RAA NAN AN kshkhhokokobrdrdanda oo OFFER FEFFTYTEET YR Får man någon fisk” "då? Ja 'så- "dan: behöver : man .Änte bli utan, . Det går " stora, bergtorskar och + ”betar”. tångkrabbor. »På djupbran- terna, och ibland" går: fiskarna så högt upp i ytan att man kan se dem jaga de små krabborna, vars delikata kött i sin tur får berg- "torsken '. att smaka så gott som «oden gör. oo: "Man har ingen aning om hur " torsk skall smaka förrän man pro- vat på en sädan färsk fisk, anrät- "tad, . så: snart som möjligt. efter fångandet.. Det finns intet: som hindrar "att man tar med sig en «panna och ett litet transportabelt :spritkök .och steker sig en bit på . ifiskeplatsen, Men den riktigt tina ' smaken: på torsken kommer fram + när man serverar den i kokt till- tånd, och det brukar kunna ord- nas dä man tar i in för natten, Det kan komma kalla vindar. och regn och. då hjälper inte annat än oo olje. eller gummikläder.. De flesta ” fiskarena bruka uppträda i de så : populära engelska oljeställen å 10 ” kronor. De duger. gott. Så skall man ha ,med sig en tjock ylle- "tröja och varma byxor, En ylle- > halsduk om' halsen — men inte basker på huvudet. Torsken ne- kar absolut” att hugga, om han Upptäcker att en fiskare uppträ-' > der med detta minst av allt man- - liga plagg! En mössa eller en hatt "> skall det' vara; Regnar det och man inte har sydväst, är en gam- mal hatt, preparerad med t, ex, Berol' eler annan bra inpregne- "ringsvätska, både vattentät - — "och mnanlig. " Fotbeklädnaden' är mycket vik- tig: "Gummistövlar, av den "nya : lätta typen: med svampgummisula, "är idealt ka. Och tiocka strumpor förstås, Utan balssky a vore "det divst "hala. klipporria. Åker man i vatt- -net och det är sjöhävning, är det fråga: om man: klarar sig, Därför "skal man's ätta stor vikt vid att tillförlitliga halkskydd alk Lex. av den. typ, som Piggarna i hålfoten och "på klac- ken, Spetsarna kan gärna filas av något. Annars blir de' svåra att sfå. på. Dessutom bör varje fis- kare vara utrustad med livlina, om man'. behöver hjälpa någon kamrat som halkat i vattnet; Det är bättre att vara litet för myc- ket utrustad än motsatsen. Väst- «. .- Spinnspö och rulle kan'vara av - de vanliga typerna. Bara för nå- sedan användes . ganska spön, "tjocka linor och fun ga. beten; Nu tar man sin vanliga utrustning, som "duger "utmärkt med några små tillägg, Linan bör vara" ganska stark och inte gärna , under 4, kilos. hållfasthet. Man " spinner” ” mycket. ” djupt och: låter + betet i de flesta. fall sjunka : till . bottnen innan man: börjar inspin- ningen, Då fastnar det ganska ofta "tång, och den är sannerligen stark, Man. "kommer: vatt tappa: många beten om man har för klen lina. Och åtgången på beten är mycket stor. Nu kan man, som väl är, använda" alla' möjliga ”plåtbitar”, när man 'fisker torsk, Den är inte .så kinkig -på betet. som många andra fiskar. Lämpligt tillfälle att . ogöra bottenrensning 4 i - redskaps- . lådan.” + . H Inspinningen bör > ske” ryckvis, ”så att betet kommer att i största möjliga mån följa bottnens forma- tion, Man vevar in några varv på rullen och så låter man draget sjunka ' före' nästa ryck, Fiska på lovartssidan, Där brukar fiskarna stå, d. v. s. torsk, Irtorsk, berg- gylta m. fest SA En: ; minst meterlång huggkrok hör till" utr i Ofta står . farligt att ta sig fram på de såp- ; ärad än l d. : De interpelleras och fråga: S ”gan- ska