LL An Re AE YryvYVvFYFYY "0 "den som närmare a '', "turerna. Vi glömmer, att oron och Se na a - uppkomst, " Ett.: halvt ;' sekel «efter > "+; het och vet icke, hur "de: skall 'an- CV Vi har lätt & nå a + Egypten: 3,000:år före vår tideräk. Yrevrvvveyv YTV Y Ve v YYEYFIYEYPerYTPEYYOV Massasnsaas ämnes ra eg 2 FEEL EES ERNA LL LIL VE L0L KEEL EK ES OS EES S vr PLA D VERDE VAT LIE AASR ereectefrivseg öst TT" BAHOÖLMS TIDNING (ö- Als IE har. upptåckt Jjäktets förban- yler har allvarligt kampanjen mot jäktande måste! ses mot "bakgrunden av det; alltme; : 'uppdrivna tempot "inom arbetslivet. ISocialyetenskapsmän / och. "läkare . har sedan länge" varit oro! utvecklingen: Men det" är', ES nande för vår tid, att först försäké- Iringsbolagens' .;' stora skonomiska förluster "givit anledning "till "dei ÖRSÄKRINGSBOLAGEN: HAR folkupplysning i'stor' stil vi nu be- "7 urgammal. ER Av: Herbert Connor. Mi jagas inte längre av tusentals inte vi "oss - genom att smådjävlar och onda, andar, heller ' bedövar” företeelse". kylskåp ;> och > diskmaskin; ' både 1 e och radi Eroppens' behov är i allmi ad. 2 bevil "offent med "den ss: k:-sj : as om &n - expedition i .det inre”av, Afrika,-'att den'gjorde''så om! samhället fordrar av dss, inte ällå jämna steg med 'vårå konkurs gudar -héter pengar, och framgång, ch avrättningsplatsen har-bytts Ut - ff -- vittnar. : Uppl; € "dock endast tagit sikte på jäktets :symptomer,”' ej dess; orsake Man kan ej bota. en sjukdom mé I föret "Vv" "else: i mänsklighetens historia." Re: dan omkr, år 1000. f. Kr. skrev ko +: nung Salomo: ”Vad gagn har män- - hiskan av" all möda och" hjärtero, som hen, gör sig under solen?- Alla; år grämelse, icke ens om natten " henr:es hjärta någon ro. Nn "2 Även under den:klassiska tiden i Grekland : och ' Rom : möter vi: hos? många , förf "uttalanden som ; Karen Hörney, har "hennes dagar. äro ju fulla av. plåga, fyllbara krav på sig själv och tvi "öv och det besvär hon. har är, fullt äv yllbara krav på sig ej "på" ett övertygande, sätt, visat, att ; idet i den-konkurrensbetonude a 15 dan! i ilisati låser " kravet ” på att allld” vara främst .och som därigenom: skapar jnéurosor. Den.; ambitiöse ”noderne västerlänningen ' dignar "under det ok 'som består i hans egna" oupp- gar'honom att pendla mellan själ beundran . och : självförakt.. Vårt jäkt, vår splittring;. vår ”nervosi- tet” :som drabbar just de' mest ber 'gåvdde "och "4 bitiösa "människor ger handen att ängslan. och oro var. > ett allvarligt problem för den an- tika människan.:I särskilt hög grad : > gäller detta den? brytningstid som faller "med '' kristend och i ör "hel Pr av mänsklig ' förmåga och begåvning, främstår. som en grov: anklagelse rhot den ' kultur :som, uppammat dem; Det är fara värt,. att dessa kö ående 7 och ” särskilt” presta-+ dugliga individer i det nu rå- a is Kristi födelse ger den mi- nistern Seneca i. sin skrift ”Om li- " "vets korthet”, en beskrivning av det jäktade livets fasor som kunde vara ' gjord i dag. ”Ingen vårdar sin egen : parsonlighet”, heter. det där, ”vi eliter ut oss för varandra”. Neuras- -tenin karakteriseras 'som ett'liv i ""Plättjefull oro” och om neurasteni: kerna' skriver.författaren att: ”när ' de icke längre har sitt vanliga-jäkt, "'så blir de nervösa i sin sysslolös- . vända eller