Sr re = YvertYyrver vet w a vverreyvYeyTveTYYT i | H i i i 5 H I i i Av komminister Erik "Angrimer, a TTT ” LAH YvvYvyvYyrTYrevYrrYrYYYYFYVFYVYYFYVYVVYYTYFYTVYVYYPTYYEYVYYFYVTYYVY YTV OLMS TIDNING :.— vevvYvrtYrvteYTTYYTYTYYTVYYFYYT vYyryevyryrYY EFT YTTET vägra -Gillestad,:-Skara stift. . 21 Text: Luk "21: 25—36.; / GUDS RIKE ÄR NÄRA?" Guds rike är. nära! Så lyder överskriften + til.! söndagens e- ' vangelium, — och 'det är > också maningsordet oss "alla! Vi "tänker kanske lika mycket 'på "att julen är hära. ” Förberedel? serna till julhögtiden' har redan lähge pågått Vi har märkt det i affärerna - och därhemma — ' och vi märker det kanske allde” les särskilt denna. söndag. Det är angeläget för oss, att vi för allt detta inte glömmer av" ad- ventets "egentliga budskap: Se, - din Konting kommer! I dag ta-. Ias det till oss om hur han kom mer i sitt' rike och hur detta ri-. ke är nära. Det är något som - sysselsätter :. människornas tan= kar mycket ivrigt. Vi-kan vara ganska jordbundna och ha svårt för "att lyfta våra blickar upp till Guds himmel, i vanliga fall. - Men blir'det tal om att den yt- tersta dagen är nära; då' brukar de flesta av oss lystra — då gäl er det att vara med!. Under: ligt nog är människorna i ge- men : mest intresserade av att räkna ut, när. denna dag' skall komma. De ord sorti Herren Je- sus riktar till oss i dagens'text om, att tecken' och under skall förebåda rikets ankomst,' de or- den har i ålla tider sysselsatt människornas '" tankar: och sin- "nen, Vi har använt. mycken tid = och därtill onödig tid — till att "räkna ut när Guds rike skall komma; ” Visst vet vi alla, att Gud redan nu möter oss här nere i sin Kyrka — meh vi: vet också, att' Kristi: Kyrka inte är allenahärskande” . här nere på : jorden. "Vi "människor lever: ?i - kampens mellan "Guds rike och + Satans rike; Den kampen kom- mer "Vi inte'Undan någon enda av 0ss — och därför, är det väl a + naturligt, att så månge ser fram ' emot den dag, då denna kamp ska'l vara. slut, 'och Guds rike " ensamt finnäsjvri Ö Nk ani oa "Men må vi för sådana tankar . aldrig glömma, att Guds rike är . Oss ” nära . nu, i dag, i”denna :> stund. När dén ytte "dagen skall komma behöver vi, inte be: '-kymra oss om 'Ynen 'vi måste al- la vara . beredda, att varje. dag möta den —É den meningen är den. oss nära, . Vi vet, att den skall. komma —' och att den kan vara -0oss ” hur nära 'som "helst, > Därför > må" vi vaka" och bedja, som, Herren Jesus manar oss till i dagens text, Och under'det'vi så göra skall vi veta, att Guds rike altid är oss nära, Nu i ad> vent må vi särskilt erinra var. andra om detta — Guds rike är nära, Del finns för oss alla, vi kan alla få' del av'det. Liksom Kristus Kötiungen "kommer till oss. I ' sin”Kyrka, så kommer Han ju ock till envar -enskild, . . han vill i varje fa'l "komma, ty i > det är. ju: vi människor som skall : öppna hjärtedörrarna för honom och ” släppa in' honom. Må' vi. då detta Advent låta Herren Kristus komma oss så nära, möta honom 'i gudstjänst öch andakt, så att han verkli- gen får tala till oss och vi blir honom lydiga, Det. finns så många röster här i denna. värl- . den, som ropar På oss och vill få . 