La Yrerv v So oa eåe CAHOLNS" TIDNING : Se - ' Vilt på jaktstigen — Jag har varit på fågeljakt, Jag sköt tre gäss. St Vara de vilda? — Nej, ägaren. Han var vild, Undanröjt be-' . = kymmer men du skulle ha sett han, N Den & k.' . överskottsproduktionen | av svenskt '5 smör, som under de se- - naste "månaderna lagrats i fryshu- " sen, har kommit mycken oro åstad och föranlett många s, k. ”goda : råd”, Råden från de för Jord- bruksproduktionens avsättning an- — Svariga fäste den socialdemokratis- - ka ledningen ringa avseende vid — — till dess bondeförbundets ledning - under regeringsförhandlingarna ut- verkade statens garanti för avsätt- ning på utlahdsmarknaden, Nu har, |” såsom . framgår av. meddelande å annan, plats i dagens nummer, det- Hos” familjen hemma i Enskede vilar Lars Eliasson ut mellan slagen. På vänstra bilden syns fr. v. pappa Lars, dottern Anna Britta, sonen Dan och mamma Gunvor, och t, hi laddar Iars upp sig vid en" . . Å bok i Fishörnan, ta. vid årets slut & än vid dess början. Liksom när det gällde bekymmer för ett överskottslager av ost, vil- "ket , likaledes «kunde med fördel på, en, som det troddes, ” överfull utlandsmarknad; så har det Man är inte utrikes så ängslig för ett re- | avsättas i nu gått även med smöret. servlager grupper i vårt land, vilka befarar "att statens ömsorg om vår livsme- : rjning skall komma att kosta, statskassa och skattebetalare I krigs-. och kristider däremot lär man sig vär- dera den” . mjölkproduktion, . som svenska konsumenter - till det mest "värdefulla men alltid > delst " några kronor : sextra. -alltid stått "billigaste äv livsinedel. Vad som i, överskottet, "har borde: myr), 2 produktiohsåret i » under minskats 'från 1,690,000 under 1549— 50 till 1,665,000 1950—51, det lägsta smöröverskott kunnat till för- delaktigt pris så helt avsättas på världsmarknaden, att vårt sniörla-' ger É. o. m. beräknas vara mindre av livsmedel som vissa |? mycket hög grad ; åstadkommit det hu försålda smör- varig den "pris- spänning, :som åstadkommits” mel- lan smör och margarin och vilken "> den ”socialdemokratiska regeringen "icke "ville undanröja. Det;”billiga” margarinet har' varit ett av medlen att 'söka ' till övriga näringsgrenars : fromma hålla tillbaka den vavbrut- nå :löneskruveris 'stegringa” ” Eljest det” inte uppstått något "har 1950—51 den ene efter den andre” av 'dé redan två f, d. förbundsordförande, nämligen Harald Johnsson i Skog- lösa gch Fridolf Jansson i Bene-j, sta, f.d. riksombudsmåntien' Gun- nar Ericsson. i Näs, flera 'f, di di- striktsordförande och en lång rad andra ; f. :d. - SLU:are, -Nuvarande chefen, för : ecklesiastikdepartemen- tet Ivar Persson i Skabersjö är också gammal SLU:are;, och på ny- året tar £. d. förbundssekreteraren ir bondeförbundet Lars ' Eliasson plats. på. dalabänker 'i första kam- maren; där han avlöser Jones: Erik Andersson i Ovanmyra,. UND ; Riksdagsman ' Lars" Eliasson blir en "av' senatens yngsta ledamöter, Han: är: född 1914, Det . finns inte många. likheter mellan den nye bf- sematorn på dalabänken och. den avgående varken ifråga 'om .väx- | ten, kynnet eller klädedräkten, men i ett avseende, är de varandra lika: båda är äkta dalkarlar, Li ars Elias” sons. födelseby är Sörbo i Söder- bärke socken, Västerbergslagen. Nu bor han ii, egen villa ute i Enskede tillsammans med fru Gunvor, som också är född i ”masriket,' och bar- nen” Anna » Britta och Dan. Vare sig Lasse "eller; Gunvor' har dock ryckt av trådarna :som förenar dem med heribygden,. Visst är Enskede- villan: "trivsam 'och zvisst är .apel- gårdens" frukter ;":goda, .men .dess ägare 'sticker dock inte mder stol med alt "riktigt hemmå” ”känper' de sig dotk' "endast i "Dalarna, dit”de inte har någonting emot att