Yrver ryvvvyevryvrYyYrYyrire vv vYVYVeFET PPV j : ” i H H i i å vyvvveryyFY rt VY FVerErTETY 19 "Söndagen 'e. Trefaldighet. | | Sbbotstakar Aldrig har någon människa - så talat, som "den "mannen talar. / " sc i "Joh. 7: 46. Det svaret fingo fariséerna av de polismän, som hade blivit ut- ; sända för att gripa Jesus. De i kommo tomhänta tillbaka? Var- > - för? Hans predikan 'hade så sla- ; git dem 'i samvetet, att.de stodo förlamade och ej mäktade lyfta I I | [ H I : är sanningen, "och så har det ser dermera hänt otaliga. gånger. 4 måsgkus för.att fängsla kristna " men bländad av ljungelden seg i nade han till jorden för ett rop från himmelen: ”Saul, Saul, var- för förföljer du mig? Han "blev |, sin hand emot. honom. Så stark |; Den stolte; Saulus for till Da-|. Mycket väsen och lite ul > För LAHOLMS TIDNING av J. P. 4 > Varför: lär. sig nationer och folk ingenting av historien? kan man fråga sig när man. ser. att "amma . dårskap upprepas om eh orm igen, krig' och åter krig. r tusen år sedan slogs vi av sjärtans lust här i Norden. Det var- våra förfäder ' vikingarna vas livsuppgift Geijer så mäs$- tarligt tolkat "med orden: I Jag faders rostiga svärd tog i ee Jc hand -teor öch, svor att erövra mig rike och and, ne Jag landgång gjorde, vann -borgar och slott helt, omvänd, blev en Jesu efter-'] och med "mina :kämpar om rovet - följare från att ha varit en förr |. : följare. Och. hur -underbart -.be-. ' visade' ej ordet sin kraft bland martyrerna! Den romerske kej-| ligt z i saren sände soldater för att gri- | samt kanske mest maktbegäret i drog: lott.: : Erövringslusta » och --; ett torf- "dagligt :bröd här hemma på och pina.de kristna, men det | var drivfjädern. Stupade man i - kristna, ehuru det kostade dem öl hjärtat, Guds , ord :hade över- ts 0 väldigat dem. en är jälva blevo |striden-f så ' a helst. Curt det kistade don va kyrjör till” Odins sal-i Val- i ått ett st; ilhall. Vad vanri man genom des" Här Gud Ed hade Oc sa, strider? "Jo; mycket "lidande fick folket i de angripna länder” arg man av sköna Aldrig har. någon människa |na — måst England, 'Fratikrike H så talat, som den mannen talar. | och Holland = utstå -och vil är . dock -en himmelsvid | garna ; själva "fick också” lida, ; Det EN SN skiilnad mellan Guds ord och |minnas Ragnar Lodbrok som i Y förvillar folket med det bedräg-| : flödig, att bildning, konst och | lider”. 7. vetenskap är nog till att lycklig- människoord. : > Detta behöva vi | England blev kastad i enorm H "gärekilt besinna, .-ty tidsandan |grop och som härunder sa ”Grymta :- månde grisarna (sö i liga talet, att religionen är över | nerna) om Så köm göra mänskligheten. Intet miss-|ropa med budet: du skall icke tag kan vara större, ty inte hava | slå någon ihjä vetenskapsmän : och konstnärer |na äro uppfinningsrika. De upp lyckats utrota synden i världen, | dagåde : snart . att detta var ett lyckas ej heller framdeles: Or-/|bud' som" kunde kriggås-på så det synd -låter förargligt; och | sätt att' för en god saks skull de visste vad' galten kristendomen -till Eu- 1. Men :människor- moderna människor säga, att det var det lovligt, jä till och med finns ingen synd, Ja, det går ju | Gudi”" välbehagligt., attfdöda en an att blunda för att slippa se,| medmänniska, : exempelvis så "men inte: kommer :strutsen un-]kallade hedningar o. muhamme dan faran genom att gömma sitt | daner