VY . i vi föreslog; . att" varje” kommun boölaombud. Mei > få detta fordras det en: organi- ” STEEN SETT N > Tördigen "den: 28 januari 1952” VO ee SYN Ve SÖRAR0N TA VVCTL TEA tree a MÖJLIGHETEN TIL: STATSBIDRAG OCH LAN BÖR TILLVARATAGAS, FRAMHÅL- "Vägtrågorna, fram. för allé de enskilda. vägarnas problem," är . ständigt... aktuella /just : genom den allt. mer ökade "trafiken. Än ”. mer ; aktuella har 'de: blivit ge- nom den upprustning, som' den nye" vägministern ' Hjalmar Ni son i Spånstad :utlovat och . vilken bl.a. Nyby blivit halvt om : halvt utlovat 'en'skenfri korsning. Men i sitt budgetför- slag har, ståtsrådet Nilson, tagit upp en 'sak, som -förtjänar 'det allra största 'beaktande av” alla "dem; som har imed enskilda vä- - gar att göra och till dem hör säkerligen ' huvudparten" av - sö- dra : Hallands ' lantbrukare, Det heter nämligen: bl; av i förslaget, att rationaliseringen av "under- hållet av de: enskilda vägarna "torde tills vidare få -ankomma på de enskilda väghållarna' själ- |" . Va, .men staten bör:lärmna eko- nomiskt stöd för anskaffning av .. maskiner och 'redskap.' En kre- " ditgaranti för detta: ändamål på upptill 2 miljiner kr föreslås. Frågan om underhållet av' de enskilda vägarna i södra Hal- land. har alltid varit én: brän- nande sak och för den skull till sattes. av samarbetsnämnden i Höks härad i, våras en kommitté, som .- skulle utreda. denna sak. Utredningen :'blev ' också - verk- -, ställd och utmynnade i'ett för- — slag, att en kommitté skulle till- sättas av kommunerna "och att, denna :" kommitté "sedan ' skulle komma "fram: med förslag i frå- gan: Ordförande: i: utrednings- kommittén - var lantbrukaren Nils. Persson: i Mellby. "och; när vi i går träffade honom -p på sta-| - den, passade vi givetvis : på attj: - fråga hur det gick med 'det en-|. skilda: väguniderhållet. Noa — Frågan har. ju. utretts och sedan :skulle utse en. représen- tant 'i-en blivande vägstyrelse. "Denna "kållas ' av”. "Mer ännu hår väl inte kommu- "nerna + hunnit” att utse några h ratt de skulle sedan samman- |, samarbetsnämnden. . reses LER "LANTBRUKARE NILS PERSSON I MELLBY. a srighet” att :samordria det enskil- ärlda vägunderkållet 'är emeller- tid, att det'finns. så många olika sorters väghållare; Det. finns vägsamfälligheter ' och . vägföre- ningar, enskilda väghå&Jare och kommuner, och det'skulle 'vara till" en mycket ' stor "lättnad, : om det, bara funnes t. ex. kommu- träffar "rena "landsbygdskom- muner, så tror jag att det skulle vara bra, om' dessa övertoge he- la vägunderhållet.. Några stör- re skil nader i köstnaderna- ble- ve > det « äkerligen inte — de kommer ju i så. fall i skat'erna; Med den. oerhörda . utvecklingen på . ”motorismens. och vägväsen- dets område, som,.skett bara se- dan . andra. världskriget, måste det .nog också gå därhän. En "annan : sak,? som 'säkerli- gen inte. kan lösas "utan "större enheter, inom det. enskilda: väg- väsendet, ' är .vinterväghållnin>- gen. Det kommer att. fordras mera sandning av de' enskilda vägarna och det kan inte effek- tivt göras utan astbil och sand- spridare. -Jag misstänker också, att det inte dröjer så länge förr än de, . väghållare; som får stats- bidrag, också blir skyldiga att nerna. Åtminstone vad det be-|- sanda när det är halt. Ej hel- ler kan någon effektiv maski- nell ”snöplogning - utföras med mindre än att vägarna äro” or- dentligt. breddade och utan allt för höga kanter vid sidorna. Är vägen smal och dålig kan man inte"ploga med bil, vilket är det enda effektiva. Förvisso är vägfrågorna alitid ett besvärligt kapitel, som fordrar mycket arbete. Men vad som främst fordras är folk med eldsjäl för dessa saker, "som" vill och kan arbeta för att vi skall få fram bättre vägar. Det: gäller också att våra påpassliga. En li- ten håla kan i'dag, lätt och le kande: fyllas igen och bli bra — om en. vecka "är. 