088 att lyssna, att vi måste se till, att vi bland alla dessa inte låter Guds röst försvinna — så att vi till sist inte hör den. Guds "rike 'är hära, men :vi människor "kan ' också "låta nå. got annat komma emellan Gud och oss, så att vi inte förnim- mer Gudsriket, inte”ser det, hur nära de än är oss. Det kanske t. oo. m kan vara särskilt lätt för oss mu under dessa advents- veckor, De har så "mycket att . bjuda oss, sådant som hör ihop med 'julstämning och julförbe- redelser, - att vi' bör vara extra på vår vakt, så att vi under allt detta inte . glömmer Gud och hans rike, Må vi därför se till, att vi låter våra julförberedel- ser skapa fram den högtid, den » rätta adventsstämning, som des- sa veckor ska få göra. Och det : innebär, att vi'låter advent få vara den julbudskapets förbere- deisetid, som det är avsett till. Allt skall tjäna till att framhä- va detta: Herren: är nära — må vi då taga emot Honom! Har vi bara detta klart för oss, att det är det enda väsentliga, då skall : vi sedan med alla medel göra dessa adventsveckor till en tid av > högtidlig, . stämning i våra hem och församlingar för våra Gubben alomon. i Lyckeby : "| hade vid Mikaelitiden mistat sin tredje hustru: Det. hade. varit ett hårt slag för' Salomon; ska jag säga. Han hade varit 'så glad vid sin Anna Lena och inte ve- lat mista kenne för aldrig det. Men människan vill ett och vår Herre ett annat... fe esi sea lighet. och det sorgens sår, som hennes frånfäl'e fördrsakat i Sa lomons' hjärta, började så små- ningom gro igen. . Framme "i mars ' vår det ' så pass läkt att hän '' kunde börja tänka -på "ett nytt gifte;" Visserigen heter det, ått'alla goda fing äro tre, men” gubben "Salomon tyckte "att de lika gärna härvidlag kunde var ra”fyra. Han häde varit en "stor fruntimmerskarl,. -- Salomon” "i Lyckeby; och - ännu - vid sina sjuttio år kände. han en livlig å< stundars efter. kärlekens vä sig- nade krydda, tass tin3 NS > Han började alltså se, sig öm bland” ortens giftaslystna. frun- timmer. 'Den gamle .gubbfuling- envar inte" utan. sina pretentio- ner; .Han :hade, gift ligen :;: förmånlig! gångerna ; och han ämnade inte göra tet' sämre parti nu: Möjli- gen skulle han kunha pruta nå- got på , ungdomen;"' r Åre fö ga ot AEA "Till sist. bestämde han, sig Bina i Brogård. Hon var en rätt så " vä född + ungmö på:inemot fyrtio vårar med ett ganska väl- skapat". anlete och "ett par: tre så; ett ganska eftersträvansvå föremål fi Bina” tog”inté "illa" upp Salo- mons frieri, men hon tyckte'”att han 'var: något :väl gammal och därför "ville hon" ha betänketid, Salomon var nöjd, med det hai- va löftet, Ty had var säker ”på att ' hon skulle ge: med sig till sist och, om "inte: själva håken ställde, sig; i märket, så 'skulle han" innan: Sorgeåret var 'utgån- get ha för fjärde gången hunnit det: på. hans kärleksstigar, det: var hans barn-och Arvingar från fö- régående' gifte; e' tyckte som naturligt var att. gubbatrollet varit gift, alldeles tillräckligt ': i sin” dag ”och:-'de' voro inte 'alls trakterade: av. utsikten--att bli begåvade med" en" styvmor, fom kanske kunde komma "att ta från dem" en god ”del"av' arvet efter gubben. "Ty - åå 'seg var. han väl ändå : inte, att” han : kunde. leva ut en fjärde; gemål... "i sn ; Men. den söm tög mest illa vid sig av "gubbens: giftasplaner,' det var sonen Lars Johan. Han ha- de gåt emma nu snart i femtio år, och "efter: garnimal - god ” ord- ning borde det vara på tiden att han fick överta :gården och bil. "la sitt. eget hushåll - Det hade också >. flerfaldiga gånger. varit tal om detta, men gubben 'Salo- imon hade inte ve'at släppa töm- marna