teeeeren 4 Lördagen. den-8 tteevepetev ite "rytriYvreeYtYrYYTTT: Yrvereev Omfattande till-- och ombyggnad. gör r ålderdomshemmet. ev s , Det "är "inte 'bara i Lähölm” som frågan om ' ett” nytt ålder- domshem-är aktuell utan denna ” gak är betydligt mera brännan- de i Knäred. : Men medan man ' pratar, ritar. och förhandlar här i staden, så handlar. man i Knä- red och i: dagarna har man grävt grunden till det nya och stolta” hem, som 'deivis skall er- . sätta det gamla. ning har vänt 'sig' till ”fattig-. | vårdsstyrelsens ordförande, såg- verksarbetare : Verner Henriks-'' son, som också, berättar om det : nya och. gamla ålderdomshem-= EÅ "Det nuvarande " ålderdomshemmet som skall moderniseras och met. mn AN 0 Det gamla henmét är som SN "kanske är bekant, byggt:i trä i två våningar. '. Det "byggdes , omkring 1916 men är gammalt och ., omodernt, + framhåller "hr Henriksson. .. : Länsstyrelsen och . - fattigvårdskonsulenten har länge ” skall omändras . betydiigt.”" "velat ha en om-. och tillbyggnad av. hemmet; 'cch så: har också beslutats. samt satts: igån ”— Vi'skall emellertid behålla den” gamla byggnaden men? den "På nedre botten finns förutom: kök - och matsal "tre. .vårdrum. "+ De .. senåre skola bort. och, i. stället blir, här' ett nytt kök. och ny matsal, dagrum och expedition. "På andra våningen skola alla vårdrummen bort: 'och i stället > blir. här" en "lägenhet" för 'före-. " nalen, ståndarinnan, samt tre biträdes- rum och ett dagrum för perso- > Lägenheten flyttas £,' ö. - från nordsidan till sydsidan... Så blir här; givetvis. badrurni, toa- Fattigvårdsstyrelsens ordförande 'VERNER” HENRIKSSON ” | några” vårdrum kvar utån. dessa : förläggas i stället till två :flyg- Jar, .som byggas helt nya. :De bli i ett plan med 22 .vårdplat- ser fördelade på .18 rum sam- manlagt. ' I varje flygel kommer att inrymmas ett kaffekök där de gamla själva kunna koka sitt -eftermiddagskaffe. om de så ön-' ' ska samt ett. dagrum.. Vidare " blir det loggior . mot. söder i [ , bägge flyglarna där. de gamla "kunna tillbringa soliga dagar. I källaren till den ena flygen blir det även skyddsrum. = ” — De båda flyglarna byggas i "lättbetong, berättar hr Hen- .-riksson ''vidare. . . Den gamla byggnaden reventeras, så att det : hela går 4 'stil med vartannat. Det blir förstås en ganska dryg kostnad — för några år sedan "> kostnadsberäknades det hela till " entreprenören, , 280 000 kr men det skall enbart mästare Erik Fritjofsson i 'Träls- . hult, ha. . : Sedan tillkommer "värme- och sanitär. anläggning, och 'elektrisk' installation. ” Så att med nya inventarier och allt . kommer det att bi betydligt dyrare - än man från början tänkt sig innan. allt'blir färdigt, vilket är meningen att det skall vara i februari 1953. — För att finansiera det hela hoppas vi ju på största möjliga statsbidrag — hur mycket det sedan kan bli — och för resten gkalls vi taga upp ett 30-årigt . amorteringslån.' Men det i ” nog ingen risk, att här inte b ir fulit, vilket visst ibland är för: hållandet på andra platser. i : har 14 pensionärer här nu men många vilja komma hit, gå snar här blir plats' Och det nya "hemmet kommer säkerligen att väl fylla sitt ändamål att bereda Laholms Tid-".. "I mycket? : modernt och, strevligt