52 8 pa k h pp MMARRAARAAKDAADADASNMAANAMAARASASIAAAKARAA j ” försöka, så får du höra .; Torsdagén" den 10 Januari 1952 ve - TYVYYYEYYYVYFTYEVYTYFYTYYTYYYYYYFYTYYYYTYTTVYVEFFYTTS e LATO RS TONING YyvYyYYTEYFYT FY YYvereTYreYYv YTV YTV vv vytvv Yverv Dagens namn SIGURD. Sälen går upp kl. 8.53 och ned ok 15.46. Morgondagens namn : > HUGO. sar So'en går upp. kl.. 8. 52 och ned Omedelbart förestående! : i Det Perättas — lögn, "nåturligt-! — alt den brittiske livsme-; d ministerh föll. i vattnet och) i NÖRSK ÅSIKT: Tre år har. visat: att” en: nordisk råder ett allmänt missförstånd mel- Jan Norge 'och Sverige om'vad som iggick >. -:om-”ett nordiskt- försvarsförbund skingras, ' skriver " Arbeiderbladet. "Det svenska regeringsorganet Mor- gon-Tidningen.. hävdar "att det" i varje fall i Norge och i' varje 'på en viktig punkt skulle råda ett all- mänt missförstånd. Det'skulle så- lunda vara en utbredd uppfattning i Norge att förhandlingarna om. en nordisk. pakt sprack därför att Sve rige ställde "upp oantagliga villkor för. upprustningen 'i Norge och krävde större ekonorhiska offer än, Norge kunde bära. ” Egentligen / är .. det' överflödigt men vi vill ändå framhålla att det- ta "inte :”har varit eller är. någön | norsk uppfattning,. vilket vi "också | trodde 'var "bekant på ömse sidor | .om Kölen; Om vi nu, tre år efteråt, för vår del skulle bedöm. vad som hände skulle: vi alltjämt beklaga att. förhållandena ' gjort "det omu;- ligt för. de nordiska länderna :att . sig i ett allianstritt : des från: dr av' en; behjärtad ” man som hoppade i. efter honom. = Ministern blev förstås glad, och "när ' han skakat wattnet av sig smula.” presenterade han sig och frågade om det” var någon- som räddaren önskade sig — det bli körom angeläget a "uppfylla denna önskan. Jag 'sktulle gärna vilja ha en er begravning, sade mannen, oc Det var'då en underlig öns- Kan; , menade "ministern. Är ni » allvaröiet sjuk... eller så? "0, > » Nej, svarade - männen, men min fru får veta att jag har' rödent er komiier hon att skära Kalsep” av mig. Juljäkt - 21 1 1 försvarsförbund, Men det som har skett "senare . visar hur omöjligt detta var från norsk synpunkt 'sett. Vi kan påpeka att de norska' förs svarsutgifterna” efterhand har'bli- vit så stora att de nu ligger nära nog vid gränsen för vad vi kan bä- ra.'Ånslagen skulle inte ha kunnat bli något nämnvärt större om Nor- ge hade' varit anslutet till ett nor- diskt - -försvarsförbund. -- Däremot skulle vi då ha måst avstå från den vapenhjälp "som vi nu får del av genom Atlantpaktens orgen... Man kan fälla tårar över den. bristande nordiska "sammanhållningen i för- .svarspolitiken men det hade varit större 'skäl till missmod om vi ha- de valt ett alternativ som skulle ha försvagat hela Nordens motstånds- under förhandlingarna I borde ' missförståndet: omedelbart | 3 Omkring. 600 da, 3,00 1 invä" sultatet på ett år enbart av in blir: de” kroppéliga och" ga nomiska synpunkter måste "avi ksfallsfrekvensen.” De | tekniska ”Säkerhetsanordni garna" vid .svenska industrier. här nått. en” så > hög standafd att vi nu måste : 'angripa problemet med åtgångspunkt från. den mänskliga dågar och 350 milj, Kr i direkfa kostnader är för Sveriges del re- - ideér, 15 m . förlorade "arbels- Tnstriolycksfailen, Omätbara för- lidandena; Ur mänskliga o. eko-. lt göras för ett nedpress: ande Nybörfaren id en "industri i än- ser tyvärr allt. för ofta säkerhets-: anordningarna ” som ' överflö varför de nonchaleras. Det blir in- struktörens uppgift att härvidlag - revideras; fram- kommit :. fyra > olika: "teorier över ölycksfallens . orsaker, nämligen DD 2 änniskor har medfödd ) Spenägenhet .att” råka ut tör olycksfall, '3) "den som en gång i låt Vara genom, en "slump — har råkat "utför ett olycksfall blir i Hramtigen