IS > krigsutbrott den huvudeentral som YVFETYTYrA Maätasånrsasaans YrvYvY v | Länsstyret stöder en. samhällets - 808-organisation:|- . Geriom” remiss den 20 juli 1951 sr 0 har länsstyrelsen anmodats avgiva utlåtande "över SOS-utredningens betänkande angående samhällets o- .lycksfalls- och säkerhetstjänst. I anledning härav får Jänsstyrel- sen anföra följande. : . Genomförandet: av en olycka- falls- -.öch säkerhetstjänst i-enlig- : "het med utredningens förslag. skul- '" "Je otvivelaktigt medföra stora förs delar såväl ur samhällets synpunkt &om för den enskilde medborgaren, et --Beträffande sättet för anordnande "av. samhällets biycksfalls- och sä- AG: BAKADE - ' HAMNA PÅ Härjåbron i > Härjedalen, på skogen mitt emellan Sveg och Lill- härdal, och höstdagen var klar och vacker, björkskogen lyste som rö- da facklor mellan furustammarna, Jag hörde yxhugg smattra och gla- da sånger ljuda, Det stod blå rök ur en 'manskapsbarack av SAK-typ några meter från ån, och jag tänk- te i mitt stilla sinne, att det är lustigt att höra sång i arbetet” så här i storskogen, :- 4 | Ja, det sjöngs! Men det - var inga vanliga skogshuggare" som sjöng, utan ett par dussin" pojkar i 153 ” kerhetstjänst . ami > den: "närmare för | årsåla densamma . är länsstyrelsen i allt ' väsentligt ense med utredningen. De av utredningen angivna fallen, då en "utvidgad verksämhet rekom- menderas > synas .' vara väl valda; "särskilt vill. länsstyrelsen understry- "ka betydelsen av 'att SOS- central får till uppgift att från hjälporgan ... mottaga ' uppgift. rörande tillfälig - uppehållsplats samt att till hjälpor- ganet: lämna ”uppgitt .- om - under Bbortovaro "inkomna "anmälningar ". Om hjälpbehov, Lämpligast. är att . telegrafverket > får > svara ej blott för den tekniska delen av SÖS-or- ganen ufan även för organisatio- « nens allmänna administration, Utredningen har” föreslagit att civilförsvaret vid krigsutbrott skall övertaga: SOS-centralernas . arbets- uppgifter, Av :tekniska skäl. synes ” emellertid SOS-central icke kunna . anknytes till varje civilförsvarsom- ”rådes huvvdeentral utan endast till huvudeentralen 'på den plats, där det under fredstid finnes SOS-cen- - tral, .Härigenom : kommer vid ett nm jfår a övertaga" SOS-centralens ar- ena ”betsuppgifter att bliva belastad med framställningar om hjälp från ä- ven andra civilförsvarsområden än " det-egna. Hade det däremot varit möjligt att inkoppla en SOS-orga- nisation för varje civilförsvarsom- råde. till : områdets: huvudcentral skulle självfallet: SOS-organisatio- nens överförande till civilförsva-|t -'Tet inneburit en. given fördel. -Då det föreliggande förslaget så- I Yunda” för civilförsvarets del skvlle utgöra en börda utan motsvarande fördelar, "synes det vara lämpligare ” att 'man inskränker sig till att låta SOS-centralerna vid flyglarmstill. stånd helt avkopplas för att återin- äda i tjänst så snart” faran upp” Vad” slutligen "angår r frågan be- träffande av vem och påsvad” sätt l driftkostnaderna för SÖS- -Organi- - sationen skola bestridas utgör den -av utredningen berörda mer av angivna skäl avvisade utvägen; "att betrakta SOS-organisationen som + cn del av telegrafverkets telefon- > abonnemangsrörelse - och sålunda låta den bekostas av telegrafverket utan tvekan den enklaste lösnin- gen. Övervägande skäl synes tala - för att kommunerna befrias från att deltaga i kostaadernå för SOS- ee elsen ; vill " därför föreslå ' at samtliga kost- nader ! för