" "Yo Vid denna tid'Iockade ära "Avid varje anfall och oerh; ” namären, ' AR Nej; offer begär den nye guden "från att ordet ”familjeförsörjare” " maskulin ' klang. , När man ge- - pensionsförsäkringar trygga de-j ras existens' och kapa ett skydd; YYTYT TE YrfYTtYFTYTYYFTY TY YYvyrYYYYY TITT ere FP Ov vev Y mV YreYYTtrrererrev YYrvTY YrterreeerYFTYPTYY TFT Det 4 var r nbgra tiotal & år efter Anse gars första vistelse i Sverige, Svårt hade det varit fö "Krists” lära. ' Jar -- hopplöst ut för. de kristna budbä- 2 Farnå, som den'ene efter den andre . fick sätta livet till, när sinnet rann "det ' såg nästan på vikingarna, "' . ct Sök -« byte i'österled, mén många vikinga! flottor”hade' där mött sitt öde. Se- " mast mäldes om" den danske sjöko- > Rungen Hare"”, som i grund slagits av 'de tappra kurländarna, Dansken "kom. tillbaka till sitt land med en rest av sju drakar. Han hade eg- lat ut med minst ett femtiotal, Nu satt omung Olov av Birka i i ögsä id fira- reste han 'sig upp och gav det. bragelöftet, att innan året gått till. "ända "skulle han 'ha' b När Vite Kri f ökan. De e gamla "gudarna har ; svi kit 035' och snart lämnat oss värn- lösa i detta land. Må vi därför prö- va'den nye gudens styrka och makt, = Kung : Olov tvekade ' heller intei länge. Den gamle 'krigaren hade ta- lat sant, Han sammankallade genast hela sin här till rådplägning i'denna sak, Det beslutades att konungen 1] Krist till'seger över kurländarna, Skedde så skulle öckså folket låta döpa sig. Ae > Kung. Olov steg upp "på en rv hög bergklint och lyfte sina händer mot höjden; så som Ansgar -brukade gö- ra därhemma i Birka, Han bad Vite Krist om seger i. striden. Med”. slag på : sköldarna gav hordmännen sitt bifall till konungens bön och löften. >"Då Olov. slutat sin "bör! syntes en jätteörn : : kommå - svävande. söver nord hären, : Med ' lå kurländarna, " . ; Och så kom våren, n när snön börs jade. smälta och isarna lossna. Då var tid att fullfölja '- . bragelöft ''Drakskeppen gjordes i ordning; va? '. pen och sköldar sågs om, .. 2 En dag seglade konung: "Glovs : flotta ut, väl hundra stärkt bemian- NH nade skepp, och förden ställdes: möt - I öster, > "> God vind blåste och? let syntes att "gudarna var med på färden, Flot- "tan landade vid staden Seeburg vid ” Dunafloden. Befolkningen i Seeburg blev alldeles överrumplad, Men den. gav sig icke utan strid, Och däreftér' : började ”" plundri Snart” stod vingslag flög örnen bort mot staden, liksom. viss ude en väg vilken vikin- garha hade att gå fram på: för att inna segern, "+=... 2 od och förtröstan fyllde nu. var- je sinne, och under stormande jubel rustade sig nordmännen för att på nytt. storma" Apuliens 'murar,:' / ;Men vad "nordmännen inte vissté vari. att ungefär samtidigt hölls en' rådplägning i Apulien; Läget i sta= den: hade. länge varit. förtvivlat, ; Försvararnag!.; styrka : hade :smält) ihöp rock mat fattades. Man; hade därför 2; beslutat ”att "sända ' under- handläre till kohung Olov: ör att staden i fågor; men då seglade" foronunigen vidare med "skepgeå > lastade av rikt byte Nästa ' däg gjor: "des strandhugg bå en "atinan : plats : med lika lyckligt fesultåt," Guld och silver. togs i mängd. :v Hela" sominaren for kung OldY med "sin" här” orlring” i Kurland. Mestadels vaäin' han segrar. Många” städer” och "borgar ” "jämnades 'med| "jorden: Där folket gav