VF samt 4): d..:; som. råkat ut för ett dlycksfall,, aktar: sig mera, varför risken att han skall bli. skadad, är mindre; (Prä bam” skyr: elden!). - Om" "dessa teorier kan -sägas' att Ingen av dem har allmän giltighet. Var, och eh teorierna 2, 3 och Ä har dock" giltighet för "en "viss människotyp eller, under vissa om- ständigheter; Teori: 1: måste vara felaktig, sc Vill vi el psykologiskt riktigt] sätt försöka minska ' olycksfalls- frekvensen, så måste vi utgå från teori 2'och 4 och lägga vikten vid | motarbeta den uppfattningen : att faktorn; skriver i' Försäkringstid- göra - vederbörande: uppmärksam. : ningen "konsulent ; Kurt Bronner. på kydd. dni Hittills. gängse måste | nödvändighet." Vidare måste man - | skyddsanordningarna sänker - ar- betsresultatet vid ackordsarbete. En delning av uppmärksamheten mel- »menten : skulle alstra: trötthet och sänka ' prestätionsresultatet. +. - Skyddsånordningarna utgör emel- lertid. inte en hundraprocentig sä- kerhet, - utan den 'personliga an- svarskänslan måste städse med alla medel hållas vid liv. i: Det är nödvändigt att uppfostran till säkerhet tar sin början redan i barndomen." Kanske”kan överängs- liga föräldrar skydda sina barn un- der - en; viss tid. genom att hålla barnen :i ledband 'jämt..men detta kan resultera i"en' allvarlig för- svagning på viljelivets område och ji neurotiseringar,:: som just kan 'skapa ' en : benägenhet 'för. veder- börande att senare råka ut för. lycksfall, 3. är säk na, Här: gäl att 'det . finns en. konsti ll eller förvärvad olycksfallsdisposi- tion, som Jikväl kan vara inskränkt till "vissa . arbeten. Man tror sig också kunna bevisa att de flesta ”olycksfallare” har en "intellektuell nivå, som ligger under genomsnit- tet, 50 proc. av alla olycksfall in- träffar under psykiska depressions- tider för vederbörande, rättare sagt depressionsperioder. Det är också känt att arbetsglädje och trivsel kraft, skriver tidningen. : pressar: ner olycksfallsfrekvensen. fen fanns. en ganimal klockare känd för "sin ;yresighet Under” en julotta, då nmenigheten : samlades och han häde en del att bestyra, gick han - uppför gången. En gumma, som satt - ytterst i bö icen, ville visa . något av den vänlighet som sär- - skilt plär. hör: julen till, -och sa- de: H RN = jul, Nyman! se t, och sen sa han i allt annat än vänlig ton: = - oo Jag har inte tid att svara dej, 2 Hur nånga grader. är det i "dog?" hrs "1 Det var väl inget att tala om. = Nej, men det var du som bör-. jade. SN Den siste av sin ätt I en av de skånska. städerna Jever > den 'siste. ättlingen" av en gammal adelssläkt 'sitt säregna liv — niest på 'stadens -krog, ty där kan hav i fred och ro. läsa tidningarna” hellan frukost och lunch och mellan lunch och mid- dag.. En av de tilifälliga Bekant- skaperna frågar under ett sam- 2 Men -:farbror,. som är piga: "och kry, 'skulle väl ta "och "gifta sig och skaffa släkten och landet flera ättlingar? - Nä, jag vill dö ut,' Tandläkaren: — Nu skall '” inte; vara rädd, det gör inte ett dugg ont. . Vv Patienten: —'Å, tig, är ni snäll jag i är själv. tandläkare, : ” " Försöksvis 7 oc Nej, så söt och rar din lilltös ; är, Albin! Klok och förståndig ser. hon minnsänn ut också! Och tänk, knappt året gammal — ja jag gär ger då det! — Klok, ja! Det kan du tro! Och talar redan — hön säger tydligt och klart ”tack”, om man lägger en tia 4 hennes sparbössa - ska du SVALKANDE I Bergslagen hände det ofta på den gamla goda tiden att verken od stilla för smörjning och sot: ning mellan jul och nyår. Patro- ICrna använde 'den lugna tiden En oc åka 'och hälsa på varand- mat, dryck, musik, roliga historier och "kortspel höll säll. Sapet samman till långt in på natten, Men ute bland snödrivor- na 1 tfugu graders kyla satt kus- | folk inte tänker på. "upphör