Ingvar Wanlén ären produktiv författare, ' 'Hans debutbok : 1948 ”Ögon av mina ögon” bley nära nog en sensation inom den titte- ”Morfar”, också den en stark och "en sagobok, Nu kommer han med en” "novellsamling, ”Berättelser från” skogen”, hans fjärde bok, Härtill kommer "att han sedan gin ”författardebut . skrivit” en mängd noveller och ” kulturartiklar i skilda tidningar |: . Och tidskrifter, Som ' sagt, en om- fångsrik produktion på den kor- ta tid; som förflutit sedan debu. ten: med ”Ögon' av mina ögon”. Självklart är. att. den .måste ha varit ojämn och detta redan av » det skälet utt ingen diktare all- tid kan 'skriva'lika bra. Allra minst är detta förhållandet, . om han. strör artiklar och romaner kring. sig, Tyvärr är. det inta . sällsynt, ätt författarna för sin "ekonomiska existens måste splitt- - Ya sig. med oväsentliga. arbeten. ” Man . får: nog -säga,' att Ingvar Wahlén ' hör till: dessa : diktare, - SOM måste skriva och skriva; Det han utgett i. bokform hör emel- lertid. inte till. hans tillfällighets- - dikt," och det är ocksä av kvali. teten Med. ”Ögon av mina ögon" och > ”Morfar”.. har' Ingvår .Wahlén vi: sat lejonklon, om man så får sä- ” ga. ”gen” befäster han sitt anseende som en" habil författare, - Någon "ny mark bryter han” inte: med dessa" skildringar, - Miljöer, pro- blemställningar ' och” frarmställ ningssätt "känner man nämligen igen från hans tidigare . böcker. Detta" koristaterande må emeller tid icke betraktas som ett kri- tiskt : påpekande. : Ingen "diktare ' kan springa ifrån sig själv, Näs- -' tan "alltid är diktaren ett pro- . blembarn; "och sitt problem får kan bkitta” för. Redan debutboken ”ögon. av mina, ögon” var särpräglad, och Ingvar Wah- läns författarprofil är fortfaran- de lika särpräglad. I ”Berättelser från skogen” är det inte svårt att känna igen dei geografiska miljön, Det är södra Halland, och den' stad, som då och då nämnes, är Laholm, Sta- dens namn har dock icke skrivits ut i boken medan däremot by. och andra ortsnamn återgetts di. - rekt, . oo - Man kan säga, att” Ingvar Wahlén:. - hänsynslöst = skildrar verkligheten. Man kan också sä- ga, sanningskärlek, .' Bådadera ' ut- trycken är lika riktiga, och vill man komma sanningen närmast > bör man nog använda dem båda. Härmed är dock icke sagt, att han direkt återgett verkliga hän- delser och direkt skldrat verkliga + människor. Den, som har ortskän- nedom, har kanske vid läsning +” a oe ICA «affärer f alla od rära världen i vårt land, Därefter ' har "han" gett" ut bonderömanen - egenartad skildring, samt "vidare ' vilken alltså är Med ”Berättelser-'från 'sko- | ottas med livet igenoni; : att , han skildrar den med | "Inen - men "| handling kan kritiseras. -| Vidare FANER — er LATOLMS TIDNING - "Berättelser från skogen INGVAR WAHLEN | Ä av” hans tidigare böcker frågat sig, om författaren möjligen i det och det fallet låtit ortsbor stå modell. Men om samme" per- son. läser ”Berättelsen från sko- gen” bryr han sig nog inte om att. söka "efter modeller. till bo- kens olika gestalter. Man känner nog på sig, att de är diktade, Ett undantag från detta påstående finns dock, Huvudpersonen i bo- kens. sista : berättelser tycker man sig känna igen. «+ « Men om vi säger, att bokens rika galleri av människor icke har sin "I direkta motsvarighet i verklig. heten, betyder detta dock icke, att de är verklighetsfrämmande, Tvärtom "är: det levande, äkta människor som vi här möter, Det är mest folk som lever på livets skuggsida, fattiga existenser för vilka ' icke vare sig lätt eller utan sina stora och tunga problem, Kärlek av'det slag, som" gör människan livet är: enkelt men dock | lycklig, finner man inte I dessa berättelser men ' väl en animal erotik, ". som blossar. upp under brännvinsruset, - Ingvar Wahlén lägger icke Hår gon moralisk måttstock på dessa fattiga och vad känsloliv beträf. far stundom defekta människor, De..