Ener ses os YYYYYYYYYYTYFTFTTYv Trreerer YYtrYv FFV . " v M I vrvv v v vevyv YvvYvYet Fer vevv v vr - I - : NN M ” , a - ” | rd TrAre mena . : Sö ” NM d - LATOLMS TISNDtG sot . = s " ? ” ; — Solen går upp kl. 6.56 och ned kul, 18.88... Solen går ' upp kl. 6.58 och | "Morgondagens narin SIBYLLA vo ned. kl. 16. 56, $ I Vad vill du nu helst ha till :å Snabbt jagar stormen "våra år + som:skyar över hav, Knappt tändes, år,. din blida vär, så bleknar glansen av. Din :sommarblomstring är sin kos, hav tack' för vad du gav, om ock du endast gav én ros ' att lägga på en grav. (R, ÅA. KARLFELDT). Problembarn i Lille "Jan-Peter" var ett verk- ligt ”isvårhanterligt barn, Doks torii ndersökte hönom och råd- de föräldrarna ått tll varje pris bålla honom vid gott huniöj : mat, "sade påppa. Gossen, funde- ade: eft. ögönblick, |”: -— Jag vill ha metimask Pappa skaffade en met ask. — Jag vill ha den. kokt, a sade Jan- Peter; KE Pappa ; kokade” metinasken. Peter betraktade" den" kri- kt. ch sade: : Du; skall äta Halva masken lea jag den andra; Ro ON "satte : ; oerhört " garifnäl "dar 1: Mixehen' har grivits 7 av' medlidande med :spar- . varna inför den kommande vintern. Hon 'packade en kartong full: med sparvar "till sydligare: nejder, : när= maré':' bestämt. Rord." Bolaget gick '- med på att ombesörja den säregna frakten och'i närvåro av' den ita= -+: Jlienske. tulltjänstemannen - släpptes "fåglarna .över den romerska: flyg- platsen Ciampinor Den gamla da= men blev så: glad över-tillmötesgå= endet 'att' hon sedan kom ner till "Ita formerna för avkoppling | tid: UR EN BONDES I DAG GBOK:, Gyllene kård vind, nästan gränsande till storm, : Vindilarna rister i trädkro- hörna och molnslingorna far | över bimmelen med en hiskelig fart. Den gyllene oktoberhösten är här i all sin brinnande fägri De gyllene löven på träden har börjat skatta åt förgängelsen; De. senaste 'nattfros- - ferha gjorde illå vid dem. Vinden blir allt mer isånde kall och luften mer klar och tunn för varje vecka. En vinter ' håller på att födas i den- - ha gyllene tid.: Man nästan känner att det är den första vinteraningen "som såter sig påminnas, Mafkernas gudinna ” sveper fort "med sitt trollspö över markerna. Fågelvåren är alltid lika kört, men pulserande hektisk och , pockande, 'cch snabbt lägger junis ”nattdagrar silt ljusa dok över markernas mogs. ; nande [iv. Så ljuder nya rop genorå : julis drömmande skymning, späda stämmor i kören, och i nästa ande- drag " flammar .'aftonblixtarna mot augustis - mörknande himmel, Då djupnar och klarnar färgerna, få- gelvikens :' synintryck; de dunkla, » diffusa vårmorgnarna. med tranrop "| . och rovfågelskri' mister det omedel- " bara i sinnesbilden, när de klara . hösifärgerna' breder ut sin' kolorit, Då det tid för jägaren att.träda vt i marken; för att försöka skörda vad han kunnat rädda undan rov= djur och rovfåglar och allt vad den : malande '' kvarnen : sparat, ut'och : skörda” sina a primörer, Höstdimmor- På Kronprinsessan | Victorias Kustsanatorium, Vejbystrand, vårdas ' sjuka " från hela landet lidaride ” av kirurgisk tuberkulos öch barnförlamning;' Detta gäller såväl barn som vuxna, Många av dern ha vistats på sanatoriet fle- ra år i följd, ; "För att i någon mån pistå dem som ha stora ekonomiska svårig- heter '—' och på så sätt under- lätta vistelsen — har Patientför. eningen Enighet stiftat en under- stödsfond, Ur denna fond utgår under hela året, då så är möjligt, bidrag till studier och inköp: av arbetsmaterial" "till :handarbeten, eftersom dessa äro bland de bäs-. ch förströelse." samt ' dessutom: hjälp ; och nytta efter sanatorie-. vistelsen, ". Många av patienterna får dessutom. under sin sjukdoms ekonomin 'undergrävd, =». Till dessa bidrager. understödsfonden i viss utsträckning med fickpen- gar, MVid utskrivningen tilldelas i viss mån patienterna