NE » bilda kärnan i det, våra välförtjänta åldringar en god. vård i trevlig miljö.” — Men” det är en;'sak, som jag; i gärna + skulle vilja poäng- säger hr' Henriksson till . Det är; prydandet av, dag- rummen, "Det blir ju fyra styc- ken och för att dessa inte skola -| bli” kala. och- ogästvänliga, så :| behövs. det prydnader av skilda slag. . Därför hoppas: jag, att sy- föreningar. och andra föreningar i orten, firmor och "enskilda, bi- dra '. med ;' något vackert: och trevligt för -att:höja trevnaden såsom .. vackra tavlor, bekväma och då skall" det väl: bli: ändå fåtöljer eller soffgrupper; antikaj = iver st ombyggda . hemmet : eller historiska saker från örten. Eventuella . donatorer böra' re- dan nu taga sig en funderare på dessa saker, slutar- hr. Henriks- son. ie Ng Vi : äro säkra "på, att hans vädjan . inte. kommer att för- klinga ” ohörd "och. inte 'minst Knäredsbor'.,:1:, förskingringen kommer säkert att” tänka på de gamla . därhemma. ' Och "dessa trivs redan gott, intygar August Johansson från Norrlida på an- nat. ställe i dagens: tidning — bättre i' det nya hemmet. : bidrag sålunda: -lövergångsvis Fördelningen” av "sociala: hem-' IV hjälpen fastställd.” NOT ”Sotiala hemhjä pen i: Hallands län kommer enligt beslut av so- cialstyrelsen att under 1952 få 85,695 'kr :i bidrag från staten, därvid ' bidraget beräknats ' efter 70 - hel-: och "3 déltidsanställda hemvårdarinnor.. ” Halmstad - får bidrag med" 9,800 kr (för sju hemvårdarinnor), Falkenberg med 3,500 kr (4), Varberg '4,410 (4), samt Laholm och Kungs- | backa 1,085' resp. 1,050 kr (var- dera en). . På länets landsbygd Blir det Eldsberga; 1; 400 kr, : Hishult :'1,260, Karup. och Knäred '. vardera 1,400, Laholms landskommun :; 1,400,' Rännes'öv 2,240, ” Veinge 2,520, Våxtorp 1,400. era Yo vn Tö 2 2 a oc na :Fönnersjö Nya lärarbostäder i Tönnersjö,- - Skolöverstyrelsen föreslår ' re. "I geringen tilldela. Tönnersjö skol distrikt statsbidrag enligt vanliga grunder för att uppföra två folk- skollärarbostäder. vid Tönnersjö folkskola. De till 54.600 kr, pr bostad - beräknade kostnaderna anser : överstyrelsen skäliga, Den befintliga : folkskollärarebostaden Iskall tas i anspråk. för. skolmål. dande : ordinarie småskollärarin- nan ämnar distriktet :anvisa den nuvarande; bostaden för den bi- trädande” : lärarinnan, :- som : då " skulle" få den ena Cell, August Johansson i -Träskor är en sak, som ”kom- : I mit ur modet”. för åtskilliga de- ls cennier - sedan.” Att det är ett präktigt. och stabilt fotplagg för dem, som. har sin vistelse ute på åker och äng, men samtidigt får man nog säga, att de inte precis utmärker... sig, för någon 'större smidighet. Och när det nu finns tofflor - och gumimistöv ar och annat, så förstår man att träskorna fått vandra till de sälla jaktmarkerna. Dit har ock- så de en gång i södra Halland befintliga ”träskomakarna” van- drat men än lever ' eh -av dem kvar.. Och 'som der kärngubbe han är, så kan han'säkerligen leva åtskilliga år än — men far brikatioren' av träskor upphör- de han med för fyrtio år sedan. Men. den garnle träskomaka- ren i Norrida är känd för att vara en ' trevlig, gemytlig. och pratsam man och när vi för nå- gra.dagar sedari besökte Knä- red, så passade vi också på att hälsa ' på honom, Sedan några | månader tillbaka bor han näm- ligen . i ålderdomshemmet och där trivs han alldeles utmärkt. Och det blev också en synnerli- gen gemytlig - liten, pratstund för . både'” signaturen och den gamie. Så låter vi då August Johanssomn i Norrlida be- rätta lite om sitt" långa liv, som ingalunda varit någon dans på rosor alltid. — Nu” är jag 82 år gammal i Norrlida” berättar om: hur. han Yänte” 60—70 öre: om pågar, av vilka jag > var den äld » Och ; nog fick jag. slita: för ue hjälpa tilll. Men det: gick och min mor var snäll; Men 'det. var" inte gott för en -12-åring att ge sig ut på ängen och hösta gräset med lie: Inte kunde. jäg vässa den"; heller: och' många . gånger reste sig gräset 16 igen där jag gått fram le . Mot. och jag "hjälptes & åt med det lilla: lantbruket där vi hade' två kör. Men "det" räckte dåligt: till. och 'när jag var i 20- årsåldern, alltså omkring” 1890, så lärde jag mig att göra trä- skor.” Det fanns två: bröder - i| Husalt, söm gjorde "sådana "och av dem fick jag lära mig en' del och ': resten; funderade : jag: ut själv, Så: på vintrarna satt jag hemma och gjorde sådana och sedan brukade vi ta till torgdan i Taholm och sälja dem. Då fick jag . följa med husaltarna, som brukade. åka med en kärra, för-. spänd med två kor. Det gick in” te så fort, men på eftermidda- gen före torgdagen brukade vi hinna till Ahla eller Lejeby och där låg vi över natten hos bön- derna. Sedan" gällde det att va- ra uppe tidigt nästa morgon och komma till Laholm i gryningen, så : att man fick en ordentlig plats på . torget.” Då fanns det mycket folk och mycket varor på Laholms ”törda” och stora affärer gjordes det, allra helst i oktober och till jul. . - z och jag har bott i Norrlida i all min tid. Men så. dog min kusin i sområs och hon har alltid hus hållat för mig och då tyckte jag att det ”var lika bra att sälja domshemmet. Här trivs jag bra död, förklarar August med den het. ” — Men nog har vi haft det besvärligt alltid i yngre dagar. Min far hyrde i Norrlida by hos dåligt ställe men fick strax ef- Men där fanns inga hus på det utan då fick 'mor köra timret till husen på. det första stället till det ' - andra och : dessutom köra det med kor. Det var ett jag lova. Ty far var inte så myc- ket till. Han var sjuk och dog i lungsot 1880. när jag bara var 11 allt ihop och flytta hit till ålder". ' och här får jag stanna till min. sanne naturfilosofens godmodig" | en bonde men så brann allt. vad - han ägde. Så köpte han ett litet : ter' ett annat, också i Norrlida. . slit, vill”. år, Då blev mor ensam med tre : Men jag gick också om- kring hos bönderna och stanna- de hos dem och gjorde träskor. God och förnöjsam är August Johansson där han sitter + sin stol på Alderdomshemmet. I Å AA AAAAADEAAAA MAA Vu AMAMt nya folkskollärarbostaden, oe Men vilket hundliv det. va . Jag tll en. an; 15 ö 3 för, dam: och ä > Då tjäna jag 60 å 70 öre om dagen och fy väl mån fick frysa och fara ill a, sitta ute i dragiga-li- der "och :tälja .till:” räskorna så att "man: inte svina ner” inne. När så: min "mor dog' 1910 och jag själv fick övertaga gården, så slutade jag med träskomake- riet, non Att han dock kän göra präk- tiga. träskor än för eget. bruk, får. vi snart se. ett konkret ex- hämtar ' sina - egna träskor” och visar "dem med berättigad. stolt- het. . Det?.