SOS-organisationen få belasta telegrafverkets verksamhet, Länsstyrelsen har härvid klart för sig att detta förslag kan föranleda "en mindre höjning av telefonabon- nenternas pvgifter till Vtelggrafver- ket ver: - WASHINGTON: Livsmedélspri- serna i USA steg med 0,7 procent till ny rekordhöjd' under tiden 26 september—15 oktober, meddelar regeringen. De största prishöjni ' garna drabbade färsk frukt,-gi ” saker, ox-. och kalvkött, mejeri- produkter och ägg. a En "stor timmerfirma sände nyligen ut ett lag av 50 tim- merhuggare att arbeta i skogar- na och tre flickor fick följa med för att sköta matlagningen åt dem, Före avresan instruerade ägaren av firman basen för tim= merhuggarna: '— Ge mej nu inte" en massa långa rapporter om vad ni hål- Ft nt 1 serligen föråldrad men dock rang N 'n: Dessa pojkar gick i fort- sättningsskola, . och skolan var en huggarkurs, som skoldistriktet och domänstyrelsen anordnat. . - "Jag fick tillfälle att besöka poj- karna på deras arbetsplats, Det var trevliga, ystra pojkar som de yxor och svansar med kl Eursen pågår i 220, timmar och är både teoretisk och praktisk. Undervisningsplanen omfattar all- män orientering i yrket; stämpling, aptering, -: bostadshygien, ' skoglig m tik, körning, sk kning 0.8, Vv, tillhopa trettio timmar. De praktiska övningarna omfattar 210 timmar och består av :undervisning | i. metodik, stämpling, aptering; huggning . äv ) gagnvirke och. ved; hästvård, | Iunning. "och. körning, olycksfallsvård, exkursion, sådd och plantering, hyggesrensning och röj- ning samt hyggesbränni o. sv. tel - Unga . krafter is skogen Av Per Nilsson-Tannér- I skåd att fast anställa skogsarbetare. På det ”sättet' skulle arbetarstammen kunna hållas sysselsatt året runt utan några perioder av. arbetslös- het, som betänkligt drar ned årsz resultatet. " Och det finns "förvisso Massor : : av: arbetsuppgifter > för skogsarbetaren,. Skogsvård i skif. tande. former kräver många man i detta landet. En fast arbetsstyrka, som kunde dirigeras: in. på: olika uppgifter och platser efter bestäm. a da linjer och planer, skulle :säkert utföra ett kulturarbete på Jång sikt, av vilka" landet och nationen skulle ha god. nytta. - + De unga krafterna i skogskursen vid Härjån och många andra plat- ser: i landet, de. får veta allt detta lika väl som de redan i skolåldern får en nationalekonomisk bakgrund till sitt-yrke sämt insikt i de fack- liga avtalens förmåner och skyldig- heter." De utbildas alltså till yrkes- män —' och sådana” behöver vi i massor inom olika gebit,” Indiers. fasta framtvang|: > Mej TEN REMISSDEBATTEN: : "Professor Ohlin ses över i talar. tolé Iesamt. ursäkt i Moskva! NEW DELHI. (TT — Reuter) lyssnar > ni tr Sköld, som "hade åtskilliga. papper: att hålla: reda: på” i: tege" : i - sringsbänken,. < . g betä Nedan > : ses: finansmi En. indisk filmskådespelare, som nyligen kommit tillbaka från ett besök" i' Sovjet,” berättar 'att han marscherade ut från en .middag i Moskva som protest "mot att en rysk . tolk vägrade att översätta ens jämförelser! mellan Det är många ting som ska läras, och eftersom ämnena är så varie- rande, kan de ju inte gärna utövas av en lärare. Man har ett par ordi- narie lärare, men sedan tillkallas skogstjänstemän ; och : instruktörer från olika håll, I olycksfallsvård anlitas: sålunda distrilktssköterskan, | när det 'gäller hovslageri er furir ' från närmaste. regemente 0.':s.' v., > Allting i:en dylik: yrkesber; fortsättningsskol. infö i eleverna