MS TIDNING "Vänliga" mörker, du som ser, |: ; när: människor ingenting skönja "Dagens nämn sö" ISRAEL; ' Solen år upp kl. 3. öe och. ned kl. 15.23. » Mer - men ångestfullt sfemla. och treva > vänliga mörker, välv dig mjukt , om allt som är vilset och smutsigt w « och sjukt - (ANNA GRETA WIDE) . Den store företags "ledaren: Vila - ffick för sig att personalen jobbade 'slött, ' tillfrågade ”en energiexpert och "fick rådet att på varje skriv- "bord sätta en liten. skylt med or- j Iden: Sör det nu. " Efter några dagar mötte. han "energiexperten, som frågade: . Nå, det där receptet, gjorde väl god verkan? :samma dag och begärde löneför- jhöjning. Kassören stack i väg med kassan. Bokhållaren gav sig av med iden bästa sekreterare jag någon-. sin ' haft, och, springpojkarna gick aut och sökte nya jobb. . 1500 franska frivilliga till Korea "En" frivillig fransk” "truppstyrka, jom: sanimanlagt 515 man.har om-: Å . Ibord på fartyget. Skaugum lämnat ,Marseille med Korea som destina-= tionsort. Truppstyrkan består av 25 officerare, 90 man underbefäl jäm- ite 400 meniga, + . Or PokistErån-Ca dotier som farit, "Ja: som HE och 1 ändå är tvunget att' leva! Det kan man säga, "blev svar, ret. Mina tre :stenografer kom” in | Tankär. inför julen |? . Tidens; stfttan, åren gå, .. . . åldern Evossar alla on vec står det i en liten! kort men m) ycket talande dikt som "liksom i. ett. nöt- "skal ger en fullt illustrativ bild av ungarna ' i . livet, Den högtid Som vi nu går till mötes är kanske mar än allt annat i stånd att väcka till liv känslor 'och minnen från Kanske att vi då föres I minnena tillbaka, till barnz ÖT men; till seder 'och bruk i barn- "ji minnenas värld, — Men nu är ju detta i och för sig ingenting märk. värdigt. Så gick det nog till unge- let 'snö' och vinter ackompanjera- des . kyrkresan av hästtramp och bjällerklang. > "Julen skulle naturligtvis också firas i mera s. k. -världsligt avseen- de och det blev inte alltid till upp- byggelse, Nog för att glädjen stun- dom - stod högt i tak när grannar och - x kommo till- damshemmet” och dess gi Ir, Hä bygden och människorna, ' sti- garna och bergen, kyrkobesök, sko . och barndomsvänner, Har vi koramit till högre ' ålder.” blir ju "också minnena flera och växlingar- nas mångfald brokigare, Allt väx- lar i livet, än brått, än lugnt, från "hemmet och tillbaka, Skogens tei- ningar har växt i höjden och många har; redan fallit. Genstigen. över hed och marker, som trampats av generationer; ' har återerövrats . av naturen, De ha blivit otidsenliga; "därför: växa 'de igen, Så länge wvi lever med i loppet växer en liksora samman med det hela och reflex- terar inte så mycket däröver, men: ”emellanåt ett. minne . återvänder .. i vrårna undanställts.” ” Ett oförglömligt 'minne från 'jui- firandet i. min barndom var julotte- färden. Det fanns i omgivningen många småställen: och backstugor, vars innebyggare inte hörde till de så - till : vida lyckligt lottade som kunde åka hästskjuts. Ottesångsfär- den liksom alla ändra kyrkobesök måste företagas till fots.. Så blev ofta förhållandet även för kyrkbe= söken från mitt hem. Det blev så- lunda 'en över timslång vandring” i tidiga julmorgonen till Ås kyrka. Kyrkstigen ledde genom skogspar- tier, över slätter och här förenades från skilda håll grupper av folk, gamla ock unga, nödtorftigt' väg- ledda” av, det.