är. stöddiga doningar om än de närmast. påminner om ett par. präktiga pråmar för oss. Men August har fått upp språk- lådan "och berättar vidare.' jag g "också " gjort så länge jag nånsin orka med det' och. jäga- re har jag också varit. En gång fick jag till och med sitta inne för tjuvjakt. På .den tiden var det "inte 'så noga.med jakten, gott . om villebråd var det. och hade man bara något jaktmark, så : kunde : man gå lite där det passa, Så hade vi kommit in på andras marker, och. jag sköt en hare, "som ett annat sällskap |; bommat' på, . Men det var på andras mark och' gamle riks- dagsman. Nils Johansson i Brån alt som anmäldé. mig. Det blev. stämning till tinget i Tjärby och 25 kri i böter. Men jag. var påg på" den tiden och det var inte " varken lätt eller roligt att beta- la pengarna. Så i stället fick jag " krypasi kurran i Halmstad och sitta där i sex dagar och inte mådde jag illa av'det. a. — Rådjur har jag nog Skjutit 12 stycken. i min dag och det " räcker inte 'med hundra' harar. De brukade jag 'sälja till en vilt uppköpare, som" kom till. Knä- "red var 14:de dag. Fast det var "ju inte några priser på det vil- da på den tiden. Atta kr för ett . rådjur - och 1 kr å 1:50 för en' hare . var ju skryta med, Detta och mycket annat hade den gamle träskomakaren , i Norrlida, , att förtälja. Med "en viss stilthet' berättade han ock- så, att Norrlida visst inte vår någon avkrok längre. " Dit har man fått en ny och fin väg och inte mycket att NESTTTVYVTTV "I sände tidsverksamhet, At den nytillträ- | [namn cv ocv empel på. Ty "August går ut.och :.Täckt tak med:halm har |: AA SA ANAAADAANA di MAAS ARA Det gick till på följande sätt (det-är. keramiker" Nils! Larson som -själv. lämnat- uppgifterna; som ”- således är : hämtade: från tillförlitlig. källa). ” Nils Larson dieresa i Frankrike, I den'lilla staden. 'Pontechon i Bretagne kade "lergods, som var ovanligt därför att > det ' var så lätt. Verkstadsägaren . omtälade,: att hemligheten med godséts-> «ringa vikt var att råvaran, leran, ha- de en mycket låg . specifik: vikt. Sådan "lera har man i Tjecko- slovakien, omtalade han bl. a. Efter hemkomsten till Sve-]; ut utnyttjad lerköngick ett "prov där kemist i Stockholm o ett utlåtande utan. attvaängi lerans ursprungsort. i meddelade, att leran: var av — tjeckoslovakisk typ! Nils. Lar-j son och :hans maka”Jane Wåhl- sted -Larson hade”: alltså här funnit just vad de så' ivrigt sökte — den lera som behöv- des för framställning av I lätta och. hållfasta” kerarnikvaror. I Vid: ett tillfälle hade man vid bränning av glasyrbehand- lat lergods råkat skrapa av:en del av glasyren på någon. kera- miksak; När denna efter” brän- ningen tögs fram 'ur ugnen, vi- sade. det sig, att lergodset på ligtvis” ”skrapats av, vacker brunröd färgton. Larson. tog "fasta; på; denna iakttagelse, till' framställande” äv. just ”röd- gods, d vs, den nya keramik- vara, som av allt att döma "| kommer att bli en' "stora artikel för Jani-keramik och ge dettal: konsthantverk ti vida känt] ; Emellertid r öst. inte bara Lårson: upptäckta Och lansera- dé : ningsteknik;" som; rödgodsframr I: ställningen” bygger. + Makarna Larson har nämligen” 