dem, som -''står i be- grepp att lösa jaktkort; riktar Jä- gareförbundet : den 'maningen att nian inte slarvar vid uppgiftsläm- nandet. " Dettå kan undvikas om man bara ger sig tid att av resp. postfunktionärer . kräva : klart be- sked : rörande de uppgifter, 'som måste lämnas.” Er Björnarna går illa åt fåren i: "Ångermanland HÄRNÖSAND. (Pr); Ö 3 tv I, Tåsjö socken planeras nu en stort upplagd björnjakt, som ”skåll börja någon av de första " id la ma : . et ton olja, varmed större delen åv dessa länders egen förbrukning kunnat täckas, Ungern har 'dock exporterat till Sovjetunionen om kring 400.000 ton olja. : H Sovjetuni tar emot omkri; 55 proc, av Tjeckoslovakiens, om- kring 40 procent av Ungerns "och Polens totala textilproduktion. Sov- jet levererar bomull och ylle till höga priser och ”köper” textilva- romrna för priser som har fastställts i Moskva Affären är ytterst för- till 2,5 miljoner ton, Tjeckoslov. kiens till 2,8 milj. ton, Ungerns 24 200.000 och Rumäniens till 530. .0 ton, Dessa sammanlagt &7 milj, t.n stål är ett betydande tillskott fir Sovjetunionen, och från och bd detta års andra hälft räknar Se» Jet med växande stålleverar sr från vasallstaterna, Också oljelev >= Tanserna till Sovjetunionen är : > stigande omfattning. Enligt sä: pris ligger omkring 35 procent bil- ligare än de varor som tillverkas i Sovjetunionen, ee Sovjetunionen har under affärs- året 1950/1951 fått 16,6 milj. ton brödsåd, 41,4 milj, ton potatis och flera miljoner ton kött, fläsk och mjölkprodukter från sina tjänst- villiga vagallstater. Samtidigt lag- Tas stora mängder livsmedel i Ru- mänien och Ungern för militära terna, Under samma tid har Polen För framtiden , bör den och Ungern producerat 2 miljoner | kunna ökas med en halv 'miljon, delaktig för Sovjet och medför att 2 4 hat " i kanske mera, Nö Jägarna själva har inga :invänd- ningar att komma med, så mycket hellre :som det rör sig om mycket blygsamma belopp för jaktkortets förvärvande. ' Markä vi i : > Björnen har jockså 4 år blivit 'en veritabel plåga i skogarna i trak- ten, 'och dagligen kommer :det in rapporter om ihjälrivna får. För- modligen rör 'det sig om flera bes- tar, och vid åtskilliga tillfällen har björnen visat sig i närheten av bebyggelsen, ': fet , vilka hittills varit befriade från alla 'av>- gifter i samband med jakt på 'de egna markerna, får nu vidkännas samma kostnader som andra. Det får betraktas som en gärd 'av rätt. visa, säger : rikskonsulenten, att även denna kategori ger ett eko- nomiskt : handtag åt jaktvården. i landet, > Cs Mons Såtillvida föreligger "numera en förenkling att jägaren kan gå: in på närmaste postanstalt för ått lösa sitt jaktkort, rättare sagt man skriver själv ut det på en särskild blankett. Sex kronor kostar nöjet. På blank skall ; namn, födelseår etc, och — vikti- gast av allt — vilket län, inom vilket man ämnar jaga. Kortet gäl- ler fr.o.m, nästföljande dag och Informationer har Rumänien unc ändamål. F Dn e 'E. Nordin i Brattbäcken, som ledde en liknande jakt i fjol, meddelar, att man i år komrrier att göra allt för att deci- mera " björnstammen. Fem :- jägare från Stockholm, som deltog förra gången, kommer med också i år. Hundar skall skaffas' och en” del erfarna 'björnjägare från fjälltrak. stod 'där människor, som alla var amerikanska medborgare" sen tjugo. trettio år. Ja, många" vår födda i Amerika 'öch som inte ens kund tala