revYYYYVYvYYYYYYPTEYYYYTYYVEYEYVEVEVYVYYYYYVEFYFYYYEYIYYYTTYT EF EYE FETT ET ENN NN SIAT ANN SMAD OO TANGANNA TYSEN PPYATE SONY snuar! 1952 26 januar! 1 p sr ; Lördagen den . N ; i | 3 å + LAHOLMS TIDNING . atmentorna på 200 kronor Per År — tre gånger så mycket Bom Mar , vinsten på statens BIKOSAT V . högkonjunkturåret 1951. åtortt Aken på livets pödtetra . förviaso stigit under byg äe : t är naturligt att. Å8 -. allra. flesta husmödrar mit ade mottar varje varsel! om $ miller pre felspriscrn : a torde” dock mn höj ppväga Mö ningen fs [d CHRISTER SWEDRUP: pe. e listorier "Dyrare livsmedel. I lördags kväll fick svenska | Var: och. en, sond vill sätta sig folket. genom ”Karusellen”i radio [in i frågan, kan lätt konstatera, bekräftat vad en stor del trodde latt de ekonomiska ” förutsättnin- = sig veta förut: Bönderna skalllgarna för mjölkproduktionen "på — Jaså, var: det. inte värre, de flesta hushån komma att: frågan var att: kunna dela det Följande absolut . sanna hi: a a ) vo — kanske motvilligt gripen : av Ne dagslivet; + Snart nog märker vi - också, 'att den för ögat skönjba- ra' ” starkaste trosgärningen ut- > föreså i det tysta. >. >: rv När vi talar om vår tro eller trons krafter, låt oss då dämpa ned tonen och vära. litet försik- tiga med de anspråksfulla världs erövrarropen;: . Den gamla visa satsen "bör fö jas: : Onyttigt tal är en-styggelse för deri' vise. Det " är inte sagt att hönan” värper, fast hon. kacklar. - + k "> Vi har i vår. ; svenska. ”krist n- het, så mycket 'talande,' att man ibland får en känsla av. att ta- : Jet lyft oss bort från. verklighe- ten. Den äkta tron är utan över si ni d Ej h ord.'. Låt : oss därför. inte' säga |un stå för, ty det]|täre Pettersson tog fram sin bi- "> kan hända; att, de stora" orden bet: ur fickan. och-läste i: dena | istället: för: att: deltagd i kamra- ; Det är Jesus som ' skänker ”.ss' ternas riojs och stoj;: och 'så kom tron: Det" är också han som up- | frågan! "Tror Pettersson på »vad ” den, "skänker växten | som står iden boken, till: exem- mer än vi kan : kväver den lilla tron.: pehåller ' skal: vi tystnalp och -- mella” (mer) än en sönda.: "förn”” sg AM 2 Vid- ett bruk i Mellansverige Oss med :'trons. stillsamma; ord. tide Han diskuterar. inte, Han. håller vo Expediten:. — Man. byter ju inte om ändra varor än dem man sj : jälv sålt” vi ”Kunden: — Di va Könstit, ”dä- amma sa de i den andra affären jag-var inne i; men där ville de till och med påstå att skjorta va ökader” (använd); men ja så som ei va: Ho 'ä inte. savlater (sol- ig) för" pöjken . har inte hattna + Epediten: = Var. är skjortan - De vet ja inte ett ade». en” ny, ingenjör: blivit. an-. ställd. ”"En dag fick - han -se: att der rasterna en 'gåmmal, arbe: el" berättelsén ' om : Babels: torn.?