yvvrYTY YT km i mIDNING YYYYFFYTEYVEYFYPFYTYY TT TY SYNEN ryet TYS vereeeryveveryvt "Fredagen den 16 november 1951 | !: Under brittiske utrikesministe: "rade: sig till allmän munterhet i :. gande, varför mr Eden och hans 10 8 tionen under en” varsel. i kattens uppdykande,- Ca an en bild från den mynta s situar - s stora tal.i FN i Paris uppenbi splen en svart katt, som gick fram "och strök. sig 'kärvänligt .mot generälsekreterare Lies ben. I' mot- ” sats till oss uppfattar engelsmörnen en svart katt som lyckobrin- landsmän endast kan se ett gott allvarlig konferens. - | plogen, när två fåror . 2 : , . Veckans: dialog Hur gör du egentligen, när du plöjer slutfåror med din tvåskär iga traltorplog? >. ' — Ja, det är en fråga. Jag såg på plöjningstävlingen häromdagen, och inte > ens',' deltagarna : kunde köra |) | slutfårorna ordentligt. Nå, förklarar hur du gör då! . Det är "egentligen 'inte så >» | märkvärdigt. Jag lagar så att det blir cirka -tre tiltbredder kvar. till slut: Blir det kil, så rättar jag allt- 1 så” till det, innan jag kör upp til- torna på sidorna om de där tre få- rorna, Så ställer jag in plogen så att den vänstra plogkroppen' bara tar eh grundfåra, Den där vänstra fåran motsvara" vår gamla grund- fåra, som vi gjorde förut med häst VENSKEN = dricker " brännvin, » fransmannen > och . italienaren mn Det är därför det inte finns något verkligt alkoholproblem i de värmare länderna” och följaktligen | färre 'alkoholmissbrukare ' än här hemma, Känns fraserna:igen?- Så låter det ofta, när en svensk kom- mer hem från ett'blixtbesök i Syd- europa. .. AA Jag hår under de 'stnåste' åren under ' olika "resor. på Kontinenten tagit tillfället i akt att studera al- vo Tappa inte tråger nu, Du har alltså: plöjt den högra till vanligt »[ djup och den vänstra grunt 'av de där tre' tiltorna som återstod, : var det inte så? v == Jovisst. Se'n år "det bara att a ' och köra tillbaks, Då tar högra plogen den återstående orör- da tiltah "och, vänstra tar upp den grunda tiltan. -.... Då behöver man "alltså intel "köra de två sista tiltorna i samma iktning; som - man fick göra med dk ;'Du vet, att man då fick spelare ; ska. tröttna på. att. ; vara uppe i radio varenda, lördags moör- Loo gon:året runt! Även. om. man har I ", ” talang kan det! vara arbetsamt'ait " förnya sig. varje: gång: Men de. som "till". äventyrs klankade på ' Sigge, har i alla fall tagit tillbaka en del sen, vi fick Lills "Somliga "påstår; att folk var ”årgade. över; att: det: talades folk) mål där, men det:'är'ett misstag, "Det är ingen som förargat sig över "+ att” Edvard" Persson eller: Delsbo > stintan talat folkmål ec «17 Ska folkmål fal ska” det vara ”dergubbar från Söder son försök- t2 talå ”utrikiska”. Inte heller ska" "2 bygdemålstålaren: vr. kanska schlagers, S .. gudi klagat, nog äv manhang '4-Det som förenande a 085 främst var ; förkonstlingen. Och så det att gub- " barna. skratta -bullersärnt ;-å' sina egnå kvickheter när det inte "fanns något att skratta. åt. ant får mad, mycket besvär: med: sin been” 3 nighet ändå.- De unde bel öva got: piggare, som: ändå” inte REN "dem till, jäkt utan gav. dem håget : trevligt att tänka under, veckans sista. dag. Sad Hur. .;vore det att. under eft framåt .'välja ut några” småskal . klasser att sköta Tunderhållninge " från varje län. T' skolorna: har/man' ofta "festligheter" för barné h även för deras föräldrar. Det läge | ” dessa .program'sså' att de. små”ska. fås” visa vad deJärt sig på ol gen .. nad och "följde: årstiderna och till- st läte barnen att vara så roliga som | de tycker om' att vara skulle: det säkert > bli "underhållande, ; Inspei- ningsbilar och, studio finns det ju i varje län. Barn tycker om att age- ray tycker om att få göra något, Tar man bara med mindre barn får man «+ fram det okonstlade och äkta. D är:just detta som gör barnutsänd = ningarna i Barnens :' Brevlåda ; så omåttligt populära. le inre «När . barnen blir dre, blir de medvetna, blyga och hejiga, De st: vara. som andra: De mindre, de ä sig själva och det ä är just detta söm är roligt. ” De flesta vuxna blir onaturliga I i radid, Det är, sådana som Stintan, Persson, Jerring och" Alice Babs, som har gudagåvan att kunna ra äkta och sig själva. s "Många föräldrar har aldri ar takt: med skolan och.