rr ser At ln i rk NA Vr Ds "Försvarsörgans". "> déssutom totalt, underkänts av sak-] "da bladen — men tidskriften, hål- : verkare ur. I ' lighet, Civilförsvaret i all ära: - men det här sättet att skaffa pen "1. randerav det s k. centralkom- ' eyvreyyyvysyveYv vs . vygeT vY er» anna? nsfiske' blev” "mycket. lönande” | ee få "vart penga när man lämnar stöda vereras i veckan av Försvars- andet, . skriver Sveriges köp- isttörer. för de "bägge organen. irsvaret och. Effektivt. För=' har flitigt uppvaktat bl. :a. de- " 42'isterna med plymagerat tal om åt. försvaret.” Detta ' har mån- gonsädes fallit i god. jordmån - tacka för att man skall hjälpa f svaret — och skörden av anno 3- kuitor har varit ymnigt...” : + Och vad har det nu blivit av ala dessa perigar? Inte ett rött öre till försvaret i varje fall'— allt tycke ha gått till ackvisitörsprovisioner, tryckeriräkningar och det diffusa . något, som innefattas under den he- ändiga rubruken .: Som' upplysbingsorgan har. bladen" ration. . kunskapen. Vore det inte något att fundera på för de många köpmän - som ”stött”. försvaret med .en liten annons, — liksom för de förmo . gen” ännu ' flera som känner vacklande när -ackvisitörshorden kommer? . > ue a Militärtidningarnas - tagare 'var ett veritabelt plågoris aförbunds tidning, som ör . D: ”med urt de .ifra ade, industrierna har under åratal, och mietode tycks "sitta i, Vi skall inte påstå att t. ex. Tidskrift för. Sveriges civilförsvar är av samma ull som de nyss nämn- . ler:sig ändock 'inte för-god att allt- ». jämt - fiska " annonsrutor:, enligt ökänd modell, 1. ett av.de,senaste numren räknar man, till bortåt 200 . stycken, huvudsakligen från meka- skapat problem av, en ”storleksordi ning som” ställer ” råra ”nog oupp” fyllbåra | krav på ”nutidsmänniskan. En del optimister- anser, att vi smås ningom kommer att anpassa oss efz ter de nya förhållandena. Till dem hör ; tydligen, inte. lie., Kurt avist som i serien, vi "och vårt” aär- bete”. delvag: OSS . sociologens. och örn= tistilkern: niska verkstäder och, installatörer men även från detaljister och hant=- alla slags branscher: agare, . möbelt .Jare, livsmedelshandlare, .: målare, blomsterhandlare'o, s, v. i all oänd= ffärer. gar. är. inte vederhäftigt, Sy! ikter "på stor- staden som, arbetsmiljö. Undersök= ningar, både. här hemma och i USA. har: sociala «; upplösningen ” städernas 'storlek:-Det konfliktbeto- nade livet skapar en allmän besvi- kelse. och aggressivitet som tär sig |de” sade talaren, ;: att den stiger! med visat, mest ;-besynnerlige neurotiska vn Floden ' Donau. "har ”tagit i slut,” och all sjöfart 'här:-prak+, tiskt taget ” måst ' nedläggas, "> meddelar telegram från Wien. -:En korrekt jämförelse. mellan Donau och våra. svenska älvar H - och floder, ' farbara endast i : ". deras nedre lopp, kan av "olika "skäl inte gi i -, ket: är säke i svensk flodfart (den är ganska . "ringa till sin omfattning) som; nau, 5 Bom” i någon mån. utnyttjas i | jön h ”fartens tjänst, fungerar mera som ” ett : "mellanting. mellan: flod . och havsvik, De 'har till skillnad från]? ovannämnda flod en mera divekt v kontakt: med havet, Deras heroen- de av. havsvattenståndet gör dem Så gott som immuna. mot ens en "mycket. ihållande torka, Man skull le kunn förmoda att läget "vore jennorkinda för” Sex, Göta, Kanal, öar, ex- Mälaren och Hjälmaren, dom