-I inga ”svårfattliga + .utred daj Z inils "lanthandel för Han: svarar "enkelt" på hjärtats latt köpa; en: grep :; still Ckostallet.” fråga; Den frågan kanske aldrig Det: unga ”bodbiträdet” tog: fram formulerad.” -vutån len sådan" och. började med sin in- vig- | vanda läxa” att.prisa den såsonr hetens. hårda 'grépp om: Hjärtat. | mycket - stark: 'och bra "och " för. Herre: vill. Du, att: "ytterligare bevisa "sanningen Ya ,mig frisk, var av sina -ord lade han 'grepen på :; inte en självklar åsikt, utan den |golvet och ställde” sig själv-ovan-|, "ångestfullå på den för att visa hur mån kun- f - vädjan. ; Och hövitsmaännen, som då gunga på den, Men då sa ”lant- blivit - klart: blott pressats: fram av. vi Den .spetälskes:: så kan Du” sista +: möjlighetens tydligen. Kristus . tidigare, kärleken till” sin sjuke tjäna kännemärke, : lydnad Och nästan varje: val > är. föl knippat med den frågans. Vem | eller. hatets?. Vad - tyder: mest, kt nästans nöd eller.' egen list? y .Har . vi. sett. den" frågeställ hingen — och: vem kan; komma ifrån den :r blivit ställda inför? trons fråga. Genom. iydnaden: för: kärlekens e Herre . anträdes trons 'väg, .ge- blavt 3 nom lydnaden kommer förlåtel- då sen, ' I de två orden är" trons hemlighet innesluten. Den krä-l|;”, ver. inte stora” ord;::Men Li röjer sig själv däri Det. liv: som |- "1 all' svaghet och "synd /här' på Jorden ' dock hör” evigheten. till. , Amen; . "Sv, psalm 332 vi olyckats.' — Ska, .då inte köpa (Åningen "och" se: hur det gått "Predikoturer Latötm. i0 hgm. kh. Håkonsson: 11.30 söndagsskola; . 17 afton: " säng k.-adj.. Bergman, Skogaby 18.30 hgm, kh, Hå Vänge Ngn söndagsskola; Tjärby 10 hgm, kh, Ljung. : Mästocka 10 hgm,' med nvförhör” komm, Rydén, H Bästhult 14 :gdtj:. komm. Rydén. Knäred 10.30 hgm, kh. Eriksson; 13.00 söndagsskola; - Trälshults: .skola ." 1 an ” hgm, kh,.Gustafson, RKänneslöv 9.30 hgm, kh. Sjöholm ” Ysby 13.30. hgm, kh, Sjöholm, : Hasslöv 9.30 hgm, kh, Hallind, Laholm, Salemkyrkan: Sönd, 31 Predikan, p.' Almborg,. ' YVenge, Tabernaklet: Sönd a ; Off. möte. Evangelist B. Gö-j :; ransson, -Tisd,' 19 Ungdoms:-ly . missionär Per Hammar, Ung-' >domsafton,” Visning av färgfll- men från Gullbrannalägret. Ina. ”. samling. Torsd,.: 19.30 veck = möte, ,B, Göransson. - s Hishult; Betania: Lördag: 19 Bö. nemöte, Sönd, 11. Söndagsskola; . 19 Off, möte, G, Svensson och sångarna, Onsdag 19 Past, Per Hammar. : Ungdomsafton medi; visning ' av” färgfilmen från Gullbranhalägret. » Insamling. + Fred, 18 Juniormöte, smäri rkesman? så: snart” ni” får då : har" vi. också nåra ye, nt tl med” din svärmor frågåde så én bekant han träffade” väntar ”” väl : kommer ' ut ..så får jag samtidigt veta "om mitt! gamla. fotbollslag ? har segrat i grannstaden. ' ” FENA. och; nu ville: oe men ja "beträffar. : : Och” Ni då, på flaggningen. oc den; ene sä- ger: till. den andré Secken en klasskillnad : det alltid "skall var ra, måtro om det. hade varit pa- tronen.' som hade dött då hade naturligtvis: laggan -hissats.. i : Må applåden för sitt 'bröl- lopstal; Vid. ett bröllop hade både präst): "nämndeman och - kyrkoö- värd åkt ordet; då Janne knac- it glas; reser sig och sä Ja, jag är ingen. talare, r så många för- "jag passa. på några öinågrisar att sälja. Läng- re kom "inte. Janne, i. sitt" tal ty applåder, .stampningar och bra- SSA. kommer jag” ett ZE hickocken; som gick ge- n för. något år sedan. "1; Churchill"; och. Stalin säger som Sankte Per. » till. Churchill, il sitt hantverk men TO ant med värandra: När så ”dok- ön st ch öm" jag får en sjuk behandlas ; av: doktor | äntade' Ne