-barners 'ar- bete och glädjeämnen där: De son arbetar, borta kan sällan vara med' på en examensfest eller andra hög- i i : | ! sina föräldrar. och föräldrarna för står sig inte på sina barn i den, ål- > "Dagens människa är kroppsligt "sett. missanpassad till det liv hon, "Jever, hennes konstitution har in< i t? kunnat följa med det sista de-= . cenniets — utveckling 'från "ett > bonde- till. ett industrisamhälle, och den mänskliga individens till- varo. är därför lika naturvidrig som en a dresserad cirkusapas. ör Dir Gunnar Nycander, ett. "okönstlat sätt, alltså inte. teater utan. "inom? " skolans arbetsliv och dess ram. En del av” "Barntealern i i: radi det'? och" om': det verkligen var så hi imskt, äkta. Då ska det: inte verka :söm :7> öm det vore ett! pår. försupna” dun” + servera . ameri- . ul annat sam" : g - ges ner'otroligt "mycket arbete på Vv. » under nä Tuskiga Je lekålder. Och den” upp- fattningen är fel; Det finns. verkli- ni skullé bara ha 'sett hur hån 1y3c | tolthet när lilla: bernbarnet "podiet alldeles” ensam. och ng Mors lille Olle för hela exa- finge träffas en gång i. veckan på | spelas” gamla” äventyrsböcker, NN iycker” Jag är kusligt. Det är skott | "skrik" och vrål; Män -går” till | | bokhyllan och letar "och "tittar efter] en vid. examen i en småskola, Och 1 plöja grundfåran i samma riktning, som man plöjt. den sista orörda få- ran. ej, det behövs inte här, Det ganska enkelt, som du hör.( Nord dd, NI: tediohet har fått två dagars tjä — företrä- desvis i Bolgien, Holland: "Tyskland, Frankrikt och Danmark samt även SV spritglasen. Im och annän av gäs- . terna nickar till — tyngd av ruset — lägger armarna på bordskivan upp sig: Polisen avgjorde på står bladet. 5 "Al och: somnar, "Ingen stör. honom. "En ' patrullerande. polis hör till sällsyntheterna. Och: skulle "han äv. en 'händelse. iakttaga en ovan beskriven 'scen, skulle 'han ej störa idyllen. . Ej : heller - skulle" hån jag har' varit ögonvittne till det. ta 'sig an en redlöst berusad per? son, om han kunde finna någon ut- väg - att slippa. | Och ordningsva ter förekommer ej. z Jåg: har letat mig” "från krog till krog i prång och på bakgator, i något i Schweiz och Ö ike, -och ska här sammanställa mi na antock- ningar på området. : Sprit, vin och öl är” ”oransonera= de” : varor i ovannämnda länder. Priserna varierar ” från land" till land. De högsta finner vi i Dan- mark, medan de i de övriga (ovan- nämnda) länderna är relativt. ”nor- mala”. » efter svenskå förhållanden räknat (d. v;'s. priserna ligger i re- gel åtskilligt under de svenska). '' : Om man t. ex. i Frankrike, Ös- källarlokaler, ete:,. och överallt mött samma syn: "människor som slurkit in inte av en tillfällighet utan för att: dricka sprit > för. att få "det rus", -besöket -”å: krogar. finns främling måste mången” gång "göra | sig litet extra besvär för att finna rätt ' på dem, '» När man" avverkat några dussin besök på dylika stäl- Jen, tar man sig en funderare över det -- gängse”. talet 'om' de" påstådda terrike eller "Tyskland på turistens | vanliga vis slinker' in "på :en' bar peras man snart av dessa länders . för att få tillfälle att inträda i det heliga. äkta ståndet. Han blir dock