åter forna : 'SLU-pojkarna, Där "sitter pe hamnar. på Helgeandsholmen” ten upp ur de "slitna" frasernas och. de jolmiga .plattitydernas ålasump, därför slår han hårt, Råkar han då få en svag motståndare är olyckan lätt skedd; före "Lars' "Eliasson började tidigt . för- bereda' sig för den'politiska banan, i' början : helt omedvetet. Redan i folkskolan: hemma i Sörbö: väckte han sin lärares förundran på grund av sitt stora: intresse för samhälls- kunskap,. och ,när han: slutat sko- Tan ” och : arbetade i jordbruket hemma på fädernegården — det! höll han på med till sitt 23:e år — slog han i sig :en massa Politisk och samhäll: hämnas: ete "inom. "partiets kommunalpolitiska & 'séktigri. De ten- trala körbmunalkurser,' som partiet | nimera anordnat ' varje” år, tillkom på Eliassons” initiativ, och han har också: redigerat: den" av. /partiet ut- givna .boken ”Vårt:kormminala "ar- bete”, Även :den. nya,'« omarbetade upplaga . av; denna - bok,” som, ut- kommer inom kort : har” Eliasson di; Att: han d bes drivit, och bedriver. eh' omfattande politisk skriftställarverksamhet är ju allmänt bekant. När jag frågar den nyblivne: se- natorn — han fick sin: riksdags- fullmakt just medan: jag höll som han lånade i sockenbiblioteket, Det var inte särskilt lättlästa eller lättsmälta saker,, men intellektuell lättja har Lasse aldrig lidit av. Han läste med Östergrens' ”10,000 främ- mande" ord” ' som hjälpreda, Detta tidiga . intresse, för samhällsfrågor berodde nog till stor del på ärft- lig belastning, Fadern var nämligeri kommunalman. . Men "när : Lasse l' skulle välja politiskt parti' följde han, inte: i faderns: fotspår utan valde ett annat parti än. det han tillhörde." Han var 16 år när han anslöt hemma" i” socknen, ' och var en tid]. ordförande, -' Några. år. senare Kom- E sig still .SLU-avdelningen |. på att intervjua, honom” — rar han: — Det som "på senaste” tiden. NH ; mest intresserat mig som” poli- > tiker har nog varit och är. den allmänna ekonomiska politiken och jordbrukspolitiken, : Skogs-'.! bygdernas problem ' intresserar : mig alldeles säts Där: finns +, « ju så mycket att göra. Det dis-.: kuteras så mycket om 'samman= : slagning av mindre: bruknings- delar för att skapa' bärkraftiga jordbruk, : men / det bästa: och "säkraste. sättet att' skapa. rygg= "het. för »skogsbygdernas ; jord + ; brukare: det är att.ge dem; > räckliga? skogsarealer.”, till Fornby folkhögskola, vars för- sta årskurs” haz 'genomgick ' 1933— 1934 och andra" "1936-1937." Under litisk debattör, Sitt första: höll han. inom SLU: och: det? hand- "antalet. injölkkor vi” haft ”T'landet under... den- sista > 20- årsperioden: "Totala "mjölkproduktionen , beräknas under 'sarhma did” ha: sjunkit med > Mitt vända förr ellers senare, NON lade om SLU:s verksamhet. Efter andra årskursen på Fornby' folk: högskola anställdes "han. som : m- | budsman”. för "bondeförbundet "och . mjölkproducenternå, ”större”. skulle avstå fördelar till Nu är man inne för "en kraftig reductring av mjölkpro- tduktionen, och så gott är det. Den: ligt stafsagronom Folke Jarl, detta . trots att . medelmjölkningen”; ;under tionsåret' ökats med 12 Xx pr ko " Hill. 2,916 kg. ; +... Som .bekant gick inte regeringen via den: senaste prisöverenskom- ”melsen : med" 'på någon generell höjning, av mjölkpriset.' I stället ske emellan att. de skulle ; en ' clearing så de ”mindre”; gaste minne av. Lars Eliasson daterar sig från början av 40-talet, Han var då nybliven för- bundssekreterare . 