Å Yyerrvev vis tYveYYV TY YvYvv nn 7 v ” DIKEN ASAT 4. mg der 5 Jämn mm eo YTYvYYT Hela Höks härad nu - ÖR ett landstiskalsdistrikt Over 18, 000 invånare ” Årsskiftet har medfört ovan- ligt stora förändringar på skil- da områden och främst av des- sa är väl kommunsammanslag- ningen, som betytt så mycket för en massa kommuner och som” väl knappast funnit sin form ännu. Lite i skuggan av denna stora reform men inte desto mindre betydelsefull är den reform, som drabbat polis- och åklagareväsendet i landet varigenom bl. 'a. Skottorps landsfiskalsdistrikt försvunnit och Höks härad blivit ett di- strikt under landsfiskal Olof Elmins säkra ledning. , Det är givetvis ett omfattan- de narbete innan det hela ord- nats men trots: all brådska på kontoret tog landsfiskal Olof --Elmin med sedvanlig vänlig- het emot oss när vi i går titta- de upp för att höra lite om vad förändringen . egentligen inné- " bär för både, landsfiskalen och hans medhjälpare som för all- mänheten, Och det blev en stunds: paus i' allt arbete, som " han o. landsfiskal. Bror Svens- : Bon har för att sammansmälta de båda ; tidigare Laholms di- strikt och :Skottorps distrikt til det nya Höks distrikt. nå Skottorps' distrikt, indraget. Det oh ne; ”Genom' den "reform; som trädde i kraft! 'den' 1 januari i år har en hel del landsfiskals- distrikt dragits in, däribland Skottorps, berättar hr: Elmin. Av det gamla Laholms distrikt har. ; Eldsberga, och Trönninge Jagts . till. Harplinge distrikt "och nu omfattar mitt 'distrikt hela -Höks härad. med' över 18,000 "invånare... I fråga om skatter, indrivningar och ut- - mätning hör även Laholms stad till: distriktet” och då har. vi 'e dande - förändringar på -: konto- |. ret och sålunda Har jag” från nyåret "en assistent, det är £: ö. landsfiskal. ', Ivan 'Ljungholm . som fått denna .befattning och " han:-är. väl. känd . här 'nere: då han vid åtskilliga ' tillfällen vi- " karierat här! Dessutom har jag ett kanslibiträde och n två skriv- ; biträden, sent Uverkonstapel - — utred- ningsman önskvärd vera — Ute ”på fö Itet”. finns det ” för” närvarande 'v sex ordinarie och en extra fjärdingsman i ar "bete, fortsätter landsfiskal' El min, Men frågan om 'en .omor- ganisation äver av polisdistr:k- ten ligger f. n. i stöpsleven 'och . alla handlingar ligger hos läns-' » styrelsen. . Men för att kunna sköta tjänsten på-ett nöjaktigt sätt " måste en”särskild utred- ningsman tillsättas. Detta skul- le vara en överkonstapel, som skulle stationéras Här : staden "Och . sysselsättas : uteslutandz med. polisutredningar — >där. han ; säkerligen finge' mer än full: sysselsättning, Frågan ' har ju tidigare varit ute i kommu- nerna och där har den avslagits på en del:håll.' Men jag vill framhålla,'att blott halva lönen skulle slås ut: på kommunerna medan den andra halvan skulle . betalas av staten. Och jag hop- pas att vi får en sådan — han kommer att behövas. — Ty det händer verkligen så mycket i södra Halland att '. han skulle behövas, - Jag ville "påstå, att sydhallänningarna på något ” sätt ' skulle: vara ” brottsligare än andra — snara- re tvärtom .