-dunkla ljuset från mmedförda lyktor. De ofta högljudda samtal som därvid förekommo gick sällan i harmoni med målet för fär 'den. : Men . roliga: var gubbarna, tyckte vi barn. August i Svartekärr kändes " lätt igen på rösten och vå talet, men han var rolig och oför- arglig. Kalle P. var" en trägen kyr- kobesökare som -inte saknades i sällskapet, Olaus 'roade på sitt sätt med kvickheter medan ljusdanken fläktade . oroligt i den med fyra glasrutor . försedda trälyktan. Ola Holms Bernt råkade en gång ham- na i en djup vattehpöl halvvägs mot kyrkan och måste vända hem, .Som sagt, det hela föreföll raig inte gå i harmoni med kyrkstigen, men det var kanske ändå ett miss- tag, ty gudsfruktan behöver ju alls inte paras med dysterhet och 'sorg- mod så det är väl troligt. ätt. c da till nutiden: ' Författare alltifrån Julius Cesar och. till Henri Miller medarbetar i ”den' mycket påkostade och vackert utstyrda lilla boken om 68 bidrag, ”Paris' aux yeux du monde”, Paris i världens” ögon, som nyss har ut- kommit 'på det franska förlaget T Editions: des Deux-Rives," i . sedan," Läraren: — Den här uppsatsen har förstås din pappa skrivit åt dig, Mon : Lat elev: - Visst inte, Pappa . började, men han kunde inte alls, så mamma fick! rycka in, . Tr Har du nu varit i slagsmål "igen, Hans? Har jag inte sagt dig att räkna till tio innan du slåss. ' Im Jo, mamma, men. Börjes mamma har sagt, att han bara be- höver räkna till fem, '. - Pappa, "vad r det : = Det är blå ir. - = Men döm ju röda? "= Ja, det är don bara medan : dom ä är gröna. " ” "Ny seger "> de Sade. 1951, års nyupplaga. av ryktbare författaren markis de Sades verk P'Budoarens filosofi” har på nytt jväckt myndigheternas misshag, fast: boken utkommit för. mer än 150 år och Verket beslagtogs efter u. har emellertid" en högre rätt åter upphävt förbu- det efter protest från den franska Hörfattar-. : och fö Commission du Livre. Bonge försvarare hävdade med framgång att den liberala fjärde re. publiken inte gärna kunde förbju. da en. bok ' som ' utkommit. år 1793 mitt under "efterrevolutionens ter. '. för, De framhöll också; att markis de Sades verk i trots av att de in- nehöll så mycken grym erotik o- nekligen hade stort både litterärt och psykologiskt. värde, och doms ” stolen föreföll; övertygad härom. | Beträffande annonser > - våri, (annonsören öaskar « svar]: under viss signatur få :vi på-: » peka" att inga upplysningar öm: annonsörens - namn - eller i dylikt "lämnas "av vårt an- , nonskontor utan skall reflek- tant insända. eller lämna svar i. slutet brey 'med annonsö- rens . signatur: ; skrivet > kuvertet, at öh ha” -'Institutet är mycket nöjt med för- pöangerna andå vi var gudomliga - och -; glädjefyllda. Vid senare år har jag i stället funnit minnet av dessa utfärder rymma en fläkt av den anda som till en dei upplyser julens evangelium:..”Så som man glädes i skärdeanden —”, : Efter att så i över en timme ha trevat genom mörkret — i de fal då det inte var månljust .— kom man främ till det ljusprydda temp- let. Här fick man se en. mångfald av människor, kända och' okända, alla till synes: betagna”av högtidligt allvar. Jag "minns hur gummorna . med... vördnadsfull. andakt tågade "fram "i kyrkogången med. knirk i skorna 'så att knarren ekade mot .väggarna, Nu kände man sig på he- lig mark, Besöket där blév.en syn sammans, men det kunde också för rekomma att slutet blev: mindre trevligt. ”En företeelse som nog än>- nu kan inträffa på sina håll i den mänskliga samvaron, Om man be- traktar' julfirandet från den syn- punkten tror jag att — trots alla färgstarka ungdomsminnen — julen i våra dagar firas bra mycket nykt= rare och värdigare. Det är inte alls alla” upplevelser, som: vi släpar på i minnet genom livet, vilka kunna anses» vara berömvärda. Den som reflekterar något över livets gång lär sig med åren att rättvisare vär- desätta sina upplevelser. Mycket 2v våra " hågkomster, som vi visserli gen nu kunna skratta och ha roligt åt, "än: sådant som vi i grunden skulle ” anse högst förnedrande och ovärdigt att utföra, Ibland "undrar man om våra Jar gars barn skola” kunna berikas med intryck om julen — och andra hög- |; tider. också — som vi själva. I mycket kan det nog om dem säs gas: ”I haven en annan'anda än vi”. Men det vore nog orättvist påstå att ”detta” med en annan anda pekar 'på något som -är sämre och felriktat.. De' som nu är unga, mås- te ta' intryck av sin tid liksom vi av vår, "rs Meningen : med detta ' lilla bidrag har inte varit att återupprepa någ- ra 'detaljer ort seder och bruk in-. för julfirandet i min barndom. Där- om är redan så mycket talat och skrivet om gångna tider, så det är knappast troligt att något nytt kan uppdagas i den vägen, Det kan bli för. mycket av det goda också, Och för mycket av det. goda vill det också — rent bokstavligt sett -— bli till. julen, ”På livets långa autosträda vi färdas alla upp och ned. : ; Men de av oss syns sällan glada ? som fått för stora väskor med, Ej så att' resegodset: skadar. Vi endast bär för tungt på det. Vi packar; stuvar, pannan badar i dagsomsorgens tunga svett. Bet ens stygga; katte 088. stoppar vid var "skärningspunkt. Och Tiden med sin tand kalasar. på det vi trodde färskt och ungt, Vi går och drar på småpaketen:-: med, d. möglig; k kost och-rostigt -krain, OcK—vredgade vid all förtreten vår hållning den: blir Ted och stram. Tänk; om: vi ändå hade stannat och tittat efter då och då,” vi kanske hittat ett och anna en sämre lottad kunnat få. Tänk, om -vi kastat allt förslitet, sorterat bort allt värdelöst! Det hade säkert lättat litet" på kappsäcken, som späckad Ty'resan slutar sist vid. hamne: Vi tvingas hänsynslöst ombord, på Det myckna, som vi har i famnen. envar får lämna oåtspörd =>. 3 till tullens folk. På kajen står ma; Utförselstopp! Vart kolly ' tags, Så tomhänt över bryggan går mo 4. och kivets landgång undandrags.” OSCAR LARSSON. . fär överallt på landsbygden. Var |. må då konstateras att åtskilligt har foch nödvändig materiel... Men myg » | kat; återstår ännu, Alltjämt släp: ilheter?i. 39. första pris; nels baktävlan. Här ses den "ret Truman, som nm under en lunch pölUIE US nltt og ci ehee ga mrs SP. Weston från La Joi 25,000 dollars för: en tårta i Pillsbury.: Grand" Natio-: lyckliga 'pristagarinnan met Margu- Kalifornien, kar vunnit i New York presenterade henne kem .: EE : H Med STOCKHOLM - "Ju mer den politiska spänningen i "världen" ökas desto svårare blir det att inom rimlig tid' fylla luc- korna i. den svenska materiella fö svarsberedskapen — om inte krigs maktens 7 beställningar tillgodoses med förtursrätt. Detta gäller såväl nu utlagda beställningar: som ' de viktiga och stora beställningar som förestår, =; Ur militär. synpunkt tedde sig 16 veranssituationen ;' dyster. särskilt vintern. 1950—51.' Industrin levere- rade då mer löften än färdig mate- riel, säger överbefälhavaren; gene- ralN. Swedlund;” i en både Finanstidningen. Generalen 'reser inga anklagelser men vädjar i stäl- let till industrin att. besinne lägets allvar. För ett år sedan söktes kon- takt med Sveriges industriförbund, del och ' industri; nen samt” rikshämnde; rr ekono- misk försvarsberedska; Redogö- relser lämnades från militärt. håll för > krigsmaterielläget och 7 leve rarissvårigheterna " sedda "mot bak: grunden "av: de 'spända utrikespoli-. tiska förhållandena; Såväl industriz förbundet ; som :, de "båda, statliga i; rna | förklarade: sig bet medverka" till "ett SN Mer skyndandé = AV” miaterielleveranset- | na till: försvaret, Ett: system för märklig "och: avslöjande artikel il: Sedan: dess har nu snårt ett. år | - i” återverkan produktionen för T vad: som föresto. SDetd var. ju väntat. att- det. ionerna om i professor Ohlin och folkpartiet som; förbrukas både: många: och stora |! anledning av folkpartiets försiag ord bara en konjunkturvinstskatt, « som Jade man: kunnat sluta. batt: om den: sehaste-ti del? Av massor! av ord. än. på onsdagsmorgonen -Adolv Olsso; ä&,den 'Ketsiga " pressde- + dessa frågor, som pågaätt kulle