borta . fyra "dagar, vilket är ett' vi svårt brott mot reglementet, Skol- samlat för att dryfta vil- Vv der, som skola : vidt med: anledning .. av' bortovaron. "Man diskuterar hit och dit och | många olika : förslag ' framställas. å reser sig till sist. August, .mycket älskar, honom . varder > också mycket förlåtet. , jag får för den här artikeln att, Han a var stoltare då än när han erövrat sin: doktorhatt. : att förneka sitt barnasin- ibland. kryper | det, fram, Sådan världen är Kunde ät göra ME gott att börja åtminstone en dag i veckan med det i behåll, +; + Vi behöver bli lite mindre, lite. en! are och 'hjärtligare. än vi vanligen är. Vi skulle kunna börja ybliken, Jag vågar slå vad Vi natur och fåglar; och upp- asute i haturen "kan skifta ätt. uppvärdera upplever er: sig väl knappast. :göra: art av:" upplevelse" har sin skilda "charm; fastän den" kan växla” vält avsevärt... Fåglarna, som är eft av naturens re- presenterar något äv det allra fina- ste," och oändligt "skiftande till det yttre, - alltifrån ' storspovens. långa sabelnäbb . till" kungsfågelns "smått semitiska profil. Vi'har fått en ny fågelgäst. i våra trädgårdar under. de: sista åren, nämligen koltrasten, som "har fått den vanan att sluta 'upp.som flyttfågel och stanna kvar i vårt kalla klimat året runt; Vin- tertid blir koltrastarna oss mycket förtroliga.. Orädd befinner han -sig trädgårdarna vintern igenom och | äter gärna på fågelborden,' och: då | våren kommer kanske han är en av de första att sjunga. för oss en smäktande drill från vår egen tak- ås och. kanske -han även stannar kvar i trädgården och bygger bo på något lämpligt: ställe. — -om inte där finns överfullt med katter förs stås, Men detta är. ingen händelse, det är frågan om en vaneförskjut+ ning av en hel-fågelart. Företeel- rste att drilla in den nya dagen; Även den"lilla gärdssmygen vaknartidigt.” och" börjar ' dra ' sin enkla” melodi, man kan även få ce honom 'skutta' och hoppa "omkring i snåren' med "stjärten" i' vädret; re- dan ivsjälva” gryningen; pigg och! nyfiken: som .denne lille sångare, är. Orren; "och tjädern får: väl. även ill "Att gå ut i skogen en försommar | 2 morgon i själva dagbräckningen är en särskild tjusning. Är man" upp- märksam "på alla ljud kan. man snart" komma underfund -med .vil- ken fågel man. har i närhettu, plott nian/lyssnar' till dess drill. Då”kan man'"få höra nattskärrans .spinnan- de; satåtidigt" som, göken "ropar ut sitt'.galande i den lyhörda naturen, "Men" vad som nästan. alltid: gör intryck” på en är, då de' vilda 'fåg- larna någon gång bryter sig ut ur med barnenb:egen frukostklubb en SÅ : [Luzern' etc Och våra besök gäller +] lokaler," där: det 'serveras sprit, vin rikliga k av öl och vin: Spritglasen . hanteras: ej så flitigt. Det inträffar mera sällan att någon ' av” landets egna invånare dricker sig berusad. : Och vi är snart fär- diga med våra slutsater. Här dricks det, ej till överdrift! ', . . Frågan är om vi inte smått tjur sas av det rätt flitiga drickandet i vår. omgivning, : Det ser kanske, ; inte alls otrevligt ut att finna folk i. all fridsamhet. sitta och smutta på sitt vin - -eller förtroligt 'språka över : en: sejdel ” skummande '' öl. Hemifrån är vi ju vana vid att.of-" tast ' någon av: gästerna blir ”hög- röstad och på ”pursvenskt” sätt ger till. känna att hämningarna släppt. Och litet senare återfinner vi ho- nom utanför restaurangen, där han och . hans . gelikar ger. gatubilden det ursvenska inslaget. iv fylleris- testen - För den jäktade turisten r den- na, syn mera. sparsamt förekom- mande i de sydliga länderna; För-' utsatt att han håller sig till de mera trafikerade "gatorna. och samhälle- nas och, städernas centrala delar, > Lå oss nu, "ta en titt bakom 