sin! svärmor” då det kom: meddelande att tåget för- tills" kvällsupplagar "Järmvägsmannatidningen : en, omtalade för en tid sedan att |' en" av 'stationskarlarna . vid én |: sinåläindsk Järnvägsstation u - An; Ljung; 14.30 givit honom varför denna utbris-' ter: Så. sant som Jag är stins" "här och har tre snören på mi |] forsrock så skall ni göra... jag Säger,” Stationskarlen' litet stammande: Ja, de & med stin- ch stin-stinsär som: mä gamla trä- ; baljor,- ju sämre de är, ju - fler s inte uni; som ”gjorar”. sätter man 'på dem" Då "vår nuvårande, kung som I kronprins för flera år sedan . enl gång var i'Dalarna,' "kom han 31 samtal "med en gammal trygg |” dalmas, Kronprinseh passade dål: På att fråga: — Är det sant att "dalkarlar ' säger du till alla mitniekor?" — Ja, nog ä de föl då. Mä tndantag för far din och dä förstås, > >. > Den. ”gamie” Transvaalprestden: ten Paul Kräger blev ofta anmo.” dad att slita tvister mellan lands- männen; En gång bad honom två böer -avgöra en tvist. Det var ett jordområde som de ägt ge En? : Murare. gom: var: nog - så, f skicklig. : k » Men denne hövitsman, som Je- mindre, skicklig” + att föra -pen- |; : sus .; betömmer för ' hans tros]; skull, : har :sett. trons" viktigaste ;repareta: "Nej jag |: denna väntar. jag gärna med att yttra kr tills” äe "båda herrarnä äm glob: då. gamle kung" Gus- tav åkte från. 'Tullgarn till Stock. än 7hådé: blivit2 anförtrodd”. sattlaa ganska, hög. Plötsligt susade: bi- len förbi: en. -liten cyklande: :pojke som blev ; så. rädd att han styrde "| rakt ned i.diket. Kungen gav. or- "lder om att bromsa. in och gick ut för. att se: hur, det; gick med pojken Hur. gick det? frågade som smutsig och arg bar upp cy- keln på: vägen, "Pojken som inte hade en aning om 7 vem han hade nickat' vänligt åt barnen frågade han: — Är det frökens barn alla dessa? — Nää "då, kom svaret, Dä ä mina & skollärarens ' ihop. t Som" bekant äro göteborgarna riksbekanta" för sina vitsar: och "Idet' fick sign. ytterligare besan- nat - för en tid.'sedan under en | tursbussar.”"Vi:-kommo "bland an- nat: under färden” till en liten röd stuga i en av: stadens” utkanter och" "guiden sa: Ja här bodde Kål- 16: & "Ada i' flera" är och : levde lyckliga, men :så "började: Kålle- med ' litet för vidlyftiga affärer så vatt: han kom på obestånd och gjorde" konkurs, Som följd härav måste" Ada -börja med "en stryks inrättning ' 'öch sk strök! Källe med, Fö . På Västra” Håmngatan gjordes vi uppmärksamma” på ett hus som ' förr. kallades för ”blockhu: set” /men för något år sedan bli- vit omdöpt till ”Gärdsgårn”,; Det var nämligen huset, där biskop Block "bodde, ; mer: dö Giertz.rau” reside var. » Så när vi kommo till en plats som "heter" Sveaplatsen sade" han att: "den 'på;sin”tid fatt detta namn > därför att hans” marnma hette ;. Svea. "Vid -”säldammen i Slottsskogen stack en av sälarna upp "huvudet" och "det var för att: han -: ville ”sé "om det var: några ”säl-synta” resände 'med ' bussén, Att Härlarda"fängelse”fått "rykte sig: alt "vara ett /bland de Sverige beror: på” att att ' en stöcktolmsarkitekt "ritat det. At Göteborg är” en. regnig och; ”dimmitg” stad är känt: men trots "dettå'- tyckes