om' dessa icke ville avstå huvud i busken. :Det onda finns | hur mycket det än förnekas, och | gen” pågingo åren 1095—1291. när den sanningen går upp, för and el'er bli kristna, — korstå- ” Här i Norden fick 'man i sina själen, b'ir' det ångest och själs- | krig segertecken från himlen . bekymmer; Vi: må ej. bedraga | form av fanor, såsom danskarna ' oss " själva” genom ' att fräckt | som 'såg sin fana' (Dannebrogen) och tillhöra olika partier, ' De " på ordaträtan blev ej sällan, att erg i som säger oss sanningen, och « honom ' skola vi höra. människa har så talat, som han! talar, lag och evangelium, Han cnsam äger eviga livets ord. Så har ingen människa talat, - Ljungolden ner i hjärtana slår, Såsom cen moder barnet hugsvalat ; Näden han gjuteri samvetets sår, Vem är han som säger oss san- , ngen = - Och skänker oss syndaförlåtelsen ? , Han är Guds Son, det eviga ordet, Förklarande Guds rättfärdighet, Lagons budord fulltkomnat vordet I korsets gudomliga hemlighet, Hör Josus! Han säger dig san- ningen : Och skänker dig syndaförlåtelsen. Paul Nilsson. - Predikoturer -- Inholm 10 hgm, p. Bergman; 11.30 sönd.sk.; 17 gdtj. sv, kyrkans sönd.-sk. 100-årsjubi- di loum, +. Skogaby 13.30 hgm, p; Bergman, Veinge 10 hgm, kh, Ljung. Tjärby 13 hgm. m, nvf. kh Ljung, Mästocka 10 hgm, m, nvf. kom- min, Rydén, . Hishult 10 sönd.-sk.; 13.30 hgm. kh, Gustafson, i samband där- med inskr. av konfirm, . Knäred 10.30 hgm, kh, Eriksson? 13 sönd.-sk, Putsereds skola 15 gdtj. kh. ,” Eriksson, - s Ränneslöv 13.30 hgm, m, barn- Edtj. kh. Sjöholm, Ysby 9.30 hgm, m, skrm. o. nvg, kh, Sjöholm, | Våxtorp 9.30 hgm. kh. Hallind, Bastena skola 13.30 barngdatj, o gdtj. kh, Hallind, . 3. Hasalöv 12.43 barngdtj.; kgm. p. Bastholm. " Taästads kyrka 17 hgm, (familje. 13.30 predikan blev människoord men | här i Norden. icke Guds ord, - Det är Jesus, svenskt och danskt blod har in- te flutit för exempelvis en så- Ingen | dan : bagatells ''sku'l som vem som skulle få lov att ka' tre kro” nor i sitt vapen! Visserligen tog : ] svenskarna Skåne, Halland och "| Blekinge. men dem håller de danska turisterna på att'återer- övra nu varje sommar. Sverige ljuga, Det lyckas ej. Förr eller |falla över dem från himlen i Est senare känna vi 0s9 slagna i|land år 1219 och svenskarna såg vårt 'samvete,. och hjärtat -frå- | då de skulle érövra Finland och gar- oroligt efter. frälsning och |försöka få: finnarna döpta, ett frid: Frälsningen vinna vi blott |himmelstecken, ett gult kors på genom tro, och tron kommer av | b'å botten. Vad' blev nu följden” predikan av det livets ord, som |av.dessa krig — jag tänker nu . desus förkunnade och alltjämt närmast 'på dem som fördes mot talar I församlingen, ' Att vakna | muhammedaner 0. 'i övrigt icke 'och mottaga frä'sningens nåd är |kristna? Jo blod, död och tårar, ' huvudsaken , huvudsuämman av | riuhammédaner anrop. sin AI- Jesu . lära, ' Sedan betyder det|lah.: om hjälp och hedningarna mindre, om vi h& olika åsikter |hade' ju 'tjogtals med gudar" att bedja om hjälp. I dag inser var kristna havå 1 alla tider skadat|och en'som tänker hur vansin- kristendomen "genom inbördes nigt det hela var. Ingen kunde ij" strid, ofta om småsaker, Slutet stort sett övervinna. den" andre] , Så är vi framme : vid krigen Hur mycket av i.dag tronar på minnen från forristora dar, men det gör Dan- mark också? Nu beklagar mån- ga dessa krig som voro till ing- en världens nytta, Dock vi kun- de icke finna oss i att vara un- der ”samma "hatt” men vi kun- de icke' heller förinta varandra. . Samtidigt med dessa krig på- gick religionskrig mellan prote- stanter och katoliker och i 30- iga kriget var ju Sverige med. "Tyska folket - led fruktansvärt under .detta 'krig och resultatet: Ingendera parten vann, ingen kunde övertyga motståndaren om att han hade fel. Sverige för- lorade ha'va sin här och en bra kung som bland annat sa: ”Där skall Göteborg ligga”. och där igger landets största sjöfarts- stad i dag. vc | "as Protestanter : och katoliker hyllar numera :parollen leva och låta leva. De gör affärer med varandra i fred och sämja och den ene"söker inte pracka på Åen andre sina åsikter i reli- giösa ting, Klockorna i Göte- borgs katolska kyrko ljuder i Gag över den stad som Gustav It Adolf anlade vid Göta älv. Det egendömbgaste var väl ändå att ' drottning Kristina nier. i andra -vär:dsdelar: Detta lyckades, och tillvägagångssättet folks bekostnad. Nu är: den, ti” den snärt ett minne blott.' Syd- och Mellanamerika . har: kästat av, sig Spaniens och Portugals överhöghet.USA gjorde sig fritt från att vara ett lydiand under England. ” Indien gjorde" livet slutligen "så surt för engelsmän nen, att de fann för gott att giva det sin frihet, Holland 'har fått låta Java bli fritt med flera när- 'iggande områden. "Indokina -gör sig väl:snart fritt från Erankri- kes' grepp: USA har givit. fölket å Filippinerna” sin frihet; Hur längd” folket :i det :stora Congo är nöjda med.att lyda under det "illå Belgien kan.man fråga sig. Danmark sålde sina öar i Väst- indien för en del år sedan" till USA, ' Egypten ;: vill :' förbjuda England att ha trupper på Egyp- tisk. jord. Persien vill själv utan Englands hjälp”. bestämma över. sin solja. 3 po FÖRRE Här i vår Nord har. stora för- ändringar skett under" ett:halv- sekel.”Norge är ett självständigt konungarike. Finland :och Island självständiga republiker. Danz mark ;har fått sin sydgräns. flyt- tad ned till "Flensburgsfjorden, vilket . skedde genom, röstning. Gärna vile man-haft'.också den gamla' danska: staden Flensburg och. man. satte upp plakat med text: ”I tusen 'år var du Dan- marks by, du Danmarks barn bliv dansk på ny”.' Men det gick inte,: majoriteten ville. tillhö a "Tyskland. NT Mycket; egendomligt; får. man uppleva. Japan , som - tilltygade den :amerikanska flottan så illa i Pearl Harbour att det mäktiga USA skakade i sina grundvalar; och sistnämda: land som. sedari med atombomber utplånade två japanska städer — hus och in- vånare — 'fråri jordens yta, des sa två land 'har nu slutit: fred och därtill lovat varandra : bir stånd, : vänskap och . trohet i nöd och lust”. En sak ser vi nu tydligt "och. klart: den' vita. ra- sen har snart spelat ut sin roll såsom härskare över de färgade folken. ' Vem" vet," kanske. kom- mer en gång den dag då .en vit man får borsta skorna för en svart. -Och skall den vita rasen skörda vad den sått, då är det gott att ha hunnit den: ålder man har. Lyres cc fl en En: egendomlighet är det, att så långt " man : minnes tillbaka har man målat upp Ryssland ' på väggen "i svenska her som” den store busen som ville ”ta oss” men ännu är.vi fria. .Den store kolossen är kanske. inte så -far- lig som man :tror.