svenska "alldeles perfekt:'i : Hälsa” hem! var 'detas "sista ' ord, Och just innan 'planets fyra” motö= rer startade, hörde jag upp till min plats en kör stämma upp-Du 'gämla, du fria... Jag fick tillåtelse "at? stål ute ' på." lejdaren ' medan :' sången sjöngs till ' 'Och när planet ru sade .. ut” én "svarta asfalt- banan, 'såg jag i 'en sista” glirt en sky av fladdrande näsdukar, svån- gände mössor, viftande händer: >. Hälsa hem! De éörden ringde . Å syd, "till . alla de röda stugorna, sjöarna, : kyrkorna. Och "jag 'skall göra | »'det på det sättet, att jag ber” 2 eder "alla, "som 'har, arihötiga . "därute, att inte tahpa kontäk- "ten. méd "dem, - Skriv "brev! | Sönd tidningar 'och böcker” ; Håll banden mellan Sverige och " Amerika 'starka och Jevändet JOch ”så "får jag 'avsluta. mina amerikabrev” med en hälsning till eder "alla; som varit vänliga att följa mina öden och äventyr där- ute hos våra landsmän” på andra ] sidan "Atlanten, Det här. för mig varit en minnesrik, gripande 'och' | värdefull fesa. En sommar fylld av] de ' otroligaste upplövelser ”öch stämningar, ' Jag skulle. vilja göral om den en gång på nytt...” Svenska folket blir: :: alltmer. flygbitet " STOCKHOLM. (TT) "iir Svenskarna " tycks bli” alltmer flygbitna och krisen för trafikfly- get synes åtminstone för närvaran-' de ;vara 'övervunnen, . Hos. SAS framhåller man för DN, att det 'är med "väntetider från några dagar upp till flera veckor. På Nordame- terna att das, räknar vidare med stor tillstutning från ortsbefolkningens sida, komn bådas, M: - BERLIN:: Den tyfusepidemi som har brutit ut i Thöringen i den fys- ka zonen har nu enligt berlintid- ningen Telegraf spritt sig till sex förvaltningsdistrikt. Dessa har för- klarats smittofarliga och isolerats Ättatusen nya fall har anmälts men under ett jaktår samt för visst län. ännu lär inget dödsfall i sjukdomen Aa inträffat, jen går det i' riedeltal nio plan pr vecka, på Sydamerika två plan i veckan. För flyget till Fjär- ran Östern är kötiden tre veckor: Även trafiken - inom - Europa är mycket välbelagd -med väntetid från ett par dagar till en vecka. 1 den inländska flygtrafiken är Gotlandslinjen livligast frek rad med åtta turer om dagen un- der högsommaren. Luleålinien har songen, fullbokat på de flesta: flyglinjerna |” också varit fullbelagd bela sä- | cl fick: Långlägg följa” med föräldrars na på deras strövtåg mellan skogens gläntor.. Han fick lära sig att beta i mötvind och att lyssna bakåt, Han fick! noga inpräntat, att benen: är ett rådjurs förnämsta vapen och att horn” wvar.. någonting 'som” endast Horde ' användas i "yttersta nödfall. Han, blev lärd, att räven. var släk- ts värsta fiende men att den blod- törstiga. mården även var en fräck och "farlig gynnare. ; Rävarna var dock värst :—: de anföllo till och med en fullvuxen och 'stark råbock om de var flera i sällskap. Örn fanns ju inte just här, men man. fick se upp även med hök, vråk, falk, katt- uggla, och berguv; :allesamman ha- Åde en ovana att,söka komma åt ett råkids ögon — ja, :och' sedan var men förstås räddningslöst förlorad. + Sommaren gick och Långlägg blev Istor och stark samt allt snabbare -J och "snabbare, Numera hade han ingen svårighet att följa med för- äldrarna såvida dessa icke slog på ett alltför hastigt tempo. Och han jlede ut, så det skilde minsann inte så värst mycket mellan honom och Buck. Blida kände sig faktiskt