flitigt i riksdagen denna höst. Åtskilliga interpellationer och enk- la frågor. har redan: hunnit kesva- ras under höstriksdagen. De enkla att öka på bekostnad av interpella- tionerna; . vilket är en riktig ut- veckling. ; -Intergellationsinstitutio- nen kan' nämligen missbrukas. Det fanns en tid då: en interpellation i riksdagen ansågs som en stor Kän- delse. Nu är det snarare -så att ett plenum utan: interpellationssvar är om inte Uuppséendeväckande'så dock ganska ovanligt. Många' interpella- tioner skulle mycket väl kunna ut- bytas mot enkla frågor. Sammå re- sultat skulle ernås men mycken tid och många sidor i riksdagsprotokol= let sparas.” : I onsdags besvarades i "andra sammaren två interpellationer och tre enkla frågor. Folkpartisten Jo- hansson "i Kastanjegården fick av jordbruksministet : Norup svar på sin fråga vilka åtgärder som skulle jordbrukare 'scim 7dråbbats av skör- deskador genom 'svartrosten. Frå- gan hade hunnit bli förlegad. Jord- bruksministern hänvisade till den proposition i ärendet som ligger på riksdagens . bord. ' Kastanjegården hade även frågat jordbruksminis- tern om han ansåg nu gällande lag- stiftning mot berberis. ändamålsen- lig, Det ansåg hr Norup att den in- te är: Det fordras lokalt. initiativ för att den skall: tillämpas. Från "Spioneri,. svartrost och expressbrev Fo frågorna tycks för resten' tendera |. 3 att ekonomiskt bistå del: Hansson förordade, vilket inte var” vidare glädjande att höra. Förtro- endet för expressbrevsförsändelser- na ökades inte i någon nämnvärd grad av statsrådets svår. Andra frågor som besvarades på de gällde omhänd av fagöverträdare i åldern '15—18 år samt beslag på koppar; I övrigt var... föredragni magra. De upptog endast fyra ären- den. Det var. egentligen bara' pro- positionen . .om plan för folktandvår- den i Stockholms stad som gav an- ledning ' till Yen kortare debatt i andra kammaren. Det blev därför rarna, Det blir väl arbetsammare vad; det lider, : . Antonius," SJ väntar en : hektisk jultrafik. > rekord I extrafå äg "STOCK HOLM "Vid SJ väntar mani år en ee 7 mycket'.stor och hb ARGENTINAS, STARKE. MAN, president Juan Peron är huv: Polera = kandidat vid presidentvalet. fen " [vägen vara klar för en ny regim, I Den starke mannen, som danska införda enväldet hade utlöst mise- | IN nöje khos- adeln, Corfitz räknade med : att "det behövdes endast 'en stark man som tog hand om och organiserade "missnöjet, 'så skulle adeln väntade på, var han själv. Och för den skull började han in- leda förhandlingar med kurfursten tålamod, kärlek, "uppoffring! — - [ Fredrik. Vilhelm av Brand inga , inga skuld= Planen gick ut på att kurfursten, xI med hjälp av adeln, först skulle tämligen korta plena i båda kams. | + ' rr glans oci prakt kuride ' han mäta. sig ' med kungen; den stolte riddaren ; Corfitz Ulfeld,'söm :var. länsherre på Möen, Och: ännu var han ; inte. mer än 28 år gammal. Men 'han hade utnyttjat sina ung- domsår '. väl. Sin uppfostran. hade han "fått vid tyska, italienska och schweiziska universitet, och som en äkta adel visste -han" att föra jultrafik — julafton infaller ' ju på en måndag så att det för många blir en sammanhängan- " .' de ledighet på fyra dagar under . själva helgen! Den stora rushen väntas sätta in redan fredagen den :21 dec. för att kulminera . dagen därpå. SJ:s myndigheter - tre ' hushållni har ännu inte inkömmit framställ- ning .om tillämpping.' av. lagen, från. dessa hushållningssällskaps- områden i höst ämnar jag, sade jordbruksministern, förorda. att la- gen ändras så att dess giltighet inte blir beroende av lokalt initiativ. . ', Kastanjegården var nöjd och tac- kade, Det är "upplyftande att hågon gång få-höra ett förnöjsamhetens ord i riksdagen: Det inträffar så sällan.” Allra helst från folkparti- håll. ; emot inte. nöjd. Han fick visserli- gen inte. tillfälle att tala om. det, men det syntes på honom. Han be” gärde nämligen ordet. i anledning av” försvarsministerns svar på. hr Ståhls enkla frågä om åtgärder mot spioneri, : För enkla frågor gäller den, bestämmelsen; att kammeren får avgöra om det skall tillåtas all- män” diskussion) När talman Säv- ström framställde den frågan till kammaren blev det rungande nej. Hr Hagberg fick alltså inte tillfälle, att ta avstånd från spionen Hilding Andersson och tala om att han inte var medlem av kommunistiska par- tiet, att'Kan i stället är en provoka- tör o. s. v. i känd rysk stil, och det var. ingen förlust. sö . Expressbreven var också på tape- ten. Kommunikationsmir isier - An- dersson besvarade nämligen bonde= förbundaren ' Hanssons i Önnarp fråga ang. expedieringen . av dyli- ka brev.;Statsrådet redogjorde för de bestämmelser som gäller för ex- bef men han Kommer det ingen framställning |” att. göra allt som står. . i deras makt för att julresenä- > rerna' skall kunna kommå med : på önskade. tåg och. man har i Vår lyckats pressa in flera extra- + tåg i tabellen än någonsin till- - förne, Litet trångt blir det väl-: N del tåg, men detta kan ej. : IS en ny y ordning ifrån ga om försäljningen. av SOVVagns- biljetter, vilka numera kan 'bestäl- lås obegränsad tid i förväg, I tågen från Stockholm den 21 och 22 dec. är "3:e kl.-sovplatserna nw i. det närmaste slut, men i 2 kl. finns än- nu en del platser kvar, I Stock- holm: vidtages sedvanliga arrange- mang . för försäljningen av färd- och platsbiljetter till de största res-. dagarna, . vilken försäljning: börj den 4 dee; på Centralen och vissa resebyråer. För att de som köper sina - biljetter. på Centralen skall slippa stå i kö på natten, vilket un- der inånga år varit en vanlig men trist företeelse, har järnvägsstyrel-" sen beslutat, att kölappar skall ut-' delas från 'kl 12'dagen före biljett- köpet och på kölappen "står angi- vet den tidpunkt på em följande dag då biljettköparen "skall: åter-- komma för att köpa biljetterna, Ute i landet börjar förköpet som vari ligt 12 dagar i förväg. Resande från Malmö och Lund måste från kl 21' den 21 dec, till kl 14 'den 24 dec. ha platsbiljett för att komma ” med ' snälltågen mot Stockholm, Bland de många extratäg . som kommer. att' insättas” kan nämnas, att nattsnälltåg 21 från övre Norr-. land dubbleras vissa nätter och att: i motsatt riktning nattsnälltåg 22 pressbrevens | L d om vissa sade' sig vara dubbl med två extratåg från Stockholm till.: Boden över. Gävle brister i expedieringen kan före- komma beroende bl. a, på den in- tensiva trafiken" och" bristen 'på ruti d personal, G alpostst, relsen söker emellertid vidta åtgär- der för att avhjälpa bristerna, — >: Önnerp var inte" helt nöjd "med svaret. Han konstaterade att det av statsrådets redogörelse " framgick, att den tid'man vinner med "att obetydlig och att allmänhetens va- luta för den extra avgifien av 40 öre är ganska mininial,' Det' heter