ifrån” sig. Han hade inte lust att flytta in i undantagsstu- Ban. än på länge; . Och då Lars aära > och kära, inte "minst för Järneni;; Vi må tända advents- stjärnan och ljusen i. våra ad ventsstakar — men må stjärnan få "erinra oss' om 'den himmel- | ska stjärna; som:en' gång ledde herdarna till Betlehem" och må vi: också följa” samma” tjärna! Vi behöver alltjämt gå" till Bet- ”ehem för: att möta Herren Je= sus! Och för varje ljus vi tän- der i våra" adventsstakar, så må vi minnas, Kur Herren Kri- stus sade: Jag är ljuset —, och att vi skall låta honomilysa upp i våra hjärtan, lysa och värma. Guds rike är nära — det är det ' nu i advent på ett alldeles särskilt sätt. Gud hjälpe oss, att vi måtte bli gripna. av Gudsri- kets närhet; så att vi får del av dess> kraft 'och vi'l leva i det. De lagar: som gäller i Guds ri- ke är de gamla, kända, som vå- ra fromma fäder alltid har sökt efterleva: det är bönen, ordet, gudstjänsten — och " nattvarden. Det ' är inga märkvärdiga eller nymodiga ting, men det är ändå de medel, som finns för oss al- la och som ska brukas av oss ala. - Gud "vill komma till oss, må vi då taga emot honom och förbliva vid honom. Och: därtill och sins välsignelse, Amen, 2 Ja, Anna” Lena blev stoppad i” jorden -under sedvanlig ' högtid-' tusen” på "banken! Hon var allt- a ör en. sjuttioårig änk- |: bm inte, med. blida | & ö jde gubben : Salomon | P' give" ny Gud oss:alla sin nåd Johan inte'var gift eller visade någon benägenhet att bli det, så tyckte Salomon, att det. just inte hastade: "med hans: hemmansö” vertagande! "Men ”ått 'det' skulle. bli er gång, det var ju klart." - : Emellertid, då ”nu' gubben 'Sa- lomion beredde sig att ånyo kny ta' "den äktenskap iga knuten, började. Lars "Johan dra öronen åt sig: Ty detta" var ju att'lik- söm. inkräkta ” på hars lagliga rättigheter." C I omigen, 'så blev:han naturligtvis änn :mera obenägen att lämna gården ifrån” sig. Och "då kunde ät dröja: länge innan: han, Lars fick” sätta benen under eget :börd. "Och ' han ville snart inte vänta längre.: NS : Gubben var. det rakt omöjligt att komma ' till: rätta med, ty : vängde sig med stora vänna löften och! drev DN egen "po itik, jar: vidare : gynnsam för: den 'andltes "planer. x Så här åste-andra medel till: Lars Jo- e, underade'”;och funderad men Han. kom ingen vart: "Nu var det som sagt framme i den: farliga förvåren; ! då"så' mycke nytt. kommer" fram" och så många nya tankar tänkas, Eh = som: vanligt svängt sig: undan och-på sam- ma gång kastat fram något :om ina ' 'giftasplaner. + Han :; hade visserligen: inte gagt vem” kvin- Han var,men Lars Johan miss: tänkte 'ått det var Bina,' Och det förargade honom: : Särskilt, ty det: var inte utan att -han själv haft sina srfå funderingar åt det hållet. 7 Lars": Johan var. riktigt arg. SA - Jädrans gubbel > FN dor a Lars Johans > bev,. det att han ig! gåbortsfin, tog käp- i'hand. och. spatserade. bort till Brogård." i AE Då han kom fram 'satt. Bina i sin” täsamhet "och "drack "efter- middagskaffe. Så har kom i en riktigt ”läglig” stund." Bina: bjöd på kaffe och ”gök” och det snac- kaädes om mångahanda ting. Och omsider ryckte. Lars Johan fram med sitt. ärende, esi. : nn Nå, ' började .'han, är det sant som dom. säjer, att vi skull Ie. bli. liksom "släkt? ' SO >= Hur, 'så? "undrade hon” och d . — Jo, far” där hemma friat till dej har jag hört; Ja i u fråga me r ju bra gamri + Detsamma tycker jag. Så blev 'det inte sagt mera på en". stund." Bina” rymde: undan kaffégrejorna "medan ” Lars : Jor han'"": försjön! njutningen äv sin”pipa.” Under ' tiden” mönstra- de. han” Binas kroppsliga behag: Och hon var rätt täckelig' att: se uppå med sitt ännå ungdomliga ansikte" och. Guds. runda: välsigs nelse 'om barm "och' höft. "Min sann; var. hor. inte; alldeles” för 3 vigt samt rev eld på en tändsticka på bakdelen: av sina byxor och tän' de pipan 'pårhyh Efter :dessa pröludier” ryckte: han fram det sm "inte bättre;”: na "du gifte: dej med mej? - <' Biha 'såg stort på -Lars Johan. Nej, nu- hade hon äl: aldrig så hört! Först fadern och så sonen! Jarja, "skalle 'kon,' välja så. nog tog hon:helst den här. Men nog var det bra underligt att far och son skulle gå så där om kors för Varandrå.:, so foloon ; "= : Nå, undrade” hur tycker .du? : ' rn > —"Jag vet inte, sade Bina och rodnadé som en ung flicka. Det här koramer ju så oförtänkt.'A1l- drig”Har jag trott att du... .: ""F- Det har'jag tänkt på länge; påstöd hans oe. : > Och" hur'han nu lirkade, så fick hän' henne att säga ja och sakén beseglades på det gamla vedertagna viset. Men just som dé nyförlovade höllo "på att stu- déra. kärlekens -.a-b-e kom Bina att -kasta en blick genom fön-' stret, | ao Lärs : ohan, | själv: flytta - mycket :.mot deras allierade frans j | männen :och "det blev" många. tra. |. "| gedier. Det är en både intressant. . Joch 6.50 inb, .' -— Nu kommer Salomon! : . : Lars Johan-for upp. — Ja se på t—n! .: Ms — Gack:in här; sade hon till fästmannen, - så ska jag sköta om gubben. ve. on fans i — . Nå, sporde gubben :Salo- du mej för svar? -- i ' Jaså, sade hon, är: det nu om det' igen. Jag tycker att I är aldeles till att ränna på friarestråt.... I skulle "sätta Er till ro och låta Lars Johan -ta gården.; Han har gått hemma länge nog' och tjä- nat,. och skall han ha något eget en gång, så är det på tiden... Gubben Salomon fick "en sur uppsyn vid detta tillta'. : :— Ja, men' du lovade I om halvt; invände" han. is ST — Jag ' skulle -tänka: på'et, sa jag. Och det här jag gjort”, Det blir ingenting av, Vi Ze — Men varför det? "Vill du inte gifta dej då? — Jo,” Men det blir med annan karl, (55 cc Gubben '. Salomo; våning. "— En annan! då? ere en Mo ", —' Ah, jag tänker, att I är nog bekanta. STR DE Ne > Därmed "öppnade" ' den" illfun- diga "Kvinnan: ""kammardörren och Lars Johan kom "ut. is: Om .himlens ;' skinande mårie trillat, ned "från "sin: upphöjda plats och satt. sig på kant:i hans gårdsplan, skulle : gubben: Salo- mon" knappast ' blivit" mera: förs bluffad'än' han blev då han fiék se sonen träda:ur/ur Binas kam- "en v gapade av Vem mare. snö 5 2 fu Val. va är det du! stam- madé han. och sjönk förkrossad tillbaka” mot ::soffans ryggstöd. Han var ”a'ldeles vimmelkantig, gubben;' och Lars Johan och Bi- na "fingo honom "att gå” med .på allt vad de begärde. ; Det' blev bestämt att' sonen skulle, överta gården med löst och fast och han in i undantagsstu- '-— Har du tagit det end, så får du' väl ta det. andra med, sade Bina ' öppnade kammardörren. |; mon sedan han satt sig, vad ger). | för gammal, ”Salomon;] '> lömska ' attack :vå brand på bilden. På de . fredsfördrag med, Japan, medan, förhållandet tili ”UPEARL HARBOR 10 ÅR EFTER ÅT. Den nedre. bilden togs för 10 år sedan, paner iu Heat : på örlogshamnen Pearl Harbor. och bl.a. sänkte slagskeppet