behöva i det. när- maste: tvår hela. dagar "och en. god "eh 'natt för att diskutera da Propådsitioner.. Men tar j stor. Det saknades inte”ord, : Särskilt professors Ohlin . hade iom vanligt gott: om den..va= dra Han : behöver alltid mycket | r. att säga ganska lite; I den | här: debatten sade han ovanligt lite as talarlistor förstod -m: nn . Där fanhs, kom vle' sa; ”hela op- hb. investeringskonto för. skag, | skulle löna 'sig; en skatt på folk= sg [partiets efter. konjunkturerna: skif. tande idéer”, Hr Hjalmarson "Jav" också hr Sköld följande goda råd: ”Tillkalla professor Bertil Ohlin ; med" uppdrag att som ensam sak= kunnig göra upp förslag om kon- Jun sturvinstbeskattningen ,' P övers ensstämmelse med folkpartiets "motion och reserva tion, Att göra tulipanaros bör väl inte.- vara. . svårare än att. skriva den..' tionsbröderna mot ' varandra, - ligt; Örfilarna gick in' "med obeve lig precision och han verkadg ri medtagen. mot ' matchens slut, De var ingen som tyckte synd om ”ho= riktlinjerna i Positionen”, och. man -väntade med, spänning, den stora uppgörelsen. mellan regeringen oc) Oppositionen. Det; blevmyr inte riktigt så. Det vårt försvar kan. få på 1 äd. darden blir säkerligen” inte särskilt kännber,'. Den invändni - mot forcering . av. Materielanskaffniag- en att. denna genom de tunga offer som krävs skulle nedsätta vår all- männa försvarskraft : och: försvars- vilja, är inte bärande! Därtill är de här, begärda insatserna —' särskilt i jämförelse: med vad som: begärs' Ja mästare och; rbetare 2 de ailvarstider som'råder "och somi synes bli rådande: länge än bör det alltså stå klart för vår och en hur; angeläget det är ati svar på kortast möjliga. tierna : <folkpar- tiét "och högern som tampades mest med "varandra... Och: den som, fick örfilarna var professor Ohlin; Han har väl aldrig fått: så många örfilar under ; en: debatt som' under dessa två: dagar och halva natt. Defa är inte Jätt att i en kort kri nika I ge.en någorlunda klar bild av é rdebatt som denna;'som' 'spån-' de 1 betydligt mer än: förslagen båd: iuimnda' motionerna...De- enrörde sig .hämligen till bes tydandé del 'om "hela ' det äktuetla |ekönomi ka läget. ' Vad” propositio innehöll: är välkänt ”för alla got intresserar sig för riks-' dagsfrågor, och jag skall därför i Ån« l, för vilken terna? anvisat - medel. avsevärt. bidrar ; till att" höja: vårt försvars "effektivitet. Detta kan 'en- dast ske om den svenska industrins män, chefer, : ingenjörer, -verkmäs- tare och arbetare, medverkar, Den- nå ;medverkan är av allra största betydelse" och blir under. det kom- mande; året!: inför ökande svårig- NN års folkkomröstnings- edning har i sitt' be örflutit och vad har' 2? Det ”lossnåt”,:3 flera :: svårigheter. . har övervunnits”. och: krigsmakten har. därmed : kunnat tillföras. värdefull viktiga :leveranser. efter, Försvaret har alltfort att kämpa med svårig- -' konkurrensen . med civila runder om plåt, och andra material, .; Nedbantning genom '- hypnos. : kurer med I älp har som experiment. genom= förts på hypnosinstitutet i Chicago, söken, där patienter tack vare den nya metoden. på en månads tid har förlorat fem .och fler kilo i:vikt. Hypnosbehandlingen i fråga går främst ut på att påverka patien ns vilja och ger den ökad styrka, så att patienten avstår från; att äta irik ”mat.- Pati avsky för feta och andra för ho- nom skadliga rätter, främst för 'stekt kött och sprit. Samtidigt på- jverkas patienten därhän att han eller hon föredrar grönsaker. Hyp- Inosbehandlingens.' verkan ' räcker emellertid, endast en begränsad tid.