NA - j vYyvvevYerevvv YYrveevYreYYTYYrrV oo j. - 4 YrvYvv YvTYrererYYVTtYYrYYYYYTYVEV YrtyYvYeYYYTT YT Trvver p Yvever vyveveveeyvvvveYe ver DDYS vryrrrrYYYrTrYrYYYYYT äv köökohorde I Emil | Johansson, i -Jukta, Strängnäs stift. i Text: Luk; 2:22—32. ANDLIG "KLARSYN. - ” Kyndelsmässodagens' - evarige- Llum tecknar för oss bilden av en andlig personlighet, den gam - Je Simeon i tempiet, Samlad, . lugn står han där. Av livet har > han lärt. "Han har. mognat : kampen; Andra ha åtskilligt att lära av honom, Vad är det som ger Simeon hans "prägel? Är det hans ålder, hans al tmer vitnan de hår? Är det inte fastmer den frid och harmoni, som strålar ut ur hans milda ögon! Men”hur hade han nått fram. till detta? Gud. hade för Simeon fått bli en levande verklighet. Den egna o- förmågan . hade blivit: honom fullt klar. Synd och and ig: nöd hade i: begynnande klarsyn fått föra honom. in på den väg, som för: honom ” skulle” bli: alltmer fördjupande i andlig' klarsyn. "Andlig klarsyn präglas av tro het, :': Sedan : Simeon .en' gång hade gripits av' Herrens kallel- se". och : nåd, blev han trogen. Den Heliga skrift blev för ho- nom ingen sluten bok. Den blöv i stället en " ständig - käl'a till glädje, . Där hade fäderna: häm- tat sin ” uppbyggelse. ; : Där. voro de löften givna, "som också skul- ken. med ' dess" löf:en i sanning : levande. Han lärde sig alltmer känna” och förstå," att” utan” dén verklighet, som'här, fanns, vore lav hans eget liv så tomt och inne- hållsföst. Så blev Simeon en'av dessa trogna, som förstått : att bygga, sitt ' Jiv på' Herrens ord . löften. > ”Rättfärdig och I ra är 'evangeliets ' epitet om : Simeön Förvisso". hade' aldrig det. omdömet kunnat” givas, om där icke funnits'én ändlig klar: "syn, som burit prägel av -utbäls Lig trohet, Da I Andlig klarsyn" bär” prägel av vaksamhet... Varje "människa är utsatt för sina faror: ock risker. Inte. minst gäller. detta de: mäns ' niskor, som en:gång begynt att förnimma Guds > Jedning 1 sitt liv. Andlig förblindelse är den våd iga” motsatser till: andlig ': klarbyn, Fruktansvärda äro dess]. "verkningar. "Den andliga för- blirdelsen "har; svårt: ätt finna försvär "från någöt: håll." Och dock .möter den'i begynnände : I former hos mer'än en; som. .öp- pet säger, sig förakta den:'” Med "vemod blir "" den konstaterad, "när läppar förkunna”ett och I- yet något helt ahnat.' Man frå- gar sig,'huru något sådant kan fortgå; Svaret måste. bli, att det |. är så, emedan det brustit i: den nödvändiga Vvaksamheten. "het i den grad, att han” itan tve kan bleve betecknad 'i ”såsom en [sg ; from och rättfärdig man, så var » det även därför, att den andliga , .vaksämheten förelåg hönom så- som något helt naturligt. Han lyssnade efter och sökte Guds "Andes ledning. Vart ledde hoc « nom'så Andens väg? :- Till hel- