s "värd kultur, : s majsfälten, = = vvvry ”YVYYYYFFYYYYVYTYTY TV YvvYTvrerevYTTV Sven Nilsson från Tormans- bygd , "Markaryd gav för. några veckor sedan i Laholms Tidning . en : första skildring FARMARNA” HAR INGEN KÄNSLA FÖR DJURENS 7 LIDANDEN SER ALLT. KRASST EKONOMISKT, häde sin produktion inriktaa > på uppfödning av biffkreatur, vilket inte ställde några krav på de hy- gieniska förhållandena. För att återgå till > ”min farm” så var produktionen här i huvud. från det' halvår han som jord. brukspraktikant ' vistadeg i USA "och: 1 dag följer get an- ära” avsnittet. sak baserad:på mjölkproduktion. Och här måste jag ge den ame- rikanske " -farmaren i allmänhet ett erkännande, för deras: utom- - ordentligt hygieniska handhavan- de av mjölken och därmed sam. - ligt fuktiga. väderlek, som rått Jag 3 kom. till. Syd Dakota | den 16 maj. och det :var-att börja med . arbetet på. vårbruket ome- : delbart, . .Vårbruket var mycket försenat på grund av den ovan- under, senare hälften av epril och början. på maj,.I vanliga fal. lär sådden även av” majsen åvklarad omkring den.-10 maj här, .. Den -- växtföljd; ' som , tillämpas . här, är' mycket.enkel och saknar rotfrukter av något: slag, Växt. följden är i regel Sstöljd: med ående” Majs, Majs, Havre, Vall. "vall. Vall Som bekant planteras majsen 'i rader och marken kan effektivt ! bearbetas "med" ” ogräsrensande redskap. Här hemma 'i: Sverige måste vi ju:placera in en rot- fruktsgröda av något. slag i växt. följden -för 'att" jorden "skall: bibes hålla en: för kulturväxterna önsk- 1. USA får bl, a. majsen ersätta. våra rotfrukter i växtföljden. . Majsen planteras så noggrant, att man kan köra med traktordrivna ogräsbekämpnings- redskap även på tvären av rader- na, Detta tillvägagångssätt.- ger möjlighet att på ett. mycket, ef- fektivt sätt pekämpa ogräsen i Besättningen 'på min” farm manhängande -; här i Sverige var lika noggran- va med allt vad som har sam. band med mjölken och å&rbetet med den så skule vi aldrig be- höva se dessa otäcka ”gula lap- ar”, . alltför : ofta smycka producenter- vas mjölkflaskor, På den ' farm, som: jag arbetade på, tvättades juvret och sedan med hett vatten till satt med något bakteriedödande ämne, mjölkningsmaskiner sköljdes myc ket noggrant med kokhett vat- ten användandet, le isärtogs helt 'och diskades. varje dag, I mjölkrummet fanns frys. j : box där de fyllda mjölkflaskorna : snabbt. nedkyldes :. temperatur. : Denna” snabba ned- kylning förbindrade bakterieut- | vecklingen. i mjölken och denna | blir av mycket hög. kvalitet, : All transport av mjölk sker i regel i. ern: "arbeten. Om vi som under sommartiden På kon först. med kallt Alla - mjölkflaskor och tillsatt -.med kloramin före Mjölkmaskinerna till ” önskad specialbyggda bilar till mejeri- Mjölkproduitionen: per ko” "och år var i medeltal omkring 200 kg smörfett. . betessäsongen tillskottsfoder med omkring 2 kg per ko, Detta till. skottsfoder utgjordes av sojabön- mjöl blandad med majs, Mj ölkkorna fick hela Efter mjölkningsarbetet, som fallfärdiga husen, + Vas .