|' tienten skall ta sit förnuft till fånga även utan att bli hypnotiserad, : Inspiration. till middagskon- versation, =. NN Sedan får, man väl hoppas att pa-l. Det fi inns "älgen mycker i in- tressant i dagstidningen — jag måste nog också prenumerera, no " Etunneln 2 un Abo, tänkte han, en tunnel, då måste jag rusa tillbaka och ge fru- ygan en liten tunnelpuss, Det kom- : - [mer att bli en upplevelse för henne och "ett minne för livet, vilket hon med ett. blitt 'småleende en gång kommer att berätta för sina barn="' barn... Sagt och gjort, han trevade sig tillbaka till kupén och lyckades efter en:del besvär hitta platsen. Så fattade han' sin makas ansikte mellan sina' händer och tryckte..en lång och-mycket glödande kyss på "hennes läppar, Han' tyckte nog hon" verkade -en : smula "överrumplad, men det var ju förstås ganska na= turligt, ovetaride som hon var 'om hans lilla romantiska påhitt, ,. . När. dagsljuset åter strömmade in i kupén upptäckte . han ätt frun placerat sig på en annan soffa och på hehnes tidigare platsssatt djupt rodnande en.'okänd dam med en baby i knäst. Mannefis ömsinta fru” "tulla 'nyckelvaror börjat .. bli allt . |. kännbarare:. "I duktionen, För att genomföra den :| rustningen. "under. beredskapsåren om en. välvillig behandling ' från de enskilda f tagens. sida: av försvarsbeställn arna 'ur prioritetssynpunkt har. ke alltid infriats. Det allvarsfyllda läge vårt land befinner sig i har ännu inte insetts' av alla. ” Alltmer: börjar . förhållandena . te sig som, under de förflutna, bered- skapsåren. ' På ; hemmamdrknaden har knappheten på vissa betydelse- - och”; importmöjlig- heterna. ”hklir alltmer . begränsade, Detta: återverkar - givetvis på pro- nödvändiga moderniseringen”av .vår materielpark ;- måste "ju, fortsätter ÖB, i första hand den inhemska in= dustrin. utnyttjas. För -att 'varagen småstat , har Sverige i detta hä seende - ovanligt. stora möjligheter.” Krigsmaterialproduktionen : och exportmöj gheterna l : En: omfattande ; 'krigsmaterielpro- duktion (för: vår egen räkning) kan givetvis, påverka våra exportmöj- ligheter: i" ogynnsam riktning och därvid medföra risker för en sänkt Vid " disk om dylika "spörsmål bör man emei- lertid; ha btlart för sig att krigs- | maktens leveranser under budgeat- året :1950—51 endast representera= de,4—5 proc. av den svenska ' verk- stadsindustrins totalkapacitet. Upp- tog: maximalt i anspråk Jinemot 15 följande siffror från USA: inneva- rande budgetår uppgår felativtaiet till.17 ;.proe..och nästa år blir det Hade' överlåtit sin fönsterplats till . den fr vämmande damen med barnet, sabnalikt 20 brecy, under kriget 3 proc... Som" jämförelse må närhas I: kande" till diskussion Upptagit frå- lands läns valkrets med annan val-' kretsar som endast. har 5 maridat' i (15 Andra' kammaren.. Folkmängden är 163,400.. Efter att.tidigare länge ha hållit sig nära nog dförändrat har invånarantalet" - under” stigit. Länets andel'av.' befolk hi som. så fatt gån - om :såmmänförande av 'Hal- |" F det gäller andrakämmar- [+ "senare, år | + ytterligare ” penningvärdes- ring., Sådana åtgärder. är na- aldrig populära. Alla par- r. ju emellertid eniga om att da: inflatiohen, Nu hade likväl op- positionen: såväl i motioner som res ser' tioner ; i eslagit - väsentliga Upp avr I förs utskottets. ordförande ;Adolv.Olsson fråga;sig | Fväd det egentligen är för mening med att: kräva -uppmjuk- ningar. av, de föreslagna; Jaga il nu verkligen "är. så att "det kraftåtgärde t under debatten.; en känsla av: att rs, valrörelse redan -börjat;:” folkpartiet - -blevs. ermellertid om” inv för" et él-, gen i riket har dock sjunkit, från | 2,5 proc: år. 1921; till 2,3 proc, i år. De sakkunniga bar bl. a. övervägt sammanslagning . äv Hallands" län och södra Älvsborgs län till en val- krets, :men” stannat vid att föreslå sammanföring : av 'Älvsborgs' läns båda valkretsar. till en enda. krets, En. sammanslagning : av : Hallands och Kronobergs län till er valkrets — liksom ifråga om