we "> Prenumerationspriser 1952: ” halvå; th «> gar ” kl; -10—14, måndagar och fredagar kl. 17—1l: oa R "Veinge LAHOLMS -TIDNING cc o : , Laholms' Tidning Smedjegatan, Laholm.” - Redaktör: GUSTAF BERTLAND Dagligt nyhets- och an- nonsorgan . för Laholms stad och södra HalNand, Markaryd samt angrär- sande delar av sydvästra Småland och nordvästra Skåne, : . Telefoner: 7” - . Redaktionen '«..... 390 Redaktör G. Bertlands bostad Expeditionen och an- nonskontoret ....' 299 Annonschef "Axel Larssons bostad anknytning «...... 29 Annonspriser fr.o.m. den 1 jan + 707 1982, , 2 Före text 26 öre pr mim. | Textsida 28 » » » Särsk, begärd placering å textsida 30 öre pr mm, ' de och borttappat 23 öré pr mm, -- - . För hänvisning: till och '' gvars emottagande debi- ” teras 50 öre, : Annonser placeras ej på första sidan. ee ” Förlovnings-, - lysnings-, |, - ee vigsel. och födelseannon- >. ser 86:50 kronor, - - PRISFÖRHÖJNING . de- |” biteras med 30 procent för "annonser beordrade med petitstil, > HN 10 procents” förhöjning helgdag, '- + Helår 28:—, r kvartal 8:—, månad 3:— Lösnummer 15 öre, ” >. Förlovade Gösta Jönsson Anja Kosloff Laholm . - : | Nyårsafton ; « ; " Önskas hyra, platssökan- |- lördagar och deg förel 1 > . tillönskas ärade kunder och' vänner - SS MT WALDEMAR JOSSE : . | Ne sn LAHOLM - öppnas åter i dag efter stängning "under julhelgen. - | anordnas av 'Hasslövs SLU-avd. torsdagen den 3 jan." kl... 19. Program: Avdelningens. amatörer framför pjäsen ”Greta får en näsbränna”., Vidare. förekommer” prisutdelning :och kaffeserve- ring samt dans till musik av Båstads-duon. Alla inom :bondeorg, anslutna medlemmar hälsas , välkomnal' EA ee I "vc cc Festkommittén : i Ordenshuset, Edenberga torsdagen den 3 jan: kl. 19. ' Under- hållning; lekar och dans. Allmänheten inbjudes. "Fritt inträde. -, JULFEST: anordnas' av Ränneslövs: SLU-avd. ' i ' Solbacken, ”Edenberga, onsdagen den 2 jan. kl.'19.30. Musik av' Erik Juniors kvartett. Prisutdelning. ': Servering mim. art : : ">. Alla medlemmar 'i 'SLKF, BF SLU "hälsas välkomnal och ll " Styrelsen, '” + Puts-, .mur- och: ojutgrus - - 2 'Fröo. m.'den'2 jan. 1952 ombesörjer undertecknad själv all transport av puts-; mur- och gjutgrus. samt ..matjord, från Kövlinge grustäkt, "17.5. 056 2 FÖREN : : Beställn. mottages pr tel. 133 :Vallberg Ne : . EET Thure Andersson. : G ärmed 'kungöres, "att länsstyrelsen "denna "dag" örklarat Ale: fred Jönssons fastighet i Menlösa av Våxtorps' :socken : fri från smitta av mul- och klövsjuka. Halmstad den 1/1.1952. na : - sö LÄNSSTYRELSEN. - Gurli Knutsson - H ärmed kungöres, att länsstyrelsen "denna : dag förklarat Ysby ” | Knäred dels Nils Erikssons fastighet i Tjärby av ''Tjärby.. socken Nyårsafton 1951 : Gott Nytt År tillönskas. ärade : kunder . Å och vänner... : "J-A-TBUEDSSONS. EFTR. Paul V. Paulson, Ysby. oe Kommunalexpeditionen, .. in- ' rymd i Ragnar Johanssons fas- tighet vid Veinge station, hålles öppen följande tider: Helgfria måndagar, onsdagar och freda- '. 19.: Styrelser och nämnder, vil- CEST OR "ka skola avhålla sina samman- träden å exp. torde meddela » tel. 254 Veinge stl non cv: Kommunalnämnden, | (Klipp ur annonsen!) : Vå xtorps JF hålles öppen: första gången "för året torsdagen den 10'jan. 1952 från kl. 13.30—18.00 samt: varje helgfri torsdag samma tid. NN rö Styrelsen. -HALMSTADS || JURIDISKA BYRÅ . Augustsson & Sonnevi. Innehavare: . Jur, kand. so "Thorsten Augustsson Jur. kand, Åke -Sonnevi Klammerdammasgat, 1. Tel. 2099 och 21090. Kontorstid: 9—18, lörd. 9—13. LARDLAS KENISKA VINGESGATAN Tel.: 732 Laholm Postgiro 374824 välgjort arbete — humsnå - - priser. samt