NN 2 v As - ta presentationen även" Måndagen d, 31 december 1961 : " meddelade genom Sveriges | Lantbraksförbund : Stockholm” den 27/12 "1951 3/1 1952. Producentpris i de vikti- gare produktionsområdena i Göta- land: 325 öre pr kg. oh hrisnoteringar. 5 otering, satt av Länt- bruksförb. . för tiden: 28/12 .1951— november : uppgick till 20, 139 mo Per Nilsson-Tannér: . 16,075 ” under : närmast för krympt : något y terligare.” nota Fodermedel. nl Vid "försäljning ' till pr' 100 kg): linkakmjöl, inkl. skr extr; rapar och senapsmjöl, extr, oja och jordnötamjöl Partipris &.:k ärk 373 öre pr. kg. För Veckan 21/1227/12 företogs en prissänkning I med 20 öre pr kg, en. marknadsmässig anpassning 'ef- tillgångs- och' efterfrågeläget, " För i veckan ; 28/12 1951—3/1 1952 bar noteringen bibehållits oförlnd« "rad, då' marknaden. visat ett rätt” - jämnt läge. Efterfrågan är god så« väl här hemma som på export, . Med; den ökning i produktionen, som nu” sker; är vi emellertid rätt mycket : beroende av, hur: ;exportförhållan- "ter dena utvecklas, Slaktfjäder ; Svensk” fiäderfänoterin bruksförbundet kg. slaktad vikt (plockad vara): » Partiprisnotering, ä slaktat fjä- "derfä. 'ParUupriser 1. Stockholrn"den "28/12 1951, öre pr kg, plockad vara: ;dard "Ungtuppar. R . Efterfrågan ; till -Relgerna har va- rit större :än tillförseln, och frys- lagren har'i det närmaste tömts. : Under -januari.; brukar ' tillförseln - Vara rätt liten, varför vi nu säker-' . ligen går” mot ett fast :marknads- "läge, Fr.6, m. den. 28:decembeér genomföres ', för höns med 30 öre pr kg. Smäågrisar. g mul- och klövsjukans fortsatta ut ; bredning givetvis "mycket svårbe- » dömligt ör” närvarande,. Prisnote- : ringen har. bibehållits oförändrad!" '(3:,80.kr pr'kg). På grund av sjuk- 'domen måste .karantäner- för små. » grisar ordnas, vilket gör, att'en viss - mindre karantänavgift' kommer" att ta "ägget den 28/12 1951; Stockholm 9: Gö teborg anger. för veckan; 28/12 1951--3/1 1952 följande :rikt- noteringar å' slaktfjäderfä vid. förs säljning från producenter till: ägg-1e ". centraler i gödra och mellersta Sve riges. produktionsområden, . öre”, pr också : en ; prishöjning"! . | gen att 'ha” bokföring. > inkl. skr ers | majs, exkl; skr:vae to korn;.imp,, exkl. skr + « sorghum;, exkl. skr > melåss, inkl. dafbyra betfor, inkl. skr - | fodertrån, kr. Pr kens 1 sishol. > vissa" importhamnar i sötlra -. och: mellersta 'Sverige vid. för- säljning till förbrukare. ” < Fritt banvagn eller fob Socker- bolagets »Jastnings- > och -tapp-' . ningsorter "rtesp. cif ett flertal '. hamnar i Norrland, ni Fritt banvagn/fordo bruk; i södra Sverige el, fri "ombord, där ' ” D Fritt lager, :. - I 10 kas Posten, fritt it Dagen, — Tycker, du man'.inte har: till. räckligt "att..göra. utan. att behö sittä halva dagarna och 'plita i. bi ker? Då. skulle det komma tt riktigt baklänges, »:-: tas Halva dagarna sa du: "Min | om dåageri. Jag för in i kassaboken, när jåg haft: några. kontantaffärer. Det är -bart: inventeringen, som. tar litet tid; imen det är. bra” "också att, ul få reda På vad man har. . - on Jag upp "det jag lämnat på kredit i en lig kladdbok och /stryke; "jag får betalt. . 