di "Solen går upp "EL 6.27 och ned kl. 17.33. / revreervv LÄxorns FIT TING ”" Dagens namn ; VCBRORS nad kl. 17.36, ” Morgondagena » namn "Vem betvivlar det? Lilliän " Hoseph; bekan stiker, har fr; har kvinnostyre.' Alla bankkonton + 7 i. sparbankerna står " skrivna på: kvinnor och ' att kvinnor står för-40 proc.-av de 30" miljoner hem. som finns i landet. 40 proc. av-all årvsskatt och 40 "proc, av: alla ' förmögenhetsskatter de kontrollerar direkt utgifter som : - :uppgår till 80 Proc, av. nationalin- 'komsten, . — Om hon är tjock? Hon I är . bannemej ' så tjock så hon har > blivit förbjuden att dansa, — Jaså; av doktorn? Tia, antingen är de på semes- ter eller: också” tycker de inte, om fö rdröjd " En 50-årig persisk öoncral ra rr him. Zandieh koni för" en "tid sen förälskade 'sig i en ig wienska, förlovade sig med föräldrarnas samtycke, skulle till- sammans med fästmön anträda res san till sitt hemland, "men anhölls på stationen såsom misstänkt för- vit "slavhandel. 'Han frigavs efter åtta dagar och .reste med fästmön” till Salzburg för att avvakta sakens” ;utveckling. Här togs han av myn- 'digheterna i” förhör för valuta- 'smuggling, och de uppskrämda för- äldrarna hämtade den trogna Inge- - 'borg tillbaka till Wien. i I Nu” har officiella papper” anlänt från" Teheran ' visande 'att Zandieh' är "riktig general i shahens' stab. Polisen bereder sig på rättegång om. i s SS ing, varjämte" utfagits på tidningar” sc sensation a av v saken; > Sjösjuka är, en besvärlig åko; ma och t. o. m, skott: för "att Behälla födan när de an- fäktas av dennai Nu har emellertid en : skotte uppfunnit ett osvikligt " botemedel. Han placerar en half. pennyslant. mellan tänderna, ' H , Biskötsel är en näringsgren som många skottar ägnar 'sig: åt med stort intresse. För att bina 'skall arbeta även nattetid brukar man i Skottland lägga ut: say maskar i trädgården på kvällarna. . I Skottland tror man att det . bringar olycka om tretton personer tänder sina pipor på samma" tänd: Isticka, Bussbolaget 4 "Glasgow sänkte inyligen taxan med 4 pence, vilket väckte våldsamma protester, enär Iman då icke längre tjänade så imycket på att gå., bön >. Solen "går upp kl. 6.25 och tt ameri= kansk frsäkeingsexpert och stati= lagt siffror för att ” bevisa att kvinnorna börjar få ett dominerande inflytande. i USA — om landet inte -redan i praktiken Hoseph uppger, att 65: proc. av kommer på kvinnornas konto. Och Pindskartomentet. "Åren "därefter ; än NA > Canadaresenärer. s som us > inte anmärkningsvärt intresse för vidarefärd till i första hand Cana- da; säger man i utlänningske gmis- sionen. mera ”inie längre" aktuell; ; Från en del av den; som begivit "sig iväg, har försports uttryck. för missnöje med "de nya' förhållande- nä, man ångrar sig:och' vill helst återvända” till Sverige.. Emellertid tycks det möta svårigheter för ve- blir | nu: "svenska" | medborgare ELLAN. DANMARK och & Svi Den oro, om i tidigare giorde sig ME rige 'slöts' 1873 ett -avtal att märkbar bland de baltiska: flyktin- danska: kronor. skulle" gälla som garna i Sv e. och 'som tog sig! i betalningsmedel i. Sverige" 'och uttryck i hänvändelser till myndig- "svenska i- Danniark. Norrmännen, heterna om utresetillstånd för färd | som voro inbjudna att gå med i till Canåda och i en del fall USA, ! myntunionen, ansågo' 'den olärnp- tycks numera så gott som