: SYLVESTER: n 15.31... 2" NYÅRSDAGEN. kl. 15.32. SVEA. . kl. 15. Dagens dikt: 4 Här vid det' outsägbaras | tanke, bli andakt! än Dagens namn . Bola går upp kl. 3.59 och ned Miloudagors nana Solen går upp kH 8. 59 och ned Ne ”Onsdagens 3 namn: Solen går upp kl 8. 8.58 och ned gräns, "Efter folktribunernas stund > ordet får. läppar i nattens. lund, - as : Bortom alt som blev sten och oc staty- bultar en puls och andas en sky. Bortom marknadsgycklarnas skrik sorlar källan av ren musik, - >: fLångt bortom" "detta brusar ett — Levande åder, mirakel fyll oss alla med hemlan: . - hav, det vars sälta äv lever av. av ljus, idssus! | Väldiga våg, som lyft oss en > Har ni hört . - Hom-och-tatade Marinen vevade nom. ' - gammal dam :fram : till honom, tog upp 25 öre” och fryckte ill: hans hand. - gång, svep 035, "sänk oss i hem! så svetten plaskade omkring | he lands- sa Sångt> ÖOHANNES EDFELT) . historien om manner, 'som kom- mit över en gammal bil?. Det var en sådan där verkligt gammal fin sak, vars startmotor vägrade ungefär varannan gång, därför var försedd med startvev. Mannen körde ned till Brunns- parken, och"där blev det stopp. En lång kö bilar stod bakom h och Plötsligt kora. en någo närsynt — Var så god, min gode man, sa hon, Jag önskar att alla posi- tiv förde lika litet väsen som ert... Fram för c | Den kände" mske :kåsören ”Den 'Gyllenbloride” "har fått nog av ka=. Jorijakt och åvmagringspiller. Låt. 089 återvända till naturen och bli : älla och rara och lagom: fylliga: Pinuppor! Vad är det för mening ved livet om man skall avstå från; "jnen. segrade. - «>> dörren ' till vänster. Där trycker frummer med "majonäs, fläsk med 'otmos och äppelkaka med vispad, grädde? Är det inte ett hån mot 'en väl tillagad entrecote å la Bou-' langére att först ta reda på hur, många kalorier den innehåller, in=' Nan man vågar ge sig på den? di ”Ensam ; herre söker äktenskap med fyllig dam”,' stod det 'härom; dagen i”en. "äktenskapsannons i Politiken. Den Gyllenblonde ”ön- skar lycka till av alle sitt hjärta. | J Ack, man ser henne framför sig, drömmer "han," ”komfortabel och e med Skrattgropar i de E runda kinderna, FN sockel för livs- IS fe sutPunkt i det mer bort i i första OR kom-. . : F Har ni hört. - historien om skotten som aa ha födelsedagskalas, Han bjöd im ; en hel del förmögna vänner, En ' nom förut, varför han förklarade. å vägen: — ...och sen går du upp tre trappor och : ställer dig tramför ' du armbågen mot ringklockan ... Rp 4 — vArmbågen? Kan jag inte - |. iv förening, : trycka med pekfingret. : — Joo — det förstås — om du - kommer tomhänt så... . == Du som är befäl " norm” elvilförsvaret har an- svar för många människoliv och stora materiella värden. Förkovra Dig på kostnadsfria kurser inom t Din luftskydds- ÄN Ars ars ps nssp ILSA Hälsingborg ' intager Elfsborg och återvänder i oktober. Snart kommer Erik XIV och stormar förgäves Halm av dem hade inte varit hos ho. |stad den 5 och 6 november. Den november, den z 12 1 Kristersbob” Horn Laholm. och plundra . oktober: vid Axtorna, lan Laholm och Halmstad, Var- SS SS berg, som” tages av svenskarna es "+" .J1565, förlörades åter 1569. läge varit mera' utsatt för" rä gets elände .under gamla tider & kanske något annat landskap” i Vårt land; Här har både sven- skar och danskar, ja, även norr- mMmän-:, under århundraden farit fram med plundring och brand. Magnus : ”den gode”. härjade här : 1045, då Jan -höll på att mista väldet i. Danmark, och 1082 stod det stora sjöslaget vid Nissans ut! OPp, där. norrmän- Magnus +: Barfot brände , hela "Viskadalen 1095, och" Sigurd Jorsalafare härjade här 1123. Dennes broder, Harald Gille, gör detsamma. 