det : vara en | hälsosam stad, ty blott / en ' enda svensk ”kuäg' har dött där; medan en "hel mängd, har gött i Stoc! - holm, : Paddans turistbåtar sades var ra en flytande affär, nej, då var det bättre med turistbussen,. den hade. åtminstone nu, sitt på” det torra. - Bältespännarna skulle sym bolisera unionen mellan Sverige och Norge; Skansen: Kronan och Lejonet ;; hade" svenskarna, måst | I byggd: för i att skydda. sig mot färd med en av stadens rund-: 'rekordkossans. ägare, Den senare. hade det väl eljest legat närmast att i det rätta ögonblicket rätta till: en" tyvärr allmänt utbredd missuppfattnnig.: Då , emellertid både mjölkpriset "och livsmedels- prisérna över,lag, diskuteras liv. en höjning av. lantarbétarlönen i sinom tid kan ge jordbruket kom pensation i en eller annan form, men det blir en senare fråga. . Den nyligen företagna höjnin- gen av ostpriset motsvarar unge- fär 0,15 öre pr liter. mjölk, Det ligt i dessa dagar, kan ett klar- läggande vara på sin plats, Vad då först mjölkpriset Be- träffar bör "observeras fördelnin- gen av. de: fyra öre med vilka priset på konsumtionsmjölk höj- des . vid årsskiftet. 1950/1951. Först skulle "1/2 öre gå till nhöj- ning av handelns marginal, Där- efter: återstod alltså: 3,5 öre, I syfte. att. hålla levnadskostnader- na nere hade staten tidigare bi- dragit med betydande subventio- per. Dessa slopades delvis " den . januari -;1951,-. Sålunda drog man in nära hälften av det 8. .k. allmänna: mjölkpristillägget. Det- ta medförde en höjning av kon- sumentpriset ' på 1,81 öre utan motsvarande. . höjning till produ- centerna, Sedan fjolårshöjningen på 4 öre 'sålunda 'minskats med 0,5. öre "till handeln och 1,81 öre i subentionsbortfall, återstod ba- ra.:1,69- öre . till mjölkproducen: terna... > hur . många . jordbrukare fick” i fjol sinä avräkningar från mejeriet höjda med 1,69 öre or liter? - Inga alls. 'Ty sedan. m2 jeriarbetarna, som ju var:en 1åg- | lönegrupp, fått en löneökning på ungefär" 27 proc. i "medeltal, tor- de i genomsnitt knappt 1" "öre hå återstått som prishöjning till producenten, Att denna höjning produktionskostnaderna,, (arbete, foder, ESO Neger i öppen dag. danskarna” "som" voro svåra med sina järnkulor” i gamla tider, mena i flera gånger av våra . Sedan Fat- tighusåns ". - grumligt som det. nu' är, dricker 'göteborgarna” : endast” Pripps och Lyckhölmg, "En "fiskebåt som låg i harinen med slagsida, på- stods "vara" lastad med ”lutfesk”. Förstenbergska Huset är en 'för- ä byggnad” sedd framifrån, lt" har en avigsida. Nu för "man aldrig talas om irt' "mellan : Gustav Ing Adolf" och” Johanna. i, Brunnspar- ken "såsom? "det ”skvallrades ' om att det var, i deras unga dagar. De "börjar. "på. gamla och. stadga-. de,” Slutligen" påpekades "att den öteborgsvitsen ” "var den FN HYLLAR DE STUPADE i KOREA. FN:s genetalförsamlings ordförande? och repre-. sentant. för FN-styrkor. i Ko-rca lägger” ned kransar på den okände soldatens grav under Triumfbågen: i' Paris som en hyllning: åt de' stupade i Koreakriget. Ovan till höger dr 3 Amé. Ekengren. och rsjuksköter skan- "Gunnel: Engquist från” dea svenska” Koreaambulansen, : ingalunda svarade mot de, ökade.j. i senare tider har. de fått 'veder- |. vatten: "börjat bli så] : ökning, kommer ingalunda att ge mjölk- producenterna i gemen någon ex- tra ' utdelning, sedan de ökade mejerikostndderna blivit täckta. Ostmarknaden har f, ö, alltid vi- sat Big vara svårberäknelig, H 2 ls kall kt ND ria berättades på sin tid av. Sön" rättvist; Kiligers råd var:.