'det kanske en|!l 'stor grop i. vägen, som ' knap- past. går att laga, säger; hr Pers- son till. sist." FERRAN ' Men "om sin egen vägsarnfäl” lighet,” "Mellby m. fl, byars, har han nu bara goda ord till övers. Det" var. svårt i början och an- tingen fick man skäll för att vär garna inte var bra eller för: att de var för dyra. Men nu går. det] bra och vägarna är bra, något för staden att tänka på när Ny- by vägar snart är aktuella igen. Döev - Cel S Planer, på bildandet av en avdelning ' av: Hörselfrämjan- "det för Hallands” län är nu uppe. och man torde ' kunna vänta, ett sammanträde med intresserade" i Halmstad” un” «. der nästå månad; Det är för- fattarinnan” Astrid. Petters- son. i. . Brännarp; som tagit initiativet. och" satt sig i förr bindelse . med. olika personer i orten för att. få medverkan för: planens "realiserande, — Det är-ju "så; säger : fru Pettersson i” en” intervju i HD, -blir" utsedda med det allra: sna- och att de' kommer igång och arbetar, framhåller hr Pers- son. Fram för allt gäller det att taga". vara på” de "möj! "igheter; som? nu ges att få statsbidrag just till maskiner. Men för att gation, "som ” kan ta hand om > medlen... «=... : el Hur sedan "den blivande -väg- "organisationen skall arbeta får " väl-blien senare sak. Det fanns inom : kommittén krafter i .rö- relse . för att. det 'skulle bli en vägstyrelse, som själv hade ma- skingr . och ' uträttade arbetet. Men rent personligt anser jag inte. det vara "den ' rätta väger I stället skulle jag vilja, att det skulle bli maskinstationer, som toge hand ' om vägunderhållet och höll: maskiner och sedan skulle” vägstyrelsen bara vara arbetsgivare samt fördela arbe- fet och :— fram för allt — stå .som garant för att den eller de "maskinstationer, . som verkligen "skaffar vägmaskiner, också. får arbete för desamma. > Å "— Det är nämligen en inte » ringa-kostnad, som sådana ma- skiner drar med sig — en pri- ma väghyvel kostar väl nu om- kring .45,000 kr. Men finns/det bara - arbete garanterat för en sådan, så ' finns det säkerligen . också ” folk; som vill skaffa sig en väghyvel. och stå de enskilda väghållarna till , tjänst, framhål- ler hr Persson ' vidare, Statsrå" det Hjalmar Nilson är också in- ne på den tänkegången, att: ma- » skinstationerna '. får: statsbidrag och lån.:-på förmånliga villkor för att skaffa sådana maskiner, " Och han ariser. också, att läns-|- Syrelsen bör fastställa taxorna, et också är en stor fördel: t före bleve -allt för höga. : Väg- örvaltningen i Halland bleve då en farlig konkurrent, ty den- |. . « ha hjälper ju oss i den mån man får tid och maskiner till ö- vers. Men väg förvaltningen ser helst ' att den slipper köra. för oss och då hade 4 ju en ny orga- -nisation för de enskilda vägar- | na en mycket stor mission att fylla. Ty bleve det arbetande förenin- |" gar, så är jag rädd för att tax- - att det är förvånansvärt. litet som egentligen uträttas för att komma de döva till hjälp. rent praktiskt. Man kan fråga sig varför man :t, €x.'i Halmstad inte kan få köpa ett batteri till hörapparat. Man kan också fråga sig varför vi aldrig får Ylavläsningskurser "hit till. Hal- land, Nu är det" ju så, att agen- ter "får pracka "på folk vilka hörapparater .. som 'helst,” ofta alldeles ' värdelösa "sådana. 