helt ha lig för dem ock vågade ej ansluta försvunnit. "En försiktig uppskatt- sig. Men" det blev. ingen” katastrof ning ger vid handen att 700 eller | för handeln, mellan Danmark och kanske uppåt 800 balter ansökt om , Sverige efter i ikraft- av en myntuni n, om man bortser från rena brottslingar, nämligen att ingen kan” mer mynt än han gjort. rätt för. Under' sådana för- hållanden borde det inte vara nå- gt äventyr att låta" medborgare i e medlen, var 'de finna för gott. Om vi svenskar tjäna pengar i Stock- y dylika! tillstånd; hur många som ! I trädande; Norge kom med 1876, och verkligen också begagnat sig därav fram till tiden under förra världs- och alltså lämnat vårt land är svå- kriget hade vi nordbor frihet att ta rare att omedelbart kunna avgöra. ' med oss pengar över gränserna utan Det var 1944 som huvudparten av att det på något sätt kontrollerades. baltflyktingarna anlände' till Sve | I våra dagar. är: det belagt med rige, erinras vid en förfrågan i ju- straff att hä "mer "pengar med sig Man d utan att någon olägenhet uppstår, Något större problem bör det inte vara att komma tillrätta med; om en dansk” tjänar pengar i Köpenhamn och förbrukar dem 'i Marstrand Er segt "Det krävs givetvis 'att : de; som trycka. sedlarna, få göra det med minskade , kontingenterna ' succes- kan väl knappast påstå, att förh ål- sivt. I runt tal 25,500 balter ”torde | landena äro bättre nu än de' voro nu. uppehålla sig hos oss, och det, förr, ty till ett gött.samarbete måste ojämförligt största” ”äntalet gör" sig väl höra att medborgarna kunna beredda att stanna för alltid. De | göra sina inköp, där de innä håller som bäst/på att söka svenskt] I lämpligt. De" makthavand l och fr É lä: torde hela mängder av dylika ären- eri. myntunion. Böra vi inte" vänta den ” vara klara att avgöras: Ett samma äv dem vi kora till ått leda hundratal eller något mera har sökt de nordiska ”ländernas” detta medborgarskap "i förväg”, |; De .som ' sutto vid. makten dövis, för alt'i god tid stå” i tur |1870- talet hadé säkert kunnat kom- efter de sju år, som' måste förflytå 'ma med av den allmänna opinionen innan dylikt överförande till svensk | godtagbara motiv för att hindra en "lägstad återhållsamhet. Men nog borde vi väl i våra dagar. ha samma förtroende till: statsbanker, ycka sedlarna, sor vi i slutet rra århundradet hade till de Å der ' tiden förekommo nämligen i föra I vårt land sedlar vid sidan, av fiks- tfö bånkens; holm, kunna” vi förbruka dem il. löd, å ”Bel enskilda banker, såsom Stockhol | Enskilda Bank, Wermlands Enskil- | . da” Bank ete, Det. uppstod inga di- rekta olägenheter av alt de: enskil- da bankerna tryckte sedlar, och det ; ombord vi > svart hatt” och överrock. passera landgången. Mie en Orlov gick på Nn för att resa hem, Han ses. här in störde inte ä det, ”ty:de d k vo- medborgare enligt lag kan äga rum, jan av en men ögonblicket ä go..att se denna prak. som i tiska form" av nordiskt samarbete strängt sysselsatta med gransknin- |förverkligad, Jag är' "övertygad om gen av huvudparten av alla: dessa att de makthavande i de nordiska ansökningar,: När den'är avslutad länderna "kunna komma med sak- överlämnas mäterialet till 055. - skäl emot en myntunion, men jag Under" -kriget gällde. att veder-. är också övertygad om att. om de börande skulle behöva vistas i Sve- | ville realisera tanken på