1: SLU och jag hörde honom första gången på en förbundsstämma. - Jag minns 'att mitt första 'intryck av honom var att. han 'var en ganska. oppkäftig ung man, Sedan dess har han som flertalet . unga : brushuvuden 'stån- gat av sig hornen, i varje' fall tuktat . dem en: smula,: men ' snäll har han inte blivit. Han kan vara gruvligt elak i en politisk debatt. Ibland kan han rent av slå ner en motståndare” i > stövelskaften så grundligt, att publikens reaktion blir ekonomiska ". självbevarelsedriften | den rakt. motsatta som avsetts, " bör bidraga därtill, eftersom någon nämligen medömken med det stac- ko ion - .icke'; medgivits för kars. offret... Detta innebär dock inte att Eliasson är en elak männi- SLU i; Dalarna, 'och, 1938, "höll han sitt första valföredrag som ' nybli- ven :.ombudsman, Därmed hade Lars Eliasson på allvå F beträtt den väg, som till Helgean sholmen bär, :Talandet skall ” i någonting, Hur: många "politiska Eliasson har hållit och hur många diskussioner han deltagit i vet han inte, men de har, varit många, När jag frågar honom om han tycker. att det är roligt att hålla föredrag och delta i ' politiska: diskussioner blir. svaret inte entydigt. Han tyc- ker det är roligt att få lära: känna olika bygder. och människor, De- atterna kan också vara roliga och spännande — om man 'har mot- 7" mycket de. ville. den kraftiga prisstegringen på olje- . kraftfoder. de senaste åren, ej -hel- ler för den sista kraftiga höjnin- ska. a Långt därifrån, "Det är bara i. den politiska - närkampen. med e som' hans ståndare som inte bara radar upp standardfraser: utan som har'en tridselå kt ing, så att det gen,. vilken” gör. mjölkpr: di hädanefter .- uppenbart förlustbrin- Strunta i i "reglerna : var brasseråd : till" svenska: domarna "STOCKHOLM. (TT), . + — Strunta I reglerna, se bara till . att matchen går att genomföra, . var de order, de svenska domarna i. Brasilien fick, enligt vad de tre som "på onsdagen kom till Brom- ma uppger. "Vi kunde alltså inte döma efter FIFA:s regler säger de. Något kontraktsbrott från de sven- " ska domarnas sida föreligger inte. I och med att värdarna inte upp- fyllde sin del av kontraktet fanns det ingentmg som hindrade sven= Han tycker. om + motståndare, Han vill lyfta debat- tar sig så där hårdhänta uttryck kan. bli ett verkligt byte, ”voré-jördbr pettråd. och i utredningen or ungdomens ning. Just ”yrkesutbildningen”"I gge honom varmt om hjärtat understryker kraftigt" hö ten av: att de praktiska begåvnin« garna. inte glöms" bort. - Intrésserad av al RR syftar ; framåt : Socialpolitiken i främmande för Lars Eliasson, heller. utrikespolitiken. Han huvud ' taget intresserad: fö som: syftar framåt, = - Skulle man bara Mycket” i politiken är ju;:tro och inte vetande, Man tror: att ena idé' omsatt i. verkligheten skall bli bra, skall bli' till nytta för landet och folket, men man ' vet det. inte. Däri ligger tjusningen, "spänningen i det politiska arbetet, Det öppnar perspektiv, Lars har lektuell kraftmätning. An- nats tycker. nog Eliasson "att det så skarna från att resa hem. En av orsakerna till hemresan var att de "ekonomiska förpliktelserna inte uppfylldes. I kontraleet, stod att sve kvlle få sända det de v Med hänvisning "till lagen har dock endast 40 pro- cent :av lönen' kunnat sändas t Familjerna. och pengarna som skic- av förbundet har kommit sex veckor r' sent. Dessutom kunde » det brasilianska förbundet inte ga= Fantera,domarnas säkerhet" > en vi vill inte ha resan ogjord, säger de tre. Det hade na= turligtvis varit roligare om vi kun- nat "stanna där nere till januari. Men vi har inte handlat överilat. förda” gande. är Är nu priset på kött bättre, det. självfallet: riktigt "att följa ”reglerarnas”. råd och i stäl- let gå in för. köttet. Annars är det nog inte rena',oförståndet, som åstadkommit det förbättrade världs- marknadsläget för smör. inte allestädes som när våra stats- makter i senaste krigets begynnel- se avvisade en bensinlast "från Gö- teborg för ett öres