'e gående experiment lyckats gö- ra ”- en tillsats av : kemikalier, som bidrager till att förläna lergodset ' en varm 7/5 brunröd |. färgton, st AN i Detaljerna via framställnins: gen av' rödgods är tillverkar- dock utan att avslöja för mye- ket omtala, att tillverkningen sker' på . så : sätt,. att;-glasyren före andra bränningen: aväkrar set. Den: del-av glasyren; som man. -lämnar ;: > kvar; med : dekor, :och efter, andra bränningen + erhåller. .; mai: så Jani-keramiks vackra. ödgods. Detta om. Jani-keramiks: spe-1. cialitet' rödgoda: som -sådant.;I övrigt må det. sägas, satt:ma- karna ', Nils och Jani Larson |- synbarligen med entusiasmi:och makartraditioner: De arbetar ständigt . för att få -fram- nya modeller, . och det ser: ut:som om ständig förnyelse voreimot- tot för. deras strävan. Det :bör också : sägas att de lyckas: väl sitt:arbete. '.-: " Till sist kan det "omtalas; att det är inte bara. själva: varån rödgods, som är en nyhet. Även benämningen: därpå är ny; och den fick makarna -Larsön's.a.5: till skänks.” De ställde”ut-en kollektion :-av sina nya kéra? miksaker : på ' Höganäsutställ- ningen. - Den väckte" där ”upp- | märksamhet och kallades "kort och gott. rödgods, och'det var juen träffande” och:bra benäm: ning på den nya' artikel. H den "var själve” landshövdingen och invigde för något år.:sedan. Och 'landshövdingensv: namn finns nu inhugget i en sten, ,vid vägkanten : som ett minne:av, den 'stora dagen. Att August Johansson är en hygglig och förnöjsam man 'förstår : man snart och glad för att prata är la ålderdomshemmet.- -Den gam- le hedersmannen kommer; sä- 82 åren till trots; » ce . firar Er var för en tll sedan påreh'stu-|" mikverkstad, där- -man"tillver- |: det 'ställe, där glasyren ”olyck- |. de jen ji "och denzledde;såt på : denna "av keramiker: Nils |”, lerfyndighet: ” och avskräp-|'” nas "hemlighet, men "man kän|. pas på. vissa! ställen på:lergod-]: |vördnad vårdar. Laholmg kruk-]- han också och han livar upp he-[:- kert att leva åtskilliga år till de vi - Hur våra större Nusäjur: häs , ten och kon, kan tänkas reage-:' fa inför reaplanens 'avgrunds- | vrål är för närvarande föremål ,; för. begrundan: och undersök ningar bland expertisen på Ve- terinärhögskolan, dit” flygföra Baltningen vänt sig" med be-' gäran om utlåtande 'i ett ok- | tuellt sammanhang. I våras > överflög tre reaplan på låg =- höjd med kort tids mellanrum "bl. a. ett stuteri i Mellansveri- ge. Ett sto blev oroligt och abo- + terade dagen därpå; det blev med andra ord fråga om för ti- 5 dig nedkomst, : och det skilde '. på omkring två månader.': Ett . dm sto ”kastade” efter fjor-" "ton dagar. Nu -uppställer sig ” frågan: finns det anledning tro att dessa händelser utlöstes av: skulle" kasta till följd a av: viskrämsel. kan följaktligen anses vara ganska" ringa, sa N äller. hi ten: däremot - : förändras bilden. Särskilt ett full - > blod torde sannolikt vid en skräm« det kan uppstå en abort Den van= liga arbetshästen är lugnare till sin. : läggning, Yet Nu bör man &' andra sidan vara försiktig i. sitt' bedömande; Man skall "sålunda, inte inbilla sig att flyget har skulden i varje inträffat fall av kastning bland hästar och kor, Fullbloden intar likväl en sär= ställning, Vissa . individer i deras krets torde nämligen vara i så hög grad känsliga att kastning kan föl- ja > efter häftig skrämsel, under= stundom förorsakad av flygare på låg höjd. Men "långtifrån alla fulls- blod i' ett stuteri drabbas av detta öde, vilket erinrar 0ss om att ock- så. : djuren individuellt uppvisar skrämseln vid överflyg iv Det är inte uteslutet att frå- .gan måste besvaras med ja, säger professor N.: Lagerlöf, . Emellertid får vi komma ihåg att beteende- mönstret är högst skiftande hos oli- ka djur. vid fall av häftig skräm- sél, exempelvis just i samband med överflygningar. : Bland 'pälsdjuren är "det mycket vanligt / att. en skräck-.- eller - skrämselabort.. -blir följden; det är ju bekant att. sär- liga. Om. de större husdjurens reak« tioner är "hittills inte så mycket känt, men "som ' generellt - omdöme kan måhända sägas att nötkreatu- 2? Ifö skilt räv och mink är otroligt käns- |” ärt.'stora : olik! + Alla. mänt gäller att ju nervösare lägg- ning djuret har, desto lättare går det att skrämma det; Aktuellt på all- var blir problemet emellertid först i samband ried lågflygning av rea- plan, som 'vid dykning åstadkom- mer ett alldeles speciellt oljud, för ön. SJ Håll sparkst tingen : "och cykeln: borta från obekant | is. Farliga: ställen 'kan icke I : Mtid upptäckas, ' Lossa bindnin=" |. garna, om-Ni är på skidor, ,,... ren i det stora hela förhåller: sig lugna; kon är «för, indolent för avt ta. nämnvärt intryck ens av” flyg- planens oväsen, Marknadsberättelser]Ex | "om 'brisnoleringar” : meddelade" genom Sveriges. ; Lantbruksförbund Stockholm den 8/12 195 Spannmål. > Garantipriser' å fullgod brödsäd -åv normalkvalitet vid inköp. från ; odlare und, tiden 11/12—20/12' 1951. : (priserna stiger successivt med 10 "öre från den 1, 11'och: 21 i varje . månad; fram "till den 21 maj 1952). v 100 kj ant. ; kon om är Iyckligast. ska Livräddni ällskapet, . ' Den människa | man minst talar = + Lantbruksförbundet. noterar den) 4/12.1951 följande producentpris på stråfoder, .maskihpressad vara, skr pr; 100 .kg: a : ”Hö;, (hårdvalls-),. på. 'statione: mellersta Sverige 15: 50—16: —; Halm;: höstsädes," Hå stationer Å; mellersta Sverige 5: 50—06: — ” Havrehalm;' på stationer: I lersta Sverige, 5:50—8: — : Marknaden ligger nu något maj tare för såväl hö, som halm; men = På följande = . Stoclcholm, : NH ; Karlshamn, :3,5-procentigi H borg, ; Cöbora ort N Lantbruks: rbundet folerar "den . 4/12 1951 följande” producentpriser för mjölk, fritt mejeri, ”tuberkulostills: SM lägg inräknat, och med ett skum="" + mjölksvärde. av 4,5 öre per kg blev, för månad 1951 30,8 öre. på maltkorn och fö genast leverans, fritt noteringsörten, för vara av normalkvalitet:i7pars "tier om minst 10 säckar, skr? 100 H i Göteborg: blandsäd 36: —, i ' Fodersädsmar av att ligga någo vecka, delvis ber dervaror, främst sorghum; En: fast .ton är dock alltjämt förkö ände, då efterfrågan i alla fall; är väl så stor som tillförseln.. Vissa prisjuste- ringar uppåt har företagits på en - Försåld k-m lk; per kg. Priset : närmast föregående . månad. var: 29,6 öre och under sep= tember 1950:28,8 öre per kg. .>. Följande”: mejeristatistiska upp- yt. | gifter kan ,nu lämnas för oktober. ånad 1951 lse med 1950): ”3 mjölk, ton "e129 279,117. 