- Det visade Karl den XII:te bland annåt vid Narva. NV hn " . ” Och så en annan sak: Hur många nationer och folkslag är det inte som, nu får sina order från: Moskva, Man undrar i sitt stilla sinne, om inte -frihetsbe- gäret en dag flammar upp. 'Inte är det väl troligt att alla jor- dens folk ger sig kommunismen i vå'd. Det finnes också någon som säger: 'Hitintills och icke vidare, här. :skola dina 'stolta böljor lägga sig”. Vi minnas hur Humnherhövdingen '” Attila en gång med sina -skaror drog fram över Europa men ganska snart var de' borta" igen, och man vet knappast, var de blev av... ' 'En' gång .skola' väl människor- na , komma til klarhet uti att det är lika dumt av det ena landet att vilja -bestämma över vilken styrelseform grannland var ofta en skamfläck på kristna : nationer.” ee "De' pressade "fram stora rike- |, domar "på. dessa koloniers "och R. R kung Mikael av I b J 1. är en habil ämatörfotograf, som i sina bj prinsessan Anne avlagi Här ses k . vesp. 34 år gamla. .: i. ex "i aktion med kameran under: ett besök, som han och >, t i England med sina barn, Flickebarnen som heter Margaret och' Helen är 248 / två små dött har han fått ett": > Tättarna är numera en obety' "lig minoritet av. vårt lands: be- ”folkning, som :'ej: torde utgöra mer-än cirka 2,000 personer, Det: ta om" bara renrasiga” "tattare tarfamiljer, :-som; genom giften med .'.individer - ;ur andra befolk- ningsgrupper:” blivit . mer... eller mindre: försvenskade "medräknas, torde siffran: bli”flerdubbelt stör- re, men å 'andra:sidan sett ha '-så- danä. + släkter: genom. försvensk- lningen kommit .. ur : sin gamla kringflackarmiljö, i de flesta fall ha. dess .medlemmar : skaffat : sig ordnat arbete och över huvud ta- get, .”anlagt... ordentligare.. seder, varför, de inte. bör samröras med de ”rasrena” tattarnaooåt o. -Tattarnas härstamning höljd. i. dunkel: och har: därigenom -bli-' vit föremål-för en massa speku-, lationer :av de :mest.' skilda .slag. Ur ,. historiska. urkunder är det ganska "svårt att. få ut'några fakta" om ” detta : vandringsfolk, främst :" därigenom ;att. zigenarna ofta - felaktigt ha blivit. kallade tattare och otaliga sammanbland ningar härvidlag- förekömma. ... I en kunglig :förordning av 28 juli | 1637, där säkert både tattare och zigenare : åsyftas, heter: det" så- lunda .bl.".a.: ”Skola tattare "och ;tatterskor "gripa, vad gods de medföra avhända,. och så många karlar däribland äro, utan någon vidare: rättegång” upphänga 'och till livet straffa,: men ”alla' deras konor. och barn skola de låta hä- | rad från härad sin:kos ut ur'lan- det utdriva” > MÖR GN or - Om '' sanningen: :om "tattardias härstamning sålunda ej kan med bestämdhet : fastslås, så måste, man .dock avfärda. alla: folkliga föreställningar : härom, - Som : den, att - de: "skulle härstamma från Tartarien : på Sydryska' steppen och"att de på grund av sin :kän- nedom : om - hästar” skulle '' blivit hitkallade "av. Karl XII att :de skulle "vara avkomlingar från på 1600-talet invandrade -vallonska smeder 0. sg. Vv. . PN Den hypotes, som står sannin- gen 'närmast är, säkerligen den, enligt vilken 'tattarna är produk- ten av'en under: många århund- raden försiggången blandning av asociala "element, såsom 'förrym- tar, ' rackare, lösaktiga eller lätt- jefulla :: kvinnor ; och andra av- dankade och avsigkomna männi- skor, uppvukna utan tukt och ordning, : levande, ..utan .religion och moralbegrepp.