sig utan strid " samt utfäste sig ”att betala skatt till : Birka slapp män ifrån plundring, i Men ännu återstod, för kung Olov att erövra Kurlands viktigaste. fäste; deh stad som” bar namnet "Apulien. ; Från. hela Körland hade dit-sam-. lats stridbara män, Starka bålverk och murar skyddade staden. I <a Det var franipå sammaren som : Olovs här kort, fram" till: Apulien; - och redan efter, ett par dugar var han klar till stormning. Men hårda: stupade, må "En vecka därefter stormade bir- : Kokonungens här återigen, men med I samma olyckliga resultat -. ; Så fortgick det tills långt fråm 5 på. "hösten Det såg "Snart blev dat åt ock hans 'bragelöfte, var. ännu inte. ma, om fred, Innan ”nordmännen bi j a”. och ; avgörande: stormhingen. om ”underhandlarna, från ', borgen och: : begärde företräda ;hos. konuns geni .De sade att :ö ännu kunde staden mötstå e angrepp; men både Apu- liens invånare öch nordmänner -bor--. de vö vara .meningslös. Om .än: uppgörel sen måste: 'ske så att Apulien, :lik= söm många andra kurländska;städer 1" skulle bli skattskyldig till Birka, så Ihåste ä även: "det offret tagas. Huävuds saken var att, fred måtte bli sluten. i i Den ” ' gamle "krigaren, som "gett kung Olov rådet. att "anropa: Vite Krist, stod vid konungens sida; när fredsunderhandlarna - framförde sitt förslag."Koriuhgen såg spörjande på den gamle och frågade vad han-ha- de för mening öm fredserbjudandet. Här :hör. du Vite "Krists svar, lane Han ger oså seger, fast kan- ske inte på, det sätt vi trott, Vi får en seger utan -mer' blodsutgjutelse.- a Förvisso sär, Vite" Krist en mäktig Tud;: et; Var:1i; ett "lyckligt :ögo! blick :vi' anrbpade honom. "+" -""Underkändlarna fick" vända till- | baka' med Qlovs' besked: Konungen |? hadezfunnit' apuliernas' förslag gott. Alltså ;; skulle alla -stridshandlingar omedelbart upphöra. Om skattskyl- folkets : namn skulle - -anropa : Vite |: d det här laget ha, förlorat |: så. . myckest” att fortsatt strid skuile |" tist gav seger | igheten skulle Henlsenire 1 ko överens. Nordmännen själva längt. ' de hem, ty det var hög tid, innan isen hindrade: Redan om ett par da- gar, skulle” avfärde ske. Dock krävs. des: att tolv Apuliens" ”Jedande män sorå gisslan medföljde: till Bir- ka' dchkvarhölls; där tills skattef å Krist hade gett seger. Men de kun- de "inte "förstå att den ' nye guden försmådde. ett tackoffer, Här måste ändå "den. gaml vise krigaren ha tagit. fel. Därför offrades, innan återfärden: « ” begynte,- på ” traktens högsta”. bergstopp : tolv vita: hästar til: "den ' nye gudens 'ära.. Och "vid offerbålet förnyade nordmänneri sitt löfte attgenåst vid hemkomsten lå a sig av den helige Ansgar: + På detta sätt vanns för.den krist.- na ; läran; orden "sjökonungen Olovs vittberörada vikingahär, Vid midvinterfesten "skedde dopet..De gamla” gudarna var förgätna. De håde 'svikit: i en 'avgörande -stund under det Vite. Krist-gett seger, till och med utan svärdslag. Mite: Krist wår ” mäktigari Oden; "Tor: och : Ölövs::? exempel. smittade. "och många -" nordmannahövdingar och sjökonungar övergick med sitt follr till den nya Järan; I örjan; av seklet. blev ombedd. a "en gammal gunma i norra Hlsing- land. att. följa 'med till lasarettet. "Gumman" skulle sökd läkare: för någon åkomma och då hon aldrig kela ivvarit hos en "doktor, var.hon rädd för tt gå dit ensam. "Doktor DS gjorde äundersöknin- "ett. recept, new gummin: - började "bli orolig och gener: upptagit ” doktorns an Kanske i iag kan gå te avteke mens" herr doktorn skriver ve: i ; Öorsicanas,: " Texas, höll John Bryant på att gräva en brunn på sin bakgård när;han på tolv meters djus påtröffade olja. . " Bryant ; blev. iförarsad 'o' sig: till sin -granns:.