högre fraktkrav pr kg utan i stället införde bensin= ransonering och förbjöd även skol- skjutsar för barn. ,Fett är i oros- tider ganska ' eftersökt, "särskilt om det är smör. RLF-tidninge: I ger . med rätta di- rektör ” Aaröe -'en eloge för hans förmåga att avyttra överskottet på det . gynnsamma : sätt som skett. Han har 'den senare tiden varit | tr ”resande i smör” i olika delar av världen och skapat en ökad good- will för en god svensk vara. - nom och SMR tillkommer :en god del av äran för 'det”lyckade resul- till |tatet. " Vi instämmer häruti. Men vi vill minnas” "att vid, de nyligen förkandlingarna blir litet" tjatigt: med diskussioner kväll. efter kväll, att det blir för mycket prat och för litet handling, Han "vill. att pratandet inte skall vara självändamål utan resultera” i något.. Därför hidrog också kris- uppgörelsen 1933 i hög grad till att stimulera hans politiska intresse, "I början av år 1942 lämnade Lars Eliasson Dalarna och flyttade till kholm som nybli 2 sekreterare i SLU, på vilken post han kvarstod till 1946. Under de åren " hände : det en het del inom SLU som bag Lars. Eliassons sig- natur. Det var han som bl, a. gjor- de SLU politiskt aktivt, Den 'orga- nisation ” för förbundets politiska verksamhet, som alltjämt är i funk- tion, är tämligen hans verk, Han tog också initiativet till de cEn- Man gör alltså trots sin ungdom hunnit med stund stora "uppgifter : som 'r "I enda persika som vi nu fick 'et ” | kilo för. På ett 'ställe fick vi syn på ' en flicka i en telefonkiosk söm var |; sagolikt vacker. En i sällskapet I ha- > ”drike, Klockan var över tolv. på nat "I promenad - genom rivilliga ytkesutbild- : | kommit åtskilligt. Nu väntar honom nya och |? nö - Le Någon gång i slutet av augusti” 1951 åkte vi över med färjan till Köpenhamn, tre' stycken i [svääska li Vädret i Köpent emellertid inte bra, varför vi vide in in i italienexpressen £., sv. b. Basel - Geneve, I I Basel blev det några timmars uppehåll vilket vi begagnade till en . rundvandring i staden. Vindruvor, persikor och päron inköptes till fabulöst billiga priser. Raeen j in nan hade vi på Köpenharnns vudbangård gett lika mycket fö de en ypperlig kamera med sig men . den detaljen. Flickan syntes ”smi rad av. vårt intresse, >-'- När vi åkte förbi Lac... (Genevesjön) sken solen $ö fullt : och - vi stod framför. di fönsterna i' tågkupén och . de oss och tittade på det underbara landskapet med vinodlingar och höga, blånande berg i bakgruriden. Det var 27 ' grader i skuggan när vi gick; av i Geneve, Vi-tog in på ett litet hotell och tillbringade se- dan eftermiddagen nere vid. Lac Léman. ,Teroperaturen i i vattnet var 2 grader,” . Vem så att det. ej finns ' "alkoholister i Frankrike? > Eter att ha tillbringat någrå "an genäma dagar i Geneve tog"vi ett tåg direkt. till. Grenoble, i, Frank- ten när vi anlände dit. Vid statio- | nens utgång stod en samling mer Åeller mindre” skumma figurer; En käring kom fram "och frågade" om vi villg ha ett rum och jag sade; att det ville vi givetvis. Hon tålade om; att det: var . fullbelagt : överallt på alla hotell f. n, Att'hon inte, ljög kunde jag konstatera under, vår staden. På ett ställe låg en man på: trottoareni fill komligt dödfwl.. Jag frågäde 'om inte polisen tog hand. om: dylika individer, men käringen menade att då skulle arresterna . bli överfulla. Där fanns endast plats brotts- lingar av diverse slag; ej "för LEN tl eller . mindre” berusade ”persoier. Myten att man: aldrig ser några bet rusade personer i Frankrike ber jag ett få. avliva. Under :de. fvå dagar jag bosökt olika'delar' av Frinkrike Ga"slåg, och IR procentuell fler alkoholiste t: ex. Sverige. barna'i mitt 'sällskåp v: skakis. De trodde, att. kvinnanjled- de oss”till.något