syn till infarten ull: vissa É har torkan kunnat a ål "Eraftigt sänkt vattenstånd, Ett "huvudsyftena, med "Mälarens reglering, '' som” ; genomfördes för ganska ! få "år Sedan, var just att skapa. ett: skydd "mot vattenstån- dets sänkning till följd av torka. På detta område kan sålunda vissa Göteborgs. n nya = - sjukhusprojekt” > io kostar 50 milj: GÖTEBORG (TT). as Stadsfullmäktige , i Göteborg | "får inom kort: ta ställning ull | et största l som lser göras mellan'det aktu- ella läget för de av Donau genom>- flutna områdena och lägen, som hos öss. kan” uppkomma då” det gäller trafiken: på, vissa av "våra insjöar. Såtillvida år vi gynnsamt ställda att vi genom: olika åtgärder kan behärska ' en ' krånglig 'situation. Totalstopp för sjöfarten på våra insjöar och i de floder, där sjöfart äger rum, behöver vi, numera inte befara såsom följd av svåra torr- framställts till denna försam- "ling, nämligen en begäran från : «> sjukhusdirektionen om uppför ” plexet vid Sahlgrenska sjukhus . Vad den väldiga trafiken på . Donau . beträffar , måste "alla, som är beroende: därav, vänta till dess det behagar naturen att åter- ställa den normala ordningen; Och den väntan kan bli både set, för. vilket d ilj för=' "slag nu är uppgjorda och som beräknas ' kosta sammanlagt. + 49,950,000 kr. : Sjukhusdirektionen begär nu av stadsfullmäktige i anslag 47,910,000 kr. Återstående 2,040,000 kr. utgör statens andel i byggnadskostnadera na, Det nya sjukhuset skall nämli- gen i vissa" avseenden tjäna även den- medicinska högskolan, — "- Förslaget bygger i huvudsak på av arkitekt Gustaf Birch-Lindgren år 1945 framlagda och då Pprisbe= " lönta ritningar. Efter centralkom- "Flexets = tillkomst . kommer - det . egentliga Sahlgrenska sjukhuset — . utom medicinska kliniken H och kvinnokliniken II — att få tillsam« mans l,714 vårdplatser. Man räk. | "nar med att det nya komplexet, som delvis skal! uppföras i 16 våningar = skall het åren 1952-55, 1" Skottland. tror man. att de . bring olycka om tretton personer tär rv sina pippor på såmma tänd- sticka, 4 välvningen «vi. : upplevt ill” sen; familjeupplösningen, ungdoms- "| deri "gamla motsatsen mellan ”auk-' | Bernhard "Tarschys hade bort: .se I mars "beteende." "Slälvmordstrekyen- brottsligheten stiger i en brant kur- va. i Alla nörmer för: samlevnaden undermineras, .och oron. och lusten liksom förlamar. den naturliga livss glädjen och skapardriftén.- Det var en mörk tavla; de, men. framstå ; dokumenterad, att lyssnarna måste böja sig för fakta; Det finns anled- ning att nästa söndag höra på före- dragets- andra: del eftersom: det, är fråga om. ett ämne, som-i högsta grad angår alla som är intresserade av en ny samhällsstruktur med |mindre bebyggelseenheter, :: 5; :.' Även Tidsspegéln tog denna gång upp frågor som står i samband med tätorternas' skol- ip itslig- I eodlsren -. | Lyssnarna har rätt att undanbe sig gramledningen kommer att medge av : dess. pjäsen; Ett axiom på Kungsgatan-8 ställda > personer” nämnden borde se till att lyssnare, ner: varje maänsblick som 'en pil i underlivet :och brister i gråt när. hon är ”ensam med ett ensamt skö- te”, är inte heller så" värst tillta= lande, Matts Rying har i sin pjäs velat skildra den sinnli : Samarbete "mellan. hem och + skola : förutsätter - intresse och" > entusiasm från: båda sidor. De - : föräldrar som .