5 Finns de, 'sådana di färdiga' att köpa? : — Tacka för-det: Det finns mång ödeller "av: bokföringsböcker:= .". — Känske man skulle skaffa sej sådanä, där böcker till det nya året. Om man nu i alla fåll ska bli tvun- Nord. | (Kv 2 Gör det du! -] måhad och 21,702 under'november 1950: Minskningen mot i fjol, som'- uppgår ;till c:a..7: proc, har al litså - örbrukire gäller (den 27/12 1951) följande pri- ser 'å olika slag av fodermedel (kr Bljekaksblandning, inkl. skr 20; :— De norska litteraturen är. lite] annorlunda beskaffad än vår, och den har : framförallt :varit det. De. norska diktarna, har i långt större utsträckning än de. våra funnit: motiv: i egna bygder, an- tingen historiska eller dagsaktu- +. ella. Och många av de norska diktarna har suttit och sitter. kan- ske än .som .bönder på egna går- dar; De deltager "i bygdens kom- minala; och allmänna. utveckling. ' De: är sålunda både andliga och värlastiga säningsmän I i: gderna, Tiga levde till 1938 en are. som "väl inte: a de översta tll P. men som dikväla "änder en lång följd åv: är var en mycket läst och mycket känd diktare. Hans namn var Sven Moren. Han "satt "på sin fäderneärvda ättegård :- Trysil] +. och levde som bonde, gick i bön- 1, $.; dens plikter en stor del av sitt liv ch var framförallt till tänkesättet en konservativ bonde. .+> > + vera Mören har nyligen fått sitt orträtt tecknat. Det är dottern, den! kända ;diktarinnan . Halldis Jesaas, maka till -Tarjei som. skrivit boken om "Sven "Moren ”(Aschehpug forlag, Det är ingen falsk skön- "milt och rättvist. Men framförallt har: hon fått fram en bild av stor- et jär inte minst. ur. den syn- nkten, som boken är av sådant Sven Moren « var enda "barnet på - den: skogrika och ' gammalt: för- - nämliga + gården : Mora i Trysil. Lite anriorlunda än bårn mest var » han; och när:'han av försemlin- : gens pastor bjöds att gå igenom en av. de fina läroan: terna, gick "han" resolut ut till. .drä St rbonden på Paj hassön | Det stod inte på an hän fått | cut ett par böcker, och man, trodde, ” allmänt; att Sven Moren var för- lorad' för: gården > Trysil; Men håns färd- ut i, världen varade inte : länge. + Vid” 25 år vår han ' hemma "igen," tog .:så småningom hand om gården och «blev fullgad : bonde.” Men han -blev också nå- : got annat: :folkbildningsman.' Han ; blev. 'snart' en populär. föredrags-] " hållare, 'och som skytteln:i:väven' "stack han fram "och tillbaka mel-j "Jan syd. .och mord i Norge, Håns] . åhörarskaror: blev allt större; Och: Usnart - upptäckte också Trysilbyg- den honom, ty det är ju; 'så; att : den som duger borta, s rätta: bonde eller diktare; ; man fuller väl, Han 'sa.det I en bråd slåtterdag' då "han :häde . gått från skrivbordet och var med 1 köbärgningen 'sa han: :sitter jag | däruppe. och: skrive cker jag att jag skulle vara här ute, och + när jäg är här ute, tycker jag att jag "skulle sitta däruppe. Men det "var gården'hau gav sig åt, även "då han satt. vid skrivbordet, Går-: 1 den steg in i dikten; ja. de många] ; tusen gårdarna och 'deraå problem 'i Norges land, Om gårdarnas och ; böndernas problem skrev han den; ena boken efter den ändra, och - om man i våra dagar väl kan sä ; ga, att det blev lite enformigt med | ", alla dessa "böcker 'om boridens fi- ”endskap mot staden, industrialis= "men och det "inbrytande nya tän- kesättet, "så: tar” man + alla" fall ; inte. miste -på det goda. "uppsåtet. ; Den nya: tiden hade inte den rät. ita vördpaden ' för den: helgedom, ; som Sven 'Moren 'stred för. H. fick också uppleva nederlaget, » han wuricder de stora skogskonti ; ternas år på tiugotale hårt. gick till rätta 'med ”de €gendomslösas” "krav. Själv var nar, en utmärkt + arbetegivare, ".en hjälpsam nian som skrev . på bankpapper” och > Hjälpte Unga” och gamla tillrätta även. ek iskt —. till ”sist så spelade: kort, tog sig en rök och P”banite”. Han ville inte ”lära en- i gölska”. Men sedermera kom han "in vid folkhögskolan i. Elvérum, och där-väcktes både de 'gryende .diktartalangerna ' och > det ratio- nella” "draget hos ”denne ; yngling. eket att han. fick.;'ekonomiskå ivårighelör.” Men uct var något. ', annat med "den nya” tidens krav = taed dem försvann