SPA väg söger bt. Mitt i vägkora- vis lämnade cirkelns ledare pa- > domens införande och fram till ” soch kyrkor och andra frågor i "”"”Ulvsbäck, en småländsk präst- " gårds ”öden” " den under I månadstid av sven- y v ereeerypPrYYereYT TOTT : Ä : : ' en R aAa ser ssk MN ker er K e sann VR a > €. Torsdagen den 10 -Januari 1952 ' vv 4 . ' - pr "LAHOLMS TIDNING > : - 0 : i ' + - Vv H t | > -Markaryds-bygden + Laholms Tidnings lokalredaktion, Markaryd, Villagatan. ' a. > Redaktör Sven B. Jönsson, Tel 150; 3 FEL rPrOENOE "> En bildrullé > sen i detta ords rätta bemärkelse ” uppenbarade sig I går i Marka. ryd. En-sex Ars pojke kom cyk- Jånde på Gamla” Halmstadsvägen Mg ningen vid kamrer Larssons villa har troligtvis cykeln sladdat, och Fojkeh "föll :i gatan. ' Det "bar sig därvid inte bättre än att. han bröt ena lårbenet, Pojken ropade hög- ” tjutt BA: hjälp -inen en bilist” som kom samma väg omedelbart efter ödlyckan tog ingen notis :om den -'skadade - utan . lät honom:ligga "kvar: I.stället kom en 9 års flic. ka eyklande' och hon lyckades få Upp pöjken på sin cykel och for. slade' honom 'till närbeläget hus, varifrån mari rekviterade bil som vidarebefordrade pojken til lä. sök Hade. sitt "första sammanträde "efter" julhelgen i tisdags" kväll. Härvid > behandlades Ulvsbäcks stgårds historia. Inlednings- "stor ' Franzén : eh allmän: över- "blick över tillkomsten av kyrka ' och: prästgård alltifrån" kristen- -våra dagar och de förändringar som ' tid efter annan företagits "beträffande församlingarnas och prästernas skyldigheter att byg- -ga och- underhå'la prästgårdar -sambånd härmed. Med ledning av disp.” Folke Svedenfors bok fingo deltagarha närmare -lära "känna Ulvsbäcks intressanta historia. Flerfaldiga gånger " har. gården . haft" besök -av konungar och statsmän. Re- "dan ' 1569 under nordiska sju- 'årskriget gästades sålunda går- ska . ombud som skulle under- : :»handla med :dänskarna'. angåen- " de fredsvi'lkoren. Man mötte då liksom "flera gånger senare å . den: så historiska lilla. stenbron kommun där den ombyggdes till skolhus först i Brånalt' och se-l nare i Trälshult. där "den kvar- stod till: 1920 då den försåldes och uppfördes till privatbostad i gjorde riksgräns mellan' Sverige och Danmark. Efter denna gäst- ning: skedde en hel 'rad besök av.- konungar och statsmän på na: fingo utöva ett nog .så ber tungande =; värdskap." : Ibland hände det | visserligen att ko- nungen gav. dem. vedermäle men att det kunde vara besvärligt nog :utöva ' värdskapet för de höga gästerna som ibland kun- de uppehålla "sig i månader är begripligt. Det kanske ,mest'be- kanta ” konungamötet "på Ulvs- bäck "hölls i februari 1629 då Gustaf "II Adolf” och” Christian IV möttes för att taga ställning till de då utbrutna krigiska för- ; vecklingärna i Tyskland 'mellan protestanter och katoliker. Till minnet härom ' har Ulvsbäck er- hållit tvenne" förnämliga - por” trätt. av .de båda monarkerna. Efter "detta konungamöte har Ulvsbäck '' haft ett flertal 'för- nämliga besök. av konungar och höga statsmän” sålunda 'gästade Karl XI tvenne gånger / präst- gården. Men det. är inte bara konungar och ' statsmän gården haft besök av utan även'av fi- endehärar 'och- kanske svårast bland + dessa är snapphanarnas härjningar, : då ' prästen 'måste fly från prästgården och snapp- hanebanden foro fram som van- daler. Sedan -: prästlönereg'ering 1921 "trädde i kraft blev. Ulvs- bäcks : gamla” kyrkoherdebostad omändrad till bostad åt försam- lingens komminister och. kyrko- herden förflyttades till .Marka- ryds köping. Trots försök att ä- ven få komministern: förflyttad ti'l köpingen kvarstår dock går- den ännu som komministerbo- ställe och uppehåller på sätt de gamla traditionerna ' från ' forn- stora dar. Ulvsbäcks nuvarande prästgård uppfördes 1878. Den | gamla = historiska prästgården såldes på 1870-talet till Knäreds Utvsbäck - varvid kyrkoherdar- | TIOARSJUBILEUM, "BoIS sitt Arsmöte och inför detsamma har föreningens sck. reterare, : Herbert ' Krl- ”sttansson, limnat en redo- » görelse till Laholms Tidning ös ver "vad ' som tilldargit sig I > föreningen under året, Och det "är som synes Inte så Ite — man kan säga, att Våxtorps " BOIS är en av södra "Hallands " under 1951 mest framgångsrika klubbar, : sa : Det gångna året har varit ett framgångens år för Våxtorps Bois såväl idrottsligt' som ekono. miskt, . Föreningen har passerat tre. milstolpar "under året, först fyllde föreningen 10” år därefter togs den nya idrottsplatsen 1 bruk och Hallandsserien' div, III hemfördes, | IN + Föreningens medlemsantal upp gick vid årsskiftet till 153 st.; när föreningen bildades var det 14 o efter- fem :verksamhetsär 82 st. Föreningens ': A-lag har under : På söndag "avhåller Växtorps : har passerat: tre milstolpar under 1951 av &'1 Hallanässerien . div, II, som hemfördes och 12 i Hallands. serlen div, II därav har 8 vun. | nits 2 slutat oavgjort och 10 för- lorats målkvot -50—39,.11 vän. skapsmatcher har' spelats däråv har 4 vunnits, 2 oavgjort "och 5 förlorats, målkvot. 26--25,"" . Föreningen har deltagit 1 LT. cupen där laget blev utslågna ”l första ronden av Ränneslöv med 5—4, >. LA re B.laget har under året spelat 17: matcher varav: 8 i Hallands- seriens reservlagsserle div. II där har 3 vunnits, 1 oavgjord 4 för- lorts, . målkvot 19—29. Nio vän- skapsmatcher har spelats varav 6 har vuunits, 1 oavgjord och 2 förlorats, målkvot 32—25, ” Pojklaget har spelat '14 mat- cher därav har 8 vunnits 2 oav- gjort och 6 förlorats 'målkvot 41 " Det har även spelats en korp.- serie som hemfördes av skogsar- betarna, ” vt året spelat 18 seriematcher där- Väåxtorps Bois, seriesegrare sä atd Lä " i Sjöaryd som fram till 1658 ut-/ Knäreds samhälle: "7070 ;o . Karl-Gustav. Nilsson, Sune div, "Karl Johånsson : (lagledare), Stig Bengtsson, : Gösta Carlsson, Ove "Klang, Hasse Bengtsson, ”Patly” 5 ofrån vänster: Knut Nilsson, Sven : Nilsson, Föreningens inkomster under III Stående från” vänster:, Andersson, : Knästående, Ingvar Eriksson, . Andersson, Egron Andersson; nå + 5 STOCKHOLM (TT); ,:: Ett uttalande i Idrottsbla 'hat” väckt visst uppigende sons "behandling av; den” ryg svaga och sköra och exempli' att' de flesta blir ifla utrusad , App har låtit intervjun gå vidare » till andra medicinska experter och idvottsläkaren Per Strömbäck sva- rar: för den första kommentaren; Han tycker. inte, det är motiverat att -överhuvudtaget tala om nå zot . > speciellt ”norrlandsskelett”"som pe=- "> grepp. Om skelettet är kalkfatlgt : så behöver det inte hä med musk- » lernas arbete att göra, : En hel del vitaminbristsjukdomar- är, kanske vanligare "i . Norrland än" söderut, men det vore ju fruktansvärt om norrlänningarna skulle vara