- söker kontakt. - med sina barns lärare, som ge- nom : samtal . kan hjälpa både barnen "och :lärarna- att över. ; vinna ' uppkomna | svårigheter. och som genom intresse för nya . framsteg på skolans omrde blir snjonsbilda i skolfiå —. dessa” föräldrar är kanske ,. ännu «ej i majoritet, men: de har. stor--betydelse. .Det arbéte som Målsmännens riksförbund ” bedriver; - på föräldrafostrans område Syftar till att föra fram å Huset så många sådana för- -: äldrar som' möjligt, konstaterar förbundets ordförande, doc. Ed- gar Mannheimer, Upplysning bedrivs efter två tin- jeri . Riksförbundet är : förmedlare av föreläsare vid de olika föräldra- föreningarna runt, om i landet. I tid- skriften ”Barn” tillhandahålles psy- kologiska, ' pedagogiska och social- medicinska artiklar "i i Jättfattlig form. : Målsmännens riksförbund arbetar för en förbättrad och friare skola, ett :arbete' som bedrivs efter skilda linjer. Markanta inslag är föredrag och diskussi en: stor. del av de och förgängli, styckets. atmosfär är he- verspänt ända till hysteri. dylik. dra tis i radio.”: S Det är knappast. troligt att” ”pro- erad pubertets-onani sitt misstag, i synnerhet inte då en egna "tjänsterhän skrivit (jämför RiR nr 41) är ju; att man inte. behöver ta på allvar. vad. ”re- censenter och: andra ovänligt: in- säger, ; Radio- id S och" di får tillfälle heten. "Meningarna bröt. sig skarpt mot varandra både när läkare och Järåre 'munhöggs och jurister' och socialvårdare' diskuterade. Det var toritär” och ”modern” uppfostran, resp. mellan sluten och öppen fång- vård som gick igen. Större delen av diskussionen «' rörde sig på ett abstrakt-akademiskt-plan > och. var att diskutera 'programmen i en re- gelbunden '. återkommande -radio- spalt, Detta "vore ett bra ' sätt att motverka: den; osunda monopol männens attityd ge - [föga "lämpad: för radio, Faktorer av]; ande: ocheinbördes som] arbetet består dessutom i organisa- toriska " åtgärder ” av mångahanda slag, Föräldraföreningarna . vid ”så- väl folkskolor som läroverk erhål- ler från förbundets:sekretariat ma- terial, råd 'och upplysningar. -,' Hur” går det till vid skapandet av en 'föräldraförening? Det är na- turligtvis olika utom i ett avseen- de: betydelsen :av det personliga initiativet. Det kan :yara .en ener- gisk mamma eller. pappa eller det kan vara en radikalt inriktad skol- man, som börjar. Ibland. blir det motstånd” från : föräldrahåll:. eller från skolan 'men när man snart .in- ser att intet spår av 'kverulans el- ler. makthbegär ligger bakom initia- tivet,. så brukar det tröga. föret i portgången snart avlösas av en all- män samling kring idéerna. Och get tyvärr ej så'sällan' Präglar radio- not offentlig- NYA” SERIEN, c om Sovjet |" CV > som. t; "exv "| hemmets-kris kom. helt.i . skymuni dan, likaså pressens och nöjesindu- strins' medansvar” för samhällsmo- laren gav. en skakande skildring av den historiska bakgrunden till den ryska revolt i och våra dagar? ralens försä! Pr led; ” I till-att ämriet behandlades' ur. ett ” vidare. perspektiv. än enbart det pedagogisk juridiska. IN i VISSA 'stockholmsrecensenter : har berömt Matts ' Ryings I”Möte”. > (med : -underrubriken - ”ett lyriskt kärleksspel”) för dess sug- gestiva . trspråks. skull: Den: sk. ”makten över ordet” är som, bekant en egenskap på gott och ont. Även Hitler 'var'i besittning av den. Men vad han