patriarkatet. "Även Sven Moren måste resig- "nera, Han bliv i de sista åren ett stycke. filosof, som "inte blandad Lv 1 Å Rom beslöt sig därför att göra in= är] den" 1 januari, "Sedan. dess har man ;]inte ruckat på. denna (ordning. och sten JE 9522) ; Ante heller under 1980 torde nå-. Varför" börjar: vi Bostadsbr Året deni januari? förvärras I6 1 Varför börjar egentligen det nya året just den 1 januari? Våren |. eller. hösten tycks ju annars ligga ” ta öl Bada. julhäls Sovjer-US,. a Toa sen Den "enda julhälsningen "från SA svarade i år ames Filanst föd a fru Annabelle Puicars ttnad i bost ten: vara gon ole, & spår TFirian stidningen som räknar med att lägenhetstill- skottet ' i kvotkommunerna under nästa år kan väntas bli omkring 30,000, d. v..s, sjunka med c:a 3,000 i förhållande till 1951. Den nedslå- | ende sanningen är aft ett lägen- hetstillskott av samma storlek som i år således endast är tänkbart på villkor, att "byggnadstiderna .vä- sentligt -nedbringas, nämligen med i genomsnitt 1 å 2 månader. För erhållande av ett lika stort lägen- hetstillskott som under 1950, d. v. &.” eirka . 34,500 i kvotkommunerna, fordras återigen en förkortning: av byggnadstiderna med 23 å3 måna- | ler. . 2 len ER ” Facit av årets utveckling på bo-' > "'stålsmarknaden har blivit att den redan förut skrämmande stora lä- sbri: ytterligare förvär- rats, "Bostadsproduktionens kraftiga ökning har med andiy ord blivit mer trängande än någon gång förr under efterkrigstiden. Som situatio- nen 'på. byggnadsmarknaden f. n. gestaltar sig föreligger ; emellertid | - bättre till för att dra gränsstrecket mellan åren. Som bekant var i den romerska almanackan | årets början, "förlagd ” till” mars månad. Men år 5600 — enligt den romerska tidtäkningen — utbröt det. ett upp- ror, bland spanska folket mot ro- marväldet, och för att kväva upp-| roreb såg sig Rom nödsakat ; att sända ner en konsul, De hya-kon- sulerna : brukade tillträda” sin post vid nyår, men så "länge kunde man] deh gången: inte vänta, krigsläget var hotande ; och - man behövde aitan ”tidsspillan” den "nye konsuln: med sina legioner.: Vederböfande i trå ång på almanackan och framflytta den' nye konsulns -maktövertagan- de —”och därmed årsskiftet — till 1 januari blev.” yå 3; WASHINGTON: USA skall un- der det nya årets två första må- nader. "exportera. -7:580.600 ton kol till Jander som . mottar Marshall- hjälp;. meddelar Tändelsdeparte- Lapsin för, som från Moskva ringe " de upp sin familj i Pittsburgh. : Hon gifte sig för några ' år sedan: med den ryske operasångaren Kon= : stantin Lapsin och avstod från sitt USA talet > Pittsburgh togs" emot av : systern ” och. till "denna framförde fru Bucar-Lapsin en varm julbälsning samt yttrade, att hon mådde rmyca ket bra. ”Oroa er inte för mig, Jag kan komma hem och hälsa på er: alless nman”, yttrade - ligare under det fjärran samtal -, som. stivetvis blev en extra stor jul= gl och "överraskning för" pitts- hurghfsmiljen. självständighet -- : .MADRAS (TT — ”Reuter) : Indien ämnar inte finna sig i trakasserier från något håll, . sade pr i ih Nehru, då tt ligenhet: mentet. -Skeppningar till . länder vissa - risker för a Som inte är med i Marshallhjälpen- ytterligare ' under : nästa år. Med skottet i stället kommer att sjunka |' han på torsdagen svarade på: den pakistanske premierminis- skall ”ynder samma, tid up å still na 960.000 ton, >. SEN Ita måste "ligenhetstill- 4 skottet under nästa år väsentligen bli! beroende på antalet lägenheter i fastigheter som befinter sig under byggnad vid årets: början, I.själva verket är situationen sidan, att en alltför liberal tillståndsgivning un- der : nästa ' år 'myckej väl skulle kunna resultera