— men särskilt på "sommaren med 'tre stora. bad- orter "inom : distriktet händer - det" en hel del. Civilförsvaret - i . samordnas. | - — 25 annan nyhet från a äre skiftet är att sysslan som civil- försvarschef ' Laholm överflyt- tats på mig forts. hr Elmin, Det är ju givetvis en mycket stor syssla men detta får i största . utsträckning de olika tjänste- -&renscheferna syssla 'med. Det ker allt'en bra-.stund. | i distriktet - skottehönseende rör sig ju om så många olika områden, sjukvård, polisväsen- de, 'brandväsende, utrymning och mycket annat som jag inte hinner med, Min uppgift blir i främsta rummet att samordna det hela och se till att det blir något gjort. Men jag vill också i detta sammanhang framhålla, att det för närvarande pågår ett synnerligen intensivt arbe- te inom alla grenar av civilför- svaret — givetvis med tanke på det mycket oroliga världa- läget, Så att skulle det mot för- modån hända något måste vi stå” väl rustade, ne ” Tusen och en a läng att 4 + syssla med, Det är som en. modern landsfiskal har att syssla, med, det blir vi snart varse när vi med. hrr Elmin och | Svensson som ciceroner går hur sesyn. i de utmärkta lokalerna. Dessa äro inom parantes sagt belägna i Ingvarssons fastighet liksom förut i den andra upp- gången. Och de rent polisiära uppgifter, som en gång. ålåg de gamla kronolänsmännen har fått dela plats med 'så mycket annat. Allt kan 'vi inte räkna upp men låt oss göra några ax- . Iblock alla vapenägare, alldici- vilförsvaret, alla anställda hos alla .. arbetsgivare, alla: som skall - ha' ammunition," oljeupp- lag eller explosiva varor skola registreras. i. kortregister, Alla anställda : skola - kontrolleras med restlängderna för ”eventu- ell indrivning av restskatter el- ler böter -— bara detta ett. jät-' tearbete. : Ty. vid ; årsskiftet fanns det. : inte. mindre : än 116.000 kr, i: obetalda ' skatter och böter inom Skottorps' di- strikt . och .115.000.: inom La- holms distrikt. Att sedan driva Laholms stad hör. dit” i. - tusen olika saker, : tastisk ökning av rattfylleriet Mycket arbete, som tidigare låg hos länsstyrelserna har nu decentraliserats . och överförts till landsfiskalerna. - Sålunda får. dessa - numera -i stor utsträckning lämna'. till- stånd till utlännings vistelse och arbetstillstånd inom sitt. di- strikt och dessa frågor behöver inte längre gå til utlännings- kommissionen, En annan sak, |. som kräver mycket arbete, är utlämnande - av röda registre- ringsskyltar till alla dem, som köpt ny bil. Så att nog har bå- de landsfiskalen och hans med- hjälpare att göra, det förstår man sedan man hälsat på hos kr Elmin, : - Mindre bilkrockar ett : : varmt önskemål, : | KR M Så. till sist spörjer vi ”Jands- fiskalElmin + om några önskemål inför det nya året med anled- ning av. omorganisationen: .— Fram för allt. att folk vil- le köra: bättre Wed sina bilar och inte köra ihop så mycket. Ty de senare åren har faktiskt visat. en fantastisk ökning av trafikmålen vid häradsrätten här och jag tror inte jag "över: driver, när jag säger, att hela detta årets ting äro upptagna av trafikmål, Men tyvärr kan jag också: konstatera en fan- inom södra Halland — all pro- paganda mot det till trots. Vad man: skall. göra "emot det vet inte — .kanske' strängare: mar skulle hjälpa. Så vill jag frambhålla,::. att - det .alltid är bäst, om alla”, kollisioner - och trafikmål :kunde'> utredas-:'p: platsen : med ' parterna närva- rande — då skulle mycket onö- digt skriveri. och utredhingar efteråt . kunna undvikas slutar landsfiskal Elmin in och kontoföra allt detta'r räc- | Vargarna "har blivit en verk- lig landsplåga i Jugoslavien och de tjutande flockar som natte- tid drar fram genom bygderna, river "boskapen och sätter skräck -|1 människorna har hittills trot- sat "alla ambitiösa jaktsällskap som. försökt ta kål på bestarna. | Förgäves'har ett pris på 72000 dinarer saits upp för varje full- vuxen varg och häften för unga djur, Enbart i Bosnien-Herze- govina +. beräknar: . man att det finns. 