hade att förtälja var min- dre uppbyggligt. Och sättet skall vi inte tala om. Ryings pjäs var i an- mälarens «tycke : ett - monster ' av smaklöshet, en produkt av en upp- hetsad erotisk fantasi som inte kän- de några gränser när det gällde att ge' uttryck åt. sina måttlöst över- spända. syner. : Att denna motbju- dande blåndning, av kättja och äc- kel sändes' under hela 65 minuter. : som sovjetsystem, Motsättningen mellan staten och bondebefolkningen fram- stod som. den "avgörande faktorn. Redan 1917 visade sig bondemassan en : oberäknelig, . irrationell drivkraft," som de , ledända hade Den ryske bonden, som aldrig lärt sig uppfatta ; sarohället : som,:en rättsinstitution, intog snart samma oppositionella, .av bitterhet präglade hållning -- till sovjet som till > den gamla” tsarrégimen. Statens ' tvångskollektivisering. ; av den ryska jorden en av. världs historiens största tragedier: — blev en dyrköpt seger för bolsjevikerna. Att de oerhörda offer'som bragts för att utjämna motsättningen mel- dustrin och, lyfta upp Ryssland till svårt att inordna i sina' kalkyler. j- lan stad och land, rationalisera in=|' Nytt penicillin. släpp: ”") marknaden . STOCKHOLM. [619 "Ett nytt penicillin släpps m kort uti marknaden, uppger Sv. D. :| Det; bär, bet ökningen "O och, ett' motsvarande ' "preparat" har använts i Amerika ett års tid; Det har I min= dre. biverkningar. än det ursprung- liga: beni linet, penicillin G, som [numer ; benämnes bensylpenicillin, ingarna'- av : penicillinbe- handling: är; emellertid 'ej samma Föräldrar: och: sköla:- ; bandet. knyts. fastare; Tpetydelsefullasta resultatet ” äv en ny: föräldraförening torde just lig- ga i.samarbétet som ,sådant.. Här- igenom ,skapas i skolan, och i hem- men - en ;kärsla av frigörelse och samhörighet som är mycket befruk- | tande både för kem och skola, ; . År från år ökar anturst ansutna föräldraförenir. gar. Årsmötena och a än blir. allt talrika- e besökta: F.än att ha bestått av en trängre krets av intresserade «| personer: har organisationen. vuxit ut till ett landsomfattanäe förbund, Bondeglädje över; "”putsade pålagor” Men man är tydligen tveksam :förande spärrkontona för ',. . skogen. . - ”Putsade. pålagor nar pnvit re- sultatet. av . regeringsombildningen, enligt RLF-tidningens. sätt att se. Denna putsning : -har varit modere= rande, skriver tidningen i sitt på Två saker är aktuella, investe- ringsavgiften ”och spärrkontona för skogen, heter det vidare. Man kan ifråga om dessa förslag konstatera att deras utformning rönt ett avse- värt inflytande, av regeringsombild- ningen" 'i. 'modererande " riktning, | menar tidningen. Större hänsyn har tagits till. landsbygdens och: jord- brukets synpunkter än man kunnat räkna med om ' inte: det politiska läget förändrats efter det finans- ministern först framförde, sina pro=- påer i dessa stycken. " Ifråga om spärrkontona för sko- gen. förefaller tidningen dock något Det: heter som följer: ”Det framgår: inté klart av vad som” hittills ” varit synligt rö- randé reglerna för spärrkonton om hänsyn! tagits :till kravet på att dessa tvångsvis” åstadkomna spärr- konton — såsom från RLF:s sida hävdats "— skall- framdeles kunna en publikation på våra tid kar, som heter är det inte fråga för denna blomma bi ga illusiterade tidskriftsfloran 7 det är endast namnet, ér unga månne i någon högre När ni får