- bestod . av 25 mjölkkor coh: 15 : ungdjur' av låglandsras, Det: var allt vad -djur:det fanns på går. ' den — utom råttor, som det in- om parentes sagt drällde av i de Arbetet : började : klockan nalv fem på morgonen med att. driva hem . mjölkkorna från betesval- oc Jarna, Jag "hade . här. god. hjälp : av gårdens. väldresserade hund, I >. som gjorde ett.utmärkt gott.ar- vt "bete med att samla. de spridda TT : djuren, Själva mjölkningsarhetet " Vår. ganska arbetsamt på grund :A Sv att'endast sex kor kunde dric in j ladugården åt gången. |här jute har så mycket jord att Djuren vistades ute i det fria he- |de, inte bryr sig: om att dika-ut la året och hade-endast-tilgång-|sådana vattensjuka områden, Det till: ett skjul:eller lada: vid: kall |Var ju besvärligare att plöja och ” eller våt väderlek, Det förvånar | för övrigt bruka jorden, men den mig, att djuren kunde klara: sig var 'avklarat kl, .7; var: det fru- kost. och. därefter: bar: det. ut: på fälten med traktorn, Mitt. första arbete med den, var att plöja ett åkerfält på omkring 75 har; Det var ett ganska enformigt arbete med: gott om: tid för privata fun- deringar. Plogfärorna. var omkr. 800 m, långa och det tog givetvis en god stund innan man kört en ”vändning”, Men. man fick. stän- digt" vara vaksam så att: man inte; ”körde fast” i kanterna på de imånga små vattensamlingar på omkring. 0,5 har, som fanns här 'och var på fältet. Farmarna amerikanske : farmaren vill inte investera mer kapital än absolut 7". ute under vintern i den ofta hår. ; > da kölden av ända ner till 20? CO; ” kallt. djuren mycket riklig "tillgång: på ströhalm; "vilket hjälpte dem: att Md SÅ "klara: sig. bättre mot. kylan! ;Och: skulle kreatur "för farmarna anser: de det r ändå" mer ekonomiskt ' att ohumanitäraj sätt. fvt ' maren gjorde inte alls några an- . stalter "- att, hästen var gammal och;inte Men i. dessa skjul hade sj -det - dö :ett "eller annat : driva 7 boskapsskötsel px detta; . för 0ss svenskar, primitiva och Den: amerikanske farmaren. är väldigt + materialistisk, och han har inter alls. någon ' känsla för djuren; utan: räknar allt i kalla pengar, ,; Som . ett, exempel kan jag nämna” grannfarmen : till den farm, somjjag arbetade på. Far- maren : därt ägde en, häst, : som vistades ute; hela . året, och:av någog anledning ;blev sjuk. Den- na ' häst. gick , och - hängde med li, huvudet och efter .en tre fyra da- . gar "orkade den" inte resa :' sig, mager "och: »utmärglad som han --Var, Detta var på:;vintern med snö och någr: grader kallt. Far- -för att. hjälpa: hästen, kalla veterinär eller dylikt; utan han lät hästen ' ligga där "utanför, byggnaderna, Detta på grund. av ansågs värd att kasta ut några pengar på. Efter ungefär en vec. kasisjukdom dog hästen, Farma- ren brydde sig inte ens om latt gräva. ner! den döda kroppen utan! tog. 'enidästA traktorn: och en käté ting,samt: släpade liket iväg om-; kring; 50 m' från husen där fåg- larna: fick hjälpa till med förin- telsen, — Här hade' djurskydds. föreningen haft en verklig anled- ning att ingripa, men några så- dana fanns inte här i-denna stat. -För min egen del tyckte jag det såg mycket-' otrevligt ut med detta stora: skelett alldeles utan- för byggnaderna. Ändå värre var den fruktansvärda odör, som lik- lukten . åstadkom? Denna 'farm gon :;'””middagstimma” utan det var att ge sig iväg ome. delbart efter maten ut på: fälten igen. till klockan halv sju, då jag fick åka! hem "och sätta igång med. mjölkningsarbetet, klockan halv nio var. män fri för dagen ' och" fick" kvällsmat, som' smakade utmärkt : när man inte