i da; förhållanden, under : vilka de 1 framtiden kommer att. arbeta, Förlägg aningarna. är sålunda | karakteristiska Szarbarac- ker, . utspisningen " ombesö: av kockor och kosthållet ' är "ung: handa som i ett sh ger. Pojkarna får löra sig slipa och fila svansar samt i alla £ leva och verka som w fullgoda karlar. SN dl i SK Liknande kurser har hållits på flera håll i landet, där förutsätt ningar funnits. ”Det' heter nämligen I: i handledningen för' kurserna, att. ringslivet domineras av .skogsarbe- te, Det är ett mycket lyckligt drag, ty det är- just 1 dylika bygder, som ahdra yrken locka så starkt! Ung- domarna har växt upp i en miljö, som inte alla gånger tilltalat deras fantasi, och så har de kanske gått och drömt öm "att bli "något annat än. en ”simpel” huggare, «-- "= >. . Just det — simpel! Det är inte utan "att uttrycket: simpel blivit ganska ". allmänt ' om " skogsarbetet, Och: nu" försöker dessa kurser att på olika sätt göra klart för ung- domarna, att det visst inte är sim- pelt. "Tvärtom — det råder en väl- dig brist på skogsarbetare just nu, och därför är det angeläget att yr- ket placeras "högre upp på en vis- skala, Inget hederligt arbete är ir simpelt Inget arbete som är nödvändigt för samhället får ett ögonblick graderas som simpelt eller simplare än ett annåt; I vissa andrå länder har man kommit :betydligt. längre i allmän= värderingen av, arbetet än Hos KN Här går vi alltjämt och begapar OSS i manschettyrkena och tror att de dering måste ..komma-. till stånd, Man ska inte stirra sig blind på be- tygén, men ta större hänsyn till vad |" människan kan prestera I i det verk- liga livet, ute på arbetsplatsen, ar de ska" förläggas i orter,' där nä-" på något sätt är finare, En omvär- |: kommurism och gandhism, Skåde- spelaren fortsatte protesten 'med en fasta, 'sora han: inte. bröt förrän ryssarna hade brtt om ursäkt, . "Den". Leach slog Flisan MALMÖ, (TT)” Iota Johnny Leach. fick. knapp a re > vansch' för. sitt & i: Lands: krona i onsdags: och! . besegrade | Tage Flisberg ' vid forsdagskvällens BT. tävlingar . Malmö, ' De två möttes i semifinalen och ' därefter vann. Leach över Aubrye Simons i finalen. 2 ; < Resultat: Leac "England-Kurt : Persson, . Malmö, 21-821-—16. Tåge Flisberg—Bengt Svensson, Malmö 21—15, 17—21, 21—14,' Simons, Eng- = landN, G. Svensson, Malmö, 212 2.15, 21—17, Bryan Kennedy, Eng= land—Bengt Grive; Djurgårder, 21 —18, 16—21,23—21, Leach-Flisberg "tilltalar "Det är. mons 21—7, 19-21, 21—0, "omtalade. den.” citerade” Han va var ja ju god demokrat” engelsmännen, 21 17,: 21-18, Si Ke d; inte hojler om ligt = - imons--Kennedy rommelfilmen 22—20'> 17—21," 21—16, "Leach-—Si i | publik: även i ien, fortsätter. ånglosochsiska filmen om den tyske generalen Erwin” Rommel, 'kallad ”kenrä- i ven”; får en lagom besk och iro- nisk: kommentar i milanotidningen : I'Europeo. Pet är kanske inte så |- förunderligt 'att' den engelska hio- "publiken har. blivit så förtjust i 1 returmatchen I denna ' film, skriver den italienska tidningen, ty den tyske marskal- - ken: har, många egenskaper: som Rommel varen stor general, som, emeller- tid. samtidigt hade den goda sma- |. ken "vatt. låta "sig besegras av engelsmannen + Montgomery; . Han stod i Hitlers tjänst, men, mörda- des" av . Hitler, och "han var när allt: kommer omkring . demokrat, Om han” någon gång : visade. fal- R Jenket, för grymma "hahdlingar,' så hände "detta aldrig: "mot: engels- männen" "utanpå 'sin' höjd mot