är varken onda eller goda, endast sådana som ett hårt och fattigt liv format dem, ' Han ba. | ra skildrar fåttigfolket och deras hårda liv. Sedan står det ju. var och -en fritt att allt. efter egen inställning : betrakta ” framställ. . ningen som en Géfaitistisk resig- nation inför ett oblidkeligt . öde eller som en anklagelse mot sam- hället - eller mot. livet självt — eller .' både som resignation och anklagelse, ”. Naturligtvis skulle man kunna ” komma med en och annan detalj- . anmärkning. T, ex. att fört, iin- ledningsnovellen. onödigt och o- rättvist riktat en känga åt SLU, som han beskyller: för bristande »litteraturintresse, Vi säger ' onö- : digt därför att angreppet kan sä Bas ligga utanför berättelsens ram och orättvist därför att fört. säkert + skulle” bli lika missnöjd med ”ltteraturintresset i jämför- bara Uungdomsorganisationer, om han nu blev i tillfälle att på nära håll i studera: det. Vidare skulle man 't.'ex.' kunna påpeka att förf. låter en ogift kvinna, som sammanbor med: en hemmanis- ägare, ärva gården när hemmans ägaren " dör. Det får hon in: te göra enligt svensk lag, Men detta : må:: vara petitesser," och ”Berättelser .. från ”. skogen” . bör som helhet betraktas för vad. ce är -— ett diktverk, som medryc- kande, ibland gripande och helt utan :bedräglig "förgyllning skild rar livet sådant det stundom kan gestalta sig, . . ; Petrus. : "Ingvar Wahlén: "BERATTEL: "SER FRÅN SKOGEN. LT:s ' förlag. Hit. 11:50, inb. 15:50. Fyra av sex "går till Öppositionspartierna bundet accepterat ” bilaccisen. Det är en . intressant attityd. ” Först basunerar folkparti-- och ' högerpress ut : under en må-' genting betyder i regeringen. Skall. man : döma 'av kritiken” tier tvärtom trott att: bondeför- fråga om dels "att bondeförbundet skulle populär men nödvändig åtgärd för. att dämpa överkonjunktu- ren och bekämpa inflationen. ” Bondeförbundet har tvärtom | gått in i regeringen dels för att partiet inte ville dra sig undan ansvaret för en politik sorh är nödvändig om det ekonomiska skeendet inte skall leda till full- ständigt . kaos, dels därför att partiet vill söka lösa landsbyg- dens = eftersläpningsproblem, i- fråga ” om. vägar, skolor, ålder- doms och kronikervård, vatten- och avlopp ets, sade SLU:s vi- se. förbundsordförande lands- tingsman Johannes'A'n ton'sson, Frillesås i ett tal vid :. Tönnersjö .BF-avdelnings höstmöte i lördags. Bilaccisen är sakligt 'motive- rad vid sidan om de övriga åt- gärderna om man menar allvär med talet att bekämpa inflatio” sättet för dess :be- Skall de medborgare som köper last- bilar, och bussar eller bygger företagsbyggnader och : ladu- gårdar betala ' en' tioprocentig skatt till staten, varför skall då den: lilla grupp slippa' undan som har råd och vill köpa nya personvagnar? Bilaccisen 'är en tillfällig. ”punktskatt som träf- far en begränsad del av fordons- beståndet. Man måste jämföra -I dess nackdelar rhed de fördelar det innebär för 300,000 bilägare att slippa den dubbla fordons- skatten. ” Siffror har sitt intresse ibland. Det sägs att av sex importerade bilar hamnar fyra-i städerna, att' exportpriset