visserligen att en expressförsändel- se är tillgänglig för utdelning ome- delbart ' efter : dess ankomst till adresspostanstalten, . men detta är man ganska högt,. här man spin- . ner, Iblan man tvingad till det" för i skull. Då in Jelni lunda någon garanti för att ut- sker ' delbart, På btåg sända ett' brev express är "ganska |: och från Mjölby till Vänni. över Krylbo. Även dubbleras nattsnäll- ' mellan Jämtland och: Stock- holm liksom 'dagsnälltågen 91 och 92 på samma sträckor, På Ostkust- banan. framföres nätterna. mot 22 och 23 dec, ett extra snälltåg med | avgång från Stockholm 22, 50, vare jämte det blir flera extratåg mel- lan Stockholm och Sundsvall. Mellan Stockholm och Göteborg dubbleras 'de största trafikdagarna' både morgon-, middag-' och. natt-: snälltåg, Från Borås till Stockholm insättes den 21 och 22 dec. direkta sittvagnar med avgång från Borås. i "extratåg 15,37 med ankomst: Stockholm 22,25, På västkustbanan blir det också extratåg, därvid även landsbygden : händer det ofta ätt 1 derrättelse. till ad. / ” nåt man inte fisken med en van- lig håv, utan kroken blir det rätta instrumentet. En stång, t. ex. av bambu, på c:a 1,5 meter kan man förse med. en lämplig krok, som finns alt köpa i' handeln. Är mari mekaniskt kunnig, kan man smi- da en själv efter modell. + Och så "till sist:' Ta inte upp mer torsk än man har använd- nihg för, När torsken går till kan "det "bli i gådana mängder 'som . man inte ens vågat drömma om! " BUZNOS AIRES; Den stora ar- gentinska tidningen La Prensa, " som beslagtogs av myndigheterna, skaft åter utkomma, nu under Jed- "ning av den: peronsympatisarande Jandsorganisationen, . inte: verkställes. Med den -.i många fall försämrade. service, som vissa omorganisationer av landsbygdens postväsen medfört, är detta en in- galunda ovilgtig sak. —.Jag är. av den meningen, sade Önnarp, att en ex] bör expediera så att avsändaren just i €xpressför- farandet ser en garanti för att för. sändelsen kommer. adres"aten till. handa snabbt och säkert, låt vara till. en högre avgift. Snabbheten och säkerheten är väsentligare . än en låg avgift med ett tämligen magert utbyte. H Statsrådet Andersson ' trodde emellertid att det skulle Bli "alltför dyrt att genomföra service be- fande = expresefi nislser.. av a älltåget från ' "Göteborg . 7,40,' som nu ej går. längre än till Halmstad, :- uts'räckes till. Malmö. Från Stockholm till Malmö köres nätterna mot 22 och 23 dec..två extra nattsnälltåg med avgång från Stockholm, 20,35 och 23,45 'och nät- terna mot 20, 21, 24, 27 och 30 dec. samt 2 6, och 7 jan, :köres ett dubbleringståg från Stockholm 20,35 till Malmö. Även blir det nätterna mot 22 och 23 dec. extratåg från Västerås 20, 21 över Eskilstuna— Flen—Katrinsholm = till . Malmö, Morgonsnälltåget fråt Stockholm 7,25 till Malmö dubbleras den 21, 27 dec, och 2 jan, till Alvesta och den 22 ock 23 dec, till Malmö, Vi- dare kan nämnas, att under tiden 20—23, 26—29 dec. och 1—7, jan, sig, Den gamle rikskansl Historisk Eda a av. bolke Stigs n Jakobli . oR sz stått att sätta värde på häng. ter... Nåväl, drottning Kristina å Sverige skulle nog ta emot dan man som Corfitz Ulföld. ' Här räknade: Ulfeld inté helléf' fel.. Drottning ' Kristina mötte>den danske stormannen med -översval-. lande » hjärtlighet; - Och älviljan från hennes sida blev ' så mycket större, när hon hörde ' ått' Ulfeld huida kom barskrapad' Ulfeld