-.: Säkerligen finns | också i alla .tattarsläkter ett mer eller' mindre starkt in- tyder därpå är deras språk, som är likt zigenarspråket (romani) att det troligen bara är en avart av detta, Givetvis -förstå tattare och. Zigenare; varandras idiom fullkomligt, - ov 'På "hävders blad ses tattarna ofta omnämnda, . Redan Gustav Vasa var sålunda trött på säl. skapet och 1525 uppmanade han biskopen i Strängnäs tillse, att tattarfölket snarast förpassades ur-riket. Och 1560. dekreterade ärkebiskopen '-"Laurentius Petri: ”Med' tattare skal] prästen sig intet befatta, varken jorda deras lik eller kristna deras barn.” År 1662 utkom åter en mot tattarna riktad förordning, där det före- skrevs att ide skulle gripas och landsförvisas samt att det skulle skall: ha som det var på. sin tid att-det ena landet vil:e bestäm- ma religionen för folket i grann- landet, '. T Det gamla ordspråket blir ofta sanning som säger: Den kål själv äta upp. Vi minnas huru- som," när Primo de Revira i Spanien för cirka 25 år sedan föreslog Europas folk att ha en gemensam krigshär, man hån- skrattade, och tidningarna sökte förlöjliga förslaget I dag håller man på att lägga grunden till en övergick till : katolsk kyrkan vilken fadern motarbetade med livet som insats, Kolonialkrigen var en annan sorts krig. De europeiska natio- in ” gdtj. för föräldrar och barn). nerna strävade efter att få kolo- > Europeisk—Ameri- kansk krigshär. Skall den mån- ne.i sinom tid också komma att omfatta övriga delar av vår jord? Kains fråga: Skall jag taga vara på min broder? borde man spottar i får man stundom, : klargöras för dem att de riske- rade "livet därest de återvände till riket. Det heter i samma för- ordning bl. a. att”tattarna ”jäm- te alla ogudaRtigheter "med spå- Qomar, lögnrtoch tjuveri tillfoga alimogen stort besvär och olägen- ket.” När biskop Jesper Svedberg — red väl mänskligheten 'snart ha klart för "sig skall 'besvaras med ja, samt att öga för öga, tänd för tand icke är Kristi bud fast det står i bibe'n. Ack om de styran- de på vår jord ville ta Stellan Enghokns ord till sina egna: - Nu vill vi krossa gamla lagars tavlor och, viga in en ny och bättre tid, nu vill vi bryta sönder våldets - vapen cch skänka blodbesudlat släkte frid,” sx så räknas;-skulle' däremot alla tat-- da brottslingar, frigivna fångar, förrymda "eller avskedade. knek- |: slag av zigenarblad, En sak, som' är 1710. höll visitation i Hols -pastorat i Alingsås närhet, heter det : att »församlingen klagade ö- ver 'de ”så kallade Tartare, Land- strykare "och. Hästebytare, vilka under 'sken en eller två av dem taga sig "borgerskap i Alingsås eller: annorstädes, och sedan på "deras " pass stryka” stora hopar "omkring : bygden, ;. förandes . ett -ogudaktigt - leverne ' med" svärjan- de,. .signeri, : trolldom, ljugande och bedragande,' skrämma Sfrån de : enfaldiga 'bondekvinnor alt vad de vilja: hava. . Få” de intet vad de begära, hota de:'och lova ont ut.