ev dagliga tidning; läser sportnytt, meddelanden från stora världen, erveyvyv past Fredagen. den 3 2-n0 november 2081: äskrifier dningsdis= ”Världsnytt”. Nu om gratisreklam bland den övri-, > Det. finns bland ana som signatu- ren lånar. ooo oa ss Världsnytt — i intresserar. det grad? vad: då? — Nöjesannonserna, där givetvis: även : 0- kalnyheierna?:— det blir väl i för= : ni sta hand detta, som fångar ert in= st. tresse... Men ibland kommer det ganska ingående och mycket upp- lysan”e artiklar om läget dä i den värld, som kringger vårt uv: Tlånge, fädernesland. Det kän' vara en reycket god "hjälp att förstå / vårt oget land och folk och dess. sträv. nde, -om vi låter uppmäri samheten knytas fast: till sådana . epistlar, Liksom tidningarnas leda=, re är> av betydelse för att skalfa sej. dn uppfattning om tidningens intre.se för vissa frågor, -så kan dessa ”utländska” artiklar eller rät- tare — artiklar med beskrivningar av förhållande i utlandet vara av ett stort värde, när. det gäller 'att få er uppfattning av allmänna lä get i världen, det må nu gälla: po- litik, ekonomi eller kulturella frå gor... Det har börjat och kommer att” örjas flera studiecirklar bland hal- ländsk, ungdom denna höst. En del ämnesval . kanske" ge möjligheter ".. till att syssla med några minuters. ">< extra inslag utöver den egentliga + -> kursen. Passa på och ta då en rap- port av veckans utlandsnytt; som refereras och :— om tid finnes — . även - diskuteras.' Vid varje sam= : manträde utser man en kamrat som vid något möte 'skall rapportera: veckans nyheter. Tror ni inte :att det skulle bli både till omväxling - . och nytta? Försök. och vill ni se> . dan låta denna tidnirfgs redaktion få -ett kort meddelande om: resul= = tatet, om ' det' intresserat eller om « ni funnit någon annan form för studie av nyheterna från den sto=- ra världen, vore» det önskvärt. "Intet. mänskligt är mig frära- mande”, utropade en gång en stor man. Vi kan travestera uttalandet - och säja att inget kan i vår mader= .. na" tid vara främmande för nutids=" >. oc n. Komm ba ' M na automatiskt övergå” så frivilliga, folken närmare varann och : d om andra folks sättatt :' fört känn skattefria investeringsfond för skogsbruket av den typ som 'de se- nare åren upprepade gånger. före- slagits i riksdagen: Den förhopp- hingen må uttalas att detta för den framtida skogsvården mycket bety- delsefulla önskemål skall på ett el- ler arinat sätt tillmötesgås vid den slutliga tformningen av den pro- t vänta: Skulle synpunkter in- bedöma frågor av olikarslag ger oss möjlighet att fördjupa och befästa - en varak.g förståelse mellan ET der och folk, Det är inte råinst en ; sak som angår ungdomen av i dag. Rusta er på allt sätt för att samar- ' beta : fär fredens och mellanfolk- liga samförståndets höga ideal. te komma att tillgodoses i propo= sitionen bör det vara angeläget för de - ledamöter av. riksdagen, som att vid frågans; dling - moti teringsfonderna, iksdassbet Problem. här 'hermrna som i Ameri- ånyo : : återkomma til detta spörs- mål”: tidigare fört fram frågan om inves-' - > i!2 dre, men får barn ändå, : ; Räl -Olle, : i sare:. Zng. - sö : ora Äsch, snacka inte mä mej om folk .