på ett ton massa är 1600 kr, medan den kostar fabrikanterna en- dast 350 kronor per ton; Vilket inbördes” sammanhang har des- | riktar . stark: kritik mot att bondeför- - nads tid att bondeförbundet in- ' mot bilaccisen tycks dessa par” : bundet dels skulle på kort tid ' åstadkomma en tvärvändning i- ' regeringspolitiken,” vara en garanti mot varje im”: nya: bilar - våra: städer portvinstörnas: Exportpriset” på å ett ton massa är 1) 600 kr men råvaran kostar fabri kanten endast 250 kr. >J OHANNES ANTONSSON.” sa siffror? Jo, devisar att skogs- arbetaren, ' skogsägaren, köra- ren, transportören m, fl. får en mycket ringa del av skogsvin- sterna jämfört. med : skogsindu- strin, trots-att de förstnämnda både levererar råvaran och står för det tunga arbetet som måste till innan råvaran når fabriken, Vidare bör man minnas att vår bilimport är möjlig just tack vare vår massaexport,: Men är det skogsägaren, . skogsarbeta- ren och köraren som köper bi- larna? Nej. Nej, fyra av sex bi- lar går till städerna. Där har vi inga skogshuggare och dito kö- rare, Kontentan blir att skogs- ägaren "och 'skogsarbetaren 'ge- nom tungt kroppsarbete sliter i- hop de . väldiga vinsterna åt skogsindustrin. . Samtidigt . är inkomstfördelningen här i lan- det sådan att'dessa kroppsarbe: tande kategorier inte. själva ha råd att köpa bilar som kunna importeras hit endast tack va- re råvaran och arbetet i skogen. Nu som alltid: det tunga slitet tillfaller en grupp — fördelarna skördar en annan! Det är något för herr Ohlin att tänka på när han i remissdebatten påstår att skogsägarna skördar stora vin” ster. och - vidare anser att bon” deförbundets = ställningstagande till' bilaccisen är oförståelig därr för att landsbygden bäst behö- ver bilarna. Det sistnämnda kon staterandet är tacknämligt. . Än- nu tacknämligare vore folkpar- tiets stöd åt en politik som gjor- de det möjligt att realisera det” samma. .- Den högerinfluerade tidskrif | SMEDJEAN ÄR ALL ; Höstens starka torka har. or- sakat många svårigheter för industri och lantbruk. Det finns inget vatten i vattendra- gen . till I att driva industrier och brunnarna sinar. Det hela har blivit en bjärt. kontrast till vårens starka flöde då al- drig förr skådade vattenmäng- der fanns att.se i Lagan och alla andra" vattendrag." — Vi. har haft det synnerli gen "besvärligt. här . nere 'på Rännenässlätten . mellan. Vall- bergay Skottorp och havet, om- talar ' en"lantbrukare där för våna vid att ha torrt här och för några år sedan, tär situa- tionen var liknande, så' lät jag och ett par till borra efter vat- ten. : Det: slog ' synnerligen väl ut, för min egen del' fick jag vatten av prima kvalitet redan på 20 meters djup, men några av mina grannar fick gå ner ända till, 45 meter. ': Men som sagt,' vätten' fick vi"och i till- räckliga mängder. Det är vis- serligen något hårdare än yt- vattnet i brunnarna men det spelar ju' mindre roll. met — En dél av mina grannar, som inte har borrat, har-haft det ' besvärligt ända : sedan i somras och måst hämta vatten hos mig. Det har ju gått, men 4 ten Obs. säger i sitt föregående nummer: att" tiden nu är inne ”att "säga. några sanningar om bondeförbundet”, > Därpå : följer en ledare vars enda: ursäkt är att den står på ledarspalt i tid-- skriften Obs! Det är en enkel gärd av rätvisa mot begreppet sanning. att inte sätter likhets- tecken "mellan henne. och Obs. ledarartik!ar! "Men" låt” oss "kvittera! årligher ten och se litet närmare på hö- gerns Program. Herr ' Hjalmarsson : tycks ba kastat . "den ”kärva linjen” på och åker nu”omkring som. re- sande i fagra löften. I ett tal i Malmö helt nyligen: förklarade sig herr: Hjalmarsson vilja ge lordbruket. .' högre ' inkomster men var ' motståndare till'kon- "| sumentsubventioner, I ett tal: i Göteborg ”" någon dag därefter förordade herr Hjalmarsson fri räntebildning "men var motstån- -| dare: till ytterligare hyressub- ventioner, som”; skulle dämpa : | räntehöjningen : «+ följdverkan. Hur 'verkar nu ett' sådant pro- gram, Höjda" priser utan sub- ventioner betyder höjda lev- nadskostnader för konsumenter- "Höjd ränta betyder högre "| hyror och ' större ,utgifter för ungdomen och . de kategorier som vill nystarta företag. Ingen politiskt — tänkande' medborgare kan tro att man samtidigt kan fördyra levnådskostnaderna, hö- ja hyrorna, höja räntekostnader- na för jordbrukare och småföre- tagare, höja tjänstemannalöner- na som Hjalmarssons partikam- rat. herr Kyling vill, och samti- digt kräva radikalt sänkta skat- ter, och förklara sig vilja stabi- lisera penningvärdet och hejda inflationen, ' Detta krävde herr Hjalmarsson i sitt Göteborgs- o. Malmörtal, Ett sådant program måste betalas av de stora kon- simentgrupperna, av” de nybil- dade : familjerna : som tar. ny- byggda bostäder i besittning, och av jordbrukarungdom och små- folk "som vill - etablera sig som egnäå : företagare. : Tror högern att landets småfolk stilla tigan- de - påtager ' sig : starkt ökade bördor. för åstadkommande av den nödvändiga ekonomiska ba- lansen, då samtidigt" exportin- dustrin.”-kan räkna in högre vinster än tidigare under detta århundrade. . I ivern att inte alldeles" kom- ma bort i den nya politiska situ- ationen tycks herr Hjalmarsson åsidosätta alla realpolitiska hän- syn och ge rundhänta löften åt alla grupper. Ingen ledande po- litiker -har "hittills presenterat löften " som > samordnade i: ett program och omsatta i verklig- heten så radikalt skulle omöj- liggöra det: stabiliserade pen- ningvärde som högern ivrigast av alla sagt sig vara förespråkar re för. N td td orden knn Pa Torkan framtvingar djup- -- S :; borrning. efter: vatten på: södra Hallands slättbygd. DELES UTTORKAD, Senaste nytt: IN Häftiga rasar i strider Korea är naturligtvis mycket besvär. | ligt. Men nu har vi en brunns- borrare som åker omkring på | : gårdarna här nere och borrar och det har gått bra så att nu skall väl alla 'vattenbekymmer lösas ' på det- sättet, Men jag kan tala om att Smedjeån är så gott. som alldeles uttorkad TOKIO i dag, (T7 från ”Reu: ter). Striderna på västfronten i Korea rasade med nästan oför- minskad häftighet ännu på tis- dagsmorgonen - då - FN- -trupper- na under.långsam framryck- fisket, undergång ' till: » mötes, sluta vår .Sagesman. och det, är givetvis inte bra för > Och den lazöring, som eventuellt finns där går väl sin ning sökte ta tillbaka de: höjd- ställningar, som kommunister: na "erövrade i förrgår, Höjder: na är belägna inom den forna kinesiska "vinterförsvarslinjen, Under sin offensiv i början av r förra ' månaden drev FN-styr:. korna undan försvararna, men kineserna . återtog sina ställs ningar i söndags. I Panmunjon träffades stil leståndsdelegaterna på nytt på tisdagsmorgonen. På allierat håll var man för mötet pessi- mistisk beträffande utsikterna att få kommunisterna 'att god- känna det senaste förslag som: framlagts i fråga om demarka-: Laholms Tidning. Men vi är iu |: + skapligt med vattnet och köra tionslinjen, 4 Sj mågasinen har räddat Sydkraft, — För