1135. Bon- deupproren . mot Valdemar den store ' och : Absalon 1179—1181 kostade” också många hallänninz : Igar livet. Så var även förhållan- det vid de danska nederlagen "i Lena . 1208 : och vid Gestilren 1210. I bondeupproren 1249 mot Erik Plogpenning och 1257 mot Kristoffer voro hallandsbönder- na. med och 'blevo slagna, och Magnus Ladulås ':hemsökte tre härad här 1277 med våld och brand. Norrmannen Alf Erlings. son ' bryter . ner Laholms slott 1280 och härjar här 1284; oS Då Halland 1344' blev svenskt, började "snart oro; "igheter, och Stjärna gläns! | Valdemar ' Atterdag återtog det redan 1366. Könung Albrecht äv Mecklenburg, som sveriskarna valt, härjade här 1380 och intog [Laholm , 1384, men; blev slagen och” tillfångatagen. 1388, av Mar- gareta. : ' Engelbrekt ' tog Laholm 1434, dock Knutsson > härjar "här 1452 och ”ISten Sture d. ä. 1471. Efter en 25-årig fredstid . bröt det åter löst 1506 under Danmarks strid med Svante Sture. Åke Hans- son Thott,. ”Danmarks gissel” brände den 7 maj 1507 både La- ho:m och Vallen, och 1519 blevi Halland svårt härjat av:sven- skarna under: Erik Abrahams- son” Leijonhufvud, ' och Gustaf Vasa gjorde infall här 1523. Efter ett årtionde utbröt den s. k. grevefejden 'och i oktober 1534 stod den'svenska hären, 2,000 ryttare och 6. fönikor landsknektar vid Halmstad; som efter blodig strid dagtingade den 1 zember. Holger. Ulfstrand. ån Skåne .inryckt i Hal- -] land och plundråt i Laholmstrak | tén, "men då kom Jacob Bagge med :400 man och" brände Lar hölm.” r januari 1535 marscherar gre Ive 'Kristoffers befä'havare, Jo- han av' Hoija, från Skåne med en' här. Han och Marcus Meijer söka förgäves att taga Halmstad. De": återvände då till Hälsing- -borg : förföljda av svenska hä- ren,:- som tog Meijer tillfånga -och ; satte honom på Varbergs slott, vilket han med list eröv- rade” roch' behöll ett helt & år. Efter grevefejden följde en fredsperiod : på omkring 30 -år men ;: 1563 utbröt det nordiska sjuårskriget - med brand, mörd ij och sköving särskilt av de” ty di ska landsknektarna. - - Den > sydhalländska " adelns rustningsskyldighet vid den: ti- den vår följande: Ulfstrand 'å Laholms slott: man därav 6 skyttar eller som, Börje. Jensen 18 et ' hette: ”sielfattende' gerust mett kiörritzs XII glafven og VI skjötther”, Å S torp. .2 skyttar, Axel Andersen Olof Most å' Dömes- ernskägg å Skottorp 2 skyt- tar, Knut Jensen Maaneskiöld å ttarp 1 skytt, Joseph Falster å nöstorp 6 man, därav - 2 skyt- tar. Den ' 4 augusti | 1563 tågar redrik II med 28,000 man från . genom Halland, tervåndande danska hären slår Svenskarna .'vid' Mared 'den:10 ,Svenskarna : plundra åter . 1564. i södra Halland och anuari bränner Klas samtidigt 'rasade pesten." Den 20 Svenskarna ånyo mel-= 1585 segrar danskarna men, ' året . efter Hallandsböhder, som” hjälpt de svenske 1563, sutto. häktade å. Laholms slott för'landsförrä-. deri och . skulle dömas. 