'ku= lisserna.;; Vi; håller :oss ' till grän- der och bakgator i Paris och Tuo- lon,' i.; Linz och Wien,'i:Passau, Kassel" och : Hamburg,' Basel: och och" öl. :v Där finner vi efter vårt, sätt att .se krogar i ordets verkliga" bemärkelse... Ställen där den” alko- holhungrande. stiger in för att stilla sitt. begär: i dessa lokaler.” Eljest skulle mani kunna : jämföra : dessa alkoholens; högborgar 'med "våra krogar, Dei! sups nämligen i stort sett på. am. vi befirimer 05s alltså. på en verk- lig: krog; Om :det är i Frankrike, | >, fehwela Österrike eller Tyskland ' » likgiltigt. ”. Förhållandena :- är gänska likartade. Lokalen är mörk och > dyster :. med skrangliga stolar : och bord, Bakom "den traditionel-'| la. disken '-tronar :; krögaren "och. färggranna etiketter och med mer: sig. : a Jag har inera sällan sett någon! svepa ett spritglas i en enda mun. Men trots det gör krögaren ideliga". fvandringar. mellan sprithyllan och du glas. En 'sejdel. öl eller ; sin reserverade hållning gent emot. skan och visar ing, för- troende, oräddhet, ja kanske t. o, m. tillit. Det gläder en alltid. Det känns också ' en smula hjärteknipande och det. smickrar- oss säkert. Hursom helst,” man strävar efter' att ha. -pm- gänge med natur', och. fåglar. och | man; önskar att; man kunde över människan och det vilda. ute Å mår. kerna, Det må sedan gälla. en öde- sen hår, dock sin absol "När, man är ute och går i skog och: mark mycket, kan det hända tämligen "ofta, att man kan komma en: fågel alldeles inpå livet. För det mesta är det väl en slump som gör att mean kan få till stånd det mötet. Det är Ju sådant som kan inträffa med : nästan : alla fåglar. De upp- Tevelserria glömmer man aldrig, därför att man kan få se en glimt av själva riaturen inifrån, Det bru- kar vara. spännande: stunder,. och det i är of ristas > Mén vi återgår till få; gloria. Vil ken ”fågell vaknar först i "skogen försommartliden? Vem 'är ste "att hälsa den nya degen | f-N2? För: min egen del glömliga intryck 8 som då jag att rödhakesåvguen är själva husen! I många former kan man "finna någon : slags gemenskap mellan fåglar. och "människor . som både kan roa. och förvåna och som inte alltid är vad den ser ut för, Vid stora landsvägar kan man på dikesrenarna om försommaren hitta »-| ett "litet fågelrede,.; Där: har ; varit både 'sädesärlebo och buskskvättbo. 1 sådana vägdiken, -fastän. trafiker | stadigt gått fram där under så gott fom hela dygnet, Just detta visar | att fåslorna: kan bli helt orfdda för] bygga" den klyfta & som ”finns- mellan] . : Men: låt oss. förhy) a 055 js bort. än. : flera fågelbon, På bägge. sidor :om | i ett " glas: vin -”skjuts in”. mellan | Kungens kläder: onun: ka . muséet," Katalogen upptar. hundratal nummer, Bland vernis-- bagegästerna .- märktes arméchefen, general Ehrensvärd med maka, som - sin ”v. rsla fiende manuiskan . här, tuderar Gustaf .V;s. wu ifori Mie > gardér, ob, Teller. en restaurang vid en, affärs- igata. för att få sig, något” att äta, jeller dricka,” eller bådadera, frap- 7 : bakom honom tornar' buteljer med |' eller” mindre fanta ifull, form upp". förs ölets. > Äntwerpens” bättre nykterhetsförhållandena ut omlands,' : "Mycket vin vid 4 arbelslagets middag ' '. Speciellt. franska folkets alkohol- vanor : är ofta på tal' här hemma; Efter. vad jag kunnat utröna är dessa vanor emellertid inget att ta efter.' Hur skulle vi t. ex. reagera om ' vi.. fann et lag gatuarbetare med några rejäla vinbuteljer bred- vid sig, och ur vilkä de med jämna mellanrum tog sig en klunk? ' Jag har' sett exempel på dylikt bl, a. på franska . landsbygden, : Butel- jerna stod. prydligt uppradade ' vid vägkanten : och utnyttjades flitigt. Den i sig själv ofta late fransman- nen torde just inte få