'De hörselskadades problem skulle kunna lättas ' betydligt, om" vi kunde ” få en verklig kontroll över - hörapparaternas lämplig- skadade : av braskande arinon- ser att köpa odugliga- appara- ter.: Om" en sakkunnig rådgiv- ning kunde komma en gång om året till Halland. från Hörsel- främjandet i Göteborg, så vo- re detta till stort gagn. Hörsel- främjandet har ' alla apparater att välja på och de kan anpas- säs individuellt; ' Även om man "kän förstärka hörseln, med en apparat, så får man därför inte tro, att hör: seln återställes Helt.: Den döve kan" emellertid - också ha ett gott stöd i sin syn. Nästan, alla ljud kan avläsas: på läpparnas rörelser och. en? fantastisk fär- dighet ' kan uppövas i avläs- ning. "Träning" häri bör ske framför en spegel, och det är denna och: andra färdigheter. - Ont om pengar? "Pengarna räcker bättre, om - Du lever. efter budget. Hur man gör en budget, får Du "veta i sparbankernas bud- ”getråd, en Jliten' skrift, som - Du får hämta i Din hemort sparbank fn Men en. mycket stor svå= ETT TEVTYEvv NYFVSTYEUVEFIvTT NESETSET Initiativ till « gagn "för döva . "av förf. Astrid: i Pettersson het." Ofta | förledes den hörsel-|” som. - man” kan. bli informerad, om på s. kv. avläsningskurser,.; 3 "Den södra delen av 'Hällands län i har. ; föga” "kännedom, om dessa" kurser. .och' vi har här i länet + knappast :" någon. exakt kännedom” om de 'hörselskada- des 'antal;. "Göteborgs. "Hörsel främjande har adresser till dö- va, som sökt” sig dit för appa- ratprovning, En: avläsnings-: kurs "skulle : säkert "inte" vara "2 I svår att åstadkomma:här:i Hal- land ..oéh kursen -bör -vara :för- laga "till Halrästad.”Nu är det min. mening att vi skullé kunna få : "till. stånd en" sådan" kurs samt - utröna intresset för bil- dande” i: Halland " av-eén' avdel ning av Hörselfrämjandet; en organisation. som "skulle kunna komma ' de döva i" Halland till värdefull hjälp, Säger. frå Pet” tersson.” : - fört : svartrostens härjningar och .de Jordbrukskalkylen har denna vinter. tilldragit sig ett större allmänt. intresse än någonsin ti- digare, >»: Därtill. har framförallt tre faktorer medverkat, bonde- det. ' regeri höga 'skogsvinsterna. ; " Därtill kom +. det -: uppseendeväckande resultatet av en omräkning av primärmaterialet, som ledde till att ett befarat underskott på c:a 300 miljoner «ansågs kunna ned- bringas ' till: c:a . 100 -miljoner. Den. ökade mekaniseringen av - |jordbruket | hade minskat löne- kostnaderna i högre grad än som tidigare: beräknats. I en ar- tikel i ”Industria”. redogör che- fen för Jordbrukets Utrednings- institut, fil. lic. Halvdan ' Åstrand för:" vad. jordbrukskalkylen - är och "hur: den upprättas. Artikeln syftar "inte til att lämna, jord- brukspolitiska' och allmäneko-;; nomiska synpunkter på kalky= "När kriget bröt ut "hösten, 1939 följde knapphet” på varor: öch prisstegringa; tätt. i; "spåren. På olika sätt försökte; man att "på ett: tidigt : stadium, hejda och kontro.lera w. ”prisstegringarna;: För jordbrukets del skedde det- ta”på så sätt, att en s. k. jord- brukskalkyl: fr. o.' m; 1940 lades till. grund för prissättningen på jordbruksprodukter. ” Sådana kalkyler utföras alltjämt — den senaste är, när detta skrives. un- +! kalkylen - bör : kanske först och främst: ange vad 'kalky; en” inté är; för något. Den är inte någon äkta i vinst: och ' förlust : ” landets "samlade p ' Kalkylens. ut- fall säger" egentligen ' ingenting om re verkliga lönsam dett Balkylen har i självä 'ver- ket. ett begränsat syfte” och dess betydelse överdrives. Till detta bidrar utan: tvivel” att kalkylbe” räkningarna är besvärliga. och invecklade. och” därfö gängliga för. mer Där man inte kan: sammanhangen," anar man gär- na vargan list,” Det bör”under strykas, + vatt kalkyler, främst "år. "begränsad - brukets inkomster av "och kost= nader för den sgentliga j ”bruksdriften.". : Ett” jordbrukare: har” andra inkom- Ög | ster, tt: ex: genom ökögsarbete. "Stora" flertalet jordbruk ha egen skog; en del" är fö hande'strädgård, - .pälsdjursupp- födning, fiske eller andra binä- roripå arv och ' miljö utfödring och vård).