fått . något till livs efter klockan tolv. Så var och en-:kan ju lätt förstå att man saknade det sven-. ska eftermiddagskaffet, som man var van vid ”from' old Sweden”; Apropå . maten så skiljer. den sig ganska mycket fråm vår här mänhet ägg och 'grönsaker i "kosthållet än vi. Kött fick jag inte mer än två gånger i veckan: Till frukost serverades ' grapefrukt och ägg samt nägot slag av marmelad, kanska brödet kunde jag aldrig lära! mig uppskatta på grund av att det var för mjukt, Brödet in- köptes alltid' uppskuret inlagt: i cellofanpapper, nödvändigt för driften, - ; Klockan -' tolv ” fick man -åka Kem och fylla på ”gas” och även jätv få lite lekamlig spis. Nå- finns inte Nästa arbetsskift. pågick "Och — först ""Amerikanaren' i all: använder mycket mer Sverige. . alltid, ”cornflakes”, Det ameri- : Någon kanske undrar. vad far- maren själv gjorde då jag aldrig nämner "honom i samband med mitt , arbete; Han .hade , mjölk- > och + försäljning .. om-. ett privatmejeri och vistades. endast; hemma på nat! ten; All” mjölktransport, föräd- ling: och; distribution är privat i USA och han. gjorde sig: en-myce- ket god; inkomst p; verksamhet, . : enna affärs- : Omkring den 25 maj var vår- arbetet"; avklarat ogh ett något lugnare. sarbetstempo avlöste det bråda: vårbruket, Väderleken ha-, de'nu, stadgat sig: och.man kun. de "riktigt: se hur; -allting växte li Ovanstående: bild visar. samtliga ekonomibyggnader på den 160 hektar stora far men i Syd Dakota. . : brdrrkndrkadocke SYEFETTSTNTOSTITTIN srkadakn darkded dare ktnåra östra Karup [ Östra Karups SLKF-avd. : « har haft årsmöte under” ordf.- skap: av Margit Ahlström, . Till styrelse; för 1952 omvaldes Svea Pålsson, ' Margit Ahlström, Signe Hansson, Edit Vilhelmsson, An- na Salomonsson, + och ': nyvaldes Gunhild Olsson i stället för Asta Karlsson, som. avsagt sig, - Till distriktsombud valdes 'An- na Salomonsson, Hanna :' Johans. Sson,, suppl, Marta Vilhelmsson, Anna Lundgren; Ombud vid. BF: kåndidatno- mineringsmöte blev Elsa Nilsson och Margit Ahlström, suppl; Edit Vilhelmsson' och Marta Svensson: Til ”Kretsombud utsågs Anna Salomonsson, : Hanna Johansson, "Marta Vilhelmsson; suppl. ' Edit Nilsson, - Anna Tundgren, "Signe Bengtsson... Ledamot i BF: I:s "styrelse. blev Edit Vilhelnisson, Representant i SLU "blev. Marta Vilhelmsson, Till revisorer valdes Marta Svens son och Elsa Nilsson, suppl Gre- ta Nilsson och Edit Vilhelmsson. Till. studiesekreterare -omval- des : Hanna. ' Johansson, suppl. Margit Ahlström. Till semester- kommitté. "omvaldes Margit Ahl- ström, Elsa; Nilsson och Maria Olsson. oo Mötet avslutades med ett trev. ligt samkväm, Nästa möte hålles hos : fru Alma Svensson,' Karup, torsdagen den 28 febr. kl, 14, »- Under". ”jultrakiken var "bristen på. ersonvagnar: stor, berättär Signalen, ' Ett tåg var. överfull, Varför' ett" par gamla C-vagnar måste insättas," vv. : Ett- par grabbar i. 18- årsåldern, tyckte att det drog ut på tiden och :. kanske: även "att "vagnarna var "något antika. När växlingen var klar, återstod 'så- bromsprov. I. vagntjänsten tjänstgjorde den vasstungade ;”Gubben”, som kom gående, utefter tåget, då.en av grabbarna, hov: 7; upp. sin röst och Svaret tövade inte (..