— Du | skrattade kängen, steg in i bilen: ha tre' öre mer för mjölken, Vis-|tagligt försämrats under - 1951; det allmäna. Pöneläget sedan i sl TRO UTAN ÖVERORD. ! > | dagsnisse, Strix från den. god2 Hennel . ” delar upp + jordstycket och JAkte vidare, : " serligen har väl flertalet tidnin- Frågan är då: Vad .kommer tiden före kriget. : Morgontidnin- - 1 : rö vedikningar” och vittnes- | staden: Lidköping men äldre. «af- | som "äu” tycker | är rättvist och - Samme ' kung: reste en "gång gar talat om för dem, som villjden senaste höjningen av priset ve n i je :der i - börd få vi ofta lyssna til: mäk- färsmän” ”vet "att den kunnat hän” sedan skall, din. motpart välja | genom Västergötland och stanna- er mer än rubrikerna, att av på konsumtionsmjölk att &e Drac -- intressant: statistik fägäende sd ” tiga ord om trons” krafter i ettida i vilken annan mindre åvenstt |det':han tycker bäst om = och |de.vid en skola' Där hälsades |Sä egentligen får ju mjölkprödu- tre ' gått till ökning av handeln3 anstutning int utvisadé, att em.c i människoliv. :” Det är hurtfriska stad. eller. länthandel. som i helst, | därmed 'Er. saken avgjord”. han av bygdens folk och natur. centerna bara två öre. Men, hur|marginal, återstår två öre. oa kongre Industriar etare 1 mars i. och storslagna fanfarer. Till en | Kunden: — JA sulle be te få | -Det;var på den tiden då flagg- fgtvis hade alla skolbarnen mött | var det, blev det inte en höjning i nar man med att 1 medeltal 1/4 051 E chövde arbeta I medeltal....: ö början känner man . sig eldad öm en: skjorta som är för: ping på: Janäsbygden var Erna upp med flaggor i händerna, På på fyra öre” NE AA bör väl bön- Honsmjölle. stör det genast klart endast .69 proc. av gen "a Sat de - ” och entusiasmerad. Men förvå : ac jovanligt: utom P erregårdarna [ena sidan om landsvägen nade derna i all rimli hets namn vara | att den senaste prishöj ningen | sick åt. i august 1 viktiga es nande snart. tröttnar vi på de och: då på.en sådan gård en gång småskolebarhen ' fått "sin Plats, nöjda, tycker man. : » | tillfört producenterna ungefär tiäna', Unö clas Imo I 1 kg. på i många och stora orden. Till slut j Der” är inte Köpt: ens gammal. trotjänare. avlidit, |och på den andra stod folkskole- |. Vem som- helst kan -bli yr i|1y2 öre pr/'liter i genomsnitt. 1:vamedel förliigen. mj jölk, . smör, ” kan vi komma att avsky .dem. iden här: affären, SC [befallde ipatronen "om flaggning | barnen uppställda." + När + bilen | mössan, när man åker karusell, Men i hur många fall räcker gen förjandnalvtet), ägg, > Köttfärs, Ty de ter sig som hyckleri, närj - på halv. stång, Ett par dagsver- | stannade, kom kungen: att stiga | OCh de här raderna har”inte till-|na höjning . till att täckd tläskkorv, vetemjöl, sötlimpa 0. > Kunden: — - Full de "göra nött. i den tidi morgonen . de kommit