så vn- + dernärda. De långa sträckorna. ull « ; arbetsplatserna, som är'vanliga ir, talar i stället om motsatsen, "Cch även om en viss vitaminbrist skulle råda så behöver man däremot inte ida av.” kalkbrist: eftersom dessa ;> ämnen är lika tillgängliga i Norr- ; land som i andra delat :&v'lahdet. Dr Strömbäck” bar heller inget :in- tryck av att de ländska:idrotts- oTJIB har: vär en: nordsvenska pressen. . Uttaland tr a d karakteri. docent Birger Enocksson' öm vad. han kallar" ”norrlandsskelettet” . et,. som gjordes efter docent Enocks- kt stark opposition -Asph skelett. som wplifi t örhållande med att proteskäkar är vanliga norr om . Öster-' Mn. sund, "Orsaken anses vara. bristen på D-vitamin. När skelettet är för; svagt att tåla stora ”ansträng- et - ningar läggs för mycket arbete på musklerna som skall bära kroppen förklarar docent Erocksson, I fortsättningen av intervjun avfärdas uppfattningen att Norrland skulle ha de bästa idrottsmännen som : > en verklig myt..- Tvärt om har Norrland dåliga ämnen och det stora befolkningsproblemet där uppe är -' ger han, ; ningarna" : skulle ha sämre "skelett än. andra svenskar, kommenterar Gocent Rolf Luft. . För övrigt kän- her vi inte till tändernas och kä- karnas ' förhållande till bristen på vitaminer". och "kalk. . Man träffar ofta på dåliga skelett men med bra tänder "och det förekommer lika ofta dåliga tandgårdar och käkben i förening med bra skelett, "Men vi saknar ännu en ' modern undersök- ning, som bevisar att dessa brist- förhållanden verkligen föreligger i Norrland, .. Liksom. beträffande D- vitaminets roll i. det moderna hus- hållet. ". Vi saknar också fortfaran= de en metod för undersökningar av hur ''; kalkomsättningen -:i' kroppen ligger till." Och det verkar osannoi likt ätt stora delar av folket skulle lida; av dessa brister och dåliga skelett, förmodar docent Luft, som finner det ännu svårare att tala om något. särskilt ”norrlandsskelett”, SS inomhus: männen skulle vara 'särnire utrusta- sina "landsmän "utan fört : tvärtom, trots "att de inte är lika gynnade när det gäller tränings- möjligheter för ' sommaridrotterna på "grund. av den ljusa årstidens kortvarighet, men även på datta område finns många strålande un- dantag. — Det skulle ju för resten vara bedrövligt om en stor del av svenska. folket skulle vandra på "- Stavens rand, reflekterar dr Ström. £ bäck, i ”Norrlandsmagar” 2 brukar man däremot tala om, men ». det är något helt annat än att tala om: . ”norrlandsskelett”, framhåller - han De tär nämligen skillnad på en mage i staden, på landet och F> ; inomhusbana. ae . Det gäller étt parlopp. på 10 . cyklingen ännu, utan. är med fö; "tin. ”Kocken” kör sålunda med » och om Thure och ”Kocken” får » - terna till en träff i Stockholm ling, som "Kocken" oc - Kocken” och” Köpenhamn : Varbergs ' båda olympiakandidater "på "cykel; "Stig ””Kocken” Ani och Thure Bengtsson, tävlar på söndag på Köpenhamns na dock inte kör i par, eftersom de inte kar, medan Thure Bengtsson: har en fransman som partner.” ':s. Den 18-20 januari köres ett tred; sl ö ” de även vara med vid detta tillfälle, och bildar samt med Allan Schrewelius,: Malmö. part : +; Eftersom cykelförbundet emellertid kallat olympiakandida- | - att de båda, varbergarna kan delta i tredagarslopp, men de kh pas dock att förbundet skall lämna dispe; givetvis blir till stor