— Så snart vi fått in alla ar! [Gå De: "Det! fanns: en" tid då. det” be- traktades som en erkännansvärd radikalism att säga nej till kun gens 'middag..Då seklet var ungt, diskuterades' ' på' vildaste allvar om förbud. för, socialdemokratiska riksdagsmän att deltaga i” kurg- liga: middagar. Det: varv vid ett sådant ': tillfälle :' som”..”Lukas” | Christiernsson. i Hälsingborg lär ha. sagt: ” ST — Jag " hår” . aldrig varit: kungens middag, "men, förbud, så går jag! >: | Det blev inget förbi den: "relativt höga "dagstempera- turen, som höll sig omkring plus 5” C, Men även. Ogräset trivdes och kultivateringen av. majsen var en. ofta: återkommande: Sys: 'selsättning." Majsen skall: kulti? veras tre till fyra gånger under Vvegetationstiden ” om den skall känna utvecklas” bra.” Men jäven klövern var färdig att slå för:en- silageberedning + och :; detta." var ganska tidsödande när jag måste uppsamla den slagna klövern för hand från strängarna, och. sam- ma förhållgÅde.. var det med av. lastningen,' där gräset placerades ”speadcutter” . och skars till hackelse, varefter - det blåstes med: en fläkt till en gröpsilo, In: ga konserveringsmedel av något slag användes, utan massan . en= dast : sammanpackades omsorgs: fullt "med . tillhjälp av traktorn; som ' man: körde med' fram : och tillbaka. över- silon.:. Det var ett mycket : drygt. arbete : och: först efter. tre veckor. var. de tio" har klöver inlagda och jag kunde få fördriva tiden med” något” annat arbete. > Höslåttern här var enkel, Jag hade att slå fälten med en traki tordriven .'-slåtterapparat « med. strängläggare - » och . sedan efter ett ; par: dagars. torkväder ' kom det en ;höbalningsmaskin; från "en maskinstation;; som . balade allt- sammans, : och : det var':bara -att samla ihop höbalarna i en stack så nära ' djurstallen som möjligt. - Jag hade:nu "arbetat .på derma farm i ungefär två månader. och! 'enligt " vårt program skulle vi flytta till en annan' farm för att få": så riklig. och lärorik : jord: brukspraktik.: som möjligt, " Det kändes ; vemodigt. att flytta: från denna ,; gemytliga ifarmarfamilj: Det var: roligt att arbeta för dem då de alltid var så förstående och tillmötesgående, De' hade-även en storj umgängeskrets, som 'de ofta 'hade / ”party? tillsammans med så man behövde aldrig känna sig ensam "nu. sedan: man började kunna » förstå” . | och även tala den hjälpligt. Men det var ingenting att göra åt" det utan. jag var tvungen att:resa iväg till min nya farm i Indiana, en stat söder om Chicago, På vä- gen dit 'skulle jag. närvara vid ett möte på ett par dagar i In- dianapolig där vi: skulle få infor- mationer och demonstrationer över förädling o. distribution av jordbruksprodukter och även få Upplysningar. om olika jordbruks. kooperationer. . Men redogörelse för : detta Kommer först nästa gång... : vi SYyrvv dr T till medborgarhus; ” engelskan något |. FVT PET vevreevevv VYrYTvefrvev NT vYvv Ed sk medborkarhus är ett gammalt : önskemål i. ; Laholm, och för, dess, realiserande' finns sedan fyra år. en särskild kom- "mitté..: Denna här låtit uppgöra -fritningar ' och : kostnadsförslag til-ett -medborgarhus med tea- terscen. ; Kostnaden skulle" en- ligt" förslaget - belöpa sig på kr 518,000." Sedan : - förslaget upp- gjorts; har. emellertid byggnads kostnader gått upp, och att nu Projektet skulle” dra örre. kostnad,. Ev n. är det sorh' alla vet ganska svårt att få tillstånd att utföra annat än' strängt. nödvändiga byggen, och med "hänsyn till att. tiderna sålunda :.