i att tillskottet. av färdigställda lägenheter blir ' min- dre än om tillståndsgivningen hål- q nuvarande N Istid. a i utvecklingens gång allt för a mycket. Men i unga dagar ville ; han / vtveckling.” Han ' stred för vägar och folkhögskolor;' för 7 sjukhus ;'och -odlingsföretag med! : gamma "suveräna lätthet som han - stred för -”målet”, de gamla :'se- derna och -konservatismen.". ; I vårt land har vi få motsva- gheter till Sven Moren,. Carl Larsson 4 By i någon. mån, men inte” alldeles.. Inte : heller ; idylli- Kilian, " nej, ingen av. de Bvsnska bondediktarna har så helt och fullt gått upp i tidens spörs- "mål "som '; Sven : Moren. Det är "bvårt att dela 'sig på två; och det » är möjligt att Sven; Morens dikt- ning vunnit på om diktaren vis- les inom en snävare tam. Följden: kuhde nämligen befaras bli en yt- terligare' skärpt konhärrens om arbetskraft och matergl och där- med ökad allmän . d På byggnadsmarknadet . Långtidsutredningent målsättning att :” bostadsproduktioien = under femårsperioden 1951-55 borde hål- las uppe vid en i gentmsnitt när- -terns b att säkerhetsrå- det skall ta band om Kashmir=” problemet, : KORR -Om Pakistan eller något. annat land i världen tror att Indien kan ' tvingas till någonting när det gäl- ler Kashmir misstar de sig i högsta = ' grad, sade "Nehru. Men vi menar ' fullt allvar i den' här frågan och vi skall anordna omröstning i i Kash- mir, : Pakistan häller” fortfarande en tredjedel. . av: Kashmir, - fortsatte Nehru, och vi, som älskar freden, driver, inte bort. dem därför att vi. inte: vill .ha krig igen, "Den söm blivit missmodig. och ger upp, finner ofta efteråt att fram. ' gången stod och väntade på honom runt hörnet.” > tats Tiera i sin diktarkammare än ute på fältet: Den :saken' är svår vatt avgöra. "Men - det är "av -in- "tresso att konstatera, att han allt-: jämt, även om han nu väl i mångt . och : mycket är ”gammalmodig”, mare 30 proc. högre nivå än under 1950 har kommit. att framstå som. föga realistisk; anser Finanstidnin- gen. Det kan slås fast skriver tid- ningen, att utredninå ens. program + — byggande av i genomsnitt cirka har sina: trogna läsare. ”Dotterns | 69,000 og snheter pr år under fem- varmhjärtade finstämda " bok 7 ger | årsperioden, ” - bostad: stor. vid "periodens slut som ' vid” dess”bö ä gon "möjlighet att realiseras. Vi be= finnér oss i ett tvångsläge, där bez hovet av nya bostäder är så skräm- mande stort, att t, o.'m. frågan om en" väsentli; "honom äkerligen ännu flera. "T bristen skulle Kn blott hälften så måste ställas på en oviss framtid, 7 Calla” "gravölstester dit "överallt" 1. våra ygder > bånd' "med" kommunsamt nslag- hngen; så gladde det ös” ”speclerit; här vil Sibbarp hörde Karl Nils Å Tödeby hylla 'ej "endast de kvis "nor, som: arbetat 'med i: styrelser den! "hämnder, utan "också alla kvin nör,' vars "mån varit verksamma + det 'kommunala och: vilkas 'arbets- börda : då fördubblats; Glada" blev vi också när vi'trädde in till 'avslätningsfes- ten och fann fullt med kvinnör vid borden" = tänk så: mycken kvintio-' ov represbntation i en så pass liten” tä allt fel '—- 'endast ett pär av damer- "ha var "med i styrelser och näramn' der, "de övriga var ? ”kommunalgub- barnas” festen, fruar, - som "inbjudits till "Nog : "verkar det söm "om är nada "liten, "men : med: hänsyn till I? vad som skrevs på Spinnsidan för- ra veckan så -vågar man väl: inget . annat, än tro, att det i våra bygder tydligen är männen som anses mest > skickade till att -bekläda de 'kom-- munala uppdragen. Fast ' nog har T ack föra or 4: En värld raseras, sopas undan I "av en framkvällande, men dun- ga gamla seder, också julseder, vilkas innebörd mist sitt