framsläpa "sina lediga tunder, Därför söker: de med iver ” något nytt att göra, och all den tid, : som"? förflyter; emellan : deras: olika ". bestyr, finner: de olidlig”. it | Å 5 änniskan i ft "att kämpa mot:en Oro” som ” närmast sammanhänger "med ' hennes :. livsångest, . hennes "horror ,; vacut”, (fruktan fi "det ' tomma rumnmet),- hennes känsla. av. : främlingsskap + och -. övergivenhet | Let som Frevd kallar ”vantrivsel i kulturen”. fanns redan i det gamla dande hetsiga livstempot stelnar ei- ler totalt uttömmer 'sina krafter, |" Våra; nervläkare . anser;: att. en nästan konstant förekommande or- sak till "nervös överansträngning hos arbetande: män och kvinnor 'är, att ; de: måste förtjäna tillräckligt med pengar för att kunna tillfreds- ställa de allt mera stegrade beho- ven; Ett sätt att åtminstone i. viss mån åstadkomma ett bättre saker- nas läge skulle kunna tänkas vara att återvända: till ett enklare lev- nadssätt. Denna Jösning är: emel- lertid.' otänkbar" i praktiken. Det moderna livets invecklade: förhål- 4 landen kan vi inte: undslippar -« i Vi här utan tvivel glömt konsten att leva (om vi överhuvudtaget nå- gonsin lärt. 'oss den). Solsken,- få- , blommor: överlämnas” till " Musik 'woch konst "får experterna ta" hand om; Själva hål- er vi till godo ”rhed surrogat och räknar f. 0. värdena i reda pengar. För” pengar ! kän iman” köpa ' både långa di larsck att de svarta särar grade fortsätta. De var rädda för att själarna inte skulle hinna i fatt kropparna. Bätt- re' kan Ymotsättningen mellan ' vår västerländska . .. effektivitetsdyrkan och våra färgade bröders dolce far niente-filosofi inte uttryckas. Kons- ten att vara lat är förvisso en myd- |Iket förnämlig” konst. Innan Chur- chill: skrev: sina "memoarer, skäm- | des man nästan att tala om för folk att” man sov middag, trots Lin Yu- tangs. med sympati mottagna lov- É hgen” i ”Konsten ' att Men - sedan. det Brittiska: lejonet n mitt; under. brinnande krig regel« bundet: varje middag kröp till kojs och 'sov- sina, två. timmar samt på detta :sätt lyckades göra två ar- betsdägar. av..enh;'- mötte :middags- sovaren inte längre samma löje som förut, =>" > : a « Bonden hår. alltid en stunds avkoppling efter huvud- måltiden. Han har 'sökt ta det lugnt även under 'den -brådaste skördeti- hans .varior', på samma sätt som det tidiga" uppstigandet och sänggåen- det.; Håller lantbrukets ”rationalise- ring på att "underminera även dessa gamla vanor? För inte så länge se- dan :-såg » artikelförfattaren : mitt i natten en traktor med strålkastar=- ljus » 'drar sina. fåror på Roslagens bördiga jord. Det var en kuslig an- blick. Vi:skall hoppas, att nutids- bonden kan'klara sina:amorterin- gar 'utan' att. behöva ge "upp sin naturlig :livsrytm, = sö sh " Den: ;- moderna arbetspsykologins motto sär: avkoppling och mental- hygien; Vi: tror i-likhet :med: den amerikanske i >: sociologen + Lewis Mumford,':. att vår: enda räddning undan " jäktet - och splittringen är att radikalt skära av förbindelse- trådarna mellan vårt ”idealjag” och' der; möderna > -storstadskulturens erättat; att han: satt värde på den, '; och . middagssiestan ingick il: -Hamnarbetarstr Strejken i New Yori :i hur kraftiga poli. - öjken i Ne S hamn breder : lamslå! trafiken.t världsstadens hamn..På betare, som