nytta, - NE DE en" de: båda . varbergar- är så hemma i inomhus- t att samla erfarenheter och ru- varbergsdansken Henning-'Mjel- 0. kl a I. ör cykelförbundets — tillstånd, . skall då Jag .gemen- N den 19:20 jan,, är det inte säkert op- ns för ifrågavarande täv= : Norrland, beroende på den olika : näriggstillförseln, och i det fallet är Norrland sämre ställt på: grund av |- den bedrövliga dieten i skogstrak- |. terna, där .man till stor del lever N BLÖT PERMISSION N Under. en regementsövning "på - den typiska sk ket ”seg som en norrlänning”, vil in till "; kaffe och amerikanskt fläsk; Men |fen. och anhåller. om permission |sent och fordrar en förklaring. man brukar också använda uttryc- |för att besöka sin fru, Som orsak | uppger Jönsson att han ej träffat ket nästan blivit ett ordspråk, "på- | sin fru på flera månader men pekar dr Strömbäck och erinrar om ' att det nu skulle vara lämpligt norrlänningarnas " styrka och hans förmåga att gå mil-, tals på skidor, + | : . — Mig veterligt har det -aldrig uthållighet . och "med ett besök i hemmet eftersom rTégementet befann sig så nära hans bostad, | ef Jönsson får tre timmars per.- gjorts någon vetehskaplig. under- mission, - . sökning som bekräftar att norrlä Bfter bortåt tio'timmar: åter, kommit flera timmar för Jönsson berättar då att hans fru låg i badkaret, när han kom hem, - — Vad har det med saken att göra? ryter kompanichefen. : : 7 JO, svarar Jönsson, jag mås. te ju torka uniformen, innan jag kunde inställa mig igen. der Jönsson och anmäler sig |' | ör kompanichefen, .som i salvel-' stegade berfiskapsmannen sefulla ordalag anmärker. på - att ÄLYRNST HEDENSTRÖM, Söder- tälje — ehefredaktör för Sven- ska Landsbygden och därtill knut- na lokala avläggare — fyller 50 år den 12 januari, ' ot t Efter att ha genomgått handels- institutet i Falun kom Ernst He- denström redan omkring år 1920 in på den Journalistiska banan, då han "för något år knöts till Dalabladets redaktion i Falun. Dalabladet var då, en orädd bondeförbundstidning under ledning av James Kjellman, Det "var också helt naturligt, att journalisten. Hedenström gjorde sin debut på en bondeförbundstidning. Hans fader var Per Emil Heden- ström i Stora Tuna, en av de första 'och främsta bondeförbundspionjä- rerna i Dalarna. När P. E. Heden- ström i början av 1920-talet flyt- tade” över till Södermanlands län för att: bli bondeförbundets om- 'budsman ' där, följde sonen Ernst med och kom på så sätt att för nå- år. få chefredaktörens utlåtande om olika svampars ätbarhet eller gift- verkan. Träffar man på någon un- derlig svampföreteelse, är det allt- så bäst att tala med Svenska Landz- bygdens chefredaktör, innan man tar några risker. Mycken- lärdora kan man för övrigt inhämta genom att läsa hans kåserier, som även handlar om sådana allmännyttiga "Jet mindre antal fastigheter, Bis 3 | fertsvägar. T var väsentligt förbättrade vägför. Landstinget begär” i ökade bidrag till ' enskilda -vägarnal Bestämmelserna om bidvag sn : enskilda vägar är behlftade med ; en : del svagheter, som gör att de, : som bäst behöver bidrag till wi. fartsvägar stundom inte kan få det, | | säger Hallands läns landsting i en i skrivelse till regeringen. - Särskilt. — gäller detta vid företag med ett I litet ' antal. delägare. Lanåstinget håller därför att I 4 ha ' omarbetas så att —:1 första jiand innehavare av mindre bruks. enheter .