1200. vargar o. lika många antas härja i Montenegros öde- marker." I det” lilla området Plelje' i under förra året 1800 får, 260' nötboskap, 20 ' hästar. och "84 svin. mn dn Befolkningen - i -Montenegro har sedan gammalt gått på jakt- stigen" i det vilda. landskapet och det. var med stor förväntan man emotsåg den högtidliga in- ledningen ' av årets jaktisäsong. Be'gradtidningen ”Politika” ' rev laterar dock ganska ironiskt hur det hela i i själva verket gick tilll. Jägarna- i "Plelje klädde ut sig i der gamla traditionella jakt- dräkterna "och for i väg till sko- gen i stora truckar. -: Byborna som väntade sig. storslakt på Vargar vinkade av sina stigmän. Jakten . pågick i: åtskilliga timmar, berättar ”Politika”, och när sällskapet åter samkdes be- fanns det att en kanin dödats av skottsår och en annan bitits ibjäl av hundarna: Jägarna lät sig dock inte nedslås utan redde till en stor lunch på ett lamm som de hade fört med sig och måltiden ' intogs med mycket vin. os Vargarnas ökade antal upp- ges delvis -bero 'på kriget. Un- def kriget offrades varken 'am- munition : eller tid på vargjakt och 'då befolkningen vid krigets slut fick lämna ifrån' sig sina vapen kunde "jaktsällskapen inte hålla. rovdjuren stången Mi st 2500 finns i i de otillgängliga borgstraktorna Montenegro dödades : Macedonien - fick "det stat ga försäkringsbolaget ' "förra: + året betala : 144000000 dinarer-i' ska- destånd för förluster: boskap örsakade av: vargarna." . RR ER Greps efter Iandsstor Kläppjakt. mvå dödsdömda mördare 'som på. nyårsaftonens morgon - yc- kades rymma från dödscellen i fängelset i Amiens... infångades på nyårsdagen 'åter av polisen. "Rymlingarna ” greps efter en av.de' största. klappjakterna "i Frankrike efter kriget, .Gräns- bevakningen :: hade överallt a- larmerats och till varenda po- lisstation ' i landet telegrafera- dés fångarnas signalement.' De togs slutligen i en by 25 kilome- ter nordväst om Amiens. En” av, rymlingarna den 42- årige belgiske mekanikern Meu- rant, som har dömts till döden för. mord på den franska grev- innan Sauty. de Chalon, lämna- de före flykten kvar ett brev till allmänne åklagaren. Han bedy- rade . där att han. var oskyldig och att han ämnade bege sig till Tyskland för att gripa ”den verklige mördaren”. Meurant och hans kumpan, den 23-årige lantarbetaren Co- urtin; - spatserade på nyårsafto- nen i lugn och ro ut ur fängel- set. klädda fångvaktarunifor- mer > efter satt ha övermannat fem vakter. och låst in tre av dem i sina celler. De stal sedan ett par cyklar. Mt : Mevurants offer, en vacker mörkhårig kvinna, påträffades naken i ett dike i Nordfrankri- ke i november 1945. Hon hade lan ". YvYvTtr vrerreerYyYvTT YvereYtrevrYTTY VETT VYvYTVYTTYTYYYTTTYYYT 18-KILOMETERSLOPPET I OXBERG, årets s skidpremiärlopp, gick - på söndagen. Mora-Nisse vann (förstås!), medan världsmästaren: | ” med nära minuten av lovande P . Gunnar Eriksson — här ”plåtad” i terrängen — fick se sig'slagen : Erik Larsson, som belade freda." NH Amerikanska företagares's yn på utvecklingen. under 1952 De ekonomiska utsikterna för det kommande året 'står nu- i brännpunkten för: intresset in- om - amerikanska affärskretsar. Då utvecklingen i världen :>.i "I hög grad beror på situationen i USA förtjänar de' amerikanska