satt, igång, med aroligheter, le 7 inte polisen utan döden som, åstadkommit stillhet bland skarorna. » Det'är. ett tåg med fallna, amerikanska soldater 'f: N j W. York 3 SAK Ha ig allt mer och hotar att helt bilden inunder är det kört tvärs över ameri kande: hamnarbetare i. Brooklyn.” - och. här pas rar strej- Dessa höstdägar ” iangar,! vindstilla, klara: Dem :, neta gar; vindstilla, Fylldd av färgprakt och luft, H befriat,” 3 Fe RARE fyllde av dalande löv och mylla, : mylld som glänser vid plogdrs säng. fyllda av tystnad ädje ät dagar, Dessa höstdagur, och gammalmansglä som. Barts Flyddå är somm: t blott tystnaden, som väntar Mona EA arens tusende toner, är evigt ha ss ar, fyllda :av-fägri Desso höstdager, ful som fägringen unpå en nytäckt grav ira oss tystnad, den eviga tyst- besegra som : innan de plötsligt når denna höga ! rang, I går löste man i.en siec.:-. an " Det ' . väsentligaste, vinna utan att 4 ä vudsaken in k escln att kämpa. väl Pierre de Coubertin:: ( "Port med ordet stjärna hå alla liga sammanhang. För nävar . " rande finns det inga mannekänger - I endast . ' stjärnmannekönger, , : Man - undrar livligt vad de gör PT net Åka gång: : SIGURD" SEVERINSSON. in polis kommer ini: ;:4 Falun och frågar en bönde som tår där: css fe NR : = Är: det ni som satt hästen "här utanför? + 2000. Fa et — Täjj, sa bonden, har han satt säg nu? Han stog då föll, när jag geck in, so tona ct a - En av femårige Bromma-Ste- fans - guldfiskar. hade, dött. . Han "sörjde honom, mycket och tyckte att fisken skulle få' en hederlig begravning. : : free TN - Efter "ceremonin : kom han. in och berättade för honom att han | i Thomas begravt Hat frågade ' mamma, . om PA --— Jay Thomas kunde bara ”Ja " må han leva”, så vi tog den. -- Hustruns päls: : Nåja... den har förstås kos- tat. mig två kyssar. ” NGA tin Varför just två? ct. Den ena gav jag honom själv. Den andra då? vo cc oc -— Den hade jag sett honom ' ge sin stenograf. = «vo 1 = i Säj Jan dande . fientlig kula under polska kriget "hade ' han två timmar tidi- gare fått delande: ori. att han i ter, ”I ett: isk samhälle”, - skriver ' Mumford,: ”är fritiden inte endast avkoppling från enformigt arbete, den :' är ..veder- kvickelse såsom” endel av. själva livsprocessen, och den knyts sam- man + med : dagens - arbete genom fortsatt personlig kontakt i en at- mösfär” äv” lugn "och frihet” +=: = ning, v.och v medeltidsmänniskans' "a fruktansvärda självplågeri kan” ent dast, förklaras" med” hjälp av den Sv vilken". tycks” driva mänskligheten från det ena extremet till det än- >: dra, från njutning till askesj ifrån :''' självförhärligande; till 'självutplå- nande, Gisslärtågens, ' korstågens, ' -ihkvisitionens,' hä 3 hi: : storia är ett intressant kapitel fö; vill studera 'for- : Våra: småbarn: angvips i stor utsträckning : redan i treårsåls : > dernzceller, ännu tidigare av | drö å är de 310, merna för och a demonskräck, falla "offer. den föreställningen, ' att ». moderna H I praktiskt taget till hundra pro- "cent angripna. Man kan därför ' , utan större överdrift fastslå att ' hela: befolkni: är i behov:: vänniskor .: är. särskilt ”upplysta” och överlägsna. de ”primitiva” kul- livsångesten endast bytt namn.” De kallas i' vår tid jäkt,' och det ör - sant att detta jäkt tack vare den moderna