1564 av landsdomeren Maanesklöld å Ettarp. bönder fingo -efterskänkt land- Knud | I ensen Andra Halland Har | på grund av ; sitt "utan strid, men Karl|: gillet enär ' de. "blivit utplund- rade av egna (danska). soldater, men 1566 ålades de "att betala i- gen, då de hade varit ohörsam- ma och. nekat” försvara gränsen mot de svenske. I Snöstorp ha- de. bönderna 1571 blivit så: utz plundrade av vänner och fien- der, att de fingo 2 års Skattefri- het. " " . Under den A0-äriga freden ef- ter sjuårskrigets 'slut 1570 tyng- des dock . befolkningen : hårt. av det ivriga” ;fästningsbyggandet med körslor . och gratisarbete. Så : befa'ldés bönderna - i Höks och ., Tönnersjö '. härad. samt. Is- holte län (Hishult) att arbeta 4 dagar med häst 'och vagn' på La- holms slott. Därför gjorde också bönderna +i : Halmstads härad 1585 "uppror. Ledare voro. Hans i Sponstad, Gunder: i Skyntebye och: "Anders i Drauerd, Laholms slott måste vid den tiden ha va- rit gott i "stånd, ty 1594 gästades det av Kungens svåger, Jacob Vv av. Skottland, och kungens mo-=, der "m. fl., varför Anders Thott: ärde 1,500' daler till deras förtäring” man Kalmarkriget utbiöt 1611, men berörde "ej direkt södra Halland. Svenskarna härjade dock -Var- berg .- och 18 socknar, och södra Halland fick lida" mycket av be- tungande '' genommarscher, De strider, som föregingö freden MH Brömsebro '; 1645” tyngde. icke heller direkt. Halland "med 'un- dantag av: ett kortare besök = av, "svenska - trupper under Gustaf Horn,. som intog: Laholm. ' Hans. "Gunnarsson 'i Tönnersa var kyrkovärd 1657 och hade kyrkans medel förvarade i Elds- berga kyrka, De. danske, som då varit här uppe, hade tagit pen-' Tr liken ur gravarna och rånat svep ningarna..: Sonen: Per' Hansson blev. 1696 stämd att-beta'a de förlorade kyfkomedlen men ne- kade, helst som landsdomäre Pe- ter" Durell å Stjärnarp i egen- I skap av patronus tagit om hand allt. vad: Eldsberga kyrka ägde, Det.- var”också vid. kriget. 1657 som: snapphanerörelsen bloömst- rade upp. Sven ' Påvelsson hade då en friskara på 100 man uppe 'på Hal'andsås och öroade': sven= skarna; I :Höks" häradsrätts” pro? tokoll ... för. 1658 : nämnes,” att snapphanar ” 18 stycken lasstalå fördes fångna från Vale; kallas, här ”krabater”.. "7; "Den 17 augusti 1676 stod "3 slaget på "Kistinge hed, och där- med var Halland åter, inne i en svår ofredstid.. Redan -en 'månad |. förut ' efter -intagandet av. Häl- singborgs ' slott : hade överste Tropp rned 400 danska dragoner stått vid Laholms bro. "Slottet där hade i' december året. förut på Karl XI:s befallning nedri- vits utom den delen,'som låg på ön, Den lilla staden brändes nu 1676 "av snapphanarna -under.|- Nils Tideman. » +" " om Efter - nederlaget vid” Kistinge tog dariska hären vinterkvarter trakten däremellan. . Förhållan= det i våra bygder” 'den tiden för-. svårades inte minst därav, att sympatierna för det gamla fos- ter: -andet "ännu: voro: rätt all- männa, ” Detta | förklarar "också tillslutningen.' till" snapphanerö- relsen: De tunga .pålagor' myn- digheterna . nödgades . pålägga | allmogen gjorde inte denna me- ra svensksinnad,. Sålunda 'skulle bönderna” köra ved. tiil slotter, och länsmannen höll efter dem, som: resterade, somliga' för tre år. : De. skulle lämna kontanta bidrag ; till: skeppshjälp,' varje hjonelag ' skulle "lämna ett par strumpor" till" armén, 'från varje gård skulle levereras 'ett lass hö, en halv tunna havre, 6 kär- var halm och 4: öre silvermynt till Aschebergs trupper i Halm- stad,: de skulle hålla vakt: vid Påarps strand, baka bröd: till armén, skaffa pålar och ris till palissaderna i. Halmstad "och hålla hästar och vagnar i ord- ning för transporter. samt -sän- då . folk ”till: arbete på slottet. Mest tryckande var dock: skjuts nihgenh och inkvarteringen. Bre- areds bönder 'hade' också 1676 trotsat och utsänt budkavle och dörades därför att arbeta på La- holms' slott. och böta till hospi- talet. Jöns Mårtensson i Kistin- gå Iklagar. över att han