Lagans del är tillrin- ningen mellan 20 och 30 kbm pr Tidnings förfrågan: mycket - lite men kanske inte |: något bottenrekord, . Det' går dock inte att jämföra med ti- digare år då vi numera har en del reglerade sjöar i Småland, vilket man tidigare inte hade, Och vi vill: ha sagt det, att om vi inte hade haft sjöreglering- | en, så hade vi nu stått inför en mycket allvarlig situation: Och fortsätter i den torra väderle-] ken. ännu några veckor, så att vattnet. i Smålandssjöarna tar slut; "så blir dét mycket. be- svärligt. Som det. nu är kan vi i" alla" fall hushålla ganska under dagtid medan man under natten får lita till. ångkraften från "Malmö: och Norrlands- kraften från Hjälta — där man som :väl.är. ännu har”vatten. Men det hela är'ju en. bjärt | kontrast" mot vårflödet — då'l: hade "vi iblarid övar! 3001 i kbm pr sekund, Lite av det vattnet hade inte varit dumt att ha nu, anser man på Sydkraft i Knä- sekund upplyser man: på | | Sydkraft i Knäred på Laholms |. Det. ärl. de Dansk n nazism Stormai 0." skyfall : LONDON i dag. | Reuter), Stormär och skyfallsliknan- . regn 'drog på måndagen fram över Storbritannien. Flo- der svämmade -över och vägar | förvandlades 'till forsar. Ork- [ney-öarna där invånarna varit utan tidningar sedan i lördags, .hemsöktes för tredje dagen' i följd av en storm, som nådde en' hastighet av 100 km. i tim- sticker åter i England | Om. från Höjd pension för indelta < soldaterna "Kostnad på 100—200, 000 kr. , v STOCKHOLM I i dag. (rr) | - Försvarets +: 'eivilförvaltning har. föreslagit att dyrtidstillägs pensioner skall höjas. Det finns f. n.. 22,81 indelta soldater. som lägg.” Tillägget ' infördes under förra” världskriget : och. var någ- ra år uppe i 200 kr men sänktes i början på ,20-talet "med 50 kr och har sedan dess varit oförän- drat. ;Den' föreslagna höjningen och 200,000 kr, om man tänker sig .en höjning på 50—100 kr. up p: hi u Vv U d etl.. lagarna 5 : var | onliet Nationalti- KÖPENHAMN i i dag. (TT). "Medlemmar av. danska ratio nal socialistiska folkpartiet sam- de. förbrukade fasernas sophög,” red. med på himlen nu. vv. Tönnersjö BEGRAVNING : . — Under stor tillslutning "vi des”: på "fredagen i Tönnersjö strun -Betty Charlotta Svensso: Prestaverande :. voro Bernhard +. Karlsson, och = förrättade . Efter bönen ”Fader Vår” sjön organisten hymnen ”Led, milda ljus, av C. H. Purday. Vidar sjöngs . ps, 345: 10—11 och 's följde ningsmässan tades med Vid. graven; > Det får man. nog ' hålla "Och" alla :ocH>- envar längtar nog efter vatten: från kyrka stoftet efter avlidna hu: från Sjöbo, tills den eviga vilan: lantbr. Mander Noaksson, Ekeberg och Öppinge: Sorgeakten inleddes med” psal- men 548: 1, varefter pastor D. Nordblom '. höll en. betraktelse jordfästningen; altartjänst-: och begrav- med antifonier, Den stämningsfulla akten avslå ». alihelgonapsalmen ”O, Fader, Son och Ande”:i... där Tönnersjö lades på måndagen. vid de tyska so'datgravarna på” Västra kyr- dende > klädda i: uniform med brund ' skjortor"och långa'"stöv-. lar. Det var partiets första of- gra ' kogården - "där tal" hölls för de stupade” tyskarna; En del av del program skiljer sig inte nämn- värt från Fritz Clausens. gamla Program. : tt Neal ÖSTBERLINS SKOLPOJKAR H LÄR SIG STRUMP. " STOPPNING, = ” Även. Dojkarna i Östberlins sko- lor lär sig hädanefter att stoppa "| strumpor, Handarbete har: nu. bli. vit. obligatoriskt ämne :; även, för pojkar i Östberlin folkskolo; Ö Och 'så var det istort n N I desillusionerade-. damen: Hön träffade