häänis ällierade;” italienarn ingen. Filmen : terna därför att Rommel ofta ytt- "rat. sitt ; förakt för fascisterna, - främst då. för Mussolini," F, .utri- kesministern Ciano har ju berät- "tat att vid. det tillfället .då.:hans svärfar, I: Duce Mussolini, begav "sig till Afrika och där väntade i tre. ..veckors' tid - redo att som triumfator. tåga in i "Alexandria, . han.» ”ignorerades fullständigt- av "Rommel. Den tyske. ökengent Ta "Jen fann inte ers tid. attravi pe fem minuters hövlighetsvisit hos . Mussolini.. - Men : även Italiens fascister kommer nog att” tycka - om: rommelfilmen, ty. när allt kommer omkring är det fråga om” ett opus, som örhär- ligar & én tysk i; Lantbrukets ”hö : Böstinånaderna är riskabla” för lantbruket — självantänd- " Dirg i fuktigt hö är ett. årstis dens spöke, - som Tantmannen - . har all anledning tänka på. En liten höbinge, som råkat själv= -antändas — Processen är egen- - domiig”. och på sitt sätt faseis kan lätt föranl självantändning i i "hö | -|salpetergödslad Eröda jämnt som möjligt ö över hela I0RcR [De kör uppmärksammas att spe= ciell risk för självantändning ' före ligger vid tidig slåtter, vid hö, som är fuktigt, vid ängshö, hö av starkt > 0. 8 Vv. Ris= ken ökas om höet bärgats solvarmt. samt vid > Och till och lagras i stora mängder dålig ventilation i "ladan, sist: kontrolle; T | skador för många hunidratusen= ta!s kronor. ' Erfarenheten lär: att det är. fok- ighet endast i vissa höpartier som T den vanligaste orsaken till själv- 'ntändningen ” i höbingar. Skulle Aögelsvamp finnas i höet redan datta läggs i i bingen, ökas auto. ilvantändning; rsta fastd i denna är jäsningen, st fal r r observe- tidigast, tre lagar c OCh senact fyra månader efter det höst lagra 2mellertid , vantändning vppstå inda. upp till ett år efter det höet därgats! Hur skall då jordbrukaren ärde?' Jo, hen kan göra sina jakt. ;agelser och bl 'a. komma ihåg föl- jande:s NN det kärakteristiska i jäsnin- zen hör att det fuktiga höet. ”ba- Ixar ihop”. sig. Därefter börjar höet ”svettas”; från ”höbingen sprider sig mn. ”dimma” uppåt. "Mede". detta sker uppkommer samtidigt en syr- lig, aromatisk eller rent av stickan- dimma kan . iakttas: över bingen redan när temperaturen i inne'i den” samma är 55 grader, Den för själv= första skede” (jäs- ningen) karaktaristiska syrliga luk- ten börjar märkas när temperatu- ren i bingen ligger mellan. 50 och äver nämnda streck börjar det ock- så lukta" bränt; ' tyskarna har räk- aa: ut-att lukten därvidlag påmin-|' aer om rostad spannmål eller bränt zaffe. Nu har stadiet nåtts då gas ack rök utvecklas från höbingen — den z : omedelbara ; brandfaran är Och slutligen. kan mani. inta si; alt filmen överhuvud skall slå an hos italienarna," eftersom Romnael, "som 'anhars' inte håde någon hög mening om' ds italienska soldaterz : haj var, mycket entusiastisk, över bersaglieris, :det italiénska:j jögari infanteriets - elittrupp; . insatser, :I "en dagorder” skrev Rommel på sin > Den tyske. soldaten, kar Ett för våra | breddgrader”; | rätt pågår sedan en tid tillbaka up- pe vid Ätrafors kraftverksan-" ' läggning, Det 130 meter långa ” dämmfästet - över : Ätran har | med åren blivit en smula an=' frätt . och : man har upptäckt läckage här och där, Uppströms förses nu dammfästet med en cementplatta, varigenom ytter- ligare anfrätning - förhindras. Reparationsarbetena är 'mycket . tidsödande och: de beräknas ' vara klara först fram på ny- + Året, ' För att