i kriget bljvit av med.24 nöt, 73 får, och Per Pagge i. Halmstad hade en Katt blivit. äv med tre pär oxar på sin gård Boås, för vilket han Yr der. Det framgick att det ra böndernas söner jämte en dansk ryttare, som / stulit oxarna' och |; fört dem til Snöstorp, ' - Bengt Mickelsson 'i Steen vittnade, att han mött. dem ' jämte ”halgwar- den” (adufogden?), då de "dre- VO ”Oxarna, som "voro märkta med .P. B. på. låren, - Han hade frågat halgwarden; Verns oxar- na. voro, men denne hade' Ssva- rat: ' ”Huadh ' fahnen "kommer thet tigh dweedh?” "Böndsöner- na” hade | emellertid rymt till ”Skånöö” och fört oxarna - med sig. Ce il Hasslövs kyrkobok' förekom mer : följande "anteckning, ' som belyser tillståndet dessa krigsår: |”Annis 1676-1679 'är' als ingen tionde ' inkomnien” eller Uuppbu- ren "av någon enda man, landt- gille, 'jordskyld eller hågot an- nat, - eftersom "allmogen endels litet endels ” intet”. har fått för krigets skuld; i förty. första år rets gröda .1676 blev förtärd av de danske jämte all. vår arvedel på Döméstorp - och "Wallen; då deras armé stod vid Wallen och Voxtorp i elliva dagar”: sme Snapphanarna ' hjälpte” "också till: att. plundra” Knäreds" kyrka 1676, "och Veinge skogar för- stördes, då de skul. e drivas från sina”. tillhåll : där, ” Fogden Pål Rasmusson å å Vallen råkade ock så illä ut för-en snapphane, då denne vid Torniarp sköt en kula garna- och till och med grävt upp rn . Laholm : och Ängelholm ' 'och | genom låret på horiom och" tog dömdes att betala henne. Då: bönderna 1710 skjutsade artilleriet till ”Kristanstad” blevb i "0 hade på hemvägen ”hittat 4 st. drivök”, och de anköllo hos räts fen att få" behålla dessa. Påarps och Trönninge bönder åtalades amma år för "det de. skulle ha tagit ved. vid. ”Wårdkasten” "på Påarps strand. och Torups bi der för det de försummat” köra ved till vårdkasen i plinge, SÅ, klagas. det 1711 över de in-. kvarterade soldaternas tjuveri,' öch "1712 är: det". ett flertal läs gersmål mot soldater. När bönz bocks" armé haev > de av med 14 "Hästar, som; de" hos härads rätten begärde” ersättning för. Året efter uteblev de från 'upp- bådad. skjutsning :. och dömdes därför tl” böter. 1 Snöstorp I hölls extrating -1713 'angående löjtnant": "Schumacher, «korpral Falkenstjerna' och länsman. vil helm' Georgén, vilka under som maren kommit till” Skedala " att söka efter förrymda knektar. Där "hade löjtnanten | misshand- lat en vaktepojke. för att få vet; ta, var knekten Ni's- Mårtensson var. Denne" var: då-.på bröllop i Stockholms by; dit de redo, Där: blev -det. stort slagsmål.” Smeden! Bengt' Mårtensson: från Skedåla slog Jöjtnanten; "söm, varit vå sam, honom;": andra - togo värja och musköt från korpralen.. De an- hästar och" sadel, Abon' Knut, Nilsson. Hwitt"i E- denberga'” (min farfars” mormors farfar, £.1619 'd. 1709Y7 vi ken setts” i i snåpphanens blev ålagd att med 6 män. sig fri från vetskap om' rånet el ler också böta” "40 daler. Han fick 12 byamän, so; ille. svär: med. honom; -. c : ” Det «illa hanterade Laholra | fick +i : dec; 1675 frihet från i kvartering, "1679 fritt” timme krönans skogar för stadens upp” byggande och 1680 tre: frihetsår från : skatt. Slottet.nedrevs i déc. 1675 utom; en skans väster om vägen, som. bibehölls för att |.: hindra”: :snåpphanarna :', att norr om'staden,' vs ;- Hur det stod till med det & sven ska kavalleriet den tiden frarm- går ,kanske av: följande; nans befallningsman, Lars Brink begär: 1681. ; upplysning om, en del” dragonhästar,: som ' lämnats ut till utfodring 1679, Det upp- lystes;' då att hästarna | synnerligen dåligt skic ;1liten ”rödslömlet! gå :1-cliten ' skabb och dog i Alslöv. efter en 1 ”rödh hoppe” dog A nov. 1679 på vägen från Halmstad, «1 svartbrun, stubbsvansad. och I: örelös dog vid Estmare kvarn. 