anslag till eftervård och bidrag till utrust. ning vid hemresan, Till julhelgen lämnas också anslag: till: inköp av' julklappar. ' [EE St : Vi vädja nä till Bder att Nii den mån Ni: kan :hjälper 'oss. i detta :vårt -arbete för att bereda patienterna såväl glädje som ar- betsmöjligheter under sanatorie- vistelsen, : Insamli 5 betet skötes helt «" praktiskt >. taget ' varje plan med sin kartong. Till i sist "må; ste -'dock : flygbolaget . > vidate frakt av. den, a ten." oden Elbe, söm; dock en däng flöt genom ett äv världens” elit. he områden på kulturens" alla” .omfåe : det denna: flod, så. nära > mitt i hjärtat av Europa! - en avgrund bakom vilken m 7 skorna har mindre av. mäns. za... , (SR vegan än på feodalherrarnas Den äkta mannen" var nervös: ' > Jag är orolig för min fru, SOM är ute i stan nu när regnet: > står som spön i backen, : rad 2. "— Äh, då går hon säkert in i en "affär, tills regnet gått över, - : — Det är just det jag är oros - lig förs Nn ; "En mindra "eldsvåda uppstod t häromdagen i Aberdeens centrala delar... Polisen kunde konstatera att branden uppstått genom att s: Någon slängt bort en halvrökt OA 7 Cigarrett, Man tror därför. att den skyldige är främling i trakten. : Han Tog mot -henne, suckade: och sa: - FR ka Du är min första tanke på » Kvällen och min sista på more! Tonen! > NS SN menar väl tvärtom? ejdå, ing är nattvakt; ” — D n här kost; men "kostar I. kronor, »Och 2 här kostar — Vad är det a?. = - Tio kron. nor. för skillna os er " KR — Här talas o om lika rättighe- er för kvinnor och där år. hon Med sin tredje mant « . Innan vi gifte" Oss brukade du 2 sitta $ch hålla min hand i timtal. — Ja, det var för att hålla di borta från planot, : ör q ningsnärnd; av frivilliga krafter, varför samt- liga bidrag helt kommer patien- terna till godo. " "Alla. bidrag ' emottages "med tacksamhet och -: torde benäget |" insättas; 47 - kontrollgirokonto 90 02 49; , vilket ställts. till förfo. gande av Näringslivets Gransk- " Vejbystrand i "oktober 1951, För. understödsfonden ALLAN: LARSSON z .x . Ordförande, : -.; : 'k- ligare understryka. de synpun! ter som framförts i ovanstående upprop, och anbefaller insamlin-' gen i allmänhetens åtenke. KVK, Vejbystrand i oktober : 1951. » NM JOHN BROLIN es "Sanåtorieläkare;' ” Bruno Cicognani: VELIA. : Wahlström . & Widstrand. ”. Pris 10:00. : Na I -Delfinserien har nu den ita. lienské författarens mästerverk :ctd om "kvinnån från Florens bakga- | tor nu utkommit. 'Det är en fasci- nerande skildring om här Velia nästlar sig in hos den rika bör- garfamiljen ” Och bringar den på fell. ” Hennes livshunger ” tar:sig omättliga uttryck och hela det stora. affärshuset gungar och fal- ler efter hennes ingripanden, Hon känner ' inte "medlidande varken med sitt vrak till mån eller äl skaren-bedragaren,, som : hor snart överflyglar.-. Hon - stormar vidare och lämner- den. förfallna omgivningen för-att gripa lyckan i nya. miljöer. En fascinerande men inte särdeles moralisk bok med ypperliga miljö. och männt. skoskiläringör, TA 4. En västlig vind är Tådande, . en : Undertecknad ber att få ytter-' oktober nas mjuka svep över bidande and- vikar, "skrämmande rapphönsupp- Ryg i marschkrävande solstekt, ku- perad terräng, harjakten i i sval ok- tobersol och jaktlig skördkande. Det ä själva shutackorden i markernas lande, där y i, kanske bara var en trevande spovi drill en frostkall och ruggig april- morgon. - Kan någonting underbarare fin-« nas för en jägare än,en liten skogs- dunge, en: skog med vildkaniner och b genom 1 dungar, som övergå i blådis långt borta vid horisonten. En skog om hösten: Skog med '. uppflyg av fa- saner 'och morkullor, .en skog med blåbär och :lingonris. En skog med gläntor och, täta hult i omväxling, där . man kan vandra en gläsklar ktot 'med t: turen under noll, då det knastrar när