en, mynt- rige- 1 tio år för att komna i åt- i union, skulle de ha förmåga att njutande av det svenska medbor-: göra det. ' garskapet, Undan för undan 'gfor-.: ed . des nedprutningar i dessa villkor,” Ingen kan: få mer "mynt ä först till nio, så till 'åtta och slut- ' >. ligen till sju år. han gjort, rätt för.” är ett' förhållande, som har de b ty delse vid tillkol ångrat” sig 7 a lletörna. s att uppnå de lättnader, som kunde möjliggöra en återresa hit. De canadensiska myndigheter- nä synes vilja behålla vad man 'en gång fått — där behövs uppenbar- ligen mycken arbetskraft och till- skotten utifrån är alltså värdefulla. Man 'förefaller inte sinhad att: "ge rabatt för återfärden;' en prisned- sättning - utan vilken" många helt enkelt inte har ekonomiska mi "Tidigare förelåg ett visst ehuru Den benägenheten är hu- än pr ro. skyldiga hålla 'en' viss" kerhet för utgivna sedla: Kan det verkligen innebära » några större, svårigheter för våra. bank- tekniker" att 'ange en sådan” lag- bunden ' ordning. för riksbank Först och "främst vill jag I betona. sedelutgivningsrätt att den. kan :ut- göra en garanti för pengarnas vär- de? Varje arbetsbesparande åtgärd hälsas i våra" dagar väll ty att de ideologiska skiljaktigt i samhällsuppfattning 'mellan bon- deförbundet "och socialdemokrater- den : innebär önekligen föfutsätt- ningen för en höjd 1 d: sade t tonsson, "Fri bund Jag - tror därför att inte. bara "de, som passerar gränserna och där bli utsatta för kontroll av vad de med- föra i börs eller plånbok, utan även andra medborgare skulle ha en för- del av om den stora valutakontrol- lerande apparaten mellan Nordens länder kunde tagas bort, Riksban- vice: fö ringslivet, 'o om”. ”tullmurarna 'skälle' raseras mellan de" nordiska 'län= derna. Jag tror, att risken är obe- fintlig,' i varje fall. mycket. över= driven, ty enligt de historiska er- ker, "affärsbanker och" affärsfö ha nu anställda, vars tid åtgår" att ordna. valutafrågor. Och, hur myc- ket tid spoliera inte enskilda rese- närer för att skaffa sig valuta vid resor” till våra grannländer? =: "Med, en myntunion bör "följa en tullunion, men man "är Fädd' för heter att klara resan. - Akrobaten ” Har ni hört historien « om snic- karen, som blev kallad till Cir- Å : åcke öns påtänkt, en regements=." : ”Skäggtga da SM > Nu hände in gång, att vid en | kus? Det var strax före före- 'ställningens-'-början ' och. man hade upptäckt att trapetskonst= närens ställning under irkus«= kupolen fått en spricka." im Ja, sade snickaren, jag ska gå upp o sätter upp skydds- nätet.” - Bertil Funck. Kraven på fö ” Cirkusäirektören gick i in härpå bättrat djurskydd har under de”. och mannen började arbeta, Ti= |" senaste 'åren blivit allt starkare, den gick och folk började st ström varför vi .inoni förbundet hälsat / ma in site en ker ing.” Lindbergs radioanförande' oo Är ni: inte klar snart? ro= ||. mot, djurplågeriet för' en' tid: Pade: cirkusdirektören. sedan med 'största' tillfreds : - Strax, blev svaret. Jag ska lelse. Företeelsen är en | ara slå in den här” spiken, - av tidigare begångna försum=.' gonblicket därpå gav han till Å melser i Tagstiftningen. Det är | ett rop, slängde sig baklänges ut på dens; k. menageriförord: från: stegen, fångade frapetsen, | Be: av år 1916” som” missf slog volt runt den, föll ned mot hållandet beror. Denna' förord "skyddsnätet, studsade upp, grep ning förbjuder. menaperiér 7 me tag i nästa tfrapets, svängde runt tillåter däremot "civkusarna att med "den 'och kastade sig på " hålla dresserade djur. Bestäm- ställningen under kupolen, var- | melserna kr" nvgås emellertid ifrån han raskt kl ttrade ned vå | genom att ms, "är djuren någ- . arenan, 53 ra enkla konster ' medan deras = Det val av det värsta, så cite egentliga Uppgift Srellan visas kusdirektören ""”gapande; ”' Inte för” visste jag att ni var en så'n akro.. bat, Ni får' engagemang ögon- blickligen, oni ni gör om, det där tricket varje kväll -— Aldrig i livet, sa snickaren. Tror ni jag har lust att slå mig på tummen med hammaren var: Cirkusföreställningarnas dj plågeri måste bort, säger sekre teraren i Sveriges djurskydds föreningars ' riksförbund, ma; dar är 1944, då djutskyddslac gen” kom till, framhöll" lagutskottet att förord var” och Y'stort behov av omarbetning, ” Sedan år 1947 avvaktar förbundet förslag till "ny djurskyddslag, som » ' förslag understöddes: av. veterinär- styrelsen som '”ansåg,' att' "frågan / ' borde övervägas och, i sitt yttrande ; fill regeringen framhöll. att cirkus= > Det var en gång i den gamla 40: da tiden, då arméns uniformer ä nu var blå och första världskriget "I stängd i'en bur med. reglerbart tak, statsmakternas" behandling av ' sitt" ” vi då framlade: hos k. mit, Detta - katastrofala förändringar: inom nä- dant" fall: höll man” en giraff in- vilket under transporterna: tvingade |? djuret att antingen stå på knä els ler stå med huvudet ständigt ned= böjt "mot golvet. Under : föreställ- bliken ” skulle få en föreställning om hur givaffen 4 tar sig ut i natu- ren. Dessa visningar av vilda, ängs- ”]lade:djur kan inte anses ha något sont "helst uppföstrande eller un= dervisande" syfte, . framhåller major Funck, särskilt som ' djurfilmel in= derna "resurser 1'det närmaste fyl-) ler : behovet ” av ”upplyshing”. om frömniande djur. "'Ärendet' ligger nu hos jästitfe- ve departementet, där man "säger sig ha planer "på att tillsätta en kom- mitté som skall utreda frågan och komnia med lagförslag. Det är emellertid ” ovisst när "detta kan komma till stånd, beroende på den knappa tillgången. till anslag.. Det är ledsamt 'att -man efter 'dessa sju år inte hunnit längre på väk än så, säger major Funck: slutligen. ..> ... "Skorzeny 1 nu hos Frånco” . FREIBURG: (AEP) F. dj uren '.: mellan ': förvaras och be F. li ibefriaren;' ryktbare t ras på just "chef, sön ståtade' med ett 'välväxt get sätt, som SS-kapt "Otto : "har avrest. till ' "meddelas, från och kraftigt helskägg, Men som velat förhindra, Djur av vitt skilda , den godeöversten dessutom var ' arter placeras i samma, alltför ; "Het ”tantigg och feminin i sitt sätt ” trånga burat eller, när: det gäller att vara, källades han man och :+ ex. säldjur, i baljor där de helt man emellan! p> sina officerare fr " naturligt” inte får tillräckligt med , vatten för att finna Big tillrätta, detta” sammanhang påtalades också tillvägagångssättet. att me- - delst svält förmå sjölejon att utför ra sina konster och överhuvudtaget . middag en av k få sitta bredvid Under måltiden pp vände hon tenerna kom utt: Tu överstinnan. Freiburg i i södra Tyskland, där han förgäves sökte få franskt genomre- sevisum. För de franskå gränsmyn- dighetci na; som efter ett blixtsam- tal med det franska