— Det jag inte sköta, det ver! car farligt, : Varpå han | pkottad nen; så hän; "uppfyllt. : kunde det ju inte få fortgå. Hären. ' hade smält samman till halva styr- kan, och kanske man inte ens skul-' - le kunna klara 'sig ner till skeppen: men fick intet svar. För första gån : gen fick fruktan: insteg i nordman :> Men så' gick-en gammal” grånad :viking fram till konungen och sade: .— Du minns att förra året anlän« de till Birka en-man från franker='; "nas land, som: kallade sig Ansgar. Han kom för andra gången till oss, "Denne" Ansgar har förkunnat 'för vårt folk om en ny gud, som skulle vara större och mäktigare än våra gamla ' gudar, ' Och + jag hörde en gång hur den helige mannen talade > till folket, som stod omkring honom;” att den nye guden, som bär namnet Vite Krist, är villig att hjälpa alla dem som anropar honom i nödens. stund. + >> — Vill du att vi skall' offra till: denne; Vite Krist? frågade kanunz. inte. Men varje bön om hjälp, som; + kommer från ett sant: hjärta,: hör » han,' "Därför synes det mig,' kung Olov, bäst vara att du samlar folket kring dig och tålar till derå om Vite :Krist, Vill han” hjälpa Oss till seger, iså är det inte mer än rättvist att du ] ger "honom det Jöftet att vi alla” låter -'döpa oss, så som den gudsmannen ' rAxsgår förkunhat att er sann. krigs "ten bör göre Nu'ä är ej heller Hd Ht ” Man kan nog inte komma "i: i mångas. öron har en ganska nerellt - talar om familjeförsör= jarens ' skyldighet gentemot de sina att' genom t, ex. liv- och | "De fvt? jeförsörjande ... norna är ingen liten kategori mot” oförutsedda händelser tän- ker: nog. många främst på mar ken/fadern > och". glömmer "bort vårt - räknat ut.att ungefär vart tion- " emellertid medfört” en ' tendens] ldegifta kvinnorna under ' 'del tusentals fall 8 är r den rvsärbetande 'vinnan, ”-ånsvaret- för. familjens tal standard, ; skriver kvin" 1 samhälle.” Statistiker har de" svenskt , barn försörjs äv. en ensamstående: moder och att +, ex; 21 proc: av de gifta kvinnorna i Stockholm har. förvärvsarbete under hel” eller. deltid, och alltså - aktivt bi- drar till familjens försörjning. :; Kvinnans "förvärvsarbete :har ägnats stor uppmärksamhet 'av 1946 års kommitté för den halv- öppna :barnavården. "I sitt ber tänkande. rörande däghem och förskolor har kommittén fram- lagt - ett; omfattande ' statistiskt material” röraride kvinnorna” på arbetsmarknaden ” och konstate- rår bl. a. att antalet förvärysar: betande. kvinnor: ökade. med in: te .. mindre än 135 :pröc: under tiden! 1910-—1930. : År' 1945 var antalet kvinnor med yrkesarbetå 576,000.:: Den starka gifterrnåls- frekvensen under 1940-talet: har till -"" minskat . förvärvsarbete. blånd” kvinnorna,. totalt seft, e huru: ; omfattningen stigit. bland senaste årtiondena, > + Äktenskap” ingen: 105 . ”tidsförsäkring. ' Intressant är att på de arbets- fölt, där. den. 