ställe där, det s gangsters ; och slog ner, oss när, fram: Slutligen "konj'' fram till ett gammalt. hus” exteriören att döma ' såg ut att va ra byggt före Kristi födelsd, Kv nan öppnade porten och bäld "oss stiga in. Där var" alldeles : kolsvart och ingen ville 'gå in först, Gra? barna 'var nu verkligen! rädda. och själv tyckte jag, att det hela ver- kade en smila skumt i dubbel be- — | märkelse. Sedan vi stått och krusat varandra en; stund, steg "hony€lut ligen in själv och vi kom ul Ten korridor. Vi gick en bra bit i kol- mörker innan käringen fick: tag i en strömbrytare och tändes Du zo> de Gud vilken syn Det vart den: ruskigäste korridor: jag sett. Ta siga rutor litet- varstans "och!: gullt med spindelväv. försökte 'skyla ”den spruckna ' räppningen. : Uppe et På vänt ring i Europa - n. äv Erik Johansson. vågade ej. fotografera den. seköna 7 "2 - | Undertecknad ordnade ' sedårmera | 5 > Landskop från La Carmargue. vm Leman er > kar jag sett 'åtskilliga'av nyssnämn.. ttil 0 tåg | direkt: till digt; tillmötesgående och värmde :[vätten på gasspis, trots den sena timrhen, så att vi kunde tvätta oss ordentligt efter. den simotsiga. tåg- resans her - "I Grenoble Stannade I vi några da- gar .och' tog .ofta linbanan upp till utsiktspunkten, varifrån man kun- de' se Dauphinealperna med dess toppar täckta av glaciärer. Vi vand- rade i bergen och. studerade åt- skilliga" för: en svensk främmande JHärilar” ödlor. av olika. slag samt äxter och. blommor. Temperatu= fen 'uppe bland bergen höll-sig om- kring 27. grader, så vår klädsel he- stod mest, endast. av badbyxt i Mest fä rgade människot 1” i nom det underbara Dauphiné, kan= ske Frankrikes vackraste landskap, ner till: Marseilles. Klockan "var närmare ' "nio 'på kvällen,- och: vi | började jakten efter' ett" hotellrum, Under vår färd såg vi mest araber och negrer, sällan en vit man, Vi hittade ett litet trevligt hötell där en arabkvinna tog emot" oss. Han hade sett bra ut en gång. Mannen som: ägde HKotellef var "yäldigt tid- 'mötesgående' och trevlig och vi ha=: de en angenäm, pratstundymed hos nom; Sedani.vi. vaskat avoss: röken från:tåget: och IKlä missionsr.:undering 3 ick llörkad Marsellles, J ag hade: ö Apdssev assat 50: | råen sedan', man. simmat, ut en : bit 7 var det, lugnt vatten "som höll & er EK Arns isten gar. Jäg tog in på mitt gamla stäms Oh Iokus' och mina två kamrater på ! ett annat hotell, Sedan, såg jag Inta I till dem mera på'hela resan, . |! NH "Efter att ha sovit ut ordentligt 1. > Arles tog jag ett elektriskt tåg till ” Les Saintes-Maries-de-la-mer, Det , är.en resa som kan rekommenderas, den ornitologiskt intressorader La - vilken slätt som ' helst. Landskapet = " | skiftar i alla "nyanser, Detta göl= ler speciellt de ej uppodlade områ= dena, där det finns växter av. alla de slag. Den för La Carmargue ty= ,.. I piska - blomman :”saladellen” syna ofta - insprängd'. bland gräs gom | skiftar i olika gula nyanser, Tuvor av de'mest'skiftande slag både £ ' form och färg på sandbotten i olika ' ockratöner samt'risfält dykor upp — ' här, 'och var, Och så detta rika djurliv, som kanske ej finnes maken . : till i hela Europa. Dot var fåglar "a av alla möjliga slag... 7 rå Så steg jag av i Salnitos-Marles, där jag stannade. en tid, framåt, Badstrånden 'var utmärkt, ' "och" den båttyp som: Vincent van Gogh har Hänt avbildat : på några äv sina målnin- gar I Salnt-Marles på 1880- talet finnes fortfarande kvar, Dessa bås LL tar, är verkligen utsökta 1 form” ärg, Vågorna närmast stranden. , ästan : avskräckande - höga, ,,, ; a MN behaglig: temp: ratur, Lagom för 4 en! halvtinimas; slmtär' utan frosskaxe ” . ningar; Kvällshimlen var rent otro= 1 fä ör "så 'salthaltig, luft «och + någonting sylt, '"Camargue