| Inom en'och" samma nötkreatursras ' finnas ”- mycket stora skillnader i besättningar- nas medelavkastning, men des- sa 'skillnader äro till allra stör- sta delen miljöbetingade.:; Om man vill köpa in djur med goda mjölkanlag,' så är det i allmän- het ' bättre ' att köpa de högst mjölkande” korna från en be- sättning med låg medelavkast- ning än de lägst mjölkande från en' besättning med : hög , medel- avkastning. Detta "beror på skill naderna. i .utfodringsplan besätt ningarna emellan, Man kan inte uppnå en hög medelavkastning från en besättning utan en re- lativt "kraftig" utfodring. :. Inom besättningarna kan. man > räkna 30:: pröc. av avkastningsvari tionen är ärftligt betingad. Det ta , gäller avkastningen per kon trollår "eller laktationsperiod.”. : Den viktigaste -miljöfaktorn, a som 'påverkar avkastningen, är givetvis ”utfodringen.: Korna bö- ra så långt möjligt utfodras in-- dividuellt, så att varje ko er- håller ' en ' fodermängd och” en sammansättning på fodret, som svarar emot hennes avkastnings ” förmåga. Bland andra förhållan=, den som. inverka på mjölkav- kastningen må nämnas kornas med att" i genomsnitt; omkring | ' | ålder. Högsta avkastningsför- mågan. uppnås i allmänhet un- der tredje til sjätte laktationer- Utförda vidersökningar,. bl.a. tvillingföreöleen ; på : Wiad, har visat, ” att "relativt" knapp uppfödning av kbigorna är att föredraga ; framför , en "kraftig uppfödning "av :kvigorna" är att föredraga ', framför: en : kraftig uppfödning... Under: första - lak- tationen: blir avkastningen min” dre ju tidigare ' kalvningen sker och ju: svagare uppfödningen varit; men; om korna i fortsätt- ningen: ;utfodras. "efter. sin 'av= kastningsförmåga” "tager" av ' allt att- döma" deras produktion som fullvuxna icke någon 'skada var ken. av; 'en :relativt tidig första "uppfödning... Kornas. hållbarhet och: .det .ekonomiska resultatet förbättras emellertid. till: svältutfodring, och I! Viktigt ätt: kalvarna” upp till”5—6. månaders ålder erhålla en” relativt riklig utfodring. Vi-l- däre böra, kvigorna inte kalva i allt. för khappt hull, utan en . ökning i: fodergivan' bör -Iske. under; de senaste månader- öre .kalvningen. 'Tidsintervallet mellan. bör. helst. ligga” råellan 12 och 14 "månader, i den mån det är möjligt. att reglera detta 'inter- vall. Betäckning bör inte gär- na ske förrän omkring 2 måna- der efter: kalvningen. ' Mycket tidiga ” betäckningar » äro. icke fördelaktiga, orm de resultera i 'd. äktighet, ty detta att en ko na, d.'v: 8, vid 5—8 åre ålders nästan ständigt både” är dräktig .| pubilceras årligen av ”Lantbruks- (tala arbetskostnaderna''” ill jord- | 2 2 till : produktionens' « ka'vning , eller ' eh "relativt knapp |: ringar. Ji ordbrukarens och hans familjs ekonomiska situation är naturligtvis beroende : av >den samlade inkomsten. ; E; som. en del | inkomstpostér inte finns . redovisade på: gränd av bristanade” material, ma "gäller "för övrigt 'även-på kostnadssidan. På en del. punk-. ter har'det varit svårt att skarpt skilja ' me lan jordbruksdrift och annan verksamhet, men det: tor de. inte med fog kunna; göras gällande, att några större fel, i beräkningarna uppstår på.:tletta sätt, Däremot: finns vissa kost- nadsposter, som blir. osäkra, för att underlaget är svagt. Est exempel, ger 'den : stora arbetskostnadsposten, som grundar ' sig 'på bokföringsupp- gifter från något tusental jord- bruk - i. olika delar. av: ländet. Saminanställningar : | avi ,idessa styrelsen: "Det har i-höst visat] sig att dessa sammanställningar