'kvinnliga arbets- insatsen expanderat mest under | der; senaste 20—25- såren har yt-| keöbeständigheten ” "ökat. Man kan "även ' märka 'en' stigande yrkesambition . särskilt hos de unga kvinnorna; De lär sig allt- a NÄSA AP längre kan : betraktas” som.en livstidsförsäkring ' utan att: de måste "vara: beredda att' kunna ”Det'ä är som regel tvingande e konomiska?' skäl - som”, gör att många ; gifta" kvinnor i "dag tar förvärvsarbete = utom: "hemmet. Självfallet; är "det" många ' olika faktorer;: som betingar” detta: er konomiska ., krav. på förvärvs- arbete," såsom. t.. ex, nödvändig- heten att: amortera” "bosättnings- skulder; mannens bristaride: häl- ra. anställningsför- hållanden,' önskan: om-'en bättre standard .ete; Genom” den sjun” kande: giftermålsåldern baseras också: nuförtiden många 'äkten- te, 'och' dyrtiden gör' si att det” ekonomiska” tet. även" efter barnens ankomst tillmätes allt stö re vikt. ett. "visst. antal stock år . 1945 framgick att er tredjedel av de tillfråga 4 de "önskade förvärvsarbete. 'antalet 'minskades' med stigande |' inkomst av i för att i. inkomst- gruppen över 8000: kr 'gå ned till 14 proc. "Det" "förefaller som öm” "önskemålet ' att" börja" förs värvsarbete ” vär mindre starkt utpräglat. bland kvinnor? "utan barn” än ”pland, dem med" 1-2 barn. Bland kvinnor med 3 eller 4: bam" var önskemålen 'åter mindre framträdande. Som:wmo- tiv -'för rönskan att börja för- värvsarbete anfördes av det :ör vervägande antalet fall (3/4): e- givetvis i större utsträckning i de lägre inkomstklasserna än i de: högre, rådde beträffande de psykologi | : ska skälen, som i hela materia” mer inse : att äktenskapet inte let förekom i, 1/7 av, fallen. S skap”på hustruns: förvärvsarbe-' . | runda:i skögen så att man ke a tinkomstklassen''villet mer "än ';' hälften börja. arbetå; If konomiska skäl. Dessa förekom | Motsatt förhållande |' AV Anton” Litfelde VN TERN: KOM: TIDIGT DET året., Redan i november 'må- "nad hade ett jämnt snötäcke på nära” en 'halv meter: lagt sig över markerna och. kyla och töväder i omväxling hade gjo:t att snön re- dan, då var ganska hård och säker- ligen komme att ligga kvar) Fram emot jul föll ännu :mera snö, och ”nu var- det. full fart På skogsdriv- ningarna överallt "ute i bygderna, Man spådde en hård och kall vinter. Och inan började tala 'om att rov- djuren sökte sig ner till: bygden för att lättare finna sin föda, . .-- Någon. påhittig. person hade: så spritt ut ett rykte om att en hyena hade observerats i skogarna kring Storbränna och ryktet förde Goståv! Det måste vara hyenan. Et ter henne bara i flygande" fläng! .. N" BLEV DET FART på skidor- na. Spåren voro förska och inte alls svåra att följa,. fast nog kunde hyenan ha hållit sig till mins dre svårgenomtränglig terräng än hon gjort och nog kunde hon ha lå- tit bli att Springa i alla dessa under- liga bukter. Det var märkvärdigt att en hyena, som inte "alls kände "till dessa trakter, kunde leta igenom de ning. dessa skogar och alt Gen Im här | Hunden, sor 1g Då golvet, gäs- ta igenom den allra vär tad em | Pade ett tag, rullade över på andra med snår' ärsta terräng sidan och sträckte ut sig i sin fulla » Som vår nästan omöjliga längd, Det -var skönt att vila > efter. mm att tränga sig. igenom, Men vad dan d: gjorde nu detta; när de' visste, att en sår Mm Ga. de hade" fått upp spår "efter det > överallt omtalade ::odjuret' och "nu hade' beslutat att köra trött på "det. Nu 'skulle räinsann' dom” där sön- dagsjägarna få se på en