grepp -Om Oss genom slentrian och and-' ig lättja . Den glädjetändande : symbolen av barnet i krubban . | överlever trots allt. Vid kiub- | -ban. bryter ny:kärlek in i en ganumal trött värld. Den bär en nyfödds drag. Och den ligger bakom julens irrationella . upp= flamning av glädje och givmild- het — bara inte övermätthet och presentberg och svikna preten= tioner får skymma bort: vad julljusen ville ge oss aning om! Krubban sjunger på sitt vis om allt levandes enhet i julbarns- "tecknet. Vv igenom” många gångar” et! kel förnyelse, och därmed mån- |. satser som just ;vid ingången till evt nytt... årg hu "skall man minsann börja lägga rundan en slant: varje månad Still en. reservfond still .se= till nyahskaffning till 'hem- nu skall man ordent-; a och mycket, mycket an= håt: "Och" de. första januariveckor. ha: går det så fint, man finner ett nöjes i" 'att till punkt och : pricka uppfylla” "föresatserna, men : så; ja in i-februari brukar nog de fles- ta av föresatserna ha flytt sin: .kös och man är inne i den garnla trai- len "igen, "Att spara är nog: dock inte bara en föresats för en husmo- så en noggrann bokföring också av nöden. :Och enligt vad in- bitna kassabokförare påstår, så blir jobbet rätt snart en hobby -— man plockar i fram - kassaböcker:. från gångna <" år och. jämför mat. och klädpriser, -.man kommer ihåg att [det var det. året man köpte den rö- da klänningen och det året. man 'res-. te "dit" och dit på sin. »semester | jo sv. Så bjuder man till litet, så | skall nog nyårsföresatserna . .kunna överleva både "de kritiska dagar- na” ij januari och hela det nya året. Vad tänker man annars på vid årsskiftet — ja, man ser givetvis tillbaka - och -konstaterar nog, "att 1951, även om det ibland sett mörkt ;Jut, "egentligen varit ganska gott och sina föregångare i mångt och mycket likt, Och man ser fråm i tiden, undrar över det år som nu kommer och vad det bär med sig på gott och ont. En enad nyårsöns- han har vi väl alla — fred. Alla andra små personliga välgångsönsk- ningar blir så futtiga jimte detta, att man knappast ens för sig själv vill räkna upp dem, Vad som vän- tar ”oss alla vet ingen, och väl är kanske det — ”den slöja som döl- jer framtiden är vävd av barm-' 7 >. Emilia Fogelklou3, bärtighet”, heter det ju, och så här PA BUTIKSROND - Forskningsinstitut. : Öch "undra på” det:— den:äf faktiskt ypperlig tll det mesta? som :.brödsåg, till grön- saker och, fisk, till kött och mycket annat. . Och: så är: det givetvis ut- förd med/”rätt ”. skaft,: som gör att den. ligger behagligt i handen. = såg vi en modell på nött ' | pare, som kan ändras "om för .att passa : små -hasselnötter eller stora valnötter. Och dessutom är den ut-, märkt. att' knacka hårda hummer- eller kräftklor "med. Och så är den, av rostfritt 'stål .+..-- 3 hittade: vi. "alla ' a praktiska och "vackra flaskorna ech burkar- ha i mjuk och behändig plast, av- | sedda för toalettbördet eller att ha dels" i pastellfärger: Och nog. vore det skönt att ha en sådan Uppsätt- ning, så att man släpp vara rädd för :att tappa. flaskor med ansikts- vatten "eller annat i ett hårt bad- rumsgolv med känt resultat, : 1— såg vi slutligen :vackra hand- tryckta julbördslöpare i 'meterva- ligen är själva julhelgen över, men | ännu väntar många julkalas, då en sådan löpare På er vanlig vit duk sätter färg och iulprögel p på bordet. Ey snabbt vill avlägsna fråri en flaskhals går det fint om man doppar flaskan i kokh vatten.” Hartsen kan dessutom detta sätt användas igen. : — Har man kalihaltigt':: Vatten” år ” bloinstervasar och kärl; som mån en” "längre tid förvarar yatten'|' i, så 'småningom en gråaktig kalk- beläggning; Denna avlägsnas "lätt: genom 'att man "häller rajölk i kär. let, låter mjölken. surna och "strå några dagar — när mjölken slås bort följer också kalken. med. i — Ättikssprit går utmärkt. att ia bort ”ärg . på koppar "med — man doppar en liten borste i ättikan och gnider på fläcken, och kopparn'+ lym ser sedan som guld. .