tekniken antagit former ' ; som ökat påfrestningarna på nerv- systemet 'på : ett högst betänkligt , sätt, Men man får inte underskatta den "inre tidens”. betydelse. Det förhåller sig fortfarande så som för + 400 år. sedan, då Pascal skrev: "”Människans. hela! olycka "kommer "av en enda såk, och denna är; att hon inte i lugn kan stanna på' sin - av tandvård från spädbarnsål. » dern hela livet igenom. Man kommer inte . ifrån att ställt då det gäller tandvården, är skolan, säger tandläkare Eric Nan- Småbarnen' den kategori, som ' har det sämst ; småbarnen, . vilka inte har börjat . l . i 5 Re kläm för ka ue Iles tandvård vänta Kanske åratal Innan de kom- mer: under, vård. Först då den or- 3. åldrarna:;' sex—femton ' år. genom- Mförts"är det meningen att. ta itu med. småbarnen,' sä, "Som: situationen" för. närvarande ligger till står emellertid : detta i vida fältet, De privatpraktiserande tandläkarna ' intresserar sig i myc- "| ket" ringa: utsträckning för barni tandvård: och är "desssutom över- hopade av arbete med den 'vuxna å tänder, Allmänt ten, "som inte förstår" vilket krä. vande 'och tidsödande arbete små- k dvården är, vill också en- befolk ne i Mål . örbunds tid- skrift. 'De. kan inte erhålla tand- vård annat än vid rent akuta till fällen med tandvärk, varbildningar ete; Det heter vidare: vo dast 'ogärna betala något nä ärt ganiserade tandvården åt barnen il blivit avlöst av 'en vikarie. Pastor Castovius hade berett sig'pi redan följande. dag .anträda: hem. färden; Han visste; att ;makan. be fann sig i nöd och inom kort vän- tade : sitt » barn, .; Med otålighet längtade han hem, till Sn | Innan: han reste ville: han emel- .lertid besöka några kamrater, som uppehöll sig i lägret några kilome- ter. : från . den plats där; Castoviu: hade 'sitt..tält.' Och: det varpå vä dit han fann sin död. : gi =, : : + Hemma väntade" hans: maka, Det nen 1 inte höra av: sig: Pengarna var för länge sedan ; slut” och. hon blev. beroende av främmande mäns "När sonen var. ett. par, månader gammal, 'det var år:1655; kom un- vius funnit sin död i kriget, Men med tarike på sonen fick hon inte. låta sorgen ta överhand; Hon måste skaffa sig något arbete; ; '- Pojken växte upp "och artade: sig väl ' Att sända” honom till. skoian ra modern behjälplig med arbetet, och ej heller hade han kläder, som på N de sig för skolgå Men för vården. av mjölktänderna ”som ju i- alla fall skall falla ut” Följ- den -är "att småbarnens tänder. i stor utsträckning ruineras till ska- . tar. till endast emot dem för. akuta åkom- da för barnens hälsa och de nyå d 5 utveckling... vrid mor : och 1 med de ». kammare... 2 0 ol Perl SLU i'samarbete med LTK' och v. fördundsordförande, landsti Ungdomen 'öch föreningsrörelsen vid dena konferens på Sånga-Sub y, som utgjorde upptakten till den . rikstävling om ungdomen och för eningsrörelsen, 'som anordnas av > nister Sam. B: Norup, som här ses vuxna ' vilket . betyder att de får SLS, deltog bl. a.' jordbruksmi- - " tillsammans med fr. v; SLU: Joh il "undsordförande Bershard Fi an A RLF:s jordbrukskr : rr AN - sn it + Dessa svårigheter att erhålla vård åt småt ! borde föranleda för- äldrarna att till det: yttersta skyd- da 'de små mot sådant. som skadar tänderna och se till: så att barnen li god: tid lär sig borsta tänderna