man ' går och kalldimman ligger som en sidenridå över sankmarkerna i sol- bränningen." Hur många personer . har "ej vandrat i skogen och ' inte sett någonting? . T. o. m, jägare. De. går "och vädrar som hundar, färdi- ” ga, spända, '. '- seende. Men, de ser. ibland ingenting, de liksom irrar i. skogen med famlande händer fram- . för sig." Vad vet de" om 'spindelns silverspetsar i alkrattet och ' mor> gondimmans vackra grå: sidenridå: Jag är just ute på en'skogsvand=' ring i sällskap med mitt gevär. Un=- - der min vandring i skogen fick jag plötsligt se en mörk skugga lida fram i. trädtoppshöjd..: Jag såg genast att det vara en sparvhök, När höken : passerade : en " glänta mötte han: hagelsvärmen och föll, Några lätta fjun”. vitvlade "upp: mot den blå himlen. Innan jag ens hade reflekterat . över vad jag gjort, än Mindre ångrat det' gjorde. höken väldiga "> saltomortaler + en liten stund, för att sedan ligga stilla, Ef- ter en stunds vandring - kommer några ringduvor flygande" rätt över mitt huvud, jag lägger an -och låter skottet gå och en duva skiljer sig. från :de övriga ock faller ned en, bit längre fram, Och som en bild” ur: det förgångna kommer en. stor fågel svävande 'på stora vingar, det är en häger. Han lossnar ur de dju-' .pa skuggorna och ror lugnt genom blåsten, gengångaraktigt, och. jag tärker att han är sänd av ett högre väsen : för att bespeja skogen och dess liv, | 'rån: skogen bär. det. ut: vå "slät ten. Gräsmarken är ännu grön, men. snart. skall den slå över i höstens rostiga ”' förgängelsefärg. ” Ideligen rycker "man -till' när" lärkorha far upp ur gräset, tätt framför ens föt=. ter, häftigt, och vingflaxände, knir- på någrå gånger innan de åter falla, bland gräset. Ibland höjer de'sig tvekande ' med : små - drillar, > men tystnar ; genast, liksom ” generade över sin djärvhet. De har en stor fiende i! lärkfalken” Ofta er man hans vassa, klippande vingar tätt över. marken, nästa sekunde sitter han, och vilar sig på en telefonstol- .pe' eller dylikt, I grund och botten är han ganska troskyldig och släp- Iper: en" jakttagare ganska nära. in-. ipå sig innan. han ilar vidare till nästa utsiktsplats. . Var gång hans vingklipp skymtar bak en. buske så stöter en grupp av; upprörda små- fåglar fram med pip och kvitter och. [försöker köra, bort honom," ; :; Blåsten char: sopat. väck alla mol en och luften är ren. Solen kastar tt kyligt, grant Hus över slätten, Lövträden "står redan som. tända facklor. ; Det brinner vasst inifrån skogen," och det brinner i' fläckar överallt, där v ett . lövträdbestårid står. Luften är glasigt klar, mängd med ”döendets ” bittra dofter som aldrig stiger;en till mötes så -jä- sände starkt som i närheten av kärr och mader. «. . Ofta möter Hyttfågelsträck, och över alla stubbåkrar fladdrar torn- geljakt. Ibland smyger de sig fram "tätt "utmed marken och upptäckes först när de med en vass vingsnärt svänger förbi en.. Men vanligen jäkttar man tornfalken, när . den står. helt stilla, liksom. fastnaglad med en tråd vid himmelen, spejan- de: efter rov. Det är rovfåglarnas stora sträcktid nu, eller den bästa "sträcktiden har nog varit? + En- bit in -mot kvällen, när solen "redan fått sitt mörkgyllene . 'sken, som förebådar aftonen, dyker svar- ta molndrakar upp vid västra hori- åonten. Skall det bli regn eller ha- gelskurar till natten? Luften - över | -Jjungen och lingonriset dallrar av fördröjd sommarvärme. Gunnar Svensson, ” Den fjortonåriga- åsnan Hum- phrey ' återvände . härom dagen varo;- Asnan' som- altid uppträtt snällt ' och hyfsat, raglade om- kring som' én berusad, och lukta- de sonr ”ett helt bryggeri”. "Ägaren, Ian Peter, konstateras de helt. torrt att ”han har allti' håft en visa fallenhet för öl och han "brukar ibland få följa med ner till värdshuset, men nu vVer-j. kar det 'som om han: har skaffat "eg