hade heder av sin-son,”: 'v« << När den unge Corfitz hade -av- slutat : sina utländska studier: och återkom” till”. Köpenhamn, gjorde han'i faderns sällskap sin"uppvakt- ning hos kungen, Kristian IV, som fann behag i den manlige ”ynglin- gen," vars uppträdande var.höviskt och vars samtal utmärkte sig för kåde kvickhet och intelligens. Yng- lingen” blev” uthämnd: till hovjun< kare och förordnades sedermera till länsherre på Möens,: : Där förde Corfitz Ulfeld' ett stort höv och. uppträdde med en pondus som 'vöre "han rikets. herre. Många sade att äran och framgången stigit, "honom, åt huvudet. Nog för att föl: ket «var: vant ' vid herremännens "herrarnas ": despotism, men änsherrarna hade' varit iddar” Corfitz. Och nt hjälpte det heller 'ått'klåga hös! ' nungen, vars gunstling Corfitz vår: : På: Möen: drog man därför: en suck av 1 e nämndes” till ” ståthållare och-råds- herre i. Köpenhamn, Säkert var: Ul+ feld' hödd. undér en lycklig stjärna, sades det. Och ännu var det inte slut med hans framgångar.: År 1641 blev han tysk riksgreve och; två. år därefter "dansk rikshovmästare. Nu stod han faktiskt i spetsen .för lan- dets styrelse ' och: kunde" i" själva verket: räknas söm medregent. '. Men så -kom Fredrik IH på tror nen, Ulfeld'anade 'inte då att detta skulle" bli hans olycka; Han 'fort- satte att styra och ställa som förut och -krusade. inte ens för kungen. ; Det : är. möjligt att förhållandet mellan Fredrik III och Corfitz Ul- feld född under en lycklig stjärna, hovmästaren . ' hade" glömt "konsten att underordna sig, och så små- ningom kunde han inte undgå att få . direkt ,känning av konungens onåd... Och .' den : stora brytningen skedde då kungen vid ett. tillfälle i mångas ' närvaro "gav honom en skarp, - tillvättavisning. Hovmännen log". försmädligt mot... den forne kungagunstlingen, :. som nu kände -att hans makt var bruten... os Detta var mer än han kunde stå utmed. >: | '— Om ers majestät inte, längre jhar behov av mina tjänster, så inte vill jag tigga om nåden att få vara kvar; Corfitz .Ulfeld ä är ingen kung- lig lakej.. — Gå härifrån! utropade kungen, och se till att du inte visar dig mer, Du.kan vara belåten med :-att du inte kastas i fängelset; där du bor- .de hamnat för den bristande vörd= "nad -du . visar landets regent, I Ulfeld kände väl att han defina gång gått något för långt. Kanske allt 'skulle :kunna ' bli bra igen om han föll på knä och bad konungen om : tillgift; Nej, aldrig ville. han "förnedra sig så, Utan ett ord 1 nade' han salen. Men 'i hans sinne grodde hat'och/' hämndkänslor,. Han ville inte ha något mer att sig i dryga . later: och. alltid. måst finna iu «I rige. Han hade: realiserat åtskilliga: av sina egendomar. och hade hel-| ler ingenting emot att låna drott- ringen en ganska stor surAma, Det svenska hovet förde 'ett dyrbart liv och : drottningen ' var oftäst tan pengar. Ulfeld kom alltså in en «<yanlig . lycksökare, och, emellertid: inte ”Ulfeld. ' Här nde -| nog räknat med att få göra eh”lys| sande! de riär i Sverige, men .drott- ningen glömde honom snart, '— Jag får ge mig till tåls inkte han och' vänta” på mitt till le, ty jag känner på mig att min v tid kom- mer, kanske snart nog... .dade, Ulfeld över, till ikåne och kr skånska godsen och föreställ de. dem. 