kunna anbringa ” gjutformarna på fästet har man "måst anlita dykare, och -fyra - sådana är i arbet på Ätrans - botten, : > De läckor som” uppstått på dammfästet är inte 'så farliga nu, en ingenjör "Andréasson, som är 1 ” kontrollant Lu framgår, liga: Nå ågra För alt återgå till I skolan |. vid Härjån; så var denna skolas lä- rare helt eniga om, att man" med lämpliga och: förnuftiga medel må- ste: göra detta-klart för. eleverna, Sålunda anordnar skolans chef då ” ler på med. I stället för ord - | sänd ” mig endast varje vecka några siffror, .så vet jag i alla I fall hur det går för er..." ' Senare anlände följande med= delande till firman: : ”Tyå procent av männen har I gift sig med 33,5 procent av flic- ; korna,” AN J Solveig vidare i Dunlop-pokalen TRELLEBORG. OM. och då samkväm, till vilka kallas > byggnadsarbetet.- Det vatten som går till spillö har ingen bety- delse;: Men faran är att läckorna kan bli' större, och det är ju alltid bäst att förebygga sådana : saker, : Det - sär fråga om, rena .repara- ersoner, som dels hållet ele- verna = med > sång och musik' och historier, men också med korta fö- redrag just om arbetets värde. Man sätter med andra. ord skogsarbetet på dess rätta plats i samfundet. Det har under senare år visat sig vara så värdefullt för vår ekonomiska balans, att man numera kommit att I tidigare. M -. : . , 'Skogsarbetarens "levnadsvillkor har alltid varit osäkra, Arbetet har varit tungt och ofta undetbetalt. om Duni aorävlingen om 3 av Trelleborgs tehnisklubb, inleddes på torsdagen. Den är öpnen endast för damer oc Spelas 'med handicap enligt ternis- förbundets lista, Bland resultaten märkes; Lilian Tallroth; Ystad—-Ossie Nilsson,” Falkenberg, 6—3, 6—L Solveig ” Gustafsson, Falkenberg— är det li också tungt, men underlättas av olika tekniska hjälpmedel, betalningen är fullgod, . bostadsförhållandena täm- ligen utmärkta och kosthållet gott. Men ännu återstår att, göra detta arbete tryggare och säkrare eko- tanke på detta; som de dömineran= omhulda det på ett annat sätt än | pA i nomiskt och socialt, och det är med rb : säger ingenjör An- dréasson. Det enda som är ovan- ligt är att vi använder oss av dy- kare för schaktning och fastsät "har de omj Tora Röbner, Borås, 6—2, 6—5, fund v form, Sedan formarna an= gjuter, vi " plattor datnmfästet uppströms, "Av de er- fårenheter vi har av arbetet hittills att läckorna täppts:' Man . kanske . också kan säga, ; att sådana: här ' arbeten. är rätt" ovan- för dessa ”breddgrader”, ;.1 Norrland däremot: förekommer de | rätt ofta,” säger ingenjör Andréas- son :till slut, : .Reparationsarbetena 'byggnadsfirman 'Contactor i' Stock- holm, som till sitt förfogande har ett tjugotal man. Man satte i gång i maj månad, och någon gång fram på det nya året hoppas man vara färdig, Det är klart att det. är en rätt kostsam reparation, men hur myöket'den kommer att gå. löst på är 'svårt att säga, då arbetet res på löpande räkning. arrangemang med xegle- ring av vattnet i dammen har man inte behövt tillgripa. Vattenståndet har hela tiden hållits fiormalt, Att det: sedan, till. följd av den ringa nederbörden i höst, "varit ovanligt vi utföres t arbeta på "Ätvans Kotten å en av flottarna i' Ätran sitter... trygge gästriken "Sune? ”Tul neman från . Hamrå i ge och" ar fästet i i mitten är just nu ett enda myller av bågonndsatälingar. Ingenjör. Andréacz. > ! . parationsarbetene — xc ve Själartänsningen sker” "med ute mordéntlig snabbhet, stickflammor