-'ej är gynnsamma" för ett .medborgarhusbygge av, det format, "” som. här. nämnts; har kommittén dröjt med att för >; lägga" ' förslaget för - städsfull- förande £. borgmästare. Axe — Nu-här emellerti N ter hån, ett nytt förslag till lös- ning av: frågan framkommit, ett förslag . som, .obestridliger! .: är "mer än -ett avseende. medborgarhus förvandla det: k..; +» Borgmästarehuset vid: Dån- I; ska vägen: Staden kan förvärva ' gamla. fina hus för, 64,500 SIT Tunt. tal 45, 000:kr. finns disponibla. för : ett medborgar- Reparation” och” inredning av. byggnaden kommer, "givetvis att 1 kosta rätt mycket: pengar, . jen. en" lösning av stadens": alfråga gå detta” sätt blir ändå den" billigast tänkbara,” Av vär de fär också” att staden' härige” nor i tillfälle att bevara en ur; arkitektonisk synpunkt : vä detul. ' byggnad. : staden förvärvar det 3. k. Borg: mästarhuset ;' och inreder" det "Medborgar- huskommittér "har. också besti- tat.:att föreslå: stadsfullmäktige öpa ; huset "för" det + här ändamålet." Kommit- téns -framställning till fullmäk- tige, i "vilken de olika skälen för ett förvärv av byggnaden fram- föres, har fö jande' lydelse: i : N ”Medborgarhuskommittén, under. flera år årbetat med Projektet: att få till: stånd: sam- lingslokaåler för” "föreningar: och studiecirklar; : samlade "kring "ett stadsbibliotek och ' med . anslut- ning. till en teaterlokal; har på grund: av ; den allmänna pris- fördyringen och "den" allt. stra- mare > .. penningpolitiken, nödgats ompröva sina planer. : Det förslag . till Medborgar- hus, som ”uppgjorts av arkitek- ten Hans. Westman i Lund och som 'i huvudsak vunnit kom mitténs'” "gillande, har” "utformats med . tanke :på att byggpriserna skulle .: falla" efter världskrigets slut! Att så ej blivit fdllet är ju allom ; bekant, "Kommittén har därför” undersökt nya: möjlighet ter för att föra projektet upp på ett. mera realistiskt: plan, så :att det kan ha utsikt ;att förverklit]|. as inöm: en ' nära! framtid. s Avtal har därför" träffats medl? sterbhuset » efter" framlidna än- .Ikefru Emma Nilsson om förvärv av i det;s;' k,.Borgmästarehuset vid "Danska vägen '".med ; tillhöZ rande tomtmark för: ett pris av kr + 64,500:—,' ' Den ” ' befintliga byggnaden avsedd tatt "inre- 'das:still ;Medborgarhus "med samligslokaler.. . I I; en: helt ny byggnad med Per mot: Ryssga- tans :-:mynnig tänkes - "Stadsbib- ]; lioteket förlagt; Någon” "teater lokal-är"inte avsedd ätt komma |! till sédan 'nu. Stadshotellets:sto- ra sal renoverats och scenen där uppruståts, Genom denna” anordning. vin- nes bl.a. d e1s att den vackra fasaden, "som ligger snett mot Storgatans "mynning, bibehålles i stadsbilden,” oc h'd els:att nödvändig ”. gatureglering, som inkräktar på en del av tomten, kan göras ipn lösen av dyrbar tomtmark." on Till Medborgarhuset har tidi- gare dorigats av direktör Ha- geltorn, - Hälsingborg, kr.' 5,000, jsamt av apotekare och fru Han- mäktige, säger: komröitténs ord<' 1. xatt' inköpa: och till |" « Även andra" skär talar för att ken: - Följande "medel finns" gängliga ;. för: > nämligen i: 2) Ni esskattefonden ; kronor 16,100 tillsammans kr. 39,611:-—; .. Lagaholmsspelskommittén: har. lovat att bidraga med "kronor : 5,000, "varför i runt tal kr'45, 