verklig | skogens son; som tar nappatag med én hyena, Det. var annat det, än del harpaltar döm 'andra. rånner efter på söndagsmorgnarna. Nej,” det här var verklig :jakt, "det! Ei n verklig 3 Jägare! för Framåt "bära. inser Det var hustrun, som frågade: > Nää,. inte i dag, Men vi har jaga den trött i alla fall. ”Vi ha åkt i över förti mil. Och vi ha åkt och åkt hela dagen och vi har vare ända ner till Ragunda, å hyenan hor varit före oss hela dagen ända till: nu i kväll: > Hustrun hörde intresserat på och tre småttingar trängde sig omkring fadern och när han. berättade lyste . deras” ögon a av undran” och förvå- Har ni för övrigt några de. ekt?” — "Ja, jag sta—stammart” + Spelar ingen roll) Här i det Ta har 3 ni bara att hålla munt : i Stryk och tvättning. ; S.K stryk”, ch tvätt narlo t yk'och tvä tning av läro= Somn ärlo ve > böcker har som bekant diskuterats slut och höstterminen hade i prossen och då inte minst i Grön= börjat. Alla bärnén var samlade köpings Veckoblad, som vi citerar: " och läraren hälsade dem välkom- .' Har därför hr folkmag, L. Hag= nå tillbaka, varefter han frågade: vald Nm gina. fever i i PAR, klas- seri försök företa - . "Tycker ni det. är roligt att talar Grönköpings Veckoblad. "Visa få komma : tillbaka : till skolan de det. sig, att såväl Odhners sven= : . igen? Det gör då jag.” C, ska historta, som läroböcker i 200: ' hördes K. Iles väda : mon logi, geografi m. m, kunnat reduce= g.s benes späda s em ras tin en fredjedel Av de urs magistern SPrungliga volymerna, Hade således magistern herr "real, kand. Nalle Pykman i - '. zoologin helt uteslutit fiskarna, 'med - :: motiveringen, det han ej åte "yli "Fin affär med kärleks- k En hycnal - Vad kunde. det. ara för underligt djur? >: < Folkfantasin fick "till ot monst- rum av vidunderligt utséende, En | hyena hade man aldrig förr skå- dat, knappt hört talas "om 'i' dessa' bygder. Och nu fanns ddjurét. livs levande” och : ; uppehöll: sig" i'ski gärna kring byn: 2: sh > Omsider” trodde sig flera” Persos ner ha sett. odjuret, när de i skym" mande kvällar begåvo" "åig hem från frogen. Byns befolkning började” gå: > skräck. för. hyenan;;' Särskilt” kvinnfolken voro' inärkvärdigt räd- da för att :'vara ute mera-än: nöd= vändigt : det - började :kvällas, Man'« drog." huvudduken : hårdare kring”, huvudet "och skyndade ; sig hästigt. in från fjöset. på kvällarna. Man gick, aldrig" säker: för hyenan.- Det var ett lömskt: djur; som kunde'' | taga sig -till:'med !:-vad som; helst, ka, hv Agge. Pilzén hade 'reducerat : (Sveriges städer, till dem, som vora de i , che 6 Paul Blanchard har an- Nicke Clossemeyer ur-svenska hi="' + hållits av monacopolisen. för än stork radikalt bortskurit såväl :... i mycket inkomst-" sten-, brons- som medelåldern, Hr ning av:s. k, kär- folkmagistern har' insänt de före= . leksvaiten, 'en vätska som kostade 'Slagna reformerna till K, Skolöver= ett -belopp "motsvärande 35 sv. kr. Styrelsen för betänkand : vu och som utlovades vara ett och bit :. ..medel mot olycklig kärlek och hit- "hörande, bekymmer. : ”Patienterna”... tillråddes att gnida in undermedlet; på pannan eller, också i hjärttrak=' ten. Under' bara ett par, månaders verksamhet hittade bedragaren ö över ” herre från sin' väntstol och. sa: 700: köpare som lät sig luras. "Vät- ' vo Nä, nu ' sitter jag inte här längre ' skan har befunni mest