ger en oriktig bild av arbétsyo- lymens minskning, bercende" på förhålländen; : som icke redovi= sats. i de. tryckta berättelse En : "närmare "granskning har också avslöjat ett "stort antal smärre " överförings- "och :räk- nefel. i de tabeller, som. måste användas "för en ny beräkning. Eftersom felen ackumulerats Under en följd. av år, och de to- ippgå till” cirka "2 milliarder! kry: blir justeringen « av storleksord; ngen Kalkylen : är "helt enke | slags indexberäkning,” | går, från; "jordbrukets inkomster och: kostnader” "undér basåret, som omfattar "tiden ' från "1 sept. 1988 till 31: aug." 1939. Siffrörna för. denna" period. har fastställts) genom "' 'särski'da Undersöknin- går: i "och >; ”överenskoråmelser. Varje år' beräknar man: dé' san” nolika +” kostnaderna: för" kommande - produktionsåret. Man” undviker då i görlig. mån gissningar om prisutvecklingen och använder sig av sådana pri- ser, som är” gällande: vid kalkyl- | bortindustri, skriv, Industria -|relsen . placerats 'hos en på den "|renten. torde ha lämnat ett Pris, Itar en framstående svensk indu- = striman - för 'Industria' efter' att . n Man; ut- |: det | -| jordbruket .' FR DEN UTLÄNDSKA KONKUR- RENSEN HARDNAR för vår ex. och berättar vidare:.. . ”. turbinbeställling av 6 å 7 i Stungun. har av Vattenfallssty. svenska marknaden tidigare känd italiensk verkstad, Det tor de.-vara första gången. i svensk vattenkrafts historia som en så |betydande ' affär gått den sven- ska ; verkstadsindustrin : förbi — men "händelsen är tyvärr signifi. kativ, Vår .verkstadsindustri får med sina nuvarande arbetskost. nader , allt svårare att hävda sig i internationell konkurrens, ' och ” detta fall har. det varit helt omöjligt. Den italienska konkur- som med :25—30 procent 'under- stiger anbuden från samtliga svenska anbudsgivare,' Beställa- ren, statens affärsdrivande verk, har tydligen ansett prisskillnaden så betydande, att motiv inte fun. nits”' ens . för" några diskussioner med de svenska leverantörerna, "Trots att arbetstakten på en tysk verkstadsavdelning är högre än på en motsvarande svensk, är arbetsförtjänsten. .på den : förra endast - två tredjedelar av: den svenske "arbetarens: lön”, berät. ha. genomfört en längre studie- resa i Tyskland, ” ”Det visar sig också, "förklarar han, att när: vårt” företag gjort förfrågningar "på." komplicerade verktyg, ' dessa - ställer -sig .avse- värt .- mycket ' billigare, :om. man köper” dem. från Tyskland, trots tulll och 'fraktköstnader,' än vad motsvarande produkt: skulle" kos- ta om den ' framställdes hemma i Sverige..; Dessutom : är.: leverans- Nå iljoner . kronor - till kraftverket så FRIA ORD TILL "MELLBY SYFÖRENING vårt hjärtliga tack för. den trev- liga kaffefest s som anordnats för , OS vl oea sön Tacksamma pensionärer på + '.Trulstorps älderd nsh I PA.EN GATA I-CAIRO/ håller. fyra: egyptier på: att klå upp .en engelsman, - — Vet ni inte hut! Ska ni stå och titta på utan att "ingripa, sä- ' ser en annan engelsman till en Polis, som orörlig iakttar slags- - kämparna. — Behövs inte, svarar polisen, Det: räcker väl med Hyra tiden "kortare - för den” tyska var ran. Med de höga 'verktygspriset, som" vi f.n. mäste räkna "med i Sverige, tvingas konstruktörerna många - gånger ge. den färdiga . "produkten en mycket. enkel -twt- formning,, som verkar antik i jämförelse ' med "vad den utländ. ska konkurrensen kan bjuda på, ' Vi måste dessutom för det mesta producera i små serier — åtlmins. tone jämfört med de större indu- striländerna,” - me Sveriges ställning Bom: expor- terande industriland, är, framför- allt .då det gäller verkstadspro. dukter, ' ingalunda. skyddad, All. deles bortsett från våra” höga 4 arbetskostnader, intar