stolt över sin telning, = : >. oa "I ett gammalt 'grävlingsgryt vid Korpåsen : bodde. Röda, rävhonan, med sina fyra ungar, Fadern, Lu- ver, hade övergivit dem för länge sedan, men det kunde också göra detsamma, ty. honan var sex år gammal och fullt kapabel både att lära. ungarna allt vad. de borde veta om jakt och annat som att inpränta hos dem att undvika hundar och al- la fällor av människor — de enda faror de egentligen hade att fruk- ta'i den landsändan, «+. soo oc ;- Ingen kunde därför ha blivit me- "dra förvånad än Röda, när Luver en vacker dag framåt höstsidan åter uppenbarade sig vid Iyan och utan vidare -— tvärt emot rävars van« liga sed — 'ånyo började ägna sig Därpå raskt till historien om fo] tografen som tog fel kuvert, Det vär så att ett brudpar kom upp efter vigseln, förevigades och fick löfte om provkartan inom en vec- ka. Och om några dagar anlände, ett stort kuvert från fotografen. Full av förväntan öppnade unga frun det. oe . Och ut trillade 'en massa bilder på en baby och på ett bifogat kort stod det, Cr SS ”Var god meddela vilken stor- lek som önskas ävensom antalet”. at hö ch ungarna, Han jagade |. : äs åt henne o g Jan jagadel: p, byst av skådespelaren Louis - i' sista” sekunden kasta sig 'undan och "rusade ' därpå; följd av Lång- den. Buck kastade sig genast 1'de< ras spår. ' a Drake « Men Luver; som ' var alla finters turligtyis mot Långlägg, : a : Vild av" rädsla 'kastade sig Buck över denna, medan Blida'och Lång- lägg fortsatte De fyra rävungarna ägde inte dea rätta säkerheten 'och' skräck löpte Långlägg till dess lun= gorna var nära att brista och" be« nen höll på att vika sig inunder ho=- nom. Hack i häl följde Blida,' mo= derligt låtande' kidet bestämma farten, PUTS EN Men . därbakom "kämpade Buck kamp 'mot hela rävflocken, Blödan= de, ur flera sår lyckades han -slut-: ligen komma lös 'och jagade — ef. Först efter en hel timmes nästan vansinnigt tempo tordes han sakta ned, och görande en vid båge bege sig på spaning efter maka och ätt« Den vintern råkat på en annan Tådjursflock om tio djur, för vilken en viltvårdan= de skogvaktare lade ut rikliga vor av ängshö, net Som nu var utvecklade" han ”.sig under det följande 'året till: en stor och kraftig råbock, som redan näs- ta år själv sökte sig maka, : H ' Louis Jouvet får byst Jouvet skall uppställas i Athenée- teaterns foajé för att hedra 'den bortgångnes 'minne, ' En subekrip- tion för detta ändamål öppnas från och med :-: reprisen av Sartrepjäsen ”Le '-Diable et le Bon Dieu”, och inkomsterna från nypremiären an. slås helt och hållet härtill, - Sverige presenteras på " frånska NN - Sverige, | är d2 första tre länder som i text och bild Presenteras i en ny fronsk 3okesrie. Om Sverize skriver föra" fattasen Henri Queiieiec, . NAHOLMS TIDNING - . ENDA TIDNING SOM UTGIVES hade nog Långlägg trots allt strukit med — så kall och snörik blev den -— om inte de-tre - Marocko 'och Brasilien . lägg, i långa språng bort mot vins ' sprang visserligen för' dem, men de. tersatt — bort i rakt motsatt rikt< . ning till den Blida och sonen tagit, ra mästare, hade lagt Röda och ungar« ' na i försåt strax 'utom vittringshåll ' och nu drev han rådjuren mot detta.” Med ens hoppade Röda — och som ' den. illistiga rävhona hon var na- båda. 'hunno :undan.. Utom sig'av . med . horn och klövar: en, heroisk' : I LAHOLM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.