för'att klandra vare, sig | kostnadsökning, som mejerierna pröd. Detta innebär att mari så sällan får se exempe. på |. än där es) 4 kare som i den tidiga morgonen lav mitt franiför lärarinnan och | radions karusellkörare- eller den |får räkna med under innevaran- grovt spis röd. er mA tingade é trons frukter i det verkliga var- voro-på väg:till gården fingo syn lefter att ha hälsat på henne och | i. lördagens : program beprisade | de år? En annan sak är det om fö bl ena 1 mars 1951 skulle i buti) msnit med i genoj t kräva stör- singats kunna . höjas: at sa 45 proc, uta fe. del Ev köparens . arbet; 1939, an de Bim jordbruket ”Byssele satta . befolkningen par. otvivel- aktigt lyckats förbättra sin in. kormststandard sedan tiden före världskriget. Flertalet andra ye kesgrupper har ' - emellertid i. det- ta avseende , marscherat fortare, . gynnade av en tätortsinriktad näringspolitik, Detta gör att den. I fråga om li ö- ver lag är det helt naturligt att jordbrukets . kraftigt ökade ' pro- duktionskostnader- bidragit till en stegring. ' Priserna > på svenska livsmedel har emellertid 'alltse- dan det senaste världskrigets början "legat i genomsnitt lägre än utlandspriserna. För det se- naste -konsumtionsåret har det- ta för konsumentgrupperna inne- burit en förmån, som kan taxe- ras till 350 å 400 milj. kr. Om därifrån drages det. av staten tillskjutna allmänna mjölkpris- tillägget. samt statens förlust vid tidigare löneklyftan alltjämt är. - bestående. Uttunningen av jord- bruksbefolkningen många håll gått vida längre än: . vad som svarar mot jordbrukets . - mekanisering. .Denna' utveckling 7 kan ' icke fortgå utan allvarliga rubbningar i den gamhi balansen, Detta är ett av de skäl, som väl motiverar förbättrade . villkor för jordbrukets folk, Och förövrigt: Är icke arbetaren sin lön. värd, även om han i detta . välfödda ' land i 'utkanten av. en hungrande värld har. ett så föga inköp av fodermedel, återstår alltjämt en nettovinst för kon- uppskattat arbete som att pros 0 :ducera. livsmedel? - för” sparsam Den : stackars familjefadern” > Budgetböcker, - Han -bor i tät ” minderåriga ' barn. att, försörja. I var 9.105 kr.” enligt socialstyr "”jens budget; : : "med hela 1.472 kronor. - knappast sägas .. vara ett typ- exempel” för -Medelsvensson:sea landsortens hushåll kommer ej anser. socialstyrelsen . dessa" siff- ror. (erhållna från c:a'300 fa- miljer. genom bl. intervjuer) ger en god bild av 'evnadskost- nadernas variationer. Det är beklämmande ' att . konstatera den över lag påtagliga levnads- kostnadsstegring på så gott som samtliga , c:a” 260 poster som ligger. till grund för "socialsty- relsens ka' kyl. : - Kraftig stegring av : :; livsmedelspriserna -- - Men har 'då inte "åtstram- ningen i livsföringen åstadkom- mit någon positiv förändring i budgeten? - Siffrorna "ger "klart besked: — Nej: > >] Den viktigaste av posterna -— livsmedel har > stigit ' från 2.812 kr. till 3.413 från 1950 till 1951. Man ser genast hur för- sök gjorts att spara. 