UD vägrade att ! släppa Skorzeny . igenom, förklara- "de han skrytande, att han skulle ta flyg till Madrid, om man inte lät honom resa med tåg. Samma” hem= lighetsfulla : mission som nyligen EN ANNONS VÄRDE beror Å hög grad på att den "tidning - man. använ- dor ig av är Bpridd' just i den bygd, 'vars befolk- ning man vill träffa. För ' sydhallärningarna är | LAHOLMS TIDNING det rätta unnonsorganet, (5e stt RRRSNRNT ” Big till ke ptenen med denna frågäs . äg a mig, kapten'Z., hur koma : mer” det "sig egentligen, att min "man kallas för ”Skäggiga damen”; ? I Kaptenen bliv givetvik, ställd "ov v denna” obehagliga fråga == men - fann sig efter en sekund 4 ch svä= radé artigt bugåndes "” Nos > - Ja men, fru, NV de. grymma der, som änd: ör att göra de vilda djuren terliga”. ' 7 Att: en . cirkus håller sig med djur, som bevisligen inte går att): dressera, hör heller inte till ovan= ligheterns, säger major Funck och ”han- 3 ar ju skägg! ; enligt ' bestämd . uppgifter förde Skorzeny till Italien lär. nu ha fört In honom till Spanien. :.. ” : -LONDON: Kung George har till« bringat en lugn och rogivande natt, och hans ' allmänna hälsotillstånd är tillfredsställande, hetér det-i tis- dagens bulletin från , Buckingham Palace,. SN Ng ningarna" höjdes taket för att pu- N spelade i autentisk "miljö med ”mo-: heter,. som vi ha i världen av. följderna - av att. tullar . småstater ; tagas bort; blir "det inga katastrofer vä Jag, erinrar: om den förening, . som : bildades mellan” ty ska :. småstaterna . samt de :ameri- kanska; delstaternas samgående USA, Inga katastrofer. o om: tullarna tiell : fiögo tällfritt införas till Norge, och fritt inf as till Sverige, NL. "Det? uppstod ingen omedelbar förändring i handeln mellan Sveri- ge och Norge efter mellanrikslagens tillkomst, 'Det" dröjde närmare tio år, innan följderna statistiskt kun” 'Textilimporten ;' från i "absoluta tal som i relation till: Sveriges. hela textil” import var, oförändrad. i flera år efter i lagens - ikraftträdande. 'Men den' steg: från knappa 4 proc. fill 16 proc;" av. Sveriges, hela import ax 'textilvaror, : sedan den norska industrin hunnit omställa och ;ut= vidga 'sin tillverkning för den sven ska marknadens: or ; Den svenska textilindustrin sålde samtidigt varor till Norge, katastrof "uppstod ” inte. Den inträf- fade först 1897, när tullarna mel- lan Norge och Sverige återinfördes. Då uppstod det verkliga svårigher ter för. både den norska och sven- ska industrin, ..- > Lagstiftärna kunna med då be- slut omedelbart 'stoppa en ekono- misk verksamhet, Så var fallet, när mellanrikslagen "upphävdes " och tullarna återinfördes, men lagstif- tare kunna inte genom. ett. beslut sätt industrin i gång ' och -omedel- bart öka varuhandeln. Lagstiftarna -| kunna genom att ta bort tullarna öppna väg till en större 'marknad, men : det tar tid för näringslivet att kunna utnyttja den vägen. Det: ta beroende på flera orsaker, .: För det "första är varje företag” upptaget för att tillfredsställa en viss marknad, och den säkra kund- krets,'-som : de ha på hemmamark naden vågår ingen företagare släp- på '-för en okänd marknad. Dels erkar kapitalfrågan återhållande, Vill '» en. företagare utvidga verk- sarmheten, :! kräves kapital. Finnas briksb; d och för äljni i- sationer. Det tar tid att göra så- dana investeringar.. Både de histo- riska och