8093. 8367: > BATA 2904 Smurtillverkn. ton Osttillverkn., ton”, ” Totalt: försåld, kvantitet komjölk, .del..mell ter, men för övrij är prissituationen i; huvudsak oförändrad. Man. räk> "nar också med att läget icke skall visa :några större ändringar för närmaste tiden, för. januarileverans "har emellertid ett visst intresse an- mälts. :Ärter.” . " Lantbruksförbundet noterar: den 4/12 1951 följande producentpris på gula ”matärter, normalkvalitet, kr per 100 kg, fritt köpares magasin: Mellan-Sverige 58 ": Marknaden är oförändrat. fast och «ligger. . med :- fortsatt Jiten ornsätt- ning. Det genomgående priset” är nu 58 kr per 100 kg fi för Pp är- ter. 2 Potatis. : tet lata " Lantbruksförbundet ' noterar för matpotatis, levererad banfritt eller kaifritt Stockholm, inkl. emballage, engrospris, vid försäljning till .par- tihandlare, kr pr 100 kg: =. 30/11 3/12 "s/i2 Prima, väls. vara 23: — 23:,: 23: — Ovanstående .. priser . inkluderar 'Kommissionärsarvode - eller '; avans vid försäljning vagnslastvis.>" na : Följande partipriser - på potatis . noteras ' den «5/12 1951 vid parti- " handlares - försäljning = till detalj- "handlare, inkl, emballage, kr per 100 kg: ad Malmö” 22: — Götebor Å NM Marknaden betecknas som helt oförändrad denna ' vecka, Tillgån- gen: och , efterfrågan motsvarar i stort sett varandra, men givetvis är det. särskilt lätt att: placera verk- ligt prima kvaliteter. Prissituatio- Ir vid gick fara Vänder midober PRAT 282,767. ton, motsvarande en minska ning ,av 2 96 i förhållande till sam= ma månad förra året men en ök ning i. förhållande till 1939 av 11 26. " Under: månaden + tillverkades” 8,093 ton smör, :vilket med 3 7 un= derstiger. -fjolårskvantiteten men. ”| med 15 & överstiger 1939 års, Den . tillverkade ostkvantiteten, 3,574 ton," ligger 23 Kö resp. 19 KR över jäm- Försäljning av mjölk med en fett-' halt av 3,5 proc. Statens Jordbruks- nd har beslutat medge, att j. ". mjölk, som vid mejeri standardise-, rats till en fetthalt av lägst 3,5 od får saluhållas på följande villkor: Innehavare av mejeri, som ämnar] 2 verkställa standardisering av mjölk - till-en fetthalt av lägst 3,5 procent, skall :ihge skriftlig anmälan därom] , till Kungl; Lantbruksstyrelsen och: n till Jordbruksnämnden, : Mejeri och detaljhandlare, som; saluhåller mjölk med en fetthalt av lägst. 3,5 procent, är skyidiga att jämsides , härmed tillhandahålla 3-) procentig mjölk i sådan utsträck=; ning, att samtliga konsumenter kan : få sitt behov därav täckt, 4 Mjölk, som standardiserats till en felthalt av lägst 3,5 procent, får sa= luhållas endast i glasflaska, tillslu- ten med kapsyl; varå finnes angi- -. vet, att flaskan innehåller dylik mjölk; eller, efter -inhämtande av? vy + f7ordbrut 5 H i pappförpackning. : ordbruksnämnden har vidare efz ” ter samråd med Priskontrollnämn= > den. beslutat" medge, att för mjölk, som har-en fetthalt av lägst 3,5 pro- cerit och försäljes i tillsluten glas" flaska, normalpriset vid försäljning > till förbrukare får överstiga det för tig mjölk bk d; med 5 öre för Herse INN FFFETEVEVTTETTN selchock reagera på sådant sätt att | ? LAKAÄADA, Aer sann Å ALANAASDADDA Nn a po S TEESE Se ST AAA ok oc Å Ena
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.