härvidlag + bristerna i den "svenska yrkesut- bildningen. platsen som, det främ- sta framtidsbekymröt," och det är efter." en översiktlig beskrivning av hur denna utformäts i det in- dustriellt ': upprustande Tyskland som -industrimannen ger de ak... tuella glimtarna, från den svensk= I tyska "konkurrensen, 3 Det finns” många tecken, som liknar, de ovannämnda, och som tyder på en härdnande vindar. konkurrens, , okföring. När kalkylutfal- let: är känt, börjar” förhand in- Fgarna 'niellan" Statens: Jordbruks nämnd" och” representanter för jordbrukarfnas. sättning; som 'skalt gå "balans 5 kalkylen och > sämiidigt stimur- egenskap >» hos "kalkylen är, att den ibetraktar hela "det svenska som "ett" enda stort" tillfället = eler, redan beslutade för: ; det. . Kommande; årets, För Srdar, : : "mjölkproduktion. "m. användes; .normalvärden el-. ler de. värden, som -med hänsyn utveckling anses 'vära mest sannolika; Se- | dan; beräknar "mah hur. många procent: köstnaderna : ökat. se- dan. basåret. För ”att.', kalkylen skall . balansera: fordras ridet n att, inkomsterna "stiger. procen: tuellt lika mycket som kostna-) derna.; Man beräknar" vilka in komster som med utgångspunkt från” kända priser och produk«- tionsförhållanden : är ;att” vänta och. jämför med dem, som krävs för - att... balansera ; kostnadsut- vecklingen. På . så "sätt "kommer det fram ett överskott, eller .yn- derskott i; kalkylen.” kontrollräknar : man” det," (gångna ' | produktionsåret .och bättrar på siffrorna för det. just påbi där så är behövligt: -. få "Det "bör nämnas, "att :utelä nandet av inkomst- eller; s;kogi= nadsposter : endast: har bet d se i. den mån som kos 'vecklingen för dessa poster,.ya= rit: väsentligt olika mot den gex nomsnittliga" kostnadsstegringen.. Nästan . varje år kompletteras | kalkylen "med nya poster, -grun- dade "på - särskilda utredningar. På: så vis blir. den. så småning- om. allt fullständigare, men. än, nu återstår mycket, innan, den kan betraktas som en'.fullstän- Y sit Mad nal ve 8 och ”Jämnar sjölk blir natiärligt vis i längden en mycket'stor på- frestning på henne. Som. all- ;| män regel gäller, att korna. bö- ra, kalva » i "relativt" gott: hull preparering bör "dock icke över drivas. -Det har .visat sig. id-a- merikanska' undersökningar att en stark sintidspreparering med för" större risk för -kalynings-|, lamhet. Före varje kalyvning bör "| kon erhålla en sintid p ;6—8- veckor. Om hon inte själv" gåri sin, bör tvångssining 'tillgripas. Om kon inte på förhand har: in- fekterat juver är det inte före” nat; med någon som helst risk att tvärt "upphöra med ”mjölk- ningarna, även om dagsavkast- ningen är 5—6 kg eller där- över. - företag.-Det är ju ingalundä sä-- kert 'att ett överskott i kalky- Ten! också betyder. ett överskott för enskilda jordbruk; t..€ -Nörrland. Inte heller & kert, I det sä att höjda priser på några äv” jordbrukets prodiukterg som got. balans, i kalkylen; också ger, nin; | rättvis komstökningen su små jordbruk. ' Tvärtom. exempelvis : mycket 4 påtagligt, att de: "prishöjningar" på. spann? mål > och : oljeväxter, so togs i våras; jordbruken till. godo.” Därför har' brukarnas vediella produktiv . var .detta inte: längre ie; ter, ett. överskott exporteras :. : med" förlust. viss utjämning ifråga . om mjö priset, sker: genom : särskilda subventioner, det s. k. allmänna mjölkpristillägget ”och de sär- skilda. norrlandsbidragen.'' Till- sammans "uppgår ' de till cirka 85 milj. kr.: Dessutom får ett be- tydande' antal mindre jordbruk producent" ellér 'kontantbidrag (cirka .70 -milj;.kr.),.' som utgår efter” mjölkproduktionen "enligt vissa” "regler eller för ett beräk- nat kratursbestånd, . Alla