praktiska erfarenheterna tyda på, att ingen kommer att för- na självfallet kvarstår; oförändrade, | Tand h en intervju med anledning av rege- |" mellan |, mellanrikslagen; som inhebar pari tullfrihet mellan” Norge” och | Sverige. Varor av sveriskt urspräng I vandén. Per Albin Hansson-Brams-' nay';'som just nu inger, stora, he pengar så skola de omsättas i fa= V ” presokatlenen i | som . placerats i landsting "samt stads« "Id vis. det blir'här endast 69 kvil korporationerna. : långsamt, Den av statistiska cent tralbyrån LU ” verkställda” ”bearbat= oe nornas insatser vid dessa” val åvenz "i vilken omfattning kyinnor . och kommunal- samt 'kyrkofulls - . landstingsmannavalen ö ig representanterna . -med 16 till 85, . Detta motsvi rar dock” endast sju Proc, > av mandaten, ' Talrikast. är”, kvinnorepresentationen no cd borgs läns Jandsting, I stadsfull« mäktigevålen deltog nära 'I' milj. kvinnor — 94000 flera än de rös- män valdes , till stadsfullmäktige blev, endast'.: 596 ”kvinbor: valda, Cd v. s.'det blev endast 146 kvinnor .. pr. 1,000 .män, Starkast företrädda. där kvinnorna nu. i de största stär derna. I fyrå städer — Östhammar; Mariefred, Laholm och Hedemora — " saknas , ännu kyinnliga' repre=" sentanter bland stadsfullmäktige, I kommunalfullmäktigevalen del- tog 76,7 proc, av de röstberättigade ' kvinnorna” (av männen 8L7 proc). Av; 28,317: valda fullmäktige utgö res dock blott 1,819 | av kvinnor, nor. pr, 1,000 män, Efter 1946 års val var motsvarande promilletal 57. Av i fjol valda municipalfullmäl- tige utgöres T,5| proc, av "kvinnor. Vad slutligen angår kyrkofullmäk tigvalen konstateras, att de manliga och kvinnliga valdeltagarna' var ungefär lika många, men trots den? na jämna proportion med avseenc å: "valdeltagandet" synes de kvinnli ga "kandidaterna; ha. varit faycket fåtaliga, i det att drygt 85 pr de : valda - fullmäktige. utgöres' av män, Här föreligger. dock stora ' olikheter ' mellan "städer. och lands- bygd. Det visar sig, att kvinnorna blivit betydligt. tälrikare företrädda : 5 sVadsi som nu skett: är att de två regerinigspartierna' i den nya koa- litiohen enats om ett; praktiskt poli- tiskt handlingsprogram. a Det vär glädjande om man kan. tolka detta | såsom. en sträv: av. statsminister Erlander att: fullfölja: EH H den endast a. : i. kyrkof städerna än på landsbygden. : på städerna 288 kvinnor, på la dsbyg- göra ” ätt helt ” uppfattning ä : ringsutövning i tider av full" sy: selsättning ytterst ' vansklig." Fi att gå rakt. på sak:: Att i. en hö konjunktur regera mot.LO är inte - lätt, Över t' här. de "stora' Bramstorps politik. Detta tyder i så fallspå en modererad inriktning:av. > jsocialdemokraternäs. politiska” strä=. Torp-époken > "var.-lugn, och” lycklig;| "och ' svenska folket. vä desatte: den träde'i regeringen vill jag tolka å, att partiet känner sitt ansvar inför landet -och folket; när 'det gäller att trygga i första hand fyra viktiga uppgifter. för svensk politik de maste åren, nämligen .s «> 1 Fullföljandet av. den” Politiska kursen. Pre gj tgärder för. att bevara p ningvärdetr F77 sfuts > 3)” Lösandet av. jordbruksfrågor- kymmer, ö randet av en a landsbygdstn. att Produktionsökningen inte i'f sta hand skall användas till att höja privatkonsumtioiien, säger! hr ”An- tonsson "vidare. Produktionsöknin- gen bör, som läget nu är, istället användas till investering i vägar, skolor, sjukhus, kroniker- "och 'ål- derdömsvård, : vatten och avlopp ” "I vi möjlighet göra en rejäl insats”i intresseorganikationerna - mycket stör makt i samhället av i dag, Vill de störa :arbetsmarknaden' med I 'nerörelser och andra. åtgärder, blir det "parlamentariska läget för varje; regering: ytterst vanskligt. 