helgfria |'-: och dels Maria Nilssons fastighet i Högaholm 'av Hishults soc-.. ken icke längre misstänkta för mul- och klövsjuka. Halmstad den .31/12 1951..v' Ses Nl arena Sn ärmed kungöres,' att länsstyrelsen" denna” dag : förordnat, : att det område av Hishults socken--—--som 'angives'i.läns-.. styrelsens kungörelse den 22 december :1951 "angående" . mul-= och klövsjuka å Hans Olssons fastighet i'Nörra Össjö av His- hults "socken '— "leke ”lärigro; skall -utgörer skyddsområde. för. mul- och, klövsjuka.:" Halmstad den 1/1 1952, Fre Pa RR Nee " LÄNSSTYRELSEN. CX ärmed ”kungöres, att länsstyrelsen denna dag förklarat; att det område av Laholms stad och Ysby'socken — som an- : gives i länsstyrelsens kungörelse den'21 decembér 1951 angå- ende mul-'och klövsjuka å. Ture Elströms fastighet i Nyby av" Laholms stad: — icke längre skall: utgöra . skyddsområde för. mul- och klövsjuka. Halmstad den 31/12 1951,. IN aren n fl | ' LÄNSSTYRELSEN, cc Här kungöres, att länsstyrelsen denna dag förklarat, att .. det . område . av "Laholms socken — som .angives i länssty- relsens kungörelse: den 21 december 1951 angående mul- "och: klövsjuka ” å” Emil 'Pålssons fastighet i "Fridhem - av Laholms" socken — icke längre skall utgöra 'skyddsområde' för mul-" och kiövsjuka, ” Halmstad den 31/12 1951: öre sie sn - i sn "JÄRNSKROT,? cc: - METALLSKROT, kasserade . BILBATTERIER, - STICK. ;YLLE, PAPPERSÄVFALL;,' .TOMFLASKOR, TOMFAT, ULL och TAGEL köpes till högsta gällande priser, RÄLS, spårduglig och för byggnadsändamål, badkar samt 4 500 liters .vattentunnor till salu, — > Melt tv UA CS, ARONSSON, SKROTAFFAR. : sot i Hamnupplaget.;i.s sc > Halmstad. Tel. Naninanrop: ;. Aronsson: ÖNSKASKOÖPA . Ring Tel &, Skånes 'Värs Betalas efter högsta pris. eller 163,. Våxtorp. + Öv GÖSTA PALSSON. KEMISKT Låt oss i'samband med tvätt ning och färgning — malsäkra : — Eulanbehandla, eller vad det gäller ytterplagg och sportsklä- der impregnera dem mot vatten. '. -FIRMA AXEL' BROMS. 'Tel. 65 Laholm. " >. 2 >< Till salu > : vest 25-kg:s ” ” | grisar >. till salu. Tel. 91 Tureby. Tvätta mera — det lönar sig. | Lediga platser : | Lastbilschaufför med trafikkort erhåller anställ- KARL E. SVENSSON, > Finns dét någon ' i Er bekantskapskrets, som ej är prenumerant LAHOLMS. TIDNING, - EN ANNONS | LAHOLMS TIDNING w ger alltid valuta. | Trafikreglerna " som små: De Tel, 250 Laholm; . : gör då oss — och honom — "den tjänsten att re- kommendera LT för -: honom, .> Barnen "måste redan som ee små läras de viktigaste tra- fikreglerna. - : av SAR I LAHOLM. Nyårshelgen i södra Halland har förflutit lugn och vi har varit förskonade --från . både mulsjuka och. bilkrockar — vil- ka i viss mån satte. prägel på julhögtiden. Vädret "var inte det bästa på nyårsafton men detta till trots voro nyårsbö- nerna i samtliga kyrkor mye ket :väl besökta och i Laholm var det i det närmaste lika mycket folk som på julbönen: På nyårsnatten anordnades det derna och överallt var det myc- ket folk. "Allra' mest "var det kanske på Stadshotellet.'i. La- holm . där " bortemot 400 ung- domar " roade sig av hjärtans '|lust. Särskilt roligt hade givet- vis två unga par, det ena från Halmstad och. det :andra från Falkenberg, som gift sig sam- ma dag och som förlagt bröl- lopsmiddagen i Malte. Eks säk- ra : regi... Så klarnade vädret nyårsvaka lite varstans i byg- | Man fortsätter. Vapensti handlingarna i fristen -förlängts - P ä i Panjom. [d a SK SG 0 > "Kored år trögt, men man får var så att-det dock fortfarande finns chanser-för fred. På upp betydligt: på nyårsdag och många passade på att luf- ta på : sig efter. all. julmaten med