dagligen, "Här ' har. också tand- vårdspropagandan en av sin$ stör- sta. uppgifter: att bibringa föräld rarna | intresse » och förståelse. för åbarnéens. munhygien. . Ledmoti modern lärde själv pojken att, läsa och räkna och .undervisade honom i övrigt i flera ämnen; an Och så gick. tiden tills Eri hette gossen, fyllde tretton år. Den dagen talade modern allvar" ligt. med honom om hans" framtid. —' Jag här :gjört vad jag :kunnat för din uppfostran," sade" hon; . Du har "lätt för” att lära, min. käre Erik, men nu kan Jag inte under- visa dig längre, därför att jag inte har något mer att ge dig i boklig förkovran, Vill” du därför fortsätta » latt läsa, måste du in i Växjö skola. Men hur det'skall gå till vet jag inte. Några få slantar Jvet bör förutom 'tandborstningen vara ätt ge småbarnen en fullgod enkel" föda och försöka hindra att de faller offer. för de lockande söt- sakerna. En liten finsk flicka, som tillfälligt . vistades "här i Sverige, kom gråtande till sin mamma och :Isade: ”Jag- vill ha bröd och inte bulle”,. när. hon fick vårt söta Jvita matbröd, .Man kan undra. om bättre av att få lite mer riktigt bröd och ' lite. mindre ”bulle” med allt vad detta innebär av sötsaker, kakor och ”finmat”, 5 eco > —L "i i 1 Gå på huvudlandsvägen även om den är krokig och: gift dig med en kvinna av god familj, även om hon är för gammal säger ett arabiskt ordsöråk. Coco oo : inte de svenska barnen skulle må |::- Tatt äta dem. "> cc: har jag väl sparade;' men de för- slår inte långt. Kanske vi får bida tiden ännu ett par År... ia tav ls Erik kände sig glad och "ledsen på samma gång och svarade: ; -" =» Kära mor, jag både vill och mie vill fara till:Växjö. Visst :är 2 Försiktigt” Då en grekisk apotekare för en tid sedan fyllde 101 år intervjua- les "han" och - intervjuaren ställde skulle ha gjort frågan: Hur har ni burit er åt för att bli så gammal? FR del, svarade den gamle m; men jag har aktat mig noga. för putation med gick månad efter. månad, men man- | derrättelsen' om - att "pastor ; Casto-" gick inte: därför att han måste 'va-| precis. som hans svenska kollega | 11 — Jag har levt på mina läkeme-”| annen, ' min högsta önskan den att få fort- sätta att, läsa, men samtidigt har jag så svårt att lämna dig ensam, kära mor. NE a ef ÄN «-;De- allvarliga samtalen , gm 'poj- kens "framtid fortsatte flera gånger, och till slut vär det på moderns enträgna: böner som" Erik: beslöt att söka in i Växjö skola. ENE 3 Ett äventyrtvar. det: emellertid, ty i det närmaste utan pengar be- a till. stiftsstaden, ' genast, uppsökte: rektorn de .om.att han' vat son till i stugade pastor Casto Å mpati ; len ;frimodige. ynglingen... Han gav honom ;nya | kläder och /introduce> rader honom: i: skolan," svg" tyls + Men:nog ;blev 'det, en dryg och hemifrån, och livnära sig måste. han, ju samt betala' åtmin; stone något i avgifter, Ibland- var han. nära att 'gé-upp samt åter- vända, hem; Men genom ;att för li- ten betalning" passa upp sina lyck- c ;,' | ligare + lottade : "kamrater ->klarade Det var ett hårt.slag för änkan.) sin hy han; sig, dag för dag, och flyttade med”, goda. betyg” från klass till klass : : 4 [3 En dåg åkade. han' göra. sonen till kyr! 'rdeDryander 1 Alsheda en; stor tjänst, och han kom 'där- igenom: "att .