— kan. få bidrag, även "' oc : företaget : berör. enstaka eller i i i dsagen, bör vidare anpassas så att 22 pli till verklig hjälp framför) allt för dem, som har -Jåriga ut Hallands läns skogsbygder behö-; bndelser, men; detta synes intel . kunna åstadkommas inom rimlig: 1:d med hänsyn till så äl gällande r för. statsbid; gen som de tillgängliga . medlens storlek, ' Kostnaderna ' för : vägbyg- gen blir med rådande priser såda- na att intressenterna ofta:inte an- ser sig kunna tillskjuta hela den kostnad, som ligger. över det stat- liga bidraget, För iståndsättnings- arbeten, där 'bidrag utgår endast till delar, som är direkt betingade av trafiksäkerhetskraven, blir kost- naderna mycket betungande för de enskilda intressenterna, Det vore i fråga om de sistnämnda särskilt de utsträckas till iståndsättnings- arbeten avseende förbättring av vär gens plan och profil samt vidare - . till mötespb och kurvbreddni gar samt till förstärkning av över moss- och kärrmarker. — — . sö vägar M Artighet nt för tiden består ud att mannen erbjuder en dam sin ting. : Jigård. sittplats, då han skall stiga ev spårvagnen. . fattar gon tid: enrolleras i K: hol "Tidnings redaktion, -:- TE ;-Men 'då de'sörmländska :bondes förbundarna år 1926 skaffade sig ett leget tidni katidni landshved. till en 'början 2 tapeten. "AMATÖRISM . är ett begrepp! som kan - tolkat på många sätt, och man får dagligen sig till livs: massor " med: olika dni U tryckt i Västerås, var det helt na- turligt, att Ernst Hedenström knöts till dess redaktion, År 1929 flytta- des ; Sörmlandsbygden över . till Stockholm för att tryckas på Sven- ska Landsbygdens officin, Heden- ström. inträdde då även i Svenska Så här skriver t, ex. kollegan. B.' i HD om amatörboxare: ”Syste-- met är givetdis i och för sig upp-. åt väggarna galet, : Det som finns kvar av amatöranda och respelit för gällande regler i boxarnas: . "upper. ten” är så försvinnande litet att det inte är. värt att tala om, En ”amatörboxare” förtjänar i våra dagar betydligt mer än en renhårig proffsman. Är det någon som då undrar på att vederbö- rande stannar kvar i amatörernus allt annat än rena stall?” >" Man ger honom så gärna rätt! Och att han också har rätt är det > säkerligen inget tvivel om," ”-v > Men i samma nummer: av. HD finns en annan artikel, som vis- serligen inte direkt har något " samband med. den citerade, men kan ha ett visst intresse ändå. Den handlar om ”fallet Nylan- der”, och där står bli ar ct, ”Bollklubben ' har - lovat söka hjälpa mig till arbete och bostad, : i men ingalunda erbjudit mig något sådant. Det är, en viss skillnad”, «i Vågar "man säga att man tror att den där skillnaden är:tämli- Landsbygdens dakti År 1933 flyttades de båda tidningarna till en officin i Södertälje, och -samti- digt därmed blev Ernst Hedenström redaktör för Sörmlandsbygden och redakti k åå k Landsbygden, Från 1 april 1950 är Hedenström chefredaktör och an- svarig utgivare av Svenska Lands- bygden . och samtliga dess lokala avläggare, d. v..s. utom Sörmlands- bygden numera även Upplandsbyg- den ;' och Länstidningen Östergöt- land, i. «cv . -) +. Ungefär hälften, av de gångna” femtio åren har Ernst Hedenström :alltså ägnat åt bondeförbundspres- sen. Under denna tid har han hun- nit dokumentera -sig som en myc- ket duktig tidningsman, Inte minst har