>— Korkar till thermostlaskor vill gärna mögla, men detta undvikes ten: = Svarta i repor på korkmattor av skor och -gummiklackar tas Jäit endast önska vårandra ett "verkligt Få tröskeln tin elt nytt år kan vi gott och lyckobringande nyit år! med på resor, . Relativt billiga är | de och" finns” dels” i mjölkvitt . och Ta i härlig bomullskvalité,. Visser. | om man efter rengöring av flaskan |' doppar Korken, en stund :i saltvat- p I stort grönkålsstånd, 0,5 1; vatton; salt 1 msk. margarin ”el- ler smör, 3 msk, vetemjöl, 1 1; spad | a mjölk, grädde, 1 tsk. salt, .brö lök. : OSk len "väl och I repa bladet från. de "grova nerverna på kålen,' koka: den mjuk: i kokande : sätat vatten omkring 15 minutzar.. Hacka kålen eller inal den på köttkvarn, Fräs samman margarin. och mjöl,” sätt till kålen, späd med spad; bul- jong öch mjölk. eller -grääde, Mjölk och :. grädde: "ger :soppan- en” mid smak, Låt soppan koka 3 minuter. Smaksätt. med salt.och klippt gräs- ök, servera med. äggklyftor . eller garin eller" smör. . Vispa ihop äggulor och låt skorpmjölet svälla 1. -Äägg- blandningen , ungefär' Hacka fiskköttet, smält margarin. och blanda" allt" tillsammans, Vi äggvitorna” tills skum och: blanda” ut dem + försiktigt --med" "det övriga. Grädda'"i smord eldfast form i me sJdelvarm ugn” .225"y -'ungeft minuter: "Serveras som middag med, J, potatis i i någon form eller ock soda. svalna någöt i en stekpanna] av ett "vanligt efteråt med — Vid strykning av ”crepade ty. ger, "kragar m im, bör.inån för att tyget skall bibehålla sin crepalle | och läre ” och rerligöre: skicka lå :in/ det til :fFfallands Nyheter; Falken- berg.” .Uppgiv :hamn - och adre: samt märk kuvertet . "mitt knep” t bidreg hönoreres I skyn; - ch mjölk” ven 10 minuter, Jat den” - et 3 imsk, olja; 1/4 tsk. salt (knappt), Tian kan ersättas med grädde, -Den- | 4 B arn bio I0- filmer” Harm klankat-på . än hel del, och" det 1 I] med rätta, Att det är; Inger Bjurström ja lämpliga ”progra inte: underligt, då ju dersgräns är satt — -RADIOPROGRAM Just för. 088 dvårt att väl för barn är fridast en å-” 5 år, Om se> J än en nervkittland? pang-pang- film, som -13—15-års pojkar gillar'. fullt och helt, skrämnker små 5—10- sönap: kär. de" 'sköljda och oskala= åringar är ej så undefligt, och vem dr” äppléna i klyftor och lägg dem skall man skylla” pål Oansvariga rant omkring korven, lägg" några föräldrar,” oförstående biografägare margarinklickar. överst, Stek : kor- ven. si .medelvarm "ugn ' (225), Ös den då :och då med fettet tills den fått vacker färg. "Späd med' mic eller” gräddmjölk och ös körven då och då: Stektid - cirka 30 "minuter. barn. ärga skyn "med 'lite soya; om "så! "Nu görs det 1 många. ra och trev- önskas och smaksätt den; Skär "upp liga filmer just för småbarn -— korven. och: ägg "den tillsammars tecknade sagofilmer, Jackra djur-' med > frukten + på ett fat och häll filmer 0. s. v., men, även bland des-- över.: Servera korven med | sa. smyger sig allt söm oftast in potatismos, gärna: överstrött. scener med fula häxor eller grym- rynt lök, fi Jmå djur; som skrämmer barnen, På od eh; hel del håll i-landet' har man SS | därför mer eller mindre tagit sa- ')'ken i egna händer 5 "att förbjuda '] barnen att gå" på bio'har 3 'man in- it] sett ej går i våra daghr, utan det renda positiva som kan göras är avt gallra ut: alla - "olämpliga «filmer ur deh repertor, . som