är en stor slätt men Inta . - "st "Vi hadé nu kommit fra den gåmla delen av Grenoble; 'ocH' grabs Igéh således aldrig gjort några. vand Tingar 'i' själva staden, Wi'gjordé för" stod en sådan typ ochvbara "gloddé på 085. Endast: 22 mor med: grön starr i sista stadiet kuri fr et; sådant, ansikte 'som he stund gick vi ut och sa e torg. När man satt 'där fick man Intrycket avd en teater: Bakgrunden;' mellanpian och ' förgrund verkade :'rena . rama operan, med ett myller av mus”iga typer i en "magisk - belysning. . När vi suttit där en stund och njutit av,stämningen dök det upp tre po- liser och en polishund-oceh frågade efter y våra identitetskort. Vi halade Jupp våra pass som vi hade påsnss 'ovanlighetens" skull, Poliserna studerade - dem noga med bister uppsyn. och lyste med ficklampor på "Efter "en stunds ket hängde: några ifl äd Att han kommer att infria de för- väntningar, som” "partiet ställer: på honom; är det ingen som Bböätvivlar. Han har energi. och kunnighet, och att han har. förmåga att växa med uppgifterna har. han visat: goda prov-på. Dessutom är han en myc” ket god talare ' och" debattör, litet frän men inte sur, kvick och slag- färdig : och "framför : allt. saklig. Dessutom - har : han humor... Han kommer -säkert. att göra sig gäl an= de i' riksdagen = Har ”en' man ' som "Lars? Elias- son tid att hålla: sig "med "någon hobby?- Jo, det har hanirnog. -En äl att läsa, mest k och tur hinner" hän ” ” inte "läsa så mycket sorn han skulle önska. Sen här han trala: och" till SLU:s politiska, brevkurser: Aktu- ell: politik, Aktuell kommunalpoli- tik och SLU och samhällsproble- men. Samtliga dessa ' initiativ . har betytt oerhört mycket för SLU. ' + Från - SLU kom "Lars Eliasson 1947 äl Bondeförbundets riks- org ät som sekreterare. På Ho- den överskottsfrågans. lösande stod bland de främsta, om 'ej främst, på senaste tiden har han även tjänst- gjort som biträdande "sekreterare. deföch ts : riksdagsgrupp. representanter. varit flera oc bisak kanske.i från Krafterna ha alltså samverkande, en imförelse med re- suitalet Men fätt skall vara rätt. Att här tala om allt vad han syss- lat med på dessa 'båda krävande poster skulle föra för långt, men en sak måste i detta sammanhang ytterli; en hobby, som han dock och ett flöte? Nej, det är inta så dant 'fiske "han älskar utan ' stor: fiske i norrländska älvar och fjäll- bäckar. Han tycker om motstånd” både ' när han diskuterar. politik” och när han fiskar. Han vill ha att” göra med fiskar som hugger djärvt och somi stretar emot, som han får tampas med, ty fastän Lars Elias-. son är liten till -växten så är det dock karlatag: i honom.” H Antonius. / osmorda ' :gångjärn ' ' gnisslade upp. Jag tänkte, att är rummet någon- ting i 'stil med huset i övrigt 5 väl frågan den. ora man går och lägger sig, När: vi kom in mötte vss en verklig överraskning. ' "Rummet var väldigt stort och vackert möb- erat med 'duschateller, fina 'fåtöl- jer, draperier, orientaliska mattor; utsökta taklampor, fina ”panelvi g- gar, bokhyllor, öppen spis. och allt möjligt. Det var som en interiör ur Tusen och-en natt. Kvinnan talade om, att i det rummet brukade hu- sets ägare bo, men han var bort- rest på en längre tid. Hon själv var hushållerska, . efter" vad jag kunde | Pass. för "att sedan' stoppa pengarna” i egen ficka. Hon var emellertid väl-15 sällan får tillfälle att utöva: fiske” Är -det någon som kan tänka" sig" i Lasse mediterande vid ett metspö” förstå, och hyrde' nu ut "rummet I lQiskussion sins emellan frågade am av dem: — Hur har ni'kommit in i Frankrike egentligen? Här är ju ingen stämpel. för inresa! Jag kom då. :ihåg, att den franska tullen i | Geneve : endast :sett- på .våra pass och ej satt någon' stämpel: — Var- för har ni ingen stämpel? - Fråga |. inte mig, sa jag, fråga den, franska tullen i Geneve, Det blev nu nytt samtal: poliserna 'emellan.