en. omen bars LITT man ännu minns ouvertyren, som | Trupperna . skulle mönstras i falkar och sparvhökar på småfå- till ägaren efter en veckas borto- |- FE Does sr ka REN Custav Adolf väckraste sega es Konung Gustav ip Adolf var ofta: häftig och uppbrusande till sinnet, Men han hade också för- måga att vinna seger över sig själv. och : erkänna en överilad handling, Hans vackraste ' seger över sig själv var nog den han vann, när han fick :sin tillgivnaste och trognaste mndersåte i den skotske översten Seaton. ” Småland år 1612, med anlednng av kriget mot Danmark, Ett av regementena anfördes av, skotske översten Seaton, 'som övergått i svensk ' tjänst. . Konungen - var missnöjd den dagen, tyngd av oro och stor arbetsbörda. Och miss- nöjet fick sitt första utlopp mot överste" Seaton. Konungen. :hade flera anmärkningar att göra. Men den skotske översten, : som. visste att - han ingenting försummat, tog inte emot . kritiken stillatigande. Han ingick i svaromål och bestred de kungliga anmärkningarna, Och det var då konungen förlorade be- härskningen, Han red : fram till översten, böjde sig ned över häs- ten, och i nästa ögonblick smällde en kraftig örfil på överstens kind, i på går det en var, som sät- ter sig upp mot sin konung, i ' Det var. ett kraftigt slag-över- sten. fått, men han sviktade inte, Och "inte: ett ord sade han, men hans. kinder glödde. och ögonen blixtrade. - 3 Officerarna, som red. närmast konungen, såg förskräckta ut, En' "oerhörd skymf hade den populäre skotske översten blivit" utsatt för, konungen stod han maktlös, > oe : När. truppmönstringen . var. över kom flera av:de svenska officers- kämraterna' fram till. Seaton och betygade” konom ' sin aktning . och ger sel kungens vrede, : sade en av : dem, och då blir allt bra igen;... RA > Tack, kamrater, svarade Saar for.” Men, ni förstå. lika väl som jag, att efter detta' återstår mig inte mer-än en utväg: Man" kan inte. fordra upprättelse med 'vapen i hand av: konungen, Alltså "måste bjärtat, icke minst därför: att eder konung också Perövat mig; hedern, "a — Där förlorade vi en: god. of- ficer "och ingen kan: säga att han" handlar svikligt. > Det "är konungen: själv, som drev honom över till. fienden, sade", major» Wrede, när han till- sammans med .de.. andra ade överste: Seaton : 7 mi gt på morgonen påföljande dag kallade" Gustav Adolf till sig ett .. par -av sina 'officerare, När dessa anlände - gick kunger: oro- ligt fram och : tillbaka på sitt: rum, Och : knappt hade de båda offi- cerarna trätt in .i rummet, förrän kungen 7 vände sig. till, dem : och "träffade, Jag vet att ni tycker det :var. beklagligt. Ja, felet" var) mitt och Seaton är en hedersinån. Men även en konung ä än. människa och. kan: överila sig. Nu skall jag kalla hit översten, och ni båda skall vara "vittne till att konungen" ber, en, förorättad | .- undersåte om öv: rseende fören. överilad gärning. -Den ene -av- otfiesrarna, major ” Wrede, . stod: ochi liksom svalde I; orden, Men” til slut; fick - han fram; vc ock — Ers Majestät! Överste / Sca- : ton: har redan lämnat sitt rege- mente, I denna stund befinner han sig. på. väg mot. danska. gränsen, Man såg att meddelandet om överstens avresa kom som ett slag för könungen.: Han började åter sin? oroliga promenad fram: och tillbaka, allt under det: officerar- na stod avvaktande... " Plötsligt stannade- kungen och utbrast "med upprörd stämma: — Vill ni, mina herrår, följa mig? - Kanske : översten - tar det lugnt på sin färd, och då kan vi hinna ' -upp honom, Vi gör i "ord- ning våra hästar och. reser. om” en ;:zalv timme. - Och - allt beror På svartrosten |: och berberisbusken, vars utrotan- ”de samtliga landets hushållnings- sällskap tidigare röstat för — ' utom ett enda. Nämligen Malmö hus län. Man 'ska inte lägga sten på börda, men nog är det. trist när ett och samma