—” Även i sjunde delen av...” Afzelius ' Svenska ”' Folkets Sagohävder, 'tryckt ''1853;' berät- tas . att tattarna ”jämte alla: o-/ gudaktigheter med spådomar, lögn. och .tjuveri tillfoga . allmo-, gen ...stort besvär och olägenhe- ter.” Att gå vidare bland 'de tal- rika ”omnämnandena om tattar- gas "vandel, ..'som . förekomma ''i protokollen från biskopsvisitatio- | ner, > sockenstämmor" och andra officiella handlingar skull ö allt för långt. PET +. Tattarstamrnarna ha alltid :ut- märkt sig för hög nativitet. Tat- tarkvinnorna är - mycket frukt- samma " och . föda vanligen -sitt första barn ' redan :i 'sextonårsål- dern, ofta ännu tidigare, Tattar-' flickorna är strängt. övervakade av: stammens manliga medlem- mar, för «att de ej skall komma i tillfälle att inlåta sig i förbin- delser med 'mMän av ”de bofasta.” Från Gällstad, Västergötland, be- rättas om en tattarkvinna, som hade -sexton barn; från en:annan socken i. samma landskap talas om :en «kvinna med”: sjutton tel- ningar, och en manlig medlem av | släkten." Lindgren hade aderton barn fhed sina två hustrur. ...'., - Marknaderna var fördom alltid besökta av talrika tattarsällskap, som där;sysslade med sina vanli” ga : näringsfång:.' hästkommers, nandel ..med ser. :och bleckkärl, stölder och 'signerier,. Vid sådana tillfällen "kunde "man säga med en okänd 'rimsmed: noise | På sätt att bära hattarna, > På brokig, färgrik dräkt. :man "känner genast tattarna (—, bå språk och dialekt, ">. .- side gammalsvenska ”rackarna”, de äro med dem släkt..n;. ss I litteraturen (här syftas ej på den folkloristiska litteraturen 'u- tan "på diktningen) ha .tattarna givetvis: ofta blivit skildrade, Vem. har ,väl inte. läst Zacharias Tope-, lus ”Skyddsängelh” eller. Fred-; rik Ströms ”Folket i Simlångs- dalen ?” .' Och, 'eri "bok" med. blod- drypande tattarhistorier:är John Wigforss ”Tattare”, som. främst skisdrar detta folks. hemska ven- detta.” De "värsta drabbningar ha tillkommit på detta sätt, när tat- are stått mot tattare...Då vi ny- ligen : bläddrade / i '.en gammal dombok, kom vi av en. händelse att få läsa om ett typiskt fall av denna ”tattarvendetta.' En 'särde- les ökänd tattare, Carl Johansson] från :Sällored, 'kom . under en” jä- nimarknad i :en-västsvensk stad 1898, in.i en av kunder till träng-] sel. fylld - diverseaffär, upptäckte där en annan tattare av släkten |' Björk, 'som tidigare tillfogat. .en medlem av 'Salloredssläkten nå- |” gon skada, genast tog det lätt- svaliande "tattarblodet överhand och med en skarpslipad dolk till- fogade Sälloredstattaren sin .an- tagonist flera mycket svåra sår. Bara ett enda exempel bland -de otaliga! na . en Det hemskaste med dessa tat- "tarslagsmaål var att de alltid för- des med tillhyggen av farligaste slag. 'Tattarna ha altid varit specialister på att uppfinna lätt- dolda men ändå samtidigt farli- Ba vapen. Det var exempelvis inte lätt att upptäcka om -tatta- ren köll en slipad femöring mel- lan fingrarna, när han: utdelade nägra till synes relativt ofarliga örtilar, " och när delinkventen blödde ymnigt från flera långa skärsår .. i ansiktet, ställde sig tattaren' alltid frågande till or- saken! Ökänd är också den s, k. knivringen. Denna utgjordes -av en tjock fingerring med ett in- fällt: knivblad, som sprang ut vid tryckning på en liten dold fjäder, Kringflackande tattare bruka- de fordom ofta kvacksalva, det- ta främst inom veterinärfacket raen ibland låtsades de också kun- na «bota :sjukdomar hos männi | Sor. De, begagnade :sig flitigt a skepelse och låtsades: kunna. sän- da sjukdomar. och 'andra olyckor begärde, Många dråpliga 'histo- ringsfolks primitiva, -men "för den skull många gånger ej min-, dre. effektiva: metoder att lura de bofasta, . ha. under årens 1opp upptecknats. fat te "Det berättas sålunda / or: en listig : tattargummna, som - lurade en bonde till att gräva ned-allt gårdens silver. — .inlindat.:i sin brudgumsskjorta '—' på en” utpe- kad plats i' skogen, detta för att tatterskan”+ skulle: lyckas "läsa fram” en tjuv. Nåja, efter en tid började - ändå. bonden tycka att det .dröjde. för. länge" innan tju- ven var: fast och. gick ut, i sko- gen för, att gräva upp silvret och 'skjortan 7. det - behöver : :väl "knappast . tilläggas: att ”någon” varit där före honom och lagt sig till med sakerna!' > a "Eh annan gång” var .det en kringstrykande -- tatterska, 'som fått veta 'att ii en by :fanhs en bonähustru, som led av svartsju- ka och, troäde att hennes' man bedrog : henne . med . en annan kvinnä, '. Tatterskan uppsökte bondhustrun” och ' erbjöd "sig att ta rätt på vem) den. kvinna .var, som. hennes. man .hade ett för- hållande med. Men för att tatter- skan skulle lyckas härmed måste böndhustrun . breda; ut sitt -brud- täcke på köksgolvet samt lägga ett 'fläskböste, en .brödkaka och sin vigselring därpå. Sedan -skul- 1e: kvinnan gå in i'sin kammare, lägga sig på knä; och be till Gud att tatterskan; imåtté: lyckas i sitt. förehavande, , medan ' denna sju. gånger gick), omkring” bond- gården, Sedan ' skulle saken, vara klar Och : den” svartsjuka .bond- kvinnan få. veta vem ' hennes .ri- val "var, Nåja, det: dröjde: alltför länge med tattörskans sju vand- ringar, kring gården, tyckte slut. ligen "böndkvinnan, reste sig från sin bönepall och gick ut i köket. Vid -det laget var emellertid tat- ferskan, hunnen långt: in :i djupa skogen, och. med . henne 'brudtäc- ,I;ket,.- brödkakan och, vigselringen. Ett. fåtal tattare var så:till vi- da bofasta, att: de ägde: öch be- bodde något kyffe:till hus, van- iligen beläget i skogsbygden. Vis- så tattare "hade" också ”tjänst” som ”härads- eller sockenrackåre och: deras färdområde "var däri- ehöm ' begränsat. "De kallades 'hudavdräågare,' Men 'dessa "bofasta tattare”var i minoritet och :fler-' talet ;av detta orosfolk :for vida omkring. Somliga färdades bara Under ett år kring alla landsde- lar av både "Sverige och Norge. | De kallades därför ”storvandrin- gar; | i. no 9 « Det var en ibland" kanske "pit- toresk, men. oftare :en skrämman- de och obehaglig gyn” Z > A-PACTENS HÖGK ” pel den här bilden från cere är sedlemmar av ett amerikans »”pogarrtilleri” fitalienska comma 1 . så Äg” ' Löfdage i om strövtåg: nän ! utan :latt krakarna :] och arsenik, för -tiivligare och Ver :] juta allmogens : okunnighet . och vid-: på den; som ej gav dem vad de. Tier, som berätta om detta 'vand-; VARTER 1 Sv Monin forde vara kt hedersgarde ndot: va «2 ll vänskaptt na d. 29: september - 1951: | vandringsfollé ”- sina skraltiga .v magra kams ibland tattaren ph talade om" . och därom . dt: Ä om Karlfel man säga 5 - ED )te om”livets Bammin. nä Påjenne vandrå, tillsam an när N tjö a > - och tigga PCR marknadsfärden, 2 Ör ch mar: ärden, om I viga "lir fast en da dettå mate a komma Stena nske satt kvinna tills, förstäs, må Pi Mägsere 0 i Ae 4 Ta påa smöt. Sina ov os ; na. Var Lästar ikel- Dö ed jvinnor ch sina hästar. Art sel kvinnor oem syna. Vittnen | ; mest fruktansvärda I strumisshan- lägger sig i dessa lägenheter, ty ang? kvinnorna yrka tid attsfrita vo från överbevi- förd z itet. Även om | sade fall av -brutalivet. Aa si- . Di vattarnas sätt äs tar med blykuls- : na utsvultna hästar har jag hört : " uärtade . Piskor, pl H . ia ittnens berättelser: +. ms GF ogonvil ; vände Big tät ! :”I hästhandeln AVG knep. Ett jarna av mångahande fodret" för var att blanda CAG svullna upp ; ara. vid gort er : : jutt annat, och öra br nnvin knep, var att 86 ÅNGE skulle bli a ka yngre. Givet: Te ar ckså att såga- Ma pästarnas tänder - och = > sb oenh fina sa i dem: Det finns 3 a 'påstå att tatfarna e, som Pi å å hål i huden Pp stundom : borrat juföra "och hästar de ämnad? sö Detta i un ” MA blåste in. luft ätt tjänade två för — - tillvägagångssö J ål; dels v- tattaren nyttiga : ändamål; 1 uret hulligare.ut, dels blev 2 tvligare av irritationen. Att tattarna - ”målade om äga hästar, :därom finns mång: aldig: vittnesbörd, - ia ä | , Tattarna : ha: alltid älskat rd ge s.g ut för att vara: en vad eller ”fattiga resande”, Uto; nafs > tidigare . nämnts om deras färsverksamhet” . kan tilläggas, att ;.detta vandringsfolk ibland . sgaluförde . limborstar, . ystkorgar, vispar, pisksnärtar och metrevar av tagel; 'nålar, .kammar, kläd- . hängare, - råttfällor, 'tranlampor, allehanda ståltrådsarbete, nyste- .. korgar, ställ för strykjärn, snus- dosoy av tenn,: horn eller näver, -.; skedar av -horn :eller trä, läder- handskar med laskade sömmar im, m, Även en del andra småsa- ker "ingick. vanligen i ”lagret”. Denna handel var dock först och - . sist "att räkna som ett camou-= . ". flage, ty-:detta löskefolks' verkli- ga levebröd var: stölder, och all- sköns humbug och bedrägerier. Sålunda låtsades exempelvis de flesta tattare att de kunde ”sät-: ta bort” råttor, möss och annan ohyra, och "lyckades också : få mången ' Jättlurad mäciniska. att | tro” deftå' "och. ge dem betalning”. för ”tjänsten”.', .:- : i > Det. berättas i: fölktraditionen att...tattarna på "högra handens | pekfinger hade en sena, som kal- ' lades tjuvsenan. Så snart handen tog' om något värdeföremål kläm- ” de senan. till och .värdeföremålet : "följde , med, men om "någon. såg tårtaren. då han” skullé stjäla så' verkade ' inte” tjuvsenan. ' Nåja, "denna" sägen är bara skämtsamt menad'=> tattaren - klarade nog "med: anlag 'ocH' rutin sina kupper även tjuvsenan förutan, Komr:tat- >. tare till avsides belägna: gårdar ' . där -inget : manfolk ; var: hemma, No. : våldgästade' de och tog med sig . NM vad, som" passade dem, denna me-. : | tod. ingick också i derag försörj- > ningssträvanden; ', NS . -fattarnas' "stora fruktsamhet - <> to och många lösa sexualförbindel- SN Ser 'ha "berett det Jagbundna sam- me hället stora bekymmer. Som ex-' empel kan "omnämnas" ått.. bara . jen. tattarkvinna av: släkten Hä. Cov | gerbäck .— innan hon trettioett - år. gammal dog av. lungsot — ' hänn sätta sju barn till världen, . med olika fäder. från skilda" släk. s fer och landskap; 'och-att enbart — '- dessa. barns, Uppfostran" kostade i de. berörda kommunerna den lilla vackra, swåman av 420.000 'kro- nor! Det nns också. exempel på, att i taparfamiljer, med åtta. el. ler..ti/s -barn,. dessa telningar samtliga varit födda i "från var. andra fjärran belägna orter Ni här /Ch Var i landet.” :.”Aktenskapet” är yas interna ' a misshandlade vidrig ansvar ildrig söka all de mest och ; tyckas v | vis a YDEUROUA har invigts i Nes.. sätt unik: Det "ov ee: och italiensk : jojaer) som skakar hand 4 ! plighei . pt AAARAAABIASAAAAMANAAAAA An q
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.