1 liten, dålig utmager dog" av skabb vid Gålshuit, 1 brun; illa: bruten, Estmared,'” : . 1 svart, ””Sstubbrumpet”, skab- big, dog 'vid Eldsberga, 1 liten,. brun, utmager såldes till: en smålandsbonde för -6 skilling, eftersom den gick och ville: dö, "Alla ' hade skabb ock löss. Nils Håkansson köpte av befallningsmannen; 8 ” st. för sammanlagt 24 daler. "Av dessa dogo. de '5” ganska snart £ och blott 3 leva, den bästa var "värd blott 4 daler. Av 7 hästar, som fördes till Snöstorp, deg . snart de 4 "och av 11, söm fördes till Trönninge, dogo snart de 85 : Under. Karl XII: s tid var Hal- land icke- direkt utsatt för kri- get. men led "dock, svårt 'av'in- kvarteringar, utskrivningar och skjutsning m.m. Så hölls i mars: 1702. ”éxtrating." "rörande ryttaren. Henric . Qvist, ” vilken ute. å "marken: tagit ryttaren | Jens Hansson i Elmilt och: bun- den fört honom: till:Sinåland, där han sålt honom till knekt åt bonden John Jönsson i Embodal för 100 daler 'att tjäna i st. f. dennes ”soni.". Jens "hade rymt från sitt rusthåll i Öja i Skåne och var, slutligen med på affär dog. vid ren, blott hustrun fick pengar-| na, 'Det fick dock inte hustrun stämde, Steens. «-hovgårds 'b bön= Kro- In hö stdog I il : Thorreryd efter 14 "dagar. I "”brunstiernet” hade] I ening :' blev folkskollärare Davi klagade; som hörde under Skesl; av: Helena li, Maria Gyllencrantz”” ombud, få; dala, : försvarades :- fältväbeln' Monselius,' vilken an klagåde: löjtnanten "för sabba som "vi villigt läst” upp . danska - kungi relser, det var: bönder, som utan i tvång, lämnat . de. danske. hjälp. med. körslor,; spannmål och fö-. tjänstgjort. som: :spioner,.- -Medj Snapphanarna” gjordes Processen: kort, 'öm de anträffad det danska sj innelaget' satt. lä; kvar." Ännu 12 talas det öm 'snapphanar;'"' 1745 7 . klagar att har > blivit : illa” slagen; sav. snapphanar, flyktar med. ilande RAA hast — nåden består trots” vindar; huru än allling Jesus densamme Kyrkotullmåktige i "Knäred . hade i går sammanträde under ordförandeskap av kyrkoherde Sven Eriksson, Knäred, Till orå- förande'-i fullmäktige... omvalde; kyrkoherde. Eriksson, Till v.: ordf. valdes Tommissionär Sigfr, Carls. son, Knäred, Tin - ledamöter. av "kyrkorådet för 1952-—55 omvaldes kyrkovärd Gottfrid Gustavsson, Svenshult; och: kyrkovärden ' Sven Petter! Bengtsson, . Björkered,. entrepre- nören "Mauritz Hansson, .Knär samt: nyvaldes,C; Ludvig Sve son, Körsveka och målarmästare «. Till revisorer omvaldés lahtbru. karen Tage Persson, Dyrebörg; och 'fjärdingsman Johan Hansson, Knäred.” Rev.-suppk lantbrukare |: Arvid Johansson, ; Vångadal och ., fabrikör . Folke Björklund, Lage=: red. I omvaldes ' kyrkovärd . Gottfrid Gustavsson, 'Svenshult, Ersätta Mauritz Hansson; Knäred, ” ;- Ombud att: representera i Kni reds : elektriska distributionsfö; Jansson, 'Knäred,' Ersättare blev Sigfrid Carlsson: Ombud att rer presentera pastoratet i-Knäreds vattenlednihgsförening blev Ma ritz Hansson. Ersättare blev Så frid Carlsson. Ombud vid synefö: rättningar "rörande Knäreds präst gård, Jlöneboställe och klockare. gården blev kommissionär' Sigfr. Gottfrid Gustavsson, ' Svenshult;: ersättare ' son, Knäred, . Chansa inte i trafiken = -— och stämde. därför - Qvist, - som |, —- KÖR -VETTIGTI:: Aa