prognoserna... att uppmärksam- mas i vidaste kretsar. Den. kän da amerikanska tidskriften” ”Ti- de” har” förhört sig hos ledande amerikanska” "företag ” på olika områden om .de' resultat, vartil deras -konjunkturexpertis kom>- mit” ningen för 1952.” De '', amerikanska ;ekonomer- nas. ” förutsägelser "baseras på den ”:generella förutsättningen att. det kalla kriget. fortsätter med; ungefär - samma 'tempera- tur” som nu samt att regerings- kontroll - öch restriktioner "ej undergår" någon egentlig förän- dring.' De ; industrier," som "Tide förfrågat sig hos, kan i stort sett delas re "grupper; nämligen sådana, där : produktionsrestrik- tioner redan är i kraft — t, ex. inom” bilindustrien "=—"och' som till följd härav i förväg kan un- gefär', uppskatta sin produktion under "1952, vidare sådana som ej är: föremål för. produktions- ingrepp: — livsmedelsindustrien m. fl.— och som därför är mer 5 industrier; som” till "Jällde'es. övervägande. del! arbe” tar för: "försvaret och” därför. ej "I har något eller ytterst litet att avvara för den "civila: konsum- tionen. . Sistnämnda "är förhållan "I det med en del kemisk och me- | kanisk industri. . Den : första ' gruppen räknar med ett något sämre produk- tionsresultat " för 1952 än under [innevarande år, den andra. hop- pas på ett. ungefär: likvärdigt — meningarna .. «är dock: delade. — medan "man .inom” den tredje gruppen”, är övertygad om ”så- väl, större produktion som för- säljning, ehuru endast till sta- ten. Som en fjärde grupp skul- le mån även : kunna "räkna : så” dan . industri,” som” — i likhet med slakteriindustrien — är fri från "restriktioner, men som på grund "” av- priskontroll arbetar under: reglerande förhållanden. R.-. Hi: Macy & Co, ledande] varuhus i New York, . baserar sin : försäljningskalkyl. på in- komstutveck!lingen, Under' åren 1934 till! 1941. växlade allmän. hetens inköp i- varuhusen. mel- lägst 5,63 och högst 5,73 proc. av deras inkomster: Un- der kriget inträdde visserligen rätt "starka - förskjutningar, del- vis på grund av rådande varu-,| brist "och i--samband ' härmed steg ” även " allmänhetens spar- kvot från 4,61 proc. av dess to- talinkomst 1941 till 6,25 år 1947. Sedan dess" har sparandet åter reducerats, men låg ännu i fjol avsevärt . över förkrigstidens, nämligen 'i 5,58 proc. Ett. stort antal uppskattningar har. gjorts rörande .: inkomstutvecklingen |, under 1952. Som ett genomsnitt torde man kunna räkna med en dömdes för två månader sedan till döden för mordet. Han häv- dade emellertid att kan var. o- skyldig . till dådet :som i själva verket : begåtts av en ”mongol” som plötsligt dök upp ur baga- ge'uckan på en bil där Meurant och grevinnan hade en téte-å- téte. ”Mongolen” sade att grev- innan var agent för det ameri- kanska och att hon hade viktiga atom- bomsdokument i en portfölj, på- stod . Meurant under rättegån- gen. Cr Courtin dömdes till döden för mord på ' en lantbrukarhustru livit strypt med en av sina eg- utan de förökades i rask takt, I Få I NE J na = silkesstrumpor. Meurant FYSYEYTYTT ån Atbrhkbhhrdr och dennes dotter. et i fråga om utsiktsbedöm- - , underrättelseväsendet |” ökning på c:a 8 procent jäm- fört med 1951. Däreriot”synes man ej våga gå högre än till c:a 5 procent när det gäller den €& ventuel'a ökningen. i allmänhe- tens köp i varuhusen -und. 1952. Allmänheten '. synes nämligen trots ökad inkomst alltjämt. va- Ö) särskilt när det 'gäller om ön, ga konsumtionsvaror, - «och