'den goda? framtid. både de; själva och provinsen skulle få om Skåne tillhörde. Sverige; Oftast blev han " avvisad, .: men han 'lygkades dock sprida ut misstro och Vahkel- mod bland sina landsmän.i:Skång, | Över hela Danmark nämndes-nu Corfitz namn med förskt,.Han var en landsförrädare; och som sådän skulle . han också 'behanälaå. 'Mén |: Karl X var belåten med den hjälp han fått och belönade den danske förrädaren med Herrevads kloster. samt Sölvesborgs ; slott och. Jän som gåva. i Några svenska adel varbal de kungen för. alt allt för/nycket lita på Ulfeld. Men Karl X.svarade: —' Allt vad ni säger vet. dag 4 och |. det är sant, att på en förrädare och överlöpare 'kan man aldrig” lita: Men ' Corfitz Ulfeld Har” gjort "oss stora ' tjänster hittills, ochS kan han utnyttjas ännu mera. Det- ia är just nu det viktigaste, ”c i ningen. > Och efter” böskildéfre ut som bm Karl Xx inte längre hade någon : användning för Corfitz” Ul feld, som i stället blev bemött ned likgiltighet och köld. Det blhbydes a inte mer förrän" Ulfeld kände sig |. kränkt. 'Och nu var det den sven- ske kungen som hän sku nas på. Därför började ha arbeta för de danska intressena ik) Skåne Hans dubbelspel hvslöjädes]. emellertid snart. nog, och, på ko-l: nungens "befallning blev han” "häkte | tad i i Malmö, 0 cc Därmed var Coifitz Fästsp svenska tjänst ' slut. ' Och det Kadi väl också varit slut med hans” liv, om han'hade bevakats något bättre. i Malmö. Men han lyckades fly och vågade sig över till Dammark igen med förhoppningar att det gamla l I han nu -skulle vara glömt; se brutit med Sverige och Kärl fö gick ” "eméllertid ' göra med det ot foster- ltandet och konungen, som ej för- Men om det är sant att kärt” barn har många namn så är det fasligt vilken våg av kärlek som! just nu tycks gå över landet. vi har'ju inte bara tjack och brud: utan vi har dessutom pinglor och! puddingar. Vi skall inte'tala om! spättorna, knarrhonorna och pall; . pullorna, :: — Gott samvete är inte nödvändigt ittes' de ind snabba snälltågen från Stockholm kr 10 till somi rent samvete. Ios - de flesta av oss är det goda sam= : den art och säkerhelsgisd som hr Malmö och från Malmö kl 11,10 i. vetet ingenting annat än |. Wåligt A minne. inte i uppfyllelse. 'Tillsarimans'sned sin hustru blev han förvisad Bornholm. |." Ulfelds liv var en "enda härva. av oci jnin- gar. Han ville leva ett liv'i storhet och glans och genast något inträf- fade som hötade hans maktställ- ning var "han beredd att försvara sig, sak samma rhed vilka medel; Det kunde tyckas som, om” han efter . skulle ha resignerat. Han gjorde också så, men endast för "en tid. Ganska snart återfick Han' frihe- Och tillfället kom. när "drottnin= ki gen lämnat Sverige och kriget :mot | Danmark utbröt år. 1657, Då skyn- förvisningen . till . Bornholm i: Jsätta sig i besittning a av de danska arna. Det. är möjligt att adeln lyssnat till appellen om någon annan än Corfitz Ulfeld stått bakom densam- ma. Men med honom ville danska adeln : inte" ha något gemensamt, I ; stället väckte Ulfelds nya samman- Svärjning : en storm av förbittring över hela lahdet,' Själv hade han i säkerhet, men en domstol ömde? honom till förlust av liv, . Jära och gods. Hans praktfulla hus Ji Köpenhamn revs 'ner, och på den ivröjdå tomten restes en skampå med inskriften: + tu "Förrädaren Corfitz Ulteld, vill evig spott och skam,” «Nu hade lyckans sol för alltid gått ner för 'den..stoltc riddaren 1 Corfitz Ulfeld. Fredlös, och i:stän- ;dig' fruktan att bli tagen