California, dt se den övre bilden syns samma plats 10 år efteråt. USA har numera a fet allra I den forne ”vapenb rodern”: Sovjet inte är e lira, tu bästa - t 18 ror då japanerna ;.rde sin ulturdebatten '- Meningsutbytet. i. Dagens. Nyhe-V ter mellan" "kulturchefen dr: Olof |: Lagercrantz och dr. Holger. Ahle- Nius. om; de" finlandssvensk; över- sättarna..haN' helt "naturligt väckt "stort intresse i 'det. svenska 'Fin- land," Nya Pressen "i: Helsingfors |. behandlade i en : ledande - artikel ("Kan vi skriva svenska?”; 21/11) dr ”Åhlenivs generella dom över;de finlandssvenska '. översättarna och undrade om det inte då ..och då även "förekommer: mindre goda översättningar, som gjorts: av 'riks- svenskar. . Visst' finns det "dåliga tsättare > i. Finland; men enligt Yr Lågercrantz' mening står en rad inläridssvenskar 4 främsta : ledet skrivas: fullödig i ri landet" För. det » genmälet. tilb:Ahlenius :finns.:fullt "fog." Men naturligtvis. finns, det Ka - > Oskar ' Eklunds '. bokförlag här specialiserat sig på trevliga. ung: dömsböcker och som vanligt gett ut en del mycket bra saker till jul. Vildmärkens. svärd. av -Elizaz beth ' Coatsworth : är en indian- -| skildring : från: 1600-talet,” ”men-'i motsats till så många andra så. dana är denna b "indianerna; utan; lika och: spännande... skildring; soi kostar häftad 3.75 'och inb. 5 skrivit : ”Gånden Fem Skäppor” som. Också. delvig -behanhdlar > ny byggareproblemet och. indianerna, Men denna. gången är det en liten pojke som söker sin försvunne fa. olika ställen, .Han,;får vara. med om ;. Nybyggarnas -besvärligheter men ;också att: leka :med indian: barn, ”En' spännande och mycket välskriven . bok, ' som kostar 4.25 ad 'och 6 kr; in + Den" försvunna. av Cornelia Meigs har' handlingen förlaga til den stora" floden . Mississippi. på en .; tiden” det ; fanns hjulångare där, En ; ung man. försvibner' och sed t den -pigga hand. lingen i timmerupplag i lådor: nattliga; jakter på villebråd go förbrytare: 'ocH till sist-en' våld. Sam: storm,;.söm förintar en hel ö Det.ä ASSOr av äventyr; alla Mika trevligt skildrade, Deh pigga ungdomsboken.- kostar kr; häf- täd öch' 6.75 inb, 3 > Till Filippinernas tä för: oss Lysle Carvethi bo. ken Pojken från. Mindanao, Det är två pojkar av olika" stammar, den ene & år och: den andre 14 år;--som förenas i ett gott' kam- ratskap, men också : många äventyr: t lerna : med "tigrar, krokadiler” och vilda infödingar. Det är en Töran. de bok om -möd -och snabbtänkt. Het och "den kostar 4,75 häftad djungler Agnes 'Virvelvina . ka Borch. är en pigg och. intres- saht flickbok. Författarinnan är norska ; och bokens, hanäling- ut- spelas delvis. på ett sjukhus 1 Oslo, där en liten flicka får vård för” sina". lama ben. Men även A$nes egna vilda upptåg 'på Do- Meregården i Tröndelag skildras med mycken humor och livslust, 14.75, inb, 6.50. En idealisk flickbok, som kostar Samme. författarinna ' har även] der och som faderlös hamnar pål: Öng- | -- > "En annan: är kar som då och då ..begår, en: finlandism i sitt språk. Det är långtifrån lika vanligt nu - som " för :-en..' mansålder, . sedan. Hugo '.:Bergroths. språkvårdande gärning: har” dock” burit "en ' hel > dela frukt: Detta" betyder -natur- ligtvis inte att allt vore: bra.. Det " finns fortfarande :vppgifter. för svenska .språkrensare i ' Finland Men vi. får emellanåt här käns lan fått. rikssvenska, kritiker och