län ska b "va lida av både dåligt vår-, hös och 'samvete. Framtiden ter sig dyster. Vad göra? Blanda barr i brödet kunde gå för sig på bon- den Paavos tid, men det är andra priser på trävarnmarknadev pot en. god . kamrat. Men |" att da vi iJatt han. förgått sig. och djupt för- — Ers Majestät har endast befalla.; Och gärna åtföljer vi vår konung . på. denna färd, svarade major . Wrede . också, att vi hitner upp. vår skot- ske kamrat. Överste Seaton gjorde sig ingen brådska på tin ensamma och tra- giska - färd. "I flera . timmar hade han ridit i. sakta 'lunk, då han plötsligt "hörde - hästhovar, bakom sig. b ansåg sig ingenting ha att frukta, Därför: stannade han hästen för såg Han, att konung Gustav' Adolf var ;en av. deni: När de kommit fram &örde översten. en kort häls- ning och såg med pinade drag på konungen, ye. :, - En lång tystnad följde, och det märktes tydligt. att vid detta möte var + det :konungen, som "kände sig me: Men plötsligt red kungen | ända fram . till 'den .förorättade. skotten, räckte honom handen . och sade: '— Jag har Vi min -häftighet kränkt och förödmjukat eder, över- ste Seaton, 'Ni har således all an- ledning att fordra upprättelse, Där: för , har” jag tagit med mig, två värjor och likaledes” ett par pisto- ler, Välj nu vilket vapen ni helst |: behagar, -och låt oss som. ärliga |". män uppgöra affären med -varandra, En hög rodnad. färgade ' överste Seatons kinder, men inte av harm denna gång, Han sökte säga något, — Eders Majestät! var. det en- blevo fötiga. Ne men ' måtte”. han förstå att mot |. ste. och "mest :. högsinnade > konung på: jorden; En konung; som öppet erkänner: att ' han" förgått sig mot en tjänare, har världen "ännu ald- rig, skådat. Om” Ers' "Majestät tll låter återvänder jag. till” mitt. rege- mente: Det vare mig” upprättelse Hog. att. sllt fortfarande få tjäna Sverige och : dess ” nun; FÖ ande dag, inför Seatons. upp- » Historisk skildring. av. Folke. Stigson ent pe Nora sn je livligt; Jag tror Han hade rent ' samvete och jinvänta- förföljarna, Och då besvärad, han fick fram, r den"stör- je, ädle kor då”, regemente, erkände Gust. Åd, v | ett metallföremål, . vilket får tjänst- "jär försedd med: en hörlur av extra -| trängt ett gott stycké, in 1;veran«- | orättat den tappre skotske ”otfice- ren. Och strålande av glädje över att ha återvunnit sin konungs för- troende och vänskap fattade över- ste Seaton Gustav Adolfs fram- täckta hand ' Man såg också på de "svenska offierarna, vars tillgi- venhet Seaton vunnit, att de voro högeligen belåtna med den utgång affären tagit. En av dem yttrade: -”— Den största seger man kan vinna är. segern över sig själv. Vår älskade konung var mäktig att vinna en sådan seger, RT ! Överste” Seaton följde sedan Gus- tan” Adolt på hans fälttåg, Och sällan har en konung haft ef så trögen i kämpe ' I sina led, Hän- delsen” spred sig sedan och omta=- lades. långt utanför landets grän- ser och bidrog endast till att he- fästå: . Gustav Adolfs rykte som icke .blott en stor krgaire, utan ännu större som .' människa. och Ppersonlighet,... Från många . länder kommo framstående officerare och krigare för”att söka sig in i den svenska armén, som ett par tiotal år senare vann segrar i Tyskland, vilka. slog världen med häpnad. ——— Radio i i plånbok - En radiomottagare. som får rum n plånbok har en. fransk ingen- jör, Vi O. Gassman; tagit patent på. Apparaten, söm varken har rör el- ler -batteri,, är inte större än ett brevkort med en' tjocklek av 1—2 millimeter» . Den kan användas överallt där man kan fästa den, vid N göra som antenn. ”Brevkortsradion” tunn platta som , används. för att välja stationer, Den' fungerar en- ligt sammma system som de gamla kristallmottagarna. " Han klarade sig m bil, backade ' hastigt ut från gårdsplanen till ett hus i Atlanta, USA, vände kvickt på gatan och