- Efter en stund blev det nytt 'utfrågaride av en annan polis. Nu på: tyska, vad det nu skulle vara bra för. Han frå- gade på tyska. och jag svarade på franska. Efter en «stunds korsför- hör fick vi, en uppmaning att in- ställa oss hos polisen nästa dag för att få den saktade stämpeln i i våra Nästa däg Zid vi till polisen för att få våra saknade stämplar. .Där skrattade man emellertid endast åt det hela och sade, att vi fick vara li landet itre månader utan några - "Lag och förordning 1 En resande spottade genom fönst- "ret på ett på en. station stående tåg. Det bar sig så illa att han råkade träffa stinsens mössa. — .z I Den 'olycklige bad om ursäkt Tr stinsen utbrast: — Det var tur för Er att det kor : vå mössan, för hade det kommit på böta tic) perrongen, - hade ni fått, - kronor! . Syälindskt livligt på ; forgen. "gedan : .gick vi och tittade rå torglivet, Där skulle man velat gör |; ra” en .ljudfilmsupptagning. Den ena "kärlngen överröstade den and- lömskt: hela tiden :takte vit angilkret hå å | Fär först "en del svep på några barer N som; låg. där det: var, någo nä, häckade. !t ppplyst. : Det,. var fan stis så had ljande ” dagar gjorde .jog'. många färgade, Mest; ja ber, ch | vandringar på La Camargue 1 olika , . ä såg man' någon vit mån verkade fHiktningar. från Baintes-Marles, JTin= =... ;, an klippt direkt ur PUTPå eri bar |'dast några kilpmeter från den lila”. ckade' ett famtiotal silkeg= so” en Jagun, Studerade döm . .på nära håll, På ett annat ställe var es Len . koloni biätar2 som, flög ut och ' " lin, i sina: bon i en Vacksluttning. De påminde om' backsvalor -både 5 M- vad flykt och boplats beträffade..» Vor k i deras fjäd överträffade dock svalornas svart- - vita, > . » Vid Entanges de Veccärés "en : stor lagun) fanns hundratals flå= : mingos. Att se dessa fågler under flykt är en av de "mest. betagande syner man kan tänka sig, Halvvilda tjurar, brunsvart? och ståtliga med >. väldiga horn syntzs på olika ställen. ofta såg man endast huvudet sticka upp ur den rödgula vassen. Vid: dikeskanierna . växte. jättekungs= a ljus" av sällan skådat utseende, - Några ”guardianer” (La Camar- , gues cowboys) red förbi på sina vita hästar, En av dem hade en skjorta av samma ' färg som en vingfjäder av "Flamingo och båda hade vidbräftade ecowboyhattar och - dito byxor. + . . En kväll fick jag nere vid ftran= 2 ora den. syn på en man som jag kän- i vt de igen, Alldeles riktigt! Det var ', mannen som spelade gitarr så mäs= terligt "i Arles för två”år sedan.” vs Han hade nu en bar och restaurant i Saintes-Maries. Det var dödsä= song f. n. så han hade strängt taget inget annat alt göra än spela gitarr - och servera 'en och annan drink, Han spelade även var gång 3 jag gick ”” förbi stället följande kvällar. Hans 1 var av mästarklacs och . "spelade endast spanska styc= i den mera invecklade. stilen sagt z - ”mte bara i USA: "En av redaktörerna för tokiotiås ningen Nippon Times har vistats på ' i Förenta Han har 'nu återgivit en del av sina intryck och bland annat ob=-7 serverat; — människor som " jag hälsade på i USA visade en ra. — Fina "> Saftiva, härrrrliga - päron! Härvare" prina mig med synnerligen åfallande > .4 oz : : det köket, - bläckfisk! I övrigt fanns det en massa olika stånd på gatorna där det såldes allting. där alli ar, län diskma» pkiner 5 EN en bar var da. Och sedan sade de: Nu . Från Marseilles forsatte vi se- dan till. Arles. Där skildes es våras vär Iskall vi gå ut och äta; o om det pas- Isar Er: > HOLMS. TIDNING. - ENDA TIDNING SOM" UTGIVES ur rer a AA Ang nn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.