örlag med överdrivet "nit :Ploc- kar" 'finlandismer i ' våra "manu- kript: och "böcker. Det: har t:ex: satt syndalistan. upptagit ut- och" ord som av Östergren elagda ' hos, Heidenstam" 'och Lagerlöf "den: :'vändningen ; påträffas i t finlandssvenskt + scriptum? ; är: alla:rfinlandismer: verkli- ondo?: Kan inte ett gott irnfullt talesätt emellanåt Xa' upp på rent svensk språk- grund i Finland?: Vi avser' na- - turligtvis icke 'nu. fenicismerna, ken," utan 'de svenska 'finlandis- »mMerna:— Vi är naturligtvis med- Vetna om-att ohämmat bruk:av prövinsialismer medför: en: fara för språklig "isolering: r Men vi tror att skriv » skakx nymera någorlunda känner - Bitt .anevar på den punkten. :Så täckande foch underliga: so m t magsur. har ;dr- Ahblenius att anlita 'finlandssvenska äre, konstaterar Åbo ”Un- etfältelser på ledande 'plåts (24/11) Hrider rubriken ”Det underliga ne- r. klart att det 'i Finland görs än tningar, : som ' inte ” fyller fimliga "anspråk på språklig rykt och spänst — men hur ofta får inte också stifta "bekantskap Sverige” tillverkade” över- med i sättningar; vilkas språk är bekläm- mande slappt och vanvårdat. Här- | Vidlag torde det nog vara svårt att konstruera” fram en' kvalitetsgräns Pom '.Sammanfaller "med" den 'geo- grafiska, skiljelinjen," skriver AU: i att det är tänk. + bart att mån med lupp och. lyk< ta kunde påvisa, att professlo- riellt skrivande finlandssvenskar uttrycker sig mera ”stelbent och ålderdomligt” > än mlict . de" av. finskan påverkade uttrye- I arde finlandssven- |: då han varnatg rikssvenska |, språket finlandssvenskan”.. Det |-- varje fall”mycket svårt att bin- ande påvisa, : Men ' låt oss anta -att dr Ahlenivs har'rätt:. om det j' alltså förhåller sig så, då vågar "vi påstå att en god del av ”skul- .den”. faller på de vidskepligt pe- . dantiska > kriarättarna, . Det har tjatats och: kverulerats så 'myc- ket om finlandismer och slikt, att "professionella ... finland ) skriftställare” - utan : varie tvivel tänker mera" på” språkriktighe- tens detaljer än deras: rikssven- ska kolleger gör,' och detta kan då lätt ske på bekostnad av färg och spontanitet. , Det alltför > be- ställsamma '. pedanteriet +. läkar musten: . Ur språket och' är. ett hinder för levande förnyelse: < Vi är. givetvis fullt på det kla- a” med” hur viktigt det är att :klyftan-' mellan rikssvenskan och : finlandssvenskan inte får vidgas, hur viktigt det är. att "det oav- låtligt och energiskt bedrivs ak- "tiv" språkvård ' hos' oss, av både ”botande och förebyggande : art; Huzo Bergroths grundliga hand- bok Finlandssvenska. (liksom .den + mindre hjälpredan Högsvenska) -har åstadkommit en :språkröjning som vi, ingalunda : ville se ogjord. Men i många stycken gick Berg- "roth alldeles" för långt: och satte stämpeln ”finlandism” - .på ord tyska :specialister : ee 92 - välbetalda fångar - 48 specialister från de forna -- tyska Zeiss-verken i, Jena har efter " kriget. delvis : med sina familjer; av ryssarna. forslats - till Kiev, där verken har bli-, vit. placerade inom Årsenal- ' fabrikens område; framgår. av : er rapport som. en omsider till » Tyskland hemvänd tysk fack-' arbetare nu har kunnat lämna. : tare Sovjetunionen åtnjuter Zeiss- verkens ledande. tyskar ingen rö- /. relsefrihet. . De får mycket goda löner, -"men ' lever; i- övrigt” fångar inont 'ett avgränsat område. Hustrurna till dessa "konstruktörer, ': - ingenjörer. -och-'specialart