å deras kärleksförbållanden nu för tiden. Förr i världen fick, de varann å feck också många" ” barn. Numera får di inte varan= gammal hjär.:kros- en högre: levnadsstandard, "lett :till det önskade: resultatet, framgick inte av legationsrådet Lindhs fängs- lande redogörelse, som- i alla delar bar saklighet och ingshal” av kvällens bästa sändni d må- ste betecknas som en stor omdö- tens prägel Den rättrådighet och meslöshet .. av pr Vem (utom möjligen ett litet deka- dentstorstadsskikt) intresserar si; månntro för en .mansfigur. som dels sla som "lyste igenom före- draget måste ha skorrat illa i öro- nen ' hos: ”Sovjets :: vänner” '; som skyndat sig fö r'e programmet upp- beklagar sig över sina ”au arbetande körtlar”, dels inför den älskade kvinnan förklarar, att hans ”sperma gör sig bra mot bakgrun- den . av...”? Kvinnan, som i.ett slags 'narcissos-rus berömmer sina "spända bröst” m., fl, ägodelar, kän- i mq seas sa . ALLA SKILSMÄSSORYKTEN BERGMAN-. -ROSSELINI torde de- finitivt vara dementerade med denna" bild: Den togs under en . paus i de första upptagningarna på den nya-Ingrid Bergman-fil- men ? "Europa 1 1950” och tyder Ts på att inga misshälligheter före | kör igger. | | inledning till denna ”vecka. i Val- . Junderkastade ' Tifrån frätte: "sönder « den fornnordi- + | vaktå diochefen och uttrycka si- na farhågor för att serien skulle f en sovjetfientlig prägel. Under hela denna vecka skall vi få. återuppliva bekantskapen med våra gamla hedniska gudar: Antag- ligen anser expertisen det vara så dags att vi åter börjar intressera, oss för våra förfäders tro för att bättre kunna bedöma vår' egen otro. Do> cent Helge Ljungberg påminde i isin hall” om,' att Asa-trons gudar, var ödesgudinnornas makt och att ödestron "liksom" in- ska .- na: testamente; 'och i Frankrike av- 'pikanta” "kungliga "hemligheter det vilka påstår att någon knallsen- sation -kan inte väntas, eftersom - blir offentliggjort," eftersum "det kan. befaras, blotta allt för kom-]: Frankrike. kerna spår fel. fn Ångouleme, var Syster till Frank- rikes 'dauphin, kronprins. Ludvig lades var revolutionens : ledning intresserad av att låta tronfölja- | ren, den gången en pojke på tic år, försvinna på något :sätt.' Bär+- "net ;-””kom bort”; under : gåtfulla ginständigheter, sedan en. av: re- Kristus lyckades segra över Asa- tron "emedan. han 'hade kraft. att övervinna ödestrons tröstlösa och förl de. lära. En tankeställare .« utsänd : läkar= kommitté hade :besökt barnet i fängelset och därefter. lämnat: en häpnadsväckande rapport: barnet för våra 'nyhednisk-ortodoxa teolo- ger 'sorn. även de vill underordna det högsta ”goda" under en blind ödesmakt, : Contenn. . — Min godé man! Om porträttet är likt er fru kommer eftervärlden inte att fråga så värst mycket efter; Men det är är likt r | föll trovärdiga för en hel del folk, här icke; vara identisk med den unge. 'dauphin! Pojken dog eller likviderades, men ännu mänga år därefter höll ryktet i sig enligt ' vilket den unge Ludvig XVH inte hade dött utan ay kun- gens vänner hade förts bort och hölls gömd. Gång på gång dök det sedan upp smarta bedragare, som påstod sig vara Ludvig XVII, be-| zömdast bland dem blev, deri tyske urmakaren ..Naundorff, ; Franska regeringen avvisade helt Naun- dorffs uppgifter, vilka dock före RA a däremot erkände. > Nederl nu våga. sig” på att öppna "hennes; kommer « att avslöja. Visserligen] finns : det : redan .ryktesspridare, H myndigheterna nog kommer att se. - till att testarnentets innehåll inte | prornhetterande ' ting' om. dåtidens Men ' kanske skepti-' : Madame Royale, bertiginnat av] XVI, och när drottningen fängs-' fick: nederländskt medborgarskap, »avled.1845 och på hans gravsten Delft . står "att läsa: ”Här” vilar Tudvig XVII av Frankrike”, - . Över detta mi Iker väntas nu masa Rai =. tJUS. : Herti innan överlevde . oklad de . blodiga åren och vid hennes” död i oktober 1851 efter : lämnade hon ett testamente som förvarades i Vatikanen. "Hon ut= -tryckte den gången sin önskan att testamentet: inte borde öppnas förrän hundra - -år efter hennes "död. Kommer. testamentet att lösa ”den- gåta som” alltjämt. vidlåder historien om Ludvig XVII? Främst undrar man emellertid i Frankrike, om det vanliga. folket överhuvud taget. kommer : att få ;ta del av testamentets innehåll el. ler om sensationen skall bli Hems. "ligstämplad — fjärde republikens ojalister till I glädje, — - ARP a Underlåtenhobssynder ä, äro de om vi: vi glömt bort att "begå... ; - — ' Min inställning till den så kala” Jade tredje ' ståndpunkten” kan. sammanfattas så här, Det fins” en enda sida, ledd. av en stor-' makt, som hotar. freden nu; det är Ryssland, Det finns en 'enda Teäll garanti för oss här: det är vänskapen med 'ett Starkt US. Europas. trygghet ligger i USA: styrka.' När Churchill säger :det, applåderar . jag. Men gäller inte den omen Ppläden a | ren utan den store, ofta klarsynte europén, Jag antar att alla Sve- riges ledande: politiker måste dela den åsikten, Även om" det inte ” 'oppurtunt att säga ut den; : Ne a " Eyvind Johnson. | Naundorff som” identisk med den franske stronföljaren. Urmakaren ' « inte hade tid att söka just då, reste: "nere i jorden, varför alla. Ire' åter. är förbryllad av de anklagelser och motankla- gelser som " gjorts i samband : med uppgifter om en skatt, som ' - "naziledaren ' Alfred Rosenberg "påstås ha 1 t gräva ner i en 7 ot bergstrakt. i Oberrösterreich, ' CER man, vid namn Franz. Sché 'besta från Wien bad för en tid 5e- dän polisen om hjälp att Jeta reda" på skatten. En” vän till honom, ins" . ”genjör Hanéschka, f. d. SS-man, skall enligt Schebesta” ha" varit : med om att på Rosenbergs order gräva ner lådor med 12 tackor rent guld, tillsammans . vägande 246 kg, | "två . metallkoffertar . polska, ryska ve och Heckoslovakiska mynt, två mes, : tallkoffertar juveler, "bland dem” en, oe "diamantprydd - furstekrona och en et tennlåda med engelska, : pundsedlar, "förmodligen falska, . N ? : Schebesta berättade att Hånésck-. ka, den ende överlevande av dem i ' som grävde ner skatten, och en genjör, :onstruerade en sökar. rat och begav sig för att eta hh genjören; förklarade, dock: att, dan "Co ot N till Salzburg, . Senare skall an, enligt Schebesta, ha, funnii skatten ochi sin bil fört .den till > en villa i Langen am Årlberg” och : z ivt ner den i parken där. .... j-olisen lyckades '" också: utröna att en tung bil kört från Lofer till) Lpnger am Arlberg den natt. ska ten påstads ha flyttats. - pg ingenjören har för polisen med-: ” givit att han följd med ”Schebestal och : Haneschka för att leta efter] skatten. "På vägen till Salzburg, hade deras bil blivit beskjuten fri e sid i handen för att besvara. sel. VX 'den, men bilen försvann, ' - - "De letade efter skatten; men' fann | bära en rulle koppartråd en. meter ; vände fill”. Wien.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.