också alla kyrkans för- måner, rättigheter och möjligheter - d Statskyrka Lu ellér inte? | - väl radiodebatten nyårsdagen om utträde ur statskyrkan. Denna de- batt fördes hela tiden på det reli- giösa ”planet,: men. det k ; De flesta av våra "läsare hörde” ler idet bl 'a'att undersöka de drifter och instinkter, som ligger bakom individers säkerhetsvilja. Vi har här att göra inte' enbart: med sorg för hustru och barn) är det till: AN' negativ propagande måste undvikas, Bilder av ”söndersargade |" lemmar ' 0. s: v. kan ha rent'skad- lig effekt, Visst verkar de avskräc- kande —' men "samtidigt" kan del: skapa rädsla och osäkerhet. > | En sammanfattning av de punk- ter, som tillsammans kan bidra till iga, - lan "arbetsprocesser : och riskmo- |. En typ av förebyggande åts rder d självbevarelsedriften; kärlek -(om- |: minst lika värdefullt. att 'appellera' : ifter 'som : 7 palestinaflylkti met åt hundratusenti ne V UNICEF Kar Änköpt i Jugosl örenia nationernas hjäl 0) Palestina. 11,000 ton: livsnredet' skall. fördelas på en befolkning mot- h; ingarna (UNRWA) ställts infö: als: flyktingar efter striderna : ett område på: cirka -:5,600,000 : Beirut 5,000 lådor torkade fikon; avien. I förgrunden lastas, socker. mer; 1 komsttagare med frå och två. |] den: relativt låga ' skatt till den” "stat han boj > Den federalå inkomstskatt; sx "Aherika här. ökat med i genon 1 höjt åen per inkomstskatten två 3 gånger; då > har = kat höjts; i ire omgånga - Höjningarna innébår att en bol. Som;tjänar 3,000-dollak om år ch Jalliså tillhör den” lägre inkomst> . gruppen nu skall betala 13$-tollar i federal inkomstskatt mot 100 år” ']1949; Hans direkta 'skatt hår. alltså - ökat ' med. en tredjedel; :men; den' uppgår fortfarande bara till 4,4 pros cent "äv "inkomsten,. Därtill kommer Else" Zaisser, hustru till! öst t Ciysklands. högste polischef general ; av . enhetspartiets.. centralkoramil 46 fått i uppdrag att nyskriva oc! marxistiskt-leninistiskt-stalinis fiskt : nyanalysera Tysklands storia: Enligt "den kormunistiska ; fefintliga historiska årbeten ”ove- i tenskapliga och objektivistiska?.; > Fru Zaisser har förvärvat .kom vetensen för: det stora historis . verket . under tolv års ' vistels . | Moskva, där hon var medarbetare vid. -olika sovjetryska historisk: att sänka ksfallssi fran; får föl- jande utseende: : DD: -Fullständigare. statistiska un- "och fastställande av riskklasser. 2) Un- dersökning av den individuella o- lycksfallsbenägent och place- art Vera h äga och underhålla äe kyrkliga bygg- naderna domkyrkorna i Uppsala och Lund och 'andra stiftsstäder många "praktiska saker till som > Även inom statskyrkan: finns det "många som anser att det vore en "andlig fördel för. kyrkan att vara skild från staten. Då skulle den liksom: frikyrkorna kunna bli ett trossamfund och ge sina medlem- mar : den; andliga gemenskap som fanns på apostlarnas tid. Då skulle det "gå att avskaffa dumdryghet och. prelatfasoner och prästen, som helt skulle bli beroende av för- samlingens' lön skulle bli angeläg- hare än nu att verkligen tjäna 1 församlingen, Han måste ju vinn- lägga sig om sitt arbete när han inte har någon statlig lön att lita till i alla väder. Men den praktiska sidan av $a- ken är inte lätt ordnad. "Om utträdet ur den svenska kyr-. kan. blir så omfattande att staten inte anser det förenligt :med god hushållning att avlöna 'präster så ja] att verka i skola och och ” kyrkorna? Ska staten ring av arbetaren med hänsyn här- till. 3): Undersökning av varje in- divid, som råkat ut för olycksfall, i syfte att uppdaga ev. psykiska och klarlä vissa mil- övertaga ' dem- som kultur märken, underhålla dem och hyra ut dem till gudstjänster och sam- mankomster ' eller: ska hembygds- föreningarna få göra detta? IT : Ska' man diskutera