Yman är: tydigen ' inställd ” p& Ssä prisjusteringar nedåt. so a Manas KAPPRUSTNINGENS .. VADOR har börjat! gå upp för en. och ans nan, som tidigare betraktat varje kritik: mot den:som odefaltisrh; Stockholms-Tidningen - uppehåller sig kring paktländernas. finanser och: framhåller, att det, Svenska försvaret också är påkostand lians: : M edge När man LL ex. ser. - allvar. diga bekymmer och svårigheter, som 'våra närmaste : rannar, norrmän och: danskar, hår eller väntar . sig "med anledrin, dessa krav. blix man betänksam. T. 'o, m, med brittiska Economists redaktör, som” själv ivrar för en inslagna takten, har nyligen i'en amörikansk :tidskrift: betecknat: USA-upprustningen som Y”nära nog panikartad” och varnat för en likadan ', fortsättning, efter 1953, : vilken: "skulle förstöra ' den fria världens. ekonomi, Frågan är dock, om ekonomin interhotas res: den nu av att man tar sikte på ett så tidigt år som 1953, då den nu ' planerade A-paktsupprustnin- gen skall vara genomförd” 2” » Varför 'så bråttom? Man Skam förstå '.att "pragkuppeny;. sb blockaden ..och . till sist” RK framkallade en omsvängning;”ått' de stora västliga demokratierna sammanslöt sig till: värn: mot:det.; ryska ' och kommunistiska; ,botet och även -att de, fastän, det kan- ske var mindre vist, försökte bin, da vid 'sig .mindre, 'meia”perife-' riskt ' belägna länder, Manikan också förstå forceringen av ; Upp- rustningen -' under de för: trycken av koreakriget. Däremot har” man svårare' att förstå de' stegrade kraven .på ökad :takt, även sedan den fruktade fortsätt- ningen. : på Körea tillsvidare:har uteblivit” -— låt våra att situatio- nen i världen alltjämt är mycket allvarlig - och. inte gep löften” om' någon: :. verklig ljusning i för; den närmaste framtiden, . .; Förklaringen : till de ökade kraven får nog 'intå sökas så mycket i de yttre: förhållande. na som - fastmer i amerikansk mentalitet, Den pågående forceringen av rustningarna '. verkar iutarmande och skapar på många håll jord- mån för ' socialt missnöje: och därmed även risk för komm i tisk infiltration, H FORMEN, som träder i kräft vi ningen. (fp): - En "avgjord nackdel. är, ä av ” | postgirokonto-'och i i inbetalningar på 155 . Västtyskar- bygger broar: : och damm MALMÖ . . Japan och Tyskland, som är t de av rustni gram, bjuder nu den brittiska exportindustrin hård konkur- rens på många viktiga markna- der runt hela världen. Under de gångna månaderna har tyska firmor ' gjort stora framsteg i Mellanöstern och bl.a. försäkrat sig om flera jättekontrakt i Egypten, där de tack vare den idofficiella bojkotten av britti- ska firmor och varor skall byg- ga en Nilbro, flera dammar och ombygga ett stort kraftverk ' i Cairo. Alt som allt är de egyp- tiska” kontrakten värda något över "100 mjli. kr, skriver SDS korr i London, - De utslagna brittiska ” konku-' kurrenterna ' klagar på, att de tyska leveranstiderna är bättre, då republiken inte har någon brist på stål, som i öriket i för- sta hand går till vapentillverk- ning. Vidare är de tyska priser- na mer konkurrenskraftiga, då den . tyska lönenivån är lägre Britterna fruktar tysk och japansk konkurrens «or ar, vid Nildalen och arbetstakten bättre, Japans export, som gått upp från ett värde av 62 milj. pund år 1947 till 300 milj. pund år 1950, våle lar britterna stora bekymmer, speciollt som: Nipponfabrikan= terna åter kopierar brittiska + varor och säljer dem mångflal« digt billigare. . -Teserviser; som