000 står till förfogande för nu ifrå=.. gavarande ändamål, Dessutom representerar '. den: :;, donerade tomtmarken ' ett ej ringa: värde. Av dessa medel måste: dock kr 2,000 reserveras som arvöde för redan utfört arkitektar SE ”Korh anbålle Stadsfullmäktige sluta inköpa nämnda. fastighet för a givet . Pris 'och. på de vill! : | kor 1 övrigt, varom överenskom- a | mits, och de | kommittén "att. fortsätta sin ut- redning enligt de, nya förutsätts ningarna med . rätt att därvid ” anlita "stadsarkitektens 'hjälp.” - en betydande: ändring skett i den. svenska; jakten; «:I från att' ha varit ”höge herrärs : och enkla allmogejägares” fö strö skat "förhållanden, meta” "fritid, har? gjort att jägarskarorna växt oerhört.” "Trängslen". i markerna Har! blivit, stor och ' resulterat I att den inställningen att Askju- ter inte jag, skjuter "någon an- nan”.' Därtill kommet en inten- sivare kultur, tdikning '.; och gal ring -av:. skogsmarker, fram. | bev fav: . kraftledningar : dragande m.'m., påverkande det vilda "i negativ riktning.", I” "detta läge ställde frågan: vad bör göras ör att; hindra” förintelse. av, villebrådsstam? VR på!" större markområde, gods och herrgår- dar, där jakträtten. låg i hän- derha på en' intresseräd person, en |betydande” viltstarr: kände” bibehållas,': : säger :-antbrukare” ÖIGf Olsson; Genev i: Veinge västra jaktvårdsområ-; de, och f. ö. intresserad jägare och | jaktvårdare, "Man! menade därför, att om små "-markägåre slog; sig samman till ett: område, jaktvårdsområde, och med” stöd". av. : svensk 'lag,'. beslutade” jakt; och utövade jaktvård,, inom: detta, man även där skulle k na få en god villebrådssta I samband med 1938. års jakt-' lag, i iträdde. bestämmelserna” om: jaktvårdsområde i kraft "och utgör en av de centrala delarna i denna J. L. . Beslut -om bildande av Jakto vårdsområde underställes läns- styrelsens prövning, som har att granska; "inkomna 7 "handlingar bifogas: överenskommelse; ser länsstyrelsen, att J. och: + ornrådet ; ' inregistreras. Överenskommelsen «i kan” gäl-l0 Ja” lägst " f10,:- högst 25 år. Undér denna tid är fastigheter- på sknutna vid ' området; : även 'or im ide: byta: ägare. > Jaktarrendatorer, som i jord-] Ägarens ställe inträder: å tjakt- vårdsområdet, ”övertager? ;dennes alla rättigheter ”och' skyldighe- ter. i "fråga om :själva ”jaktutöv- ningen. För talan :och :rösträtt vid jaktstämma måste jakträtts" arrendatorn : förete markögares]: fullmakt, FAR pöftr Vid utarrendering 'äva -jakträtt är att iaktaga, att denna skall underställas jaktvårdsområdets styrelse för godkännande.” 5 "Delägare "som icke börtarrenö derat - sin jakträtt,. på : sådant sätt att jaktarrendator trätt 'i markägares ställe: vid:jaktut- övning ansvarar . för den, som där utövär jakt, ' D>lägare i jaktvårdsområde, som ryter: emot. de. av, jak sammanhängande beshitsde reglerna' jaktutövning: inofa området, står under. allmänt::åtal och straffas med dägsböte J aktvårdsområdets:: delägare skola I på gemensam, årlig ' jakt: 1 stämma avgöra" vilka jaktvårds- åtgärder söm bör vidtagas. iöPå sådan: stämma" fastställes också var: jakträttsbevis: sköla s och "avgiften" för” dessa, många fallitycks man :ej "inse att: ;+ jakträttsbevis' ovillkorligen måsle; lösas: innan? Jakt :utövas inoni -området.;: Allt som. oftast har också dagsböt