en fråga bör man gå riktigt till botten. med den. Det är visst och sant att den sven- ska kyrkan inte är vad dén” bör vara; att den i många avseenden sätter dogmer och riter framför tro och kärlek, att det finns ordets för- kunnare där som borde avpolette- ras genast därför att de skadar till- liten till kristendomen. Men varför har - man - inte försökt ändra på detta "i tid genom reformer av bildspråket i kyrkan, genom bättre urval och bättre utbildning åta prästerskapet? > : Ska det behövas revolution? Bor- de det inte räcka med en kristen evolution, en djup inre förnyelse, som gav det svenska folket både kristen kunskap , och inre samhö- righet? . + Ska man. vänta med detta till Då upphör kristendomsundervis- ningen. i skolorna : automatiskt, själavården på sjukhusen och präs- tens deltagande i socialvården, - : "Om statskyrkan avskaffas upp- hör också givetvis de teologiska äckhing att det blir! en statlig reduktion då allt vad det: tvenska folket i gångna tider offrat ' för sin kyrka stoppas i statens undervisning, ifall inte föräldrarna själva kan göra de offer som med- k i ett I tet samfund vid univ och kyrkan får, liksom frikyrkan, ord-' na prästseminarier," Ute i, försam- lingarna kommer det att bli debatt om:kyrkans egendom, Den har hop- bragts på den tiden då alla var medlemmar i kyrkan och måste således 'anses som, allmän egen- dom, Hur ska denna egendom för- delas om samfunetd blir splittrat? Man har. varit mycket noga , med att skilja på den kyrkliga och den borgerliga kommunen, "Därför 'kan det inte tänkas' att den borgerliga kommunen får övertaga -kyrkor och kyrkogårdar, ' Man kan, heller. inte vara säker på att det sam- fund som efterträder kyrkan 'ärver allt. Det finns många hemman och stora skogliga domäner som nu till- hör statskyrkan och ' man frågar hur dessa ska delas mellan de: oli- ka "samfunden , och. vilka som "då ska få med av dessa tillgångar. ” "Det kan”också frågas om de" som sitträder Jur den svenska: -kyrkan utan vidare ska göra anspråk på begravningsplats ' på - den .' gamla kyrkogården, De "står ju utanföj församlingen, Ska det 'orens, slit. skilda kyrkogårdar för det .« med tillräckliga söngagsskolor kan ge åt ungdomen? : Man kan ju tänka sig en ekurme- nisk organisation omfattiade alla kristna samfund här i landet, som finge de kyrkliga värdena i ärv .och 'gémensamt brukade och för- valtade dem, ifall statskyrkan av- skaffades. Men det skulle inte bli lätt. ' « Vårt folk är i mycket större ut- sträckning än som syns på ytan ett kristet folk, Vi skulle inte tycka om. att vara med om en sådan epok i vårt lands historia då kyrkornas klockor stoppas in i statens ginun- gagap. Man ska. inte tala för lätt om stora ting, . . - . . Det sär statskyrkans ödestimma just nu, det beror på dén själv om den ska fortleva, på dess förmåga till ". förnyelse och förandligande, "| Men 'vi har sett tillfällen förr då sjunkande” skepp har kunnat hog= Beras i hamn med sin dyrbara "last, Både Frälsningsarmén och Pingst- rörelsen tycks inse detta. Och don r | som inte förut funderat på vad sa" on gäller bör överlänka den nu Så ända rån "guunden,' den ödestimma cå folk flyr kyrkan | Ali sådan ficka och de unga blir utan kristen ' jöfaktorer av betydelse, 4) Väl motiverade och noggranna instruk- tioner, 5) Bättre mentalhygieniska förhållanden på arbetspl 6) er. Alla. sedvanliga och gare”, indelningar' av. världshi : störien, är ' felaktiga ' enligt fru ! Zaisser "och. därför" skall Tysk : .epokbeteckningaår: Slaveriets tidsåld ' Wilhelm ”Zaisser, marxistisköstali- |: 7 nistisk; ” 'vetenskapskvinna - ".öch 5 kreteräre i 'det.:..