'Omsätt- ningen på korv.har: stigit gan- | ska kraftigt under' det gångna Året '(karuse Ikorven .. "ännu :ej medräknad) och : på "matsedeln | har- tydligen! förekommit blod- pudding i större omfattning än tidigare. | ; Men vad hjälper det så länge priserna bara stiger. Indexfa- miljen” gjorde under förra året "lav: med 301 kr på mjölk, 226 kr på: -smör, 158 kr på > margarin och. in kr' på : ägg, alltså. en- bart på våra viktigaste: -livsme- del. Anmärkningsvärt är att 114. :kronor ades ut på lever- pastej. Denna: Post. represen- terar dock" även 'andra smör- gåspålägg, så man kan: förmoda att indexfadern föredragit ett paket : smörgåsar ' 'på jobbet, - Fr för dyrbara restaurang- Fiskkonsumtionen .. hat varit ungefär : densamma : under 1950 och 1951, (strömming c:a 10 kg, per år) "men även här träffar man på' en betydande kostnäds- Men hur kommer det sig att lingonkontot sjunkit be- tydligt? Har husmödrarna' mån- ne tröttnat på. att själva . göra linkonsylt? Det . verkar så då man tittar på posten för lingon- -|sylt,.den visar en. kraftig steg- ring. i omsättningen. : Högre levnads än. indexfamiljen.. kan i med i statistiken — men likväl. kostnader "indexfamilj i | indexfamiljen har allian- "ledning att se, bekymrad ut när han sitter Iutad över: sina. ort och har: hustru . och två . Hans utgifter: för förra året elsens siffror för indexfamil-" Detta innebär en ökning från föregående” år. Ökade bostadskostnader oo ch klädpriser SN gt Er IRS a TÅR va mat vi lever, och "det har, in- dexfamiljen” nogsamt fått pröva : på. under 'det'. gångna "året. Bränsle och lyse har stigit från 379 "kr till 512. Bostadskostna- derna har. under 1951' "gått upp till 841 kr från tidigare 809:kr, Klädpriserna - har: visat” 4 tendens att gå :ner, mén-. inte så: mycket att det 'skulle ' in” verka : på : hela "årets ' klädutgif. ter;' "Detsamma gäller även, för skodon:: De ' flesta skor, och halvsulning, har gått ner i pri under” förra årets sista 'kvartal, men” trots' detta . har skokontot stigit med 77 kr till 269. . Prist stegringen” för : barnskor från december 1950 "till" december 1951 "är skrämmande hög. - "På vilka punkter :bar då dexfadern ' skurit ner sina gifter? "Han. har nog: filat ' putsat - på: alla : poster, . det märks, .: men det har för den skull "inte ' lyckats honom" att motverka den! kraftiga . steg- > ringen i. levnadskostnåderna och in-l ut- - och . ter." och -kafamel er : har: ätits i ungefär :..:samma':.-utsträckning” soin tidigare: Tobakskontot "står ” nu' på 194 kronor = en ökning | med endast 20.kr. Spritkontot Nr ha inte 'undergått någon : större” £ö indring.' "Alltså "med" tanke : på "prishöjningarna' > »på dessa > varor: har här- dragits: in kraf- . tigt på svångremmen.” Vinkon« tot har till "och" "med sjunkit nå- got.” . . Det: tycks inte - - vara mycket? för familjefadern "att göra "utom ”- att "konstatera fakturm::' allt. går NN upp, ”.: utom. humöret "som" går ner; Det är-inte roligt att hå" en budget "längre; H må llektén i 'Hineryd på Trettohdedagen:; til Svenska Eyrkans ' Mission. uppgick + till sammanlagt kr, 655.: "Vid, en: jordfästning "i: dagarna länina- des dessutom i stället för blom- - mör vid graven 535" kronör till: missionen, a SIVEVTS har därför. på . 0 hälleliga - - hålla totalutgifterna' nere. Got-" NE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.