promenader till fots eller i bil. Och i natt kom julvädret — snön låg så vackert på taken trappan i morse: Men termome. tern visade på över noll och vl får väl inte glädjes åt snön så länge," Så" var det slut på jul firandet och alla extra helgda- gar — trettondagen infaller på söndag —— och nu blir det ingen extra ledighet ' förrän. tisdagen den '25 mars: då vi har Marie bebådelsedag. '. : > URVALET. STORT, ent URVALET - LÄTT, > Laholm, + när vi trädde ut på förstugu- | håller förbindelseofficerare från båda lägren på att utpeka detaljer på kartan. fäcksam för att förhandlings- : bilden: från förhandlingarna. i. i : Befolkningsfrågan - har , så : gott som alltid varit ett brännande pro- blem för sociol och digh de ställningar,' de borde nekäs vå ter. Som vi kan:läsa.i pressen ut- talas nu för tiden ofta stor oro för hur det skall gå om världens bes folkning fortsätter attöka i-sam-| ma takt som nu, Varifrån ska alla dessa "människor få mat, var ska de göra av sig? Blir det möjligt att kläda. och sysselsätta "en -världshbe- folkning på tre å fyra miljarder, d. v. s. nästan det dubbla mot nu? ; I. äldre tider föll det aldrig nå- gon in att det kunde bli för mycket folk i världen, 'Vad man då ängs- lades för var att det fanns 'alldeles för litet folk. Alla länder var glest befolkade, 'födelseöverskotten - var små,: dödssiffrorna' stora. SE ; För att förstå denna ängslan för befolkningsunderskott måste vi er- inra oss att det var på den tiden '— 1600- och 1700-talen — som det var älde i de flesta stater; och enväldet hade bruk för många män. iskor=Först och främst, gällde.,det. Ny. plan. för-f lkt i Halland, Here en Medicinalstyrelsen ++ 'har . nu fastställt ny plan för folktand- [vården inor-tHellends-länsDen: träder i kraft vid årsskiftet 'o. innebär "att distriktstandpoli- kliniker ' skall finnas i Halm- stad, Laholm, Falkenberg, Vår- berg, Kungsbacka, Knäred, Os- karström,' Törup, Getinge, Ves-: sigebro, Ullared, Tvååker och Frillesås. Vidare skall en an- I nextandpoliklinik finnas i Harp linge::..”.: Centraltandpolikfinik skall vara förlagd till lasaret- tet I Halmstad. En tandläkare med särskild utbildning i odon- tologisk ” ortopedi (tandregle- ring) "skall anställas och vara stationerad j Halmstad. « + oc. » Medicinalstyrelsen har funnit det beräknade antalet behand- lingsbara - inom vissa distrikt vara väl lågt och förutsätter, j|att tandläkare där, i den mån de": inte ' kan ; sysselsätta sig minst "55 proc. "av. arbetstiden I | med organiserad barntandvård, bör till. utjämnande av arbets- | | bördan tjänstgöra även i annat distrikt, > hatt skaffa soldater till. de stående ldet härarda, -på vilka envå rätt. .och valbarhet om de var över 30 år'gamla, de borde också nekas! arvsrätt . utom. i 'rätt nedstigande led; d, v,'s; om de var bröstarvingar fick dé ärva. Det borde: vidare läg gas skatt på tjänstefolk och skatt på manliga kockar; Manliga tjäna- ré ' borde beskattas efter storlek, detta för-att få de störa och kraf- tlonsutredningen i början av 1900; tälet, "Den skulle lista ut orsake till emigrationen samt avge försldg ' hur man skulle motarbeta den, mån då: den väl var färdig med sitt fölv- > slag 'avstännade 'emigrationen fav sig själv genom att USA höll på tatt bli. överbefolkat och nästan äv- stängde invandringen. ; "I syfte att. höja giftermålens fn- tal här i landet väcktes t, o. m. ino-' Under åren : Andra förslag gick ut på att man skulle genom sträng skatt och:an- nat minska antalet prostiverade för att. därigenom tvinga karlarna. att gifta sig. En dansk skribent propa- gerade " för ' att avskaffa all slags hemgift — på så sätt skulle man förebygga, -att en bonde hellre gif- te sig med en gård och en: gammal kvinna, som inte kunde få barn, i stället för att äkta en ung, mogen flicka. : . Dr 3 Gansky:. vanliga var kraven att myndigheterna ..