någon extra energi av stora doser' c:a 10-pro- : ”centigt -vin —' allrahelst om solen samtidigt obarmhärtigt gassar. över arbetsplatsen. ne Jag hade tillfälle" att äta middag på. ett: lantligt näringsställe samti- digt med ett dylikt arbetslag — på fyra man... Till'' måltiden intogs, enligt gammal : vana ' efter vad jag kunde förstå, en liter' vin, vilken delades. ': Middagen varade en och en, halv timme, F hug- påvarkad | person för en: del år se ; Idan gå fråm till en' polis och visa hörand. ende fot om, veder ad opposition & sätter stu om rubrik. på. en artikel av . Av: pabel att föra bil eller ej. En rad av träfikolyckor på spritens , konto har emellertid: fört 'med sig mera skärpta bestämmelser." På .tal om rattfylleri: jag var förra "Året vittne till en bekläm- mande händelse på en livligt. trafi- kerad gata i det centrala Paris.” En i "det; närmaste redlöst berusad person sökte starta sin motorcykel, Nyfikna" ch intr åd. Johannes ”Antonssrn, där denne synar högerns och folk=" partiets alternativ till k geringens ekonomiska p2 tikelförfattaren utgår från, Hjalmarson och Ohlin säj er sie . vara de främsta förespråkarna : för... - ett stabilt penningvärde. Mot. det- ta sätter han de fagra” löften, som. . , högerledaren ger i sina föredrag: Fr jane malmötal är hopade "sig omkring honom. De hejade på honorh,' hjälpte honom upp / på. åkdonet etc. Han var emellertid allt för full för att kun- na FTålla balansen, "Att han i 'sitt om: äcknade tillstånd skulle ha ut- gjort” en "livsfara för" andra' trafi- kanter syntes ej bekymra de om- kringstående. i Man ' kan rätt snart konstatera, att: ölstägorna,' barerna och kro- garna i de sydligare länderna i Eu-. ropa "ofta utgör en samlingspunkt för den manliga befolkningen, Ef- ter" avslutat arbete — fram emot kvällen alltså ':— samlas männen runt borden på sina stamställen, Där sitter de och pratar och dric- ker ill midnatt, Söderns krogar håller alkohol- '.; "vanorna vid kliv :: Det är svårt att avgöra vad som är den : ursprungliga orsaken till detta ”utesittarliv”: — "sydlännin= gens stora behov av att prata och vara tillsammans med andra män- niskor, hans efter våra förhållan- den minimala intresse för ett ord- nat ' hemliv, "eller gamla,' invanda dryckesvanor — eller kanske alla dessa faktorer tillsamman. . Kvar står . emellertid det faktum, att baren. är ett ”andra hem” och ett ställe 'där icke ofarliga' alkoholva- nor: inläras och hållas vid liv, ”Vad Danmark slutligen ebträffar har vi ju sedan gammalt vant oss vid att i snart sagt varje berusad i det landet se en svensk. I detta tal "ligger en god portion' bedrä- geri. " Att vi t. ex. i Köpenhamn och .Hälsingör ofta möter överför- friskade landsmän är emellertid en ger som bekant till med en ordent” lig siesta; « När. huvudmåltiden var avslutad :kom — denna 'gång efter särskild rekvisition — ännu en liter vin "på ' bordet; ... Jag "kunde inte iaktta; några: -tecken. på -berusning hos männen, när de återgick till sitt "- De : hanterade emellertid erktyg "med föga kraft och skicklighet. Att.de inte kunde va- ra: i" normal i arbetskondition säger sunda förnuftet. :. En - känd förete- else "är att barnen i Frankrike. re- dan i de tildgaste åren få lära | sig "dricka vin. Den | uppfattaingen - att Frankrike skulle vara befriat från svårare "alkoholmissbruk" "har: på ' d : vederlagts ” såväl ”'av fransmännen själva som av.utländ- ska jakttagare. > "Det påstås numera tvärtom att franska folket är gan- ska genomalkoholiserat. Frankrikejå "saknar nykterhets. och alkoholist- vård i svensk bemärkelse, ”' Österrike och Schweiz har något | mera fasta former för nykterhets- | vården, ehuru dock" inte" tillnär- 'melsévis samma resurser som Sve rige. et främst i