engelsmännen tillverkar för 3 pund, kopieras i Japan och säl« jes över hela Asien för 10 sh. Fiskspön i kvalitetsutförande, som i London kostar nära 20 pund; kan köpas i Japan för 25 sh. En japansk kund köpte för någon tid sedan olika typer av agn i en mycket känd fiskreds= ' skapsaffär i London, Han insi- ' sterade på att köpa blott ett >? agn av varje s'ag. Firman: vän= tar ; nu att vilken 'stund som ' helst få höra, att liknande agn - "den . amerikanska marknaden till priser, som britterna ej har några möjligheter att konkurre- : Skattkamimarväxtar | inlöses med: hjälp | av exportavgifter vid årsskiftet. förföll. ull be- talning en” stor "post skattkam- | marväxlar på '1,300 ; milj, kr, vilka i sin helhet låg i riks. banksportföljen. : & Dessa' växlar har av: riksgäldskontoret om- satts dtaliga gånger och tilkom för så länge sedan' som i | bör- jan på "1940-talet: eletik TN + Denna gång blev det: emeller- - lid ej endäst fråga om ehbart en brolongering” utan” riksgälds- kontöret har, enligt. vad Sv. D, erfarit, inlöst ej mindre än 500 milj. .kr, av. växelposten” i fråga, medar "återstående 800 ilj, kr |: omsatts på 3 månader; För ned- beta'ningen : hab.'. använts '' 300 milj., kr, av "de prisutjämnings- medel 5 Pp sofå "under" flöt från dkoksindustrioena ö verskjutande 12, milj, RY de Sr sa" medel 'överföres Kn nästa kvartal. De 200 milj.” som utöver prisutjämningsmede'” erfordrats, för" skattkammarväxelpostens nedbelastning ' har vudsak "represent års preli- 'minära skatt: och 'sénare förfal- -lande kvarskattebetalningar, i; odjroptatlat.. En ny metod att Propp "studeras för: närvarande vid Beth Israel-sjukhsuet I New '|-York, "Blodpropp uppstår lätt ef- ter barnsbörd. eller större opera- tioner, En propp förs då från ett blodkärl till ett annat som är för litet för den, Detta kan leda till allvarlig fara för patientens liv, i: "synnerhet om proppen går till lungan eller hjärnan, : ; Den nya metoden går ut på att ge 'patienten heparin i tablett- form, Nu ges vanligen injektiö- ner. med heparin, men dessa må- ste . utföras av tränad personal, de måste ges ofta och är ganska smärtsamma, . En heparintablett som tas i munnen absorberas på ungefär: tio. minuter "och ger skydd för flera timmar, En över- dosering medför inga allvarliga ""T'olägenheter och behandlingen kan ges snabbt och utan särskilda hjälpmedel. ; "Ytterligare prov. måste "göras 1.linnan tabletterna kan godkännas . | för allmän användning. Sjukhus över hela USA deltar nu i under. ”Isökningarna, Samtidigt ' studerar amerikanska läkare i Korea om tabletterna kan användas vid för- fry : Vid ' frostskador blir bortsett från de ditioner ” och" åldriga "bärd-”e av” samhörighet som nu bryts, "att antalet kommunala förtroende-: 7 män kommer att starkt minskas — med vida mer än hälften, Att. 30.000 & 40.000 av de mi svarat "för den lokala: relsen i landet, kommer att : för-: är en mycket .kännbar |. förlust, ej. minst i dessa Poem nämligen blodet tjockare vilket kan motverkas -genom heparin. är ganska väsentliga ting; och kan förhoppningarna i dessa avseenden infrias ebbar säkert "| kvarlevande missnöje snabbt ut. .En särskild honnör är på sin plats för de många äldre kom- som dra sig tillbaka av växande centr statligt förmyndarskap, ” Vad som än kan sägas- mot nyordningen; råder dock. enighet om dess oundviklighet: Blir kostnaderna någ hsa 1 kommer också medborgarna -att få mer för sina pengar, och de vid. årsskiftet efter