uppstår . ofta "och. explosioner' kan äga rum så” att tak n splittras och er RA själ heteåtgärde vissa förhållningsregler .rekommen- deras. Sålunda, bör, tillges att; höet Ilti an fuktighetshalt inte överslig: gen sig mellan «Det blir: kallt: ngden” att arbeta på Ätrans' botten, säger han, jobbet inte märkvärdigt på något sät Jag" har varit med i "dykaryrket i 14 år. och.senäst var jag med att bygga fångdammen vid Nissaströms krafiverk i Nissan; i; Om. jag känner mej ängslig näsa sådant är barå premiärsju! på jäg kommit över” lefonförbihdelse ” hjälpare på flotten, så skulle got inträffa; när jag vistas'rere på botten, är. det bara att'signa- lara." Men det är, som: sagt, kallt, till stuhd, ' och "det känns skönt att koörhima upp "på terra: firma. igen. ven om terra firma i detta fall en: "provisorisk : "flotte; som” guppår av VR (dammfästet, Hr Tuneman förfogar" över en för att luften 'skall ta slut? Nejöå, | : ch särskilt när : man " hållit på. en I: hit och' dit någon: meter framför | ske bersäglieri har. för tyske soldaten!” Tu Cer, Och är I undäntagsfåll kan, : klart för 'sig att det är fara på |: de: lukt; "Mätningar hår, visat. att | ' 19 grader,, Går. temperaturen | upp i antändning "kan inté: anges; men' gande |, 25" proc. "samt: att höet f cdelas så sv det lagrade höet ' förhållanden slapps får under inga nal! I 10-å -årig a HI cka . Årets danska: : i | konstsonsetion Ledningen + för uts : mottog för en til socan från en okänd målarinar co tavlor för” bedömning, Tre av” dan. Kätogs genast och man -Anderrättade målarinnan ' " hette fru Jette Koch och öar > gift med en målare, Tavloria : fick på : vernissagen strålande ' des till på köpet av Carlsbergs=" fonden: Nu':har det visat sig att tavlorna målats av familjens " 10-åriga dotter Jette; Tidnings. kritikerna, som ' var ovetande: ; om att det rörde sig om en så ” ung.. debutant, uttalade" sig & + entusiastiska ordalag om måla= rinnans utsökta förgsinne, ate ' ” man här tydligen hade: att; ”> ra med en verkligt lovande ko- > lorist och att hennes tavlor vär Å Värmeslag KANN gjossförsäljarna .hade alla tiderg sämsta säsong, åpassliga glass fabrikörer vill” nu tänja på glass- säsongen". så att den 'skell. kunna omfatta hela året, För detta ända« '”varin ;. glass”. i pariskaféernå, Det blir. "Också glass i pastej. och varm - ligt ké. har 'sommarglassen' vanligen en' temperatur + på "mellan: 15 'gck 25 0 Tiinusgrader, "vilket. självklart är alltför "många minusgrader för att kunna / avnjutas 'under hösten och vintern; ' Därför : skall . den nya : glassen xtillverkas » med "endast 3 ; Den, hölda: räkan: — Det där, nog för få karlar” till : ide” tvenne "platser på "1920-talet genom” röda korskretsars ” åtgöranden - ”kom att få badhus, Det-var vid denna” tidpunkt en angelägen--- het som :'röda korsets” översty=. ' relse ' tagit till sin. uppgift. I "fråga om vårt län. var det en->. dast 'nysshämnda , platser som : 'på elt så tidigt stadium ;reali- serade denna: form för kygie= ordentlig ' utrustning. . Dyk fappa- raten består av en engelsk djup- vattensapparat av försvarliga di- mensioner, Skorna väger :16 kg stycket, hjälmen. 