Rev e av med sina hästar, men de E derna 1713 skjutsade för: Sten I r | och” tog "pistolerna från | der,: och "det var kvinnor, som: Mehil klockare Wallerius : å Breared,' | Emil Sunnergård, Blankered.; "> Dill "ledamot i boställsnämnden. - Carlsson, ' Knäred ' och : kyrkovärd |- folkskoll, David Jans-]- bott ock Costello i. ” toppform <= en, halsbrytande Crazykarusell som snurrar kring det" gamla” beprövade" temat” med den” "osynlige männen, . I: det. här och hjälper kalorihamstraren Co- stello med en cch annan' upper. dut.. i, tidernas festligaste ; i ring- slagsmål. Det' var länge sen man såg de båda 8. k, olycksfåglarna sä roliga. som i den här filmén, som är full av många nya gas och "Påhitt," Roligast .är som van- ligt tjocke Costello (främst ge. nom sin obetalbara mimik), men även; långe Abbott står för en del - dräpligheter. Han” brukar vara Päfrestande annars. Allt .som allt fåriman nog räkna filmen som-en äv'de bästa i den långa raden av Äbbot-och-Costello.. alster, Fn en, ges » även på" nyårsdagen samt. på onsdag, lt CENTRUM: Pippi Långstrump Äntligen Kar det blivit eri ma- tiné' i Laholm: och i mrgn kl. 15 ges.Pippi Tånfstrum på Centrum. SäX-har den glada, "optimistiska, vårigheter:.> :'övervinnande "Länfstrump kommit "ä film, förkroppsligad” av. Viveca i S lachius; Filmen ger. den gode i än lösare" tyglar: än”t. ex. teatern när det" gäller alla hennes bullersamma 2 och ' vidunderliga upptåg, Det "skådas. ett livfullt. 0. Pippi et, brandbil och alla möjliga in- grodiense i full verksamhet givna "publik, "och 1 filmen De laglösas hämnd”, som i- morgon ges på Scala. finns? alla ingredien- ir med:" "störsmöckor” utdelas, ten. knallar” och djärva rytta- rå é spränger. fram i rasande fart över prärien; De 'agerande ä är sto. rä, . hår på bröstet och gott handlag: " fallet” är den -osynlige en boxare = och trygg. förtröstan, >> cs wid west-genren har alltia sin] med skjutjärnen, Och mitt ial. kring: och är ljuv och kvinnlig; Alltsammans Presenteras I färg. sprakande” tecknicolor, vilket "gett! > fotografen tillfälle” att göra rätt-. visa åt den ståtliga naturen ge: ramor, NNE | Blograferna 4 4 Vallderga och You Våxtorp > Dn ger denna vecka den verkliga pu- blikfilmen "Annie Get Your Gun” ehastående sätt fascinerar publ ken, Filmen är i färg och fylld : av fest och toner, Som medspela., : re” här ' Hutton Howard '. Keel, ”. Louis Calhern, .J. Carrok Nalch Edvard Avrold o, Keenan Wynh, Irving Berlin svarar för, musik - jäs annons 1 dag! , ort PT ” Knäreds blograt ger I morgon Nyårsdag kl, 8 den trevliga Metrofilmen "Ah; vilken, brud” med Van Johnson och June Allyson i huvudrollerna, Ett verk. ligt uppfriskande lustspel, Sprud. lar av charm, lekfullhet och tok : roliga upptåg: Barntillät : Hasslövs ”blograt presenterar på onsdag den "sven" ska filmen. ”Maria på Kvarngår. den”, en stark. sak, som mäktigt rycker publiken med sig." I hus-' . Edvin Adolphson: Filmen är barnförbjuden; I Forts. fr. sid. 5 gör "Jesus-namnet över porta- len till det nya året det möjligt för oss att möta framtid och evighet ' med glad hoppfullhet ;'.Jesus-namnet : över. det nya". äret budskapet, ty det betyder syn=' la ,”skuldbördans avläggande; : tens + oro inför; framtiden "och det; ger "hoppfullhet och för- tröstan. för var dag och ' infö [själva "e evi jgheten.” Am en” 2 san tuffa” killar 'med 5 ;tom formel, som hör till det fromt ionella?'; Elle" rester; nens rörelser-och annat” liknana / sDär" "kan: också "utläsas en hel tel olka:. de -vittnesbörden