dessa subventioner är medtagna i kal kylen. - :: Man :skulle kanske” av 'ovan- stående kunna få. det intrycket, att "jordbruket. som helhet” ta- get; "kräver. bidrag från det' all- männa för att kunna;klara sig. Detta" är. ett misstag. . I' själva verket ligger. priserna på” "flera av: jordbrukets viktigaste" pro? , | dukter" lägre. på hemmamarkna- 'deh. än" på; världsmarknaden; Beräknar , . man : ; den”: samlade prisski'l Inaden och drar ifrån subventionerna, > går" jordbruket för närvarande med några 100 milj. "vinst: för konsumenterna. "Nå,: men + ;skogsinkomsterna då? Som. vi redan förut sagt, ger kalkylen” täckning för de utgifter jofdbruket har för "den egentliga jordbruksproduktionen. Jordbrukets lönsamhet som nä- ringsfång måste "bedömas på annat , sätt. Man har . möjlighet ; kriget. . Tkommer > t.:ex.. de” norrländska |: dniet. varit något starkare i jord-. dra yrken. Gör ma mellan: småbrukare: och indu-' striarbetare; : så 'är skillnaden i- årslön -- högst -: "betydande 4ill i jordbrukarens: nackdel." Även + biligare”att leva, på' "landet än .i' städerna, . består .-en - avsevärd skillnad. i levnadsstandard mel- lan' jordbrukarna” Vöch.städernas go Flykten. från jord=, er vältaliga' belägg för satt så "är fallet, " "Detta "hindrar - natur igtvis-inte,' att en hel del det. innebär också, att” ett myc=, iiger dålig ersättning för odlarens möda, Man kan; också: bedöm jordbrukets lönsamhet med le ning av jordbrukets bokförings-" äntas sämre. än närmast före - energisk ”rationaliseting av jord- ji Til gar rör. sig fn.” om 400 'milj.> per: år, I en del fall har arbets- kraftsbristen framtvungit in- 1; min i' t.ex. traktorer, som '-kan : motiveras enbart med -. ckonomiska skäl, I själva verk har” denna' "effektivisering, t tryckt i produktion .per arbets itimme, -under t det sista decen>:- bruket: än i industrin. erna kan man vänta, sig att ett - stort :antal sådana mindre :jord- bruk, som inte kan kombineras med inkomst från andra syssel= mer, att försvinna, Då nuvaran= de brukarna bli gamla och läm- nar jordbruket, har: deras -ung- domar : redan flyttat över till kling” är. ekonomiskt sett riktig, även om den. medför åtskilliga svärlösta s.k. "glesbygdspygblem, : Den rationalisering av? jord= . bruket, söm har / skett sedan $ lämpas, har varit utomordentligt ; värdefull för landets näringsliv, 1, övrigt, som i den savflyttande jordbruksbefolkningen haft, sin Om en tillfällig ”skogskonjunktur" ger: vissa jordbrukare goda in- en".stimulans till .skogsvårdande åtgärder. Det 'föreligger ett skriande ” behov av. sådana.” j Däremot '”är 'det näppeligen rimligt - att, låta konjunktur- svängningarna . på" trävaror di-' rekt återspegla sig i våra livs- medelspriser. = Med ' eller utan” kalkyl kan Sveriges jordbrukare. hävda, att de gör rätt för sin andel i natio- t och "väl det, I nalink att jämföra den g ittliga årsinkomst, :soni jordbrukaren kan tillgodoräkna sig för alit med ' motsvarande 'oavlåtlig strävan ”att 'effektivi-' sera. sin produktion står de inte heller "några andra nö ingsid= sitt arbete, ” arbetare» inom an--| kare efter. RN I lar pan i vaförelsen tå , om det: ännu. kan... varafinågot större jordbruk ger:sina ägare. mycket . goda förtjänster, "men" på briksarbetet har' det: varit mö jo a Under; de: närmaste : decenni- >: kr sättningar, . så småningom kom-. ..i é komster, bör detta för dem vara =" US . resultat, Sådana jämförelser tyti Kr der” på att lantbrukskapitalet nuy I - Endast; . tack vare en, , i 4 i t i 2 andra yrken, En sådan utveck-" jordbrukskalkylen började , till-" '- förnämsta källa till "arbetskraft. ; T AA TR NNE HVAR en 3 i MM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.