ö ka » uridervisringsdepartementet, : -har 'particehtralens beslut. är alla” £ö-1 ledaren "Ernst" Thälmann. Martin stående" iysk, då: han enligt fru Zaisser'' ”inledde :en "revolutionär 'örelse' för att sätta stopp för kä- lien, vilken praktiserades av de skande klasserna -under avla- dde ör "att. sénåre förråda dem och < bli reaktionens främste represen- tant i dåtidens Tyskland,” :. -< Det av fru. Zaisser: redigerade standardverket skall under titeln 3 ”Enzyklopädie .deutscher Ge= sschichte” ". : «utkomma .: 953, AEP senast ” är Sovjets uridsplan. bättre än USA: S: | NEW YORK, (TT) > i ' Feodalstaten, Den borgerliga kå” . pitalismen, : Imperialistisk 'mono- epoken. | I Den: förste västerländske revoz Iutionären enligt fru Zaisser var greken . "och atenaren Solon, den siste och störste bland 'alla revox Undervisning om säkerhetsbestäm- melser och skyddsanordningar samt fullständig motivering för dessa. 7) Strävan att hålla dessa kunskaper levande t. ex. genom ”förhör” på art 8) Pi da som kan utveckla och förstärka indivi- dens 'egen ansvarskänsla, 9) Upp- fostran av barnen soin kan leda till samma ' resultat samt 10) Vetskap om idrottens betydelse i samman- hanget, 1 äl "Stalin, I fru Zaissers "direktiv och i enlighet” med ett enhälligt : beslut "av - socialistiska partiets > + (k å) centralkommitté skall åtta avlid- »na tyska män förklaras till natio- nens och landets största represen- tanter. Dessa åtta tyskar är i tur och - ordning: Karl Marx, Frie- drich Engels, Wilhelm Liebknecht; Karl Liebknecht, filosofen Hegel, skalderna -. Heinrich . Heine: och Ludwig Börne samt komm Stafen sloppar: - oljeletningen mer JAG i södra Skåne! Det är ovisst om det blir nå- gön ytterligare oljeborrning i : I Skåne, konstaterar . Esso-tid- skriften Petroleum. De' hittills . företagha letningarna efter olja har kostat c:a 5 milj. kr och slatsmakterna tvekar ' alt satsa to mer "pengar, ” Under 13 -år har Sveriges Geo- logiska Undersökning borrat efter olja i Skåne och än så länge har man endast funnit spår efter olja, Ingen av .de "tre. djupbörrningar, som gjorts, har öppnat en givande oljebrunn. Men det betyder inga- lunda att det nedlagda arbetet va- rit förgäves. Genom undersöknin- garna har det klarlagts, att det i sydvästra", Skåne finns geologiska. förutsättningar för oljefyndigheter. Det har nämligen konstaterats att denna del av Sverige utgör en del av det sedimentära område, som sträcker ' sig ' över ' Nordtyskland; Holland. England och Danmark och inom ' vilket flera betydande, olje" fyndigheter påträffats, Att man i Skåne" ännu -' inte har haft någrå framgångar utgör inget skäl för pessimism, Erfarenheten även från världens största oljeproducerande länder"lär, att oljeletning alltid är ett hasardspel som kostar mycket pengar. De stora oljebolagen har på många håll riskerat 20 gåriger så mycket som den svenska staten el- lex mer inom ett begränsat område, innan 'de kunnat notera en enda framgång. "J »Proportionen mellan blivande och Carl Kylberg dö Den kände och omstridde konstnä- ren Carl Kylberg avled på sönda- en efter en. längre tids- sjukdom, Hon var. 73 år gammel, « Det. hä nde häromdagen att farälljen besökte gud: nå OSS. iK wvsnit -tet har blivit en världsmakt på fly- ör, USA:s strategiska flyg, general | Curtis . Le> May. Detta har 'skett ”nästan från ena dagen till den an- ; | sionen "i: Korea" betalade! han "5,47 pitalexporten .; från Tyskland. till | ens '; täckmantel, . Luther: under» i :de "upproriska bönderna k polkapitalism . och, Den: Stalinska Re Sraråde, förklarar befälhavaren 5 komstgruppen slutligen;; red : 2500 j dollår .om året och familj, 7,004 dollar "eller: 28: procent, Vv inkömst'i federal skatt, Före .inva 7 De. indirekta : skatterna har priset på bl; å, spritdrycker; bensin, ' bilar, ; kam; 1 vil og Å hänför honom till den mölloers 4 ine i komfstgruppén; betalar nu 1,052 döle 1 då sin > ”Journal «of Uomhmeree”: & tydli nedgång i