en.gammal skolkamrat På gatan, och skolkamraten sa: |: fem år sedan, men jag har aldrig sett din. man. Hur. ser han ut egentligen? . i — Åh, han är som alla åndra karlar, sa frun, 42 om halsen, 96 om dagen och storsnarkade om 8 natten, a e å I FEMLIN GARNA UPPVAKTAR |. hertigen av Edinburgh anlände till North Bay i måndags hälsa. des de välkomna av de berömda femlingarna Marie, Annette, Ce. cile, Emilie och Yvonne Dionne, som flugit 'den 650 km långa. vä- gen från Fort William för att ni. ga för fursteparet. . -— Jag såg att du gifte dig för |" om bröstet, 100 om magen, tjatig |.” "När Prinsessan Elizabeth och : ? Andr w "MacAlbert var ; härom- dagen nödsakad att för en längre "| Sträcka” ånlita taxi. Då han beta- lade anmärkte chauffören. på det stillsammaste: i — Det: har: faktiskt hänt att påera "pence. över taxan. :.; ! — Ja, jag. har hört det, så acAlbert; « och det : var. därför" jag: för " säkerhets skull bad er' stanna» just här Jmder gatlyktan. här i världen. — Det tycker jag du ska tala ”Me-döden lurar. - - de” "vid. Lväg- "och järnvägskors-. : ningar," högerkörning i kur: vor med dålig sikt, omkör- . . ning i trängda lägen och bri- ”stande jag kört för herrar, som betalt . om för en .brunnsgrävare! sb Det hår är : vanligaste olycksorsaker” - "na: för” hög "fart, : ovarsamhet "respekt.' för signaler lottakår bildade häck, hölls" fle: ra tal till den bortgångnas min- ne, Först talade "maken, lantbr. Frans Svensson som tog ett gri” pande farväl av sin maka och därefter av barnen som fram- buro sitt" tack, : Lantbr. Johan Karlsson, Jonstorp, talade till EN FRÅGA, Per Persa har ramlat i brun- |. nen, Fru Perso tittar ned till ho. |. nom: — Det börjar visst regna. Skall jag lägga på locket, medan.jag springer efter hjälp? > och varningsskyltar. : : Mörker, , regn, dimma, våta asfaltvär "gar och lös sand har, ofta vi- "sat "sig "vara sbidragande” or Iycksorsaker. us - tack för mångårig vänskap. För Tönnersjö ' lottakår, . som: den bortgångna i livstiden tillhört, talade" fru ' Hanna : Sjöholm- Wram, 'Tönnersjö, samt nedla” de. kårens krans. ; Tönnersjö västra avd. av BF": »hade i lördags höstmöte i byg. degården. .. Därvid behandlades valorganisationen, varefter lands- tingsman . Johannes Antonsson, Frillesås, höll föredrag om aktu- ella politiska problem och :redo- gjorda .för regeringskoalitionen m. m; SLKF-avd. spelade en teaterpjäs och. under . underhålls, ningen :hade man bl, a, lokalut- sändning i radio. Mycket folk hade samlats tin mötet. På BIO. CENTRUM: Robin Hoods” - äventyr. Centrum i Laholm har i kväll premiär på den spännande även- tyrsfilmen i färg Robin Hoods LAH Ö LANOLMS I TIDNING har "allé, som rör bygden. s ” LAHOLMS TIDNING har. de snabbaste, bästa och utförlis” ”gaste ortsreportagen. > LAHOLMS TIDNING här stå familjenyheter bäst och u "LAHOLMS TIDNING har all gäller." Därför. måste ”sydhallänningarna hålla. sig: med LAHOLMS - . TIDNING under. 1952 — prenumerationstiden stundar och låt inte lura Er av tomma löften i en telefonlur. LMS TIDNING : ÄR ORTENS ORGAN FRAMFÖR -ALLA. "ANDRA. ämmor, - idrottsreportage och örgast : a | ortsannonser, ;vad dessa än kom ihåg det när nu snart äventyr, get , på - de indelta soldaternas H årligen lyfter ett belopp på 400 . ' kr: varav. 150. utgör dyrtidstill-- skulle gå lös på mellan - 100,000 fentliga framträdande. efter nåt : invigningsmöten;..« Partiets Man ska börja från grunden | fasen H 4 i i IS ; i i rv ER
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.