innehålla” - utan v går hem och dör en naturlig " te så lätt för en' énsam byenå tatt. klara" sig i dessa: drivor. Hyenor, som inte äro 'vana vid snö, ' : Du: se "vilka ymövnliga, skutt: -honi; tagit.” Re > Det vart: farande Gustav som > Den färskaste Täkarhistoria vi '- hört är den här: Väntrummet var "> ' fyllt och det tog en orimlig tid att "få patienterna "avvecklade, : Till lut reste sig en äldre allvarlig utan att svara med ett 'ord. Det ade:sig inte; förresten, ty: fadern hade genast; en" ny . kommentar: bi ]> I Så gick färden timme efter timi me, ; Spåret var lätt att följa därför att: det-var :alldeles : färskt. Bara inte" det odjuret hade: valt en så svår. terräng,” Gustav: började när. bli" en-smula trött, varför. de -båda” : astade ett tag och åto hastigt upp” den medhavda matsäcken, Sen :Bbar: det åter iväg, Gustav ville inte: ge”; hyenan eh chans”att vila ut; utan" den skulle få lunka på tills den var tvungen ; att stanna 'av trötthet. Backe” upp och ”backé ner gick. fär- iden. . Och” fortfarande tyckte” sig: både "far" och sof”ibland kunnä se en skymt av. det. jagade" "odjuret. - T Man" "började: dessutom. : man” o och. man 7 emellan: diskutera” på . vilket ;" sätt" man lämpligen skulle bli kvitt vidundret.: Man hade -: vinga hyéna-: hundar och Gud vet om man 'kun- stort. amerikanskt varuhus hade installerat en präktig jultomte > utanför ingången. En. radioreporter, + som, . kom: : körande, ' stannade och började "intervjua" Ungarna | som flockades- omkring -tomten. Han frå-- gade. vad de ville ha i julklapp och |". fick upplysningar. ord tåg och båtar |, och.spel och gott och allt möjligt i väg ända tills han kom till Hille” Tom n ko? — Nej, naturtigtois inte. + — Och Auär heller inte rädd : ET. VAR DÅ LI L-GUSTAV Beslöt göra 'slag: i saken. En liten försvarslös hyena, hur :kunde man ge sig till att vara rädd, för en sådan? Det var. absolut: ingenting] ätt vara rädd r, "särskilt om man liksom : han: v'. varit: med på mycket. värre saker. och. häde : en skjutskicklighet som. gränsade : till det otroliga. Nej' då, här skall jagas lå, "frågade reportern, hyenor vaäd önskar du mest-av allt? morron Tom gral ;bade mikrofonen, ti de WUvarligt vå farbrorn, och. sa — 'Jäg vill gå på toaletten; men k; ite hitta nn U. . öch pojken ans Land skulle. pi skidor upptaga' densamma. ; på hyenor här Å Vi serligen, "> det stora auditoriet i kommen av. ordföranden: ": Å ; Till. min stora glädje ser. jag . "att de flestas, utseende ä är mig väl bekanta : sedan förra årets, stora ötboskapspremiering | Axvall varför de båda rustade - sig !1 iväg: Lill-Gustav var "mycket ivrig att komma iväg från morron, "Hans; Aberdeen, 7; då två” "personbilar slötte > Ihöpe & Passagerare” skada- härliga: vinterdagen.? få ” Aldrig”hadei ju han dock" varit"ute på hyena jakt! 23, förut; Månntro”det: är :sant' allt vad "7 som:x. sägs" om "detta : djur? . Lill | Cneskinn,'s så det N :De båda” jägarna spände på” sig låt. :Men, innan 7 "han. gick till skinn. skidorna och så' bar det 'av ner mot hand an; skulle han , ställa sig. på ; Hårkan. 7: Däri var ypperliga jakt” | stortorge et; med. skinnet .p marker och det var "liksom att Gu EV d åt det hållet;” Förresten var det någon som. sade” sig. ha sett den" åt: det hållet bara” för någor dag: sedan. "Och" dess "vanor ;torde ingen : ännu. känna . till, ty Gustav | hade ännu inte" hört talas"om nå- gon. mera. än han; själv som varit ut på hyenejakt uppe di liga bygder, ' : Gustavs "gråhund ' ville: absolut följa” med när han' "såg att det bar iväg till 'skogs,.. 