-borde ;: hjälpa till na - stödde”? sin "makt, och därnäst gällde det att ha många underså med kostnad för ett bröllop och att dessa kostnader borde radikalt :; ju fler det mera peagat kom det in i-kungens skattkamma- re. Och så: gällde :det' naturligtvis att skaffa' arbetare till den begyn- nande: industrin.' Ju fler. arbetare det fanns. desto lägre skulle löner- na. bli, desto gynnsammare .förut- sättningar - blev det för det egna landet att konkurrera med utlan- det. PAPP Ts "Av dessa anledniklgar var såväl regeringarna -- som. dåtidens natio- nalekonomiska | författare lika ivri- ga att få se befolkningen förstorad och med alla medel sökte resp. re- geringar "att få immigranter. från andra länder, För att öka denna immigration. utlovåde regeringarna speciella förmåner, . fri" jord, be- frielse från skatter, uteslutande rätt att utföra vissa arbeten, reshjälp och ' liknande. Likaledes tog man med öppna armar emot-dem som av politiska eller religiösa > skäl emi- grerat' från sitt. fädernesland,: man dskä för att underlä' gifter- mål,” Och så ville man "förstås ha bort ' alla ': lagstadgade. hinder för gittormål mellan släktingar, olike religioner och "dylikt. = .-. i om hur 'man borde draga försorg om” den arbetskraft ”som' redan fanns... Man föreslog bl. a; förbud mot :supning, inte precis av medli- dande . med drinkarna, utan med "| beräkning att de skulle leva längre | . och arbeta mera,' Vissa länder in-|' förde > förbud mot emigration: till utlandet, Det fordrades +, o. m, på vissa : håll. att dödsstraffet. skulle upphävas, ty man menade att av- rättandet av en brottsling var att beröva ett land 'ett par arbetande armar. ve no ena : Dessa teorier höll sig kvar under större delen av.1700-talet, men så på saken. Födelsetalen steg hasti- gare än någon beräknat och det ena då den Iske. nationalekonomen. lovade flyktingarna ' religionsfrihet och gav dem löfte om frihet från politiska förföljelser. — + >. st " "Sociologer, nationalekonomer och Thomas R. Malthus år 1798 -med. sin -) uppseendeväckande "-hbok i. befolk= ningsfrågan, i vilken hän: energiskt rt de. för - bärnbe i samhällsförbättrare re de en massa 'åtgärder för att öka födelseöverskottet och minska död-, ligheten bland. barn, Man föreslog ' CO NYHETER i; ::Damkappor: DRÄKTER, JACKOR, POPLIN o. PLASTIC- Regina bättre och flera barnmorskor, bätt- re 'barnavård,. vefrielse' från skatt för gifta personer, i synnerhet för sådana med många barn. Det där är ju åtgärder som vi. nu anse såsom; och ' folkminskning. ' Något större ren under 1870-talet togs "de upp nismen. Speciellt i Frankrike" fö och tvåbarnssystemet blev. där s: allmänt att befolkningssiffran i lan" självklara, men. det framfördes ock- så. en. hel del projekt som hu ter sig underliga eller rent av komis- ka. Bland det senare slaget åtgär- der återfinner man den mångomta- Magasinet - Tel 350 Laholm ' - Varmaste hösten på 130:år. ” | ” Efter den - bistra snövintern i mars,. der kalla majvåren och den dåliga sommaren har följt en höst, som av väderleksexper- tisen betecknats som di ste i Sverige inga månadersperi cembet har för att finna ber, en varmare decem- . hade på söndagen, sitt sista sammanträde och- valde till: Je- damöter i taxeringsnämn hrr N. V. Ohlsson i Ahisl A. "Andersson. Efter samman- | logifta personer odugliga -att beklä- el . Oe lade: ungkarl : skatten 2 en: på ungkarlar skulle sättas så hög