er, utdömts t uppgift är utan: tvekan att. liggöra- konfrol'” i jaga: inom” "området dra uppgift är; att” Vårdsområd i 'Lantbrukaré i av. två slag, "årligt sådant. som utfärdas. för person, .som- inom området :har. jakträtt” samt ”s. k; dagkort för mera tufälliga jake | rättobövlagn får. det under nen. omständigheter vara: vett model I på ett .sådantsätt att området lider. skada, vägras "jakträttsbevis. : Styrelsen;'; vilken "väljés av jaktstämma; har: att med jakt- |" vårdspolisers -> hjälp, . svara' för områdets '. skötsel och beivra brott mot - dess bestämmelser, Skall respekten för dessa '. .be- stäramelser, -., bibehållas,” alla överträdelser, utan . hänsyn till ;.person, beivras; 4 Jaktvårdsområdena - ha," att inom den närmaste tiden hålla sina” för - året i första . jaktstäm- mor; , Det är av vikt att de be- slut" som därvid" fattas äro. av sådan.” natur att de håla: vid prövning inför .domstol. För såväl. märkägaren” som den lojaleé jägaren vilken -gläds över ”att.;se ” vilt "i markerna, måste jaktvårdsområdet vara en källa till "uppmuntran och tro på --vildnadens +» bibehå'lande i . hämtat. up” r brans ee "| Jesindustrin : själv; måste |- ölag utg od "Citatet: gäller: UnES och är dens åtörsta säger ätt de Program, som sänds ut av. -radioteatern är allt annat: Ibland tor nan att det hela är en: ledare. | Lewi Pethrug Dagen, (som mycket; riktigt också pas-' sat på att citer& ärtikeln på för- sta sidan): men "det är. alltså nö.. .80m reagerar - et, gamla Byer. inför, förfallet rigér. <NU dt Hog mycket av vad som : står. i "Variety både "missvisande.. 'och.:felaktigt; Det: är nog disku. ' tabelt . som. mår”. skall skälla så. en” 1 radio," på . "film" och litteratur” och gå > förbi kärnpunkteri, tt ' reklam; och annan" tidigare fått i- Berzzelff-upplop- pen ;' och... statistiken : över. vår .: starkt -stegrade': brottslighet, så > kan man nog inte komma ifrån att vi internationellt; sett börjar ' mista «.' det ;:'uUpphöjda -,idealets ” . strålglans. « There ida: something. rotten var. på en ”turistresa” "på lands- bygden,': varvid; han gick intill en. gammal” gumma ' och sökte nattlogi. - Han "fick det begärda och somnade, men, frampå mor. gonkröken började han känna sig. hunerig och vaknade "Han gick då in i köket och ge. nomsökte skafferiet; efter något ätbart att stilla sin hunger med.. Han: fann en stor kastrull gröt: på en hylla.” Svante” satte 4 sig : gröten, .: & hi man. "säger:: i 7? — Ja,: det spelar inte så stor behövt den på mitt nda ben e en"” gång: tilll: . r "Skådespelaren frågade sin kol - lega vad han fick för, en uppläsg- ningsafton. " . — 300 kronor; 'sa. kamraten, - 300 kronor! Det var kolo: fint, "Jag får. bara 400, som i det: vilda- endast sér ett skadedjur, och för. den icke 10=: jalé. jägaren," Jnåste jaktvårdss) . området .: vara en: styggelse" Glädjande nog dessa. senare. ehdast. ett fåtal. Att det vilda” "genom lämplig ' ävskjutning skall + hål'as inorh” rimliga . gränser” är självklart.: Och nog är vi väl alla överens - om, att vilt i markerna är en glädje, endera .man nu är jä gare eller inte, slutar hr Ols<". NYSTETEETIIVECETTISTOTYITT: framtid. För den - markägare; I SON. s uppdraga åt. med ; v roll med: gröten, men” Jag skulle - i + , ok , a t WW NYFEven kata
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.