av sina fisnder, irrade > han : « omkring i Tyskland från plats till plats, Ingen Fille. vara hans" vän, och ständigt sedlar, utan det verkliga tjänans!? dets guld. N Ye Joha Burroughs. Som sagt var. Det är ingen tills. : fällighet att Far och Gåsen firas ' - samtidigt. Det "är ett gammalt : inpå "bara kroppen. i Cello, Handla ej så mot andra, som ni vill, att de skall handla mot er. Deras smak kanske. inte är » densamma, : + "Torsken" kan vara eå "högst lem av, advokatsamfundet, riks-' + dagens ena kammare eller” rese, predikanters brödraskap... Vi kan- : ske, minns historien om den käns da .riksdagskvinnan, som :i :mörka "ret "och - hastigheten råkade bli förväxlad och” utsattes för ett anbud. av en manlig koliegz från möttes han av blie- ett”. ällfälla. a då hån tagit in] tre: utfrågade värden . om han. hyste hågon dansk landsflyktig adelsman "som :gäst.. Värden sökte svara und- vikande, : 'men : ryttarna förklarade åt: de; hade: order att undersöka huset.: Detta var: den 20 februari 1664, . Det var inte första" gången Cor- fitz Ulfeld varit med om något lik- nande, och särskilt på-senare tid hade -' efterspaningarna = bedrivits Lös .| mer” energiskt än förut, Han måste ständigt vara på.sin vakt och'be- redd att fly. Nedanför värdshuset löt .. Rhen : förbi. Under det att - Värdshusvärden talade -med ryttar- na'smög han sig. ut en bakväg och skyndade ner till floden, som han simmade ' över. Det var "endast "med .J.uppbjudande "äv sina sista krafter han lyckades komma över till an- ,' ty feber härjade ' hans och de senaste veckornas ke” vid "stranden | lav:Rhen> Hån "hade inte orkat läng-. re jutan : dukat under. för. sjukdo- förekom v. 3 ar en tyst bön. för Uikelds själ Expeditionspersonalen grafexpeditionen i Oslo, ket extraarbete med ; på ett värdshus, anlände på natten - fyttare. Ulfeld hörde att det..- morgon, svarade hon lugnt, "Tyko il Aftontidningen, ” skulle' rida ut över" prärie) vän frågade den enet, ou + — Har ni stor packning med ar nej. Min 'kamrat star. med sig en -kagge wisky mot skaller= ormsbett,.. 3 — Vad tar du med | 8 En skallerorm, '' står ja fack? . « | Och; det ovanligt klumpigt. Ni må- stes safta er en örsvarskdvakat. Ertfö lir OSEN telégramhälsningarna, Haakons 75-: årsdag. (UTferåt' ingick fi stät följande humoristiska hälsning: I det jag tackar ”telegrafexpedi- tionen för allt omak med anledning av EN nn Jovar jag att. inte mer” fylla 75 år. tjusande modell underhåller sig . glatt med "varandra I målarens ateljé, Plötsligt hör de én nyckel, . som sätts i: låset” till ytterdörren. «",.; "Konstnären snabbt, förtvivlat: . — Fort... Klä av dig for det är min fru! MT . ; ten, och då:hade han också”sina nya planer klara, Det i Danmark EN få A : | an Ie en grå 2 kovemberdag «skönt det är betrakta ; "denna bild av solbehag 's. . där all tid går sakta, . fö NHäst som lunkar på en väg nära havets vindar — i Håt oss, drömma några steg lott från vinterns grindar. Nils I horéna Se "För allt som. är värt att” liga ve oe måste vi betala priset = arbete, I & B. Shaw. LS respektabel person, kanske: med='-: 4 NET ATY LÅHOLMS TIDNIN Madadi NIRO fo påta sp Una eran ENDA, TIDNING: SOM UTGIVES BETR CT Öre I LAHOLM: känt faktum att -man firar båda ÅF genom 'att strax före plocka: dem? 1 i — Vi kan ju pratå om"siken i NN dk five I YFYFFYTTYTTYV TY VS tv ä .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.