han — sign, Erbard, H:et m., fl. — skaffat 'sig ett aktat namn som kåsör i. politiska och, andra ak- tuella ämnen, +.» - »De politiska 'organisationerna har givetvis i stor utsträckning - varit föremål för Ernst Hedenströms in- tresse, främst naturligtvis i-hans journalistiska verksamhet. Men han hår också själv deltagit i det aktiva föreningslivet. "Under sin: stock- gen -. minimal, försvinnande liten » och obetydlig? Tidigare i sämma "artikel talades det om skenhelig-' het. Nog 'sagts s. 0 Ila vs oc I Alltså: ' ska. man kunna rensa upp i amatöridrottens augiasstull;- -så måste man väl gå.till: verket med. . konsekvens och. ärlighet. Knappt. -en enda värvning inom fotbollen har blivit absolut säkert -bevisad och ändå fortsätter värv. ningsryktena att sippra ut varje gång en spelare lämnar en klubb: . till förmån för en annan. Att ryk- . tena inte är helt grundlösa vet vi väl lite var, tror > 0 5 1 ; Guldet strömmar ännu : till Jack Dempsey >. NEW. YORK, (oa Gamle ”Tiger Lane? utler. "Mac neater”, som Jack Dempsey bruka- de kallas under sina aktiva dagar, är fortfarande amerikanernas sport- idol nr 1. Alla vill honom som ring- domare och sedan krigets slut har han förtjänat inte mindre än 2 mil- DAD, ro joner dollar som ringdomare, holmstid var. han -med om-att bilda "Stockholms, stads SÅU-avd. och var kassör "i åvdelningens 'förstar sty- relse, Han är sedan i fjol ordföran- dé i. Södertäljeortens BF-avd: Vid sidan av politik och journa- listik är Ernst ' Hedenström" främst intresserad ' av sång, konst och svampplockning. ; Under, ett 10-tal år har Kan. varit : styrelseledamot och sekreterare i. Södertälje sånga- reförbund. Han är en av 'stiftarna av. Södertälje .. konstförening och har i fem år varit sekr. där; sz. Svampplockningen ” måste ”otvi- velaktigt vara med i en krönika om 50-årsjubilerande ::- Erhst' Heden= ström, 'ty den'talar öm redaktörs- själens längtan till skogs- och fri- luttsliv..' Ernst Hedenström älskar att.få ströva omkring.i skog och mark, Hur han under dessa ströv= nn | tåg blev svampexpert, vet man in+ te — meri faktum, är, att stads- och lantbor - i. ”södertäljetrakten ' ofta kommer -upp på redaktionen för att: - alltså en ökning med i runda tal ökats med 67 st. och var vid årets Slaktdjurstillförseln = till — före- ningen båda slakterier i Varberg och Falkenberg har under det MHS ökade förra året; med nära 5 milj. kronor | > Mellersta Hallands slokteriförening har under det gångna Bret "haft en ny framgång i sin verksamhet, Enligt en sammanställe ning av verksamheten i siffror, kan konstateras, att ökningen eme " och djurslag. Den sammanlagda omsätte = - ningen förra året uppgick till 22,7 milj. kr mot cirka 18 år 1950, Under året har medlemsantalet, gångna året uppgått till 5 477 milj. ke. is 0.0 lagt 59.389 djur mot 52940 st der. 1950, Av dessa har 51.915 vererats av medlemmer och 141 har slaktats för vet-styrelsen på grund av mul- och klövsjukan, + 7044, Suggor o. galtar .'4.861,, 144, - Av nedanstående: tabell fördelni av slaktent = ” ; 4 N v > Am IC. fi. ÖS Sömma I - PD. 3 nea - - i Bolt Bb.ds RE & SA SE N I OCR E Re 8 RI a Storboskap 7056st - 5l9st — 7.575st 5189s0”F 2386 46,0 Större kalv ;" — 8885, 97,,. 8982,, 8.762, +; 220, Bg, > I Mindre kalv 4583, 30, 4N3,, 4058, + 555, +137, Får o, lamm 1.372, 26, 1.398,, 1.588,, — 190,,-—12,0,, Hästar o. föl +: > 514, -—p,.; > 54, 422, + 92, +2L8,. Svin > 2. 