att karlarna tvangs att gifta sig — och ,sätta barn till. världen, . +. I :Ännu;: längre gick man 'på, vissa håll. En fransk författare föreslog $. ex.attiman i samband med sträng skatt på ungkarlar borde förklara det stagnerade och rent av gick; till« raen med 'hågon större” förtjusning, Man ahförde emot den bl.a. att det. varit tvåbarnssystem; och "liknande som .pråktiserats av de gamla gre- |kerna och "romarna samt fört dessa folk- mot undergången, För att ett folk skall kunna "vara starkt oca öka: i kraft måste :det ha stigande felkökning; sade man... I Ghtäla: by i Öster- "myra: har”dej Idats" en: 1/2 km. bred sjö på varderé sidan: om järn- [vägsbankenh. "På 'sänka "ställen står ihöladorna under vatten. I Mitekke jrevg "på" torsdageri två "broar över Att vi för vår del:här i Sverige hade ett visst överskott 'av folk iu välbekant och ' man undr: fr det .skulle sett ut "här hemma rå " det ej. funnits ten säkerhetsvenfil il: form av. möjligheter till' emigråtion, till: USA... Man beräknar ätt ae svenska. utvandrarna' i USA jämte. sina ättlingar uppgår till-ett;: antal av mellan två och. tre milj. 4 var de skulléha fått arb iantiat fall:häde” de - net i-Kyro älv har”stigi r en meter' och flerstädeg ligger åkrarna ; under zaten, (Helsingfors, TT - gott att säga. - Utvand éte och ut: 1. Emellertid" ansågs det som en stor” olycka, att: a frön vårt sic tiga karl att lämna | tioner i riksd sysslor och i stället övergå till jord- bruk eller krigstjänst... :-.- sd .: Många förslag framställdes också . småningom fick man en annan syn | landet efter det andra fick rent av |: ett överskott av arbetare, Så kom 1 - inflytande fick hans teorier nte då, NV igen under, namnet ny-malthusia- |. des Malthus råd tämligen, ad-notam. . I övriga delar av världen godtog 1 man” emellertid inte -malthusianis-'|: Joner; 'och |” —L1893 föreslogs det sålunda en förslag, kanske än mera radi För dessa senare svarade den hal" ländske bonden Johansson i Brå- nält, . som ' förvärvade "sig rent.av historisk ' ryktbarhet ' genom. dea. motionen. Det skojades mycket. med Brånalt . och - hans ungkarlsskatt, men senare tider har funnit att förslaget kanske inte var så dumt ändå, I varje fall framkom för någ- ra år sedan ett nytt förslag om ung- karlsskatt, men ännu så länge har det stannat vid förslag: - Såsom redan i inledningen till denna. artikel påpekades, ängslas man numera inte för att vi har för lite folk. Nu är det åtdrigen över... ; befolkning som”hotär. "Get En fullträtt Nå ÅS — Nu har vi talat om kroppen. Men ": människan har: också en - osynlig! del, Den kallas, Agneta, föras TR sea TE — Nå... Sh se Sjö var Stjärten SER & kom in i en affär och ville: köpa garn till en mindre jumper. >. fe : - — Jumpern” skall våra > och vilken för han man kunde få tillräckligt Den gamla" damen var : | en 'åning rådlö ill: Sist 'säde exediten. - : SS och till | « oy Vore det:inte bäst att ni' to cr fund ad i kunde ta mätte 7, OT Ni alldeles tokig, skall bli en överraskning Det ska 2 . : ing På safari” co cd T:> Två.sstorviltsjägare Smith. och . Thömson satt i sitt tält och skrö för. varandra, a sata — Jag slår vad om. 100 dollars : att jag kän gå raka vägen ut och ' "skjuta. ett leivn, sade mr Smith,” 7 -Haw reste sig därpå och försvann "uti mörkret. nl 5 1: Sju: minuter sénare stack ett s > lejon in huvudet genom tältöpp- rågade lejöret Thomson, i Jas stamineade Thomson. n -— Hen är skyldig dig J00 dol: . då den väldiga entigt . vn AM Gust. Albert Karlsson. och, Isak : "ve svarade lejonet och försvaun, ve ner du en karl somm heter = -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.