körde upp genom eri smal port och stannade först när bakvagnen hade "I datrappan på grannhuset, ' ' Föraren, Harold Lee. Jarrét, steg + ae PRIMER RUNSTEN NU RAN: BIRESMKROnAR SAGT och ESKRIVET”. : Det är symboliskt, Det moder- na äktenskapet är som ett stycke socker, Det ser helt, vitt och rent ut på litet avstånd, men man hin=. ner inte börja njula av dess söta ma, förrän det är upplöst Och 2 et Klart för ptår och ca ny bit : 'odllo Jakt tycks vara ett nöje, som är barbariskt och omänskligt och jag för min del finner den ullt« för mycket likna slaktarens hant« verk för att kunna begripa vari den stora skillnaden består, >: Johan Oxenstierna En herre n långa kalsonger, y Intiman, t o. m randiga, väc- ker inte samma jubel 1951 saom 1909, Det blir bara dumt och fås nigt, beroende på att en sådan « herre inte alls tillhör vår tid. Man blir lika stel i mungiporna. som vid en rundvandring på Livrust= > kammaren och säkert är att en mustaschformare - eller en auto. . mobil från 1909 framkallar unge» » fär samma munterhet, d, v. ä. ett ”jaså, var det så på den tiden; tänk", Och ska man 1951 se ån herre I kalsonger, så ska det vara korta kalsonger, det anförtrod« de mej en: dam » bänken baka, om, i Kar de Mumma 1 Sv. D Det finns Ingenting annat för samhället att göra, om man vill ' försvåra ordningen och försvars= lösa landsortsflickor, som flyttne till huvudstaden, än att gonom .tenörerna från möjligheterna att . driva sin näring, : synen på kriminalvården får into förvilla därhän att man tror sig nå några som helst rosultat med ' mildhet' mot dessa hallckar vars | hantverk är så vidrigt att man kan tala om att de rör sig I sams - hällets bottenslam. Doe är förlos rade för alla vädjanden och do är för gamla för att vara bildbara, ', Folistidningon . "De flosta äkta n män är gifta med : . minst tio kilo mor hustru lin när de på sin tid lovade evig trohet. oskadd ur bilen, Han var fyra år gammal, av" porer, | ». Okänd tänkare, att sy sig ett eller ett par så "När Ki störa. a köket" etler : att "hä: ordentliga. förkläden. dana under semestern, gör man ' klokt i 'att gå genom gardero- ben och ta reda: på alla små- 5, bitar man har av: olika tyg och sätta ihop dem på ett trev- ligt sätt. Med en smula-hän dighet och kombinationsförmå- ga kan man alldeles säkert klippa till 'ett trevligt förkläde. + Själva. förklädet” göres : om - möjligt så att det kan fortsät- för tiden. z- on tot a bäras på en aftonklänning. | köksoverall. Lägg ha storrengöring ” är det bra 7 VI KVINNOR r rklädet vå ickan t hn Det är hellängt och kan : än rotig sot ? ja 7. ok infällda teckningen överst t. > « visar ett serveringsförkläde med garneringar, Nedan tf. v.. en rikti ta uppåt med ett brett liv, som , knäppes i ryggen med några H kriäppar. Ett par stora fickor av-annat tyg. placerar . man: "något nedanför höfthöjd, och nedtill" kan förklädet- kantas med ett band, vilket göres bre- dare . "eler .. smalare... alltefter det "man har tyg ,att tillgå, - Förklädet ”kan- hängslas över - axlarna med band, som 'knäp-. pas eller: knytas i ryggen. Om ett förkläde skall skydda 'klän- ningen : riktigt” effektivt bör ' det nog gå upp i halsen. Den-" "överdel kan exempelvis lik- se en ärke till den påknä vadderade som fickorna och kantbanden göras av prickigt tyg, I stället lo för två fickor kan man också sy fast 'en större; som man kan” ha klädnypor i, när man "-hänger upp tvätten, eller puts- medel, när man. putsar fönst- ren och så vidare i hemmet, . Som en av. figurerna" på teckningen" visar, kan fickan Justan, tar. man således hela - förklädet med pg i i Mt gr ut som en påse. Den är "-- upptill 'rynkad och så fym- ma el lig att man kan ha stickning- . 41 den. . När man går till sy- ' "kännbara frihetsstraff Isolera sus= + ' Den moderna .c« 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.