förstakammar- valen. skulle. också :kunna- tänkas, Förbindelserna mellan de båda lä- nen är livlig, när 'det gäller Ljung- by-orten och södra Halland, I den norra. delen riktar sig förbindelser- na främst mot Göteborgs- och Bo- hus +län samt Älvsborgs län. Till förmån för ett förslag att samman- föra Hallands län med den valkrets som, nu utgöres av Göteborgs. och Bohus läns landstingsområde kan visserligen åberopas den" överens i dsförhållanden sens ; skall "på skogsägarna” var vå Xycktes ha glömt dem, I vårje fe I häde de glömt. folkpartimotio- grundligt, att bondeförbun-+ .daren Ericsson i Näs tyckte så synd bifall till hr Ohlins. m.fl. .motion angåeride investeringsavgift skog," vari som bekant. yrkades .en då" bör få” den chansen att kunna rösta? på sin” egen motion,; sade" hr Ericsson > som: motivering” för sitt bifallsyrkande, Men, folkpartimotio- närerna : : ; uppskatta hjälpen något -nä' nu kunde. bero på och j: elaka” som följer äv dessa områdens.belä-. genhet vid kusten, Då vidare be-]l't folkningen. i Bohuslän minskas och |; det ' nuv. mandätantalet 'i denna krets — 7 — därför ej torde kom- ma att bibehållas, skulle en dylik sammanslagning . onekligen jämväl för: denna landsända medföra större möjligheter till en riktig fördelning av mandaten vid valen, Emellertid skulle en': valkrets bestående 'av Halland och Bohuslän ' erh; Na en mycket stor" utsträckning, Än katastrofer drabba ” oskyldiga. Hjälp oss att hjälpa "dem! Svenska Röda, Korset -— gsck det upp: I postgi 2800 800, et te högerledaren -hr EF: belordet ”Saliga -äro : de. som icke se men dock tror”; vartill. utskot- tets. ordförande: Adolv;. Olsson; re- blikerade: ”Detta var den bästa ka- rakteristik av folkpartiet. som pro= fessor Ohlin någonsin gjort”, och därmed fick hr Adolv Olssoöd skra- tarna, på sin. sida, Citatet ur Grön- na. förnämliga tidning . hade om | folkpartiet skrivit att :”det inte har någon. annan att kohandla med än > Frågan är: väl: ema!! ar var: lika: "mycket; om inte mer de F båda kraftåtgärder 'måste till för att hej-F slag, Man kap då red bevillnings-' år, Mån” fick. också många gånger | glömda; fastän folkpartisterna själ- 2 om "mötionärerna, att han yrkade |: på I; + Det.sades' åtskillig: både kvicka - saker "under "debatten - köpings ; Veckoblad; '» presenterades vår .tav-hr Henriksson i i Stockholm, Den= ig själv”; och det tycks räcka. + [++ nom, riksdag: ; mellan ler" "Dagens Nyheters: "och "Exprés= | skärpning ? äv. Tegeringens. förslag, |... —'Jag tycker att motionärerna än- | - ika värdefullt till så lågt pris "ring, både, kvickast och elaka boikepöte - så litet ” som dagstidningen? Säkert in « Din dagstidning är en nödvä dighetsvara, 'som' ger 'oriente-' upplysning, vägledning : ' och underhållning för hela fa” miljen. Du och de Dina behöver ' "den för art kunna handla utän > att famla — för att inte'stå isö- lerade i en händelsemättad tid. Sv. Tidningsuigiväreförenin ge men : det verkade som han tyckte, väldigt. mycket synd om sig + det slut med 1951-års > Själva. slutvinjetten uu gjordes av en interpellationsdebatt jordbruksminister : Norup, och hr Svensson i. Ljungskile: un= | gående : jordbrukskalkylen, bruksministerns svar på hr Svens s sons interpellation innehöll en klape.. vs läggande" redogörelse för den myc .; ket omskrivna felräkningen i jord=: ; brukskalkylen, en redogörelse söm gav riktigare proportioner: åt ' na "el räkni DI "Jord= ast Du köpa något annat, på! sn on rr ; rövver kulle. utgjorde skottavlan,. Han. sa bl. os "vid behandlingen av de båda | om konjunkturvinstskatt: Det finns - Ja, så där älskvärda var -opposi= ” Hr Ohlin gjorde så gott han kunde för att. försvara sig, men det gick då LÄKA NYSS LAILA KI NALLE STALL LdA INN ITTEETE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.