inköpen jämfö met. deras. betydelse ” håller på att minska. i samnia; nån dra Le tack? varé pr gar hos: de ryskbyggda "planen typen MIG 15, och Amerika mås e för att besegra dessa plan.” i En ' jämförelse mellan de ryska | 4 MIG-planen :' och "Amerikas ' bäst Reå-jakfplan, ” av typen 'F- terceptor, "utfaller. till! de nämndas fördel, -säger Le Mi måste” skaffa oss "ett starkt flygv: pen även om” det: skulle : förorsaka vsevärda besvär och utgifter. — Än el: Saigon. och. andra städer "Indokina är det ganska. vänligt : att husmodern, då hon går och handlar, istället för. att på an- ; norstädes Övligt ; sätt kontant > betala sina varor. spelar med butiksinnehavaren. - Detta är”. « lliså ' bokstavligen ätt förstå, « hon driver sitt spel med hand- >. landen på spel djävulens vägnar Som; regerar: detta lands. både , x män” och kvinnor, Tärningar, ligger på disken i de flesta af- färer, så husmodern behöver - t bara; tillgri ipa dem” och utmana den h Vin. som den all skulle': önska att: bärnend, pojkärnas, er fingernägla snittligt vore något kor Ö 4 lagringarna. tinder i desamma aågöt ” minäre. rikligat-: Tvättmöjligheter; i varje klassrum: bör, menar han,” h. nu lager till blir själva ahän”ätt ner hon, får hon allt hon hand-= > lat gratis; förlorar hon, måste hon «däremot vända hem med” ? torgkassen tom. ' SR «: Männen, i Saigon och annörstädes i Indokina protesterar inte alls mot de spelbesatta hustrurnas egendom-. av skrivarbetet; gärna till förmån för det talade" ordet,” kån möjligen befrämja bättre skri nor, tillägger han, N av: dössa” nordindok esstammear, . m'nongs, där .matrierkat råder öch . 1 en 'liten kyrka utanför Skåra. In i kyrkan. gick vi'som alla andra be- sökare i genom stora kyrkporten. Däremot lämnade > vi kyrkan ge- nom en liten dörr i sakristian. Då sade vår yngsta dotter, 436 år gammal: : a . — Marima, är det här kälsvä. gen? 2. ov a torra Borrhål ä är omkring 1:81 om- råden," är oljefyndigheter ej förut lokaliserats, Detta betyder alltså att vi på långt när inte borrat så myc- kat som motsvarar den malematis- ka' chansen för ; att lyckas, slutar illiga: köp av där ten av. spriten är rj båda könen är ”bésatta av speldjä- vulen, . redan barnen i detta land spelar t; ex, för att vinna choklad och andra, sötsaker. Och de hasard=- spelande .indokinesbarnen' gör det med musikackompänjemans: under spelets gång brukar, .de gnola en stump. : "De vilda stammarna inorra Indo-, kina har en annan förkärlek: spri- ten, "Varje "religiös fest — det är, inte så få '— urartar till en' sprit-. orgie; vid vilken till och med hus-,| djuren,” hundar, höns 'och svin, år drucknha,” Särskilt trevligt har, vid. Petroleum, i oe sådana orgier svärmödrarna hos en serverad just för de annorstäde: förkättrade svärmödrarnat 3 "Det finns andra 'vanor -här som främlingen i-Indokina bör beakta, Om man går på ett kinesiskt katé i Saigon, lämnar servitrisen «förat ” och främst en våt handduk till gäs-"" ten: denne måtte då tvätta "änsik= > tet och händerna, det fordrar ritua=. gel . otroligt .gamla, smutsiga och servitrisen — det är hefthes ' lilla ; att gästen skall lämna heune por a liga sedlar som dricks, = - vn idhingeén skriva lidande på kuppen, En bes. len. När man betalar, får man, ife- "> -hopskrynklade' -sedlar'” i "växel. av”» - knep, ty: hon räknar absolut "mad. . -' dem gåck han ut, på "trappan och karna i ekipagen och väntade på fina herrar, DÅ en av. patroner. : RR en gång / Plötsligt kom IHAf | nolla; gubbar, har n! fått nå Bern 'en av kuskarna åt samt anmärkte: 9 tack, Bland, MAA ÄAAÅRA. NIVFEYEUTEFEVTTVTe YEN BORRAS ANAMANGARAN N q j a SAAADAA. Ah LAMA AAKASASRBASAASDAKAAMA ft bd ADDSSADAAAN ADA MDAARAANAAANASAADASANSAMADAAAASDSDANASAMADAASIAA A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.