> sammanträffa' « hied kyrkoherden , . själv. "Detta: var en lycklig tillfällighet; ty' genom Dry- anders "hjälp fick Erik Castpvius möjlighet att fortsätta studierna. i Uppsala. Och här hade; han tur 'att | bli: antagen som' lärare för riksrå- det: Jakob Gyllenborgs. båda söner. - Lyckan syntes le: mot Erik Ca< stovius. "Med glädje och'entusiasm omfattade han sina: studier, så att hän after åtta år i Uppsala "eröv- rade : lagerkransen, : Detta var, år 1688 och shan var då. 33 år'gam- mål. ov ÄLTA SAR RA Någon, tid... därefter skulje han disputera ' för. en" högre lärdomsÅ grad.- Det gällde. en avhandling, som '” rörde '.: lagstiftningsärénden, Cåstovius försvarade elegant "sina synpunkter, fast han. ansattes hårt på grund åv några djärva" slutsåt- ser hån gjort om folket; rättighe- ter-att deltaga i lagstiftningsarbé-- tet. "Och "i. ett anförande under disputationen utropade han: i: ;. Så borde det, enligt min åsikt, tt vid all lagstiftning borde | folkets bifall fordras! : = I vår:tid. tycker" man » att detta var. mycket förståndiga ord. Något anriat kan ju heller inte gärna fö- di Men Erik C: us var tydligen" före sin tid. Att tala om folkets : rättigheter, - när . det gällde lagstiftning då enväldet var den le- dande + principen, | djärvt..;. förbön H ! Det satt bland åhörarna en pro- fessor .vid vniversitetet, som kände sig upprörd. Och han fann det med sin plikt förenligt att på hö stå ort var -- mer än od : anmäla Castovius. Vet var h ertlara olyckliga följder. "Historisk skildring av; Folk e. Stigson: själv som fick '&tt brev, vari Erik Castovius" ”. farliga yttrande under disputationen anmäldes, | / St =» Kungen blev förtörnad. Universi: tetskanslern fick ett skarpt kung- ligt , brev, där ' han befalldes att hindra. Castovfus vidare befordran; fattige” '." pastorspojkens - :- lysande framgångar "på den Järda banan. Flera år gick, men han kände sig omgiven som en osynlig mur,. vil- ken. reste sig hindrande för alla hans planer. por a "Flera av hans vänner bad honom skriva till kungen och be om nåd för det farliga yttrande han föllt i överilning, '.. : se Men då blev Castovius förtörnad. Det..gör jag aldrig! utropade han, Då skulle jag svika folket och. uppge mig själv! Nej, att ta tillbaka vad jag anser rätt och sant vore att bryta mot.mina livsprin- ciper, Jag: skulle aldrig:kunna: få en rofylld 'dag efter detta. Det var ingenting att göra åt sa ken: Castovius var nu 40 år, och på! de senaste sju åren hade han | Konungen: hade så "befallt, <;.++; > Dock ' hade" han alltjämt många och inflytelserika vänner, som gjor- de- allt för att hjälpa honom och även till slut i någon mån lycka- des; 'Castovius blev Utnämnd . till akademisekreteråre i Dorpat. NM Inté.var' detta 'précis den fram- tid Castovius tänkt' sig, men han tog" tacksamt. . emot tjänsten" och uppehöll den några år. Med Karl AL:s «död ljusnade" emellertid -ut- sikterna för honom, så att han sent omsider. blev” utnämnd till profes- sor i Uppsala. DOSA NA Ver När det kungliga utnämningsbre- vet kom strålade Erik Castovius av |lycka och glädje: Nu skulle 'det väl äntligen "Vara - slut: på hans: mot- gängar, , CC jos sr je É "Men, sade han : tankfullt7 till en "vän: En aning säger mig att det är; för. sent. Sjukdom ' har ' börjat tära s>Mig, + och kanske -inte' mina krafter håller så. länge: till," v<. : :Castovius aning -besannades. Ett år efter det han tillträtt sin: pro- féssorstjänst avled han år 1703.'