numera; dé är så fragmentariska: Må namnlängden: för decembär må. had” ser. man dem särskilt "klar sxtnerbtill: .nyårsaftonen, "stöter man påien lång.rad namn med ålder-' 2:domlig. klang: Abraham, Isak, To= jan; Johannes, Menlösa' barns dag, Set, Sylvester. Just den namnräc- kan är:särskilt värdefull, Den avs; jalmanackans , ursprungshi> «Den har' vuxit fram: ur | "kyrkans. heliga "år; Patriarker, | profeter; : evangelister, ' apostlar, längderna ”. i de gamla kalendas j rierna,:-Heliga gestalters rad gav stora helgerna, apostlafesterna' och. / helgondagarna - hade menige man är fasta Kållpunkter' både förandliga - och timliga omsorger. Den gamla ”pondepraktikan "var ju direkt an- sluten +; till det heliga året, Och mellan” marknaderna och" helger- ' n dde ett'så intimt samband, "ätt reformatorerna, som ju: f.. ö. ' gick": hårt åt" Marias och helgo-" kvar också i det Irefor=" ; kyrkoåret. Man vågade t enkelt inte röra vid: dem för gens skull. Därtill var de .. betydelsefulla, :r både -för . RNE och fberän ort s fromma; areprlin ' ämst, i" vår: lag”, heter .det Islöänsl. :masy' Natanael: "Adam;” Eva,. Ste= -; "martyrer: och heliga fyllde namn='. liv ocht färg åt årets dagar. I de : hens' > festdagar,; lät , tskilliga av” "gen skall sluhgas rakt in i ande. pas i Jesu namn, ”Kristus” i upplänningarnas och 'västgötar- . ka föreställningar. I gamla jäke- des: det då och då. Bakom detta skymtar "urgamla föreställningar” om: maktfyllda ord, > "Jesu namn omgavs "också, möd många utvärtes vördnadsbetygel- Ä ser. Ännu på 1870-talet brukade :-allmogen i vissa landsändar' böja nämndes, och kvinnorna neg och - männen 'skrapade med foten, allt för att uttrycka sin vördnad. All- -deles samma ceremoniel upprätt ' hålles f. ö. ännu i dag i klostren, där tidegärdsläsningen beledsågas av liknande, åtbördor, Bakom. allt : detta ligger - ett faktum; som det är skäl att minnas: namnet repres senterar. personen. ”I Jesu Ham” " I ”Paradisets port” har Harry " Blomberg. några rader-som - klärt llustrerar ;detta. Det: är skildrin< > gen av, gämle komminister Broms? lördagsmorgon. 'v. Väckarklockan > har just skramlat liv i honom. x . ”Blinkahde knäppte han sedan s- na knubbiga händer några ögon- blick. Därefter slog han korsteck« oe net och muttrade samma ord som ' hån alltid brukade hälsa sig själv med: I Jesu namn, opp med dig, . ditt gamla fär” = Det ryms mycket i i i dé radel ee frodig. luthersk : självkännedom, . och flärdfri okomplicerad barnar H DN . "fromhet, 'Men -inte' bara Jet . Utan. här. våknar en mi som vet att har öckså den här. makternas kamp öch som därför Att. börja sitt n vå Jes här .precls samma. innebörd, Det är: ingenting mindre än -én kelig till « med , nas gamla-l Det ä likadant i "almanackan. — och: i. ”Evangelieboken Ocks2-den: inle- jer. nyåret ;” "i Jesu namn”. Som.bekant förekommer ji ju a deta ta uttryck . mycket. ofta i olika Samntänkäng. Så inledes t, ex. of-" ta predikan. En del bordsböner "och aftonhis - 3 gning Kristus och allt vad det namnet representerar. I en tid, då starka krafter strävar efter satt” placera” .andrå namn. främst I världsalma-” . nackap, är det inte likgiltigt hur den enskildes relationer till Jesus- . näninet utgestaltar sig under de > skofpmönde Art, vd Det är Betty Hutton, som på sitt” ” > vudrollernå Viveca Lindfors och bo "se. detta" är glädje- ” nm dernas förlåtelse och den gam-= ll det innebär frihet:från ovisshe= : på huvudet när det heliga namnet " Rö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.