bjuds på mati- néerna, , Od "Ett initiativ; som manar Hl ef- terföljd har man gjort i Linköping. Man har där bildat,en s. k.. barn- N filmskhibb, och" denna ärbetar på ett säkerligen mycket effektivt sätt. Lokal har man fått låna i domkyr- sv] käns församlingshem doch projektor vinättika : eller "Citron har: utlånats av ”'stadens, sparbank. k, vatten, 1/4 tsk, salt, Cirka 1,000 barn är medlemmar. å itpeppar, (1/2 tsk. socker).. | klubben, - - eller en nonchalant I flmcensur, ja det är frågan. Vad må främst-vänt sig mot är de olämpliga program- JT valen vid söndagsmalinéerna, som ju; är speciellt avsedda för mindre gott ; med: ,; 1 är russin, Kliopt grönt; isats ”vinägersås med. eller Ja. Riv vitkål, . Morötter och äpple, på råkostjärn, Blanda det rårivna med Fyssin, lippt grönt och vin-/ "Gör i ordning ' salladen -kostsällader : av: olika:.- slag, överef tv (4 personer)... 40 söt- OR Vv ett H' nöje. på: gott och ont. En Tullgod. barnfilm är SF:s 4 ! a Nu dockfilm ”Elddonet” '”— mer av : den varan vill vi ha sa medlemmarna skulle” vara 512 år,” men eftersom man inte kunde ski!- ja på syskon; och lekkamrater; såt. får ; man ta med barn ända från/3 > år, vilket ju dock är i yngsta : lar | get. Programniet . "äiplir ”välkö da barhfilmer som ”Sotlugg "och Li lugg”, djurfilmer 'o. 3.:v. och här liksom när det gäller sagor har det visåt sig, att ungarna gärna ser.om en och samma film hur många gån. ger: som helst. Barn har ju. dock . svårt att sitta stilla under en hel' lång film, och därför har man gått . in för. att visa korta Filmer samt ” 1 'ördna små den av barnen själva,” allsång: "m,m, Och dessutom 'här 'man "ordnat med! br slanda samman alla” ingredtex- = Från början AM hands" att hier smått , eredl jan var ”meningén, att till: hands'att "hjälpa & Småttingarna | TT : — «7 fav och på med kläderna, tar hand många rätter, t, ex. "grönsallad, rå. Ar | Mandelplommon, nm Jå höver Så SN » utmärkt. arrange=, mn bliven stekt färsk fisk, såsom "sill, 12-15 katrinplömmön, mana! ch strömming," edan mandlar, 4 dl tunn) grädde; eller |” För föräldrarnas del. "här 7, iman | gräddmjölk, 2-3: ägg, 1/2 dl. soc- anat med diskussioner, där barr= ilmer visats och dessutom har. vid : essa "Skär 'de 'råa katri och den skållade Jann i strim< lor. Lägg ': plommon och mandel - i: ex smord eldfast form. :Koka upp] grädden och låt den svalna, " ggulor och socker en stund och blanda 'med grädden. Vispa =; Ägg-1 landa dem riktigt med det Tiga. Hal smeten i formen” öch grädda pud- i msk. vinättika eller citronsaft, itpeppar, (vitlök). Vispa med": gaffel eller rör ti alla och. häl: Tråsen över salladen. En del av ol na, salladssås ahvändes liksom ovan stående, men också till -marinering stekt -kallt kött eller rökt fisk dingen i knappt medelvarm 200”) tills den fått våcker färg och | i'stannat. Servera den avsvalnad Ia ed grädde eller eräddmjölk, - Jm. m. Bekvärnit att laga till-en' större 'scts och yra de "Iflaska spå svalt 2 ställe, a NYSFIVISTFFITI TENS T EEE AP So ARA Rör | klubb följd, komster bl. a. den. käride” barnpsykiatrikern dr Bertil Hatsson. belyst hithörande ' frågor. , "Initiativet till” en ” sådan bio=! manar . sannerligen till eftef-" r- och nack. ' AN SN i- vet inte för ögonblicket, när jag. hon ytter. > Indien hävdar sin oe "lindring av bristläget "= rd Rå fr KR nns cc även om man kanske”inie . [från "starten kan 'ordna det-hela -så ' storstilat, Men något behövs görag och kvinnoorganisatiorierna 'harihär -. en':stor . uppgift .— filmen : "spelar i dag "så. stor roll för människor i alla åldrar, att dess delar verkligen är "värda att”; NA Ne märksammas, a :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.