80.704), > 598), — 31.302, 28.960), + 2.342, + ' Bil yr 5.005, : 3.961, [FLOM,, + 264 > s Summa: ; 57.975 st 1.414st Å avräkning för slaktdjur har till ' medlemmarna ' utbetalats sam- manlagt kr 15,532,814: 29, Smågrisförmedlingen. Smågrisförmedlingen har under året ' nedgått ' något, . vilket ' till en del torde bero' på mul- och klöv- sjukans' spridning under senare delen av år 1951, , Under året för- såldes sålunda (förra årets siff- ror inom parentes) på den lokala | marknaden 8274 >st.” smågrisar I (7.128) och genom smågriscentra. len: 68.475 (70.738).:" Summa 76.749 (77,866), vilket innebär en 'minsk- ning med LII7 djur. Av' siffrorna framgår att dén lokala marknaden ökat med 1.146; medan försäljning- en genom 5. S. nedgått med 2.263 "smågrisar. 1 VC rota sen. "ÅA avräkninge för smågrisar har till medlemmarna ' utbetalats' sam- manlagt kr 4,473.326: 05... sr : Livdjursförsäljningen har under det gångna året 'ytter- ligare ökats. 15 auktioner har hål- i Älvsered, Underhandsförmedling har även skett 'och dessutom har ungnöt i en export av livdjur till Polen, Nea sår SS a 59.389 st 52.940 st + 6.449 st -F12,2 2/9 lits, varav 14 i Falkenberg och:en , föreningen : deltagit". med "ett antal |: export, 8 tjurar, varav 7.vid för- medling och en på export, ökning med en, 16 hästar (26), varav vid - auktion 7, förmedling 9, 14 får -(4), varav. vid auktion 14, 969 suggor (930), -varav vid auktion 781 :och vid förmedling 188, 15 galtar (16), varvid å auktion 15, Sammanlagt har försålts 1,645 djur (1,534), vils ket.innebär en ökning med 111 djur eller '7,2 pioce, Av den nämn- - da slutsiffran kan nämnas att 1111 djur har sålts på auktion, 497 ge- nom förmedling och 37'st på ex-. port. föl ger Ae Sammanlagda . omsatta .:, antalet djur uppgår för år 1951 till 137,78. För år 1950 var. motsvarande; silf- i ra 182,340 st, vilket innebär en ök- ning med 5.443 stycken, "7 oc cd ar tas 54 miljoner. kronor : — inte en droppe olja ' . Femtiofyra miljoner kronor eller lika mycket som två lille. : FEET YVEVYTEYTTYSTTYYYTF Vy ' bältsbroar på sin tid skulle..hs kostat har . det amerikanska -.: bolag som "borrar ' efter olja i: Danmark hittills lagt ned utan; ..att påträffa en enda droppe. olja. ao ” 1. fjol bekostade. bolaget enligt Ekstrabladet borrningar för" elva året har uppgått till 9,037:87 och utgifterna på 8.429:21. En hel del arbete på den nya' idrottsplatsen Kar gjorts, men ännu återstår. året har utgjorts av' Gösta Nils- ; : sd er. >. | miljoner kronor och i år skall det | d : :Sammanlagt' har försålts 321 kot| borrat för tolv miljoner, :På-flera 8 (270), varav 169. vid auktion 'och| slällen har man påträffat salt.och | I 152 vid förmedling, "302 kvigor kalium men dessa förekomster 1 n (281), vatav 125. vid. auktion och |g>r så djupt att det är tyiyglaktigt > | £ 141 under förmedling och 36 vidl.om det lönar sig att bearbeta. dem, .- , an TA a - oe 2 : — isl där mycket.inn: n Blir fullt | Herbert Kristiansson sekr., THåre | n a . , - ee 2 ” n: färdig, DR CE eget cv [Eriksson vi ordf." Gunnar Kärls-| h Våxtorps - Bois styrelse under son, V. sekr, Sung Andersson deh k t Sten Johansson, > - MR son ordf.,' Kjöll: Paulsson .kässör, ST a i A s f a > I TY vN "FEYTEYTTYTTYVTN per YYTSYTTETS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.