Bierstube” och" . Gasthaus c På tyska, österrikiska och schwei-" ziska'. landsbygden 'har jag flitigt tittat in i. Bierstuben och Gasthaus. IL: synnerhet . på kvällarna. Inte ; heller 'på .dessa. ställen står maten! i främsta rummet; "I stället ölet — och- föralldel även vinet... Och | konsumeras åtskilligt öl — vad-av« ser Tyskland kanske" företrädesvis i de södra delarna. , Och iakttaga= ren blir snart varse, att ölet ofta "TF dricks, inte för” att något. skall utan för att något måste drickas. = +=." | Ölet liksom vinet ger ett annat :.Islag.a berusning än :vårt svenska brännvin. Ruset ". kommer, liksom smygande, ger. . sällan N gonenfallande . utslag -som vensk: fylla, Jag. sjunger vänellertid inte : och vinets lov, Det är endast . ett «konstaterande av fak. tum; detta faktum som för. mången svensk iakttagare 'bakom ljuset och! får honom : att tro, att vinet och Ile ärr helt ofarliga drycker. : (En rundvandring i Bryssels och eller :- i ' Amsterdams och Rotterdams -barkvarter avslöjar ungefär samma företeelser, - - -« En -holländsk affärsman, som år- ligen. besöker. såväl Sverige som Belgien påpekade för -mig, att Své- fiige ligger före i' förbrukning av starksprit, men såväl Holland som Belgien" her sina alkoholproblem, Nykterhetsvård - i egentlig mening isaknas"i dessa båda länder. Polis- väsendet och sjukhusen tar sig an de mest flagranta fallen 'av miss- biuk, I Eolland. kuåde en sprit- re- ser . över Sundet och överväldigas vid ett restaurantbesök av att brännvinet ställs .fram i obegrän- sad utsträckning. : Behaget av 'att t, 0. m, själv kunna. servera sig ur en: flaska... Aalborgs Aquavit är:'så stört, att "den Nillä””nedstjälpande” rörelsen upprepas intill dess en ge- mytlig uppassare finner det lämp- ligt att med en smäll trycka ner korken och sätta stopp för vidare åtkomst. : Och vid det stadiet 'rag- lar vår 'svenska vän ut på gatan. Där är en berusad svensk igent, . : Danskarna förefaller "emellertid inte "stå 'svenskarna långt efter i spritkonsumtionen.: :Krogarna - och” ölkaféerna. har sina: stamkunder — liksom härhemma. : Möjligt är att de "höga 'spritpriserna i, Danmark något bidragit till att minska kon-. meta — åtminstone på senare - n.' dras med omåttligt höga skat- Jters to tvi "Danmark saknar "kommunal och statlig . nykterhetsvård. " Läkarna och ” sjukhusen har dock”alltmer börjat intressera sig, för alkohol problemet. . NG Denna sammanstö ning” av 'älho- h sl i' några € iska län- der är summarisk och gör inte an- Jspråk på att ge en täckande" bild av i, den ” verkliga situationen: Så långt vågar jag emellertid sträcka mig — på erfarenhetens grund — att. jag vågar konstatera, . att det alls: inte 'är fråga om så utomor- — Idenitligt goda "och tillfredsställaride 2" | nykterhetsförhållanden "utomlands, .som mången vill göra gällande, . De starkt 'vin- ; och " ölkonsumerande länderna! — "där varje 'spår av res striktioner saknas — har sina egna och mången gång ganska svårarta- SNÅBBKÖRARE BELÖNAS. vän- ens .. snabbaste racerföraren heter Fangio och han mottar här en stor silverpokal av ingenjör "Alessio, di- rektör för Alfa - Romeoverken, för insatser i hestighetstävling i Ber- et celona, vo : Därtill kommer att danskarna |: : . sta som förefaller mig ha” sketi Men fråga är «oc inte "ett tal i Göteborg samma ” ' ve sa vore ännu mer värt att upb- ' ”m"-ksamma. I dessa två tal lovar ” hi 2rledaren jordbrukarna högre " ' pr er men går emot konsument= su sventioner.. Han kräver högre, rän:a men går emot ytterligare be-.adssubventioner, Han kräver , fri nerörelse med åtföljande no.sinell penningökning, men pri-:. aa skall inte stegras, Och detta till trots : bevarat penningvärde, ..