maktpåliggan' de och "långvarig tjänst, skriver Es ilstuna-Kurieren (fp): ”"En del av dem ställes åt sidan, medan de ännu ha mycket att ge, helt enkelt därför att deras inte nya stora - med. genomsnitt 4,062 invånare not tidigare 1,495 får helt andra” öch större resurset att tillgodose från alla håll ökade krav. Bättre kommunikationer, sjuk- och åld- dt AADAADANDDA RA SNAM Bdebh ringsvård och ej minst skolväsenpå detta område, räcker till i proportionalismens och partitänkandets tid,. Därmed försvinner mycket av erfarenhet, och”utan tvivel. göra kommuner- NYTSTTTFEVEFVETY FVT TTT na klokt i att fara varliga fram No . | sumeriska, Aktuella 'ordstäv' funna på 4.000 år , Två stora lertavlor med nära fyratusenåriga sumeriska inskrif.'” ter har. upptäckts. 1 Tstanbuls ork", 1 ässyrlologt vid Ponnsylvanta- universitetet Samuel, Kramer, "7 Professor Kramer som har, vig.” tats flera månader i Turkiet för” studier 1 sitt specialimno' uppgor att tavlorna troligen” "daterar ålg : | från hammurabidfnastin omkring år 1950 £, Kr, De innehåller ord- språk " och tänkespråk” äv vilka många. ännu i dag är i allmänt bruk: och torde utgöra, den hit- tills äldsta ' kända ordspräkssam.” lingen i 1 världen, el - i så AL Jr H NH "Fgumererna var "ett. folk av obö. kant ras som. vid den historlaka tidens: början,: på" 400-talet före ,' Kristus . behärskade ; » Babylonien, | Böimerefna - grävde kanaler, som glorde slätten mellan: Fufrat och Tigris. odlingsbar, grundade bety- dande "städer och drev en: vid. sträckt handel ' samt . företog stundom långa krigståg, De rell- , giösa' ”föreställlningarna var rikt” utvecklade, Om deras konstskick. . lighet viltnar” talrika fynd. ' De . konj” i, svår” strid med” semttérna och. drevg "mot undergång, .. D sejmiftskä ”fabylonterna' övertok.” örti ; sumerernas kultur CM alla dess former och förblev ända ; till sin egen undergång under dex,,, ras andliga inflytande, .' Från sumererna härstamma, kilskriften.” Derag språk kallas, sc Genom kilskriftens , dechiffrering och ,tydningen av de, semitiska utforskandet även - avi sumeriskan, Den är icke, sår” sr vitt man hittills kunnat finna, ber”, släktad med något annat språk, Sedan sumeriskan utdött odlades den av dé babyloniska prästerna” som ett lärt och heligt språk, "Mårkliga fyrå gjorda” i kata komber i Aten, . Upptäckten av' de 3,500 år gamla katakomber- ria I Aten kan i mångt och, myc- ket komma att kasta ett nytt ljus! över världshistorien, för-. klarar den berömde amerikan- ske arkeologen Homer Thomp- . son, I dessa katakomber påträf- fades ' välbevarade skelett och vid sidan” av dem rikt utsirade vager, smycken, bronsspjut och ” elfenbenskammar, : Den skicklighet med vil- ken /dessa föremål til'verkats synes peka på att bronsålderns atenare, i motsats' till vad man ket" hög Kulturell standard. - "Hinneryd ” Folkmängden i i Hinneryd, a - Födda 14, döda 19, inflyttade. . 42, utflyttade 68, - folkmängd. za 1,510, minskning: .31 personer. :. Då Traryds församlings folk- 7 mängd vid - årsskiftet ” utgör. - 4,383 personer, blir. folkmäng- ” den i Traryds köping 5,893 per. i soner. aa RN: ra med, YveYsYYTYYTTYTTYTYTYYT FETA ”made in Japan” dykt upp på ? ">, Yamla lertavlor varken från äldre eller nyare tid. . Ä | ros fun hittills trott, hade nått en myer ot SAM AAA ASA RA ETT STTETTN FISTIVEEVUUTUTVETIVE, i | so a a AMAAMALAN SA ANAASAASADAAA MAADAÄASA AMS AAADSAAL AÄAKD AAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.