4 Vill Jandsbygdsfolket och folket” 1 allmänhet; helst ha": en! fortsatt iald kratisk '.- enparti i regeringen 'på'basis' äv" en presi sad uppgörelse som'så långt möj ligt tillgodoser kraven. på' en mera landsbygdsbetonad politik? "= 2. sa dag tror alla är ense om "att. har svensk politik, så har' partiet: skyll” ” dighet, inför” sina "väljare" att inta dra 'sig för ansvaret, Jag tror också, : att. dé övriga s. k, borgerligt. sin« "Inade bör allvarligt fråga - sig. om. inte, också dessa grupper. har: in« tresse av att bondeförbundet i 'r; ällning utgör en mod Den borgerliga pressen spår nu! för bond kan inte förstå att ågön enda” jare kommer att bundet. då partie fått möjlig« etc,. -En:' såda iv rymmer ett'- klart: positivt lands- bygdsprogram, och”det löser en del av. - eftersläpningsproblemen för Tandsbygden, "Det måste. klargöras, att "det är riktigare föra en sådan ekonomisk doser : partiet arbetat för i många å ä Den: ädministrativa - sam : maktens betydelse, Vi: bör. klargöra. för både" oäs själva och andra vad. den admi- politik än att öka pri nen, och försämra Henningvärdet genom en'inflationsdrivande ökning av folkets penninginkornster, I Vanskligt. med borgerlig + regering vid hög- 'korijunkfu EN lir den allmänna 'reaktio- ren inför koalitionen? ; : Man "kan svara med en hiot- fråga: Vilka alternativ i svensk politik står till buds,'när bonde- förbundet går att taga detta vik- tiga steg? Vi kan mönstra 'ut tan- ken på en samlingsregering, vilken partiet förde fram 1948 men söm kraterna inte är'intres- lora på ett bor de av tullar- na niellan de nordiska staterna. Als serade av. kratisk . : nordbor, de må ha sin I Danmårk, Norge, Sverige. eller Island, komma att. draga nytta av det större arbetsfält, som' vi kunna skapa med den: enkla åtgärden att d införa mynt. och: tullunion, böra a man ser till huvudalternativen, Al- la + tänkbara "koalitionsvariationer inom "dessa ” huvudalternativ kan » Då kvarstår fortsatt |. ning eller en borgerlig. regering, om oc nistrativa 'samhällsmakten betyder i ' det. invecklade . nutidssarnhället, När: bondeförbundets fyra -ledåmö- ter i regeringen nu får möjlighet att genom ämbetsutövning som de- partementschefer resp. 'konsult Je- >] da utvecklingen inom sina respek=. <-Åtive” områden legger däri stort vär« de. » Jag vill till slut undersieyka, sä- ger hr Antonsson, att för fullföl« jandet av den politik. som' här. an- tytts kan partiet påräkna ungdoms- förbundets stöd, : Vet Ni att det går lätt. ati: skaffa köpare: "eller , säljare om . man läser ' småannonser: Å - nat: so . : man utelämna. Då måste man klax- . Stockh olms, Jönköpings och : Älvs- Nn tande männen — men medan 4,070 - het göra en insats, och genom uppå fc görelsen fått garantier. som fillgos. . 7 LAHOLMS TIDNING”... 1,000 "valda fullmäktige, kommer. i: or sa eller, bör” bondeförbundet träda in +." > I rande faktor" på- -regeringspolitikent so (LEAR FYREN erigas hbetoketok sök stä res
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.