får, I motsats till andra tyska, arbe--- ””fördagén dén 8 december 1951 ns Ryska Zeissverkens ME som =. porn göra sina dagliga inköp under pos” lisbevakning och de är förbjudna ' att' umgås med folk utanför Zeiss- verken, På den tid de hade till- stånd ' att. sända livsmedelspaket till anhöriga i "Tyskland. reserve- rades för tyskorna särskilda vecko- dagar, då de skulle inlämna” sina - paket på postkontoret -— detta för tyska arbetare, - Zeisspersonalen ' har emellertid fått relativt hygg- ' liga "lägenheter,. och minimilönen och uttryck som i själva verket - är fullt krraänta i stora delår av Sverige, eller: som -ötan betänk= ligheter" " brukas av rikssvenska - författare - med det mest solida "rykte för 'språkligt' mästerskap. "På detta sätt har Bergroths i öv "Tigt>" ytterligt - värdefulla insats dels 'bidragit till att skapa -en överdriven. och. därför hämman- - de 'felrädsla på finlandssvenskt "håll, dels kanske "också: genom sitt blotta - rykte ' hefästa. den bef : såm . lantlighet, u tan 'motstyck bland ”riktiga” svenskar. I själ- : va: verket har finlandssvenskan rätt alt begära en likvärdig ställ-. «Ning. med exempelvis just skån- skan och norrländskan — också i . litterärt avseende. Nu är situa= "tionen närmast "den, : att om en skånsk eller - norrländsk ”förfat-- tare" använder ”Inkalfärgade "ord berövar det: modersmålet åtskil. av mer "än väl be- och : förnyelse, yker än en gång att gemensamma > liga tillskott hövlig must >> rVi 'understr ..Visinte syrkar och att.vi tvi ärtom' håller styvt mästerliga vattenkämningen :är sahnerligen ”inte något ideal - för . Värt. modersmål. Språkets cent- . e:ju”dock vara : rala uppgift tordi att uttrycka saker och ting, inte ratt till: de. filologiska trädgårds-'; mästarnas :ögonfröjd stå och se! NN som en linjalklippt hagtorns. |. '- nye franske inrikesministern: Adrien Marquet blev tillfrågad, vil ka' egenskaper' som äro de vikti- gaste för' en politiker. Han Svara=- ler» Ia > yt . oe i — Redbarhet och klokhet, .... imed redbarhet? — Vad menar ni frågade intervjuaren.' — Att i å St en AH alltid hålla" på sina | ” tillhörde e sett" välri På Språklig anafki, ä "på rykt 'och' ans, Men "den skol- 3 för .: specialarbetarna » uppgår .. till. 2.000. rubel per månad, Ingenjörer- na och chefskonstruktörerna får en månadslön på 5—6.000 rubel, : : I såmband därmed kan er ras m att” Zeissverken i Tyskland. em kooperativ stiftelse, arvid de anställda hade haft del:i öretagets ledning och. vinst. Detta” är "inte. fallet med den till -Ryss- nd. överförda fabriken. S REnent unika slaktdjur: : vid skåneslakte ' KRISTIANSTAD (TT); : "Slakthuset or tiokilos ärdefull: tionsugn, björn på och utgjort di ret vid åtskilliga "friluftsevenemang. -- 'Citroner botemedel. mot .. mul och klöv BRANKFURT, (TT — DPA). : - Som ett b 6 klövsjuka föl Wirtschaftlic] sjuknade djuren med, citroner, försök ; "med -citrondiet redan har gett goda resultat i' Tyskland, Ur- Sprungligen " kommer , idén -' från Cebtralamerika ' där ' här iakt. « tagit att boskap som äter frukter: av. .den' vildväxande; : reslår "Deutsche Landz ' [9 Inte angripits av epizdotin,.. att förhindta att de mötte andra” et ' verkliga dragplåst- " i : otemedel mot mul- och he Presse att de ind " t skall .utfordras "> Tidningen Påstår" atr SL 0 | ronbusken. ,. . « re ”ikå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.