10 kg, bröstplåten lika ' mycket, och tyngderna; som man hänger. på "vid nedstigningar- na,' har. den 'aktningsvärda- vikten av 60 kg. Det finns sannerligen in- gen anledning: förmoda, att hr Tu-l; neman, skall flyta upp i första ta- get. , Vid bygget” i Ätrafors ä är fyra dykare i vanliga fall i arbete. De bultar fast gjutformarna på "damm- fästets uppströmssida, och” gjötnin- gen 'sker sedan i rö nisk verk på den, : - På båda orterna har. man följ- aktligen "sådan: en del år tillbaka haft att brottas med likartade problém ifråga om "att få. "debet och kredit att gå ihop. "Med det ökade antalet kadmöjligheter, som under'årens lopp kommit till stånd i-ett stort antal. her, har svårig- heterna för resp. kretsar ökats. Av denna anledning har. även röda korsets överstyrelse " avfört ibad- husidén från sitt program och även lämnat berörda ; kretsar . tillstånd att nedlägga verksamheten för att helt kunna ägna sig åt andra upp- gifter. Med hedläggningen följer även tillstånd att avyttra fastighe- terna, Det är 'detta som Vessigebro lyckats göra, till ett, som det före-. faller, mycket förmånligt 'pris. Badhuset i ' Harplinge har nu existerat i 25 år. Det byggdes" 1925 och blev färdigt att tagas i pruk i december månad samma år. Ti- + ra. MV "sig rin ringa Hlöv "det slut med Bas x | dandet på detta ställe, Intresset för det nya. badhuset några ' bekymmer ; för ekonomien behövde iman icke hysa. Ett kar: bad. kostade 1. kr: samt bastubad 50 "öre. Dessa "priser dock att man, själv höll sig med badlinne: gick "löst på 8.000 :kr därav. för : byggnaden, som ett 10-tal år se- nare -blev. föremål för tillbyggnad, ' 2.000 kronor. ". a Från Början var det meningen att badhuset 'skille drivas av en fristående förening med röda kors=+ styrelsén för -röda korset inrådan." någon-' tid efter starten 'slopad, samtidigt söm" överstyrelsen läm sig i samband med badhusets upp-= : förande, Som brukligt är. höll,.icke : den". ursprungliga — kostnadsberäk= ningen, trots att kretsen lyckades" utverka fri tomt för huset, som är beläget på en s.k,' allmänning och i samhällets. omedelbara" närhet, . : Då: den under” årens "lopp 'allt=- mera ' minskade "badfrekvensen i förening med 'starkt ökade: bräns=" lepriter ingav bekymmer för före- tägets framtid ingick även "Harp- linge röda kerskrets till kommtr- nalfullmäkti. med bjud. de om badt till kom- igare var har till Halmstad när. de hade be- 4ov av bad. Ett av platsens mejeri- förening inom sitt företag inrett badrum blev aldrig populärt ' så- som varande allt för primitivt. Därtill kommer att man var hän- visad att sköta sig själv, en vtväg som- kunde vara : förbunden: med vissa risker för den som var min- munen. Någon - ersättning fordra- des icke. Enda villkoret var att. kommunen skulle åtaga sig sköt- seln av. badhuset. Erbjudandet av- slogs av, som det hette, principiel= la skäl- Samtidigt förklarade man . ningen ge badhuset sitt ekonomi- ska stöd, en -välvilja som: badhuset kommit. i åtnjutande av under ett åre insatt i apparaturen, Då in- tressat hos ”nunike " flertal år. =>. 4 Xritik, och en av dem förvärvas = : "de som tilldr og sig slör: sta uppe nn i 'Soinmaren var kall i Påris och. mål skall snarast möjligt se veras ..'. . 'deg och därmed-får den. långa pa= > tisiska matsedeln hya jillskott. En- 1 - så förutsatte +: kretsen: som huvudintressent, Den=+'. na form för driften blev på över ': nade kretsen. ett kontant bidrag på |” några: tusen kronor, motsvarande": -. den 'skuld .kr&sen nödgats. ikläda" " ningen > som man trodde 7 i no da = at ter 5 ön blev redan från starten stort och > ,Badhusets' : uppförande, . Nr £ a st sig vara villigt, att även i fortsätt=. "- de skogsbolagen börjat fundera på | AE rn | I Nat RE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.