-- Da banbrytare för .syve räti. Han' var en bitter ån-= dare till enväldet, men dock ytter försynt i sina angrepp 'mot den rå- dande regimen, Det låg emellertid stark: logisk skärpa i.alla' hans ut. talanden. Han var med. andra ord en. - farlig man, "ansågs. det från maktägande . håll, och- det var också därför han hölls tillbaka. . . Han levde i en tid, då kungafjäsk och vankelmod var satt i System och då vägen till framgång och "br. fordran inte alltid berodde på kun- skaper och. insikter, "Detta gör 'att annet av hans" Ferzonlighet blir kg SAre, än vad de korta. biogra, nsk. demo- Så var. det alltså ; slut. med den |- stått och stampat på samma fläck, | «Erik, Castovius kan räknas : som | meir. det var fråga om en berre + som skulle syssla med kalkyl on på: ggnad Visserligz 1 husbyg nog inte bara sådana det var frå . am, Stjärnförsäljare ser man ac maj ock | då och då i annonsrubri=. ker: Säljer de ordnar eller juls gr 'ydnader? - - Port med stjärnorna! I.varje som höjt sij över gruset." - fe 0 Nova, ce "får människor att påstå, att de” inte bar , ens den obetydligaste Hilla livslögn att leva på. - sen te Ingvar Eiling.. ; Så mycket förstår även jag: det upplevt den verkliga fattigdomen, som en rå och grå obönhörlighet. Men det är lite tröttsamt med "de här som tar. det som. en per- . .sonlig förtjänst att farsan snöt sig i fingrarna, ert : "Rekord . En amerikansk resenär, på väg medpassagerarna med sitt skrytan- de. och skrävlahde om allt som finns i landet på andra sidan pölen ; men inte finns här, = 55 Bland. passagerarna ' befinner sig "len värmlänning. Han ilsknade til mer och mer över yankeeskrytet. Då i detsamma ”Skandiapilen” pas- dunder och dån ningen: «= cn - Ä — Vad ni har och inte har i Sta— terna, rör oss inte i ryggen... Men - ett tåg som går så långsamt som ”Skandiapilen” har ni i alla fall inte over theréel CCC IG ri : > Vad t'sningen råkade härom- skära sig så att blodet ranz. Han de' upp närmast sjukhus och frå- gade: fans NO . — Säg, vad betalar ni V för blod« "givare? ne Det har gått uop en lampa i tår: na. på de öste 2. . rerna, De har nämligen kreerat en aftonsko med en liten lysande lam-': väl gömt bak i den klumpiga klac« - ken; Vad säger man om så'nt? .. En fulltrått” uar = Man kommer till hin -— Kommer alla dit? ; må lla. snäl sakademiens =— : ; .högtidssammänträde ägde rum . På onsdagen i Konserthusets >lilla sal i Stockholm, Sju för- ta forskare, tekniker och företagsledare fick därvid mot-,". "ta medaljer för teknisk>veteri=-" : skupliga insatser. Här .ses verk- umMistare Ivar Eriksson mottaga iska ants ”ingarna. om honom Här att berätra, =. oa os ; sin utmiärk>!se.av preses, rege=.. + Bang i DN. / -— Vad blir det när man: : deltaga, ty I kvet;" te så mycket att. finns det stjärnhus men, det var. fall bör de ransoneras för dem - - "Det är vanligen: högfärd söm | - är, ett handicap att aldrig ha | serar tåget! på väg söderut med”. ”'. utbrister värmlän="""- rusade genast till: telefonen, ring= 7 pa' på frampvartiet, Batteriet ligger '- 4 från Malmö till Götéborg, irriterar ' i dagen” Mac Albert i Abe-deen; . | om
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.