'meh "han "mötades |; hem. Hunden gav sig dock éj utan | följde : ändock efter.” em. gång |. måste de köra hem unden, som dock hade' beslutat sig att följa med i' dag, Och får man, "inte springa efter dessa jägare så går det Jika | bra att: springa före, och en lämplig före, de, båda jägarna, var. Inte. svål "att; | åstadkomma, .; a Var: man. bara itill« räckligt. envis. så, Fattas bara att de nu skulle & ge sig ut i skogen” och han. skulle ligga hemma: Nej, ; de inte hunden... ”. sbykr igen. Så: bar det - avs mob: Her siNär Gustay och; Lasse hade. ti stora skogarna”. BS en, liten" bit, ;kommg , dep gt-här var det inte gott att hålla reda över färska spår, som de:närmare . på "hur måhga mil de åkt "Lång synade. Och där framme skymtade” var det i alla fall. ; em grå "skepnad i den. -begynnande ; UST. AV: BÖRJ, ÄDE NU-bli sj ik ; tigt trött. pch” de bade sdärför ; göt: annat val än att uppge jakten pu gar. Def vimlar "av. Häggenås-skogarna och ;han'!. har Jevat -bland: hyeno! nästan. hela sitt liv. Så kunde han. ju. sträcka. på. sig di tat förstå för: UTröttboten.:; tog" dock 3 överhanden ju Jängre dagen sed oc det. började nu' lida mot" afton, og! ti igt i morse: Snart. skulle skyr. ningens slöjor lägga sig tunga: äver ” de öde skogsbygder: 5 te: inte ;själv/ huru "många "mil 'äel, | hade: åkt :sedån:de startade färden. 0 juret | hade först gått ner mot” Hår-j idran; 'sed SO Kvonorna rg fn bänbynslös jakt på 48 stac- ; Kacs. arma ungkaf? rna. . Har de fått tag i gas fné. slott i både koja och gylfhé. si "råder ;betydande ki underskott." - Ljuva, små kvinuof 2ss jagar med iver.' Ungkarlen 'vånd och springer, i skräck, ' vinnan är. käcf samt. dessutom fätt fräck. ! fsar dön vwettskrämde karlen! . .- Biden att kvinnorna. har em el alldeles otrojfg, faktenergi,' ä lust till” ett. Hidér förfärliga. kval. - klaro siQ är punb oe t klättrar på storter « och. oh fake - och sär Hteröttad;, svettio och slak gfos kvinna ett iag i hans bak. ästens' och klockarens sak. är inget "tvivel. lutiogade iavren binda? är en | skildring dt Bertil Cullbork om män” och kvinhor på landsbygden, Om: livet ; där, om. kamratskapet ;i arbete: och "fest, :om den nya tidens hya "iordbrukarungdam, . sberättat med sakkunskap, humor: och fri- språkig mustighet, naturligtvis med. ett inslag av ungdomlig romantik. Bertil Cullborg är-en -berättare, som känner till'och älskar livet på Ian- det; ” Dessutom, ”är ; "han utbildad jordbrukare -och vet:alltså vad han' skriver om, ett icke obetydligt plus Al en berättare, Förlag är Höker- bergs. och priset 11: 50 häftad,' - VS met. Att er hygna kundé varaså uthållig, det' hade han” inte trott. I "Modsfulna -' vände "de - hemåt å sakta mak. Nu gick det inte:alls; så lätt som i morse. Men när mörkt) ret lagt 'sig som en tät slöja över byn, kommo de trötta männen hem, spände av 'sig skidorna ock stegade in till" en förväntansfull fåmilj. Då hade hustrun strax förut släppb in? 7 hunden, som varit borta hela dagen: Han 'låg nu. utsträckt framför spi- selh'géh syntes rätt tagen ut.” + Ni fick väl inte byenan? ARA LASAAADARNADAA VALRAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.