- och radikal skattesänkning som 4 ventioner betyder höjda levnads= ” kostnader för de stora konsument= = - - grupperna. Höjd ränta medför /- högre hyror och' större: utgifter” för . ungdom och småföretagare, som. vill nystarta företag. Ingen ” politiskt tänkande . medborgare kan tro att man i nuläget samtie 1 oc” digt" kan" fördyra levnadskostna+ « derna, höja hyrorna, öka ränte- kostnaderna för ungdom och före- tagare, höja tjänstemannalönerna, radikalt sänka skatterna och sam- tidigt förklara sig vilja stabiliserd penningvärdet och hejda inflatio- z nen. Ett sådant program måste . betalas av de stora: konsument- grupperna, av de nybildad; famil= ? jerna, som tar nybyggda bostäder i :besittning, av jordbrukareung= : - dom och melHlangrupper, som. vill etablera sig som "egna företagare. - + 'Tror högern att de.lägre social. at skikten ” stillatigande påtager. sig bördorna för att åstadkomma den ' nödvändiga ekonomiska balansen, . ' då samtidigt exportindustrin kan räkna in större vinster än tidiga re under detta århundrade? ., Högern lancerade ju härom året ' den kärva linjens politik. Hr Hjal- marsons. nya attityd är resande i - fagra löften, skriver hr Antonsson. ' Ja, ' hur är det, verkar inte hö- - gerledarens resonemang en smula : förbryllande även bland. högerfol- ket? " Kärva linjen det ena året, fagra löften 'det andra — resulta=' tet av bådadera blir ett stabilise. rat penningvärde, I menar - tydligen m4br Hjalmarson, 4 > 'Tärker jag tillbaka på min egen barndom, som' förflöt på . 1880— 1830-talen; så är skillnaden mel; lan de bärgade och de fattiga och" fattigdomens utbredning ett- av de djupast ihpräglade, intrycken, skri- ver professor John Landquist i en märklig retrospektiv . betraktelse i - kulturtidskriften Perspektiv, ” CS + Vad som är. resultatet av femtio = "års arbete "av några miljoner miljoner. :människor är sett näs- - ; tan "> helt 'och "hållet . hybyggt - "Sverige, .. många: gånger rikare,” starkare, tryggare: och trivsam-=" ': mare än förr. Den industrielia - och tekniska , utvecklingen visar :- en "knappt överskådlig - tavla av stora anläggningar till miljoner- nas « "försörjning och ökade be --kvämlighet," . >, : 0 « Likväl är det "uppenbarligen nås ts got annat. som är det största och . viktigare än ;varje annan materiell ” och: aridlig utveckling: + NV - "Detta största är betarkla: ens . : "uppflyttning ' till människövärdig försörjning . och till bildning” och : - klasskillnadernas därmed skeen= + de utjämning. Genom denna. för... ändring har: skapats en; jämvikt inom svepska folket, söm sanno- likt aldrig. förr i samma grad förefunnits, och en "minskning av " det : hat klasserna” emellan, som 7 tidigare i långa tider "försvagat oss, , Det är; socialdemokraterna i och "i" verksam anslutning". till 0 . dem "de liberala - partierna eller > enskilda liberaler, som har utfört . " detta. verk, Dessa” partier,” som vr stundom i århundradets gryning : . och ända fram till första världs. kriget, beskylldes för landsförrä- diska , tendenser, har utfört. de största fosterländska. verket 'i Sveriges nyare historia. Det stör- på det sista halvseklet i vär "minskande av hatet och fråga Jlingskapet mellan klasserna., "> . os "I fortsättningen - » ger. söt professor - Landquist bilder från sin gärning .; : som inflytelserik litteraturkritiker :, | och från sitt samarbete med frams stående författare och . bublieister,” SN Hur har hr Olsson kunna så semmal, frågade sta mal br > äv Jo, se när jag gifte mi ” gumman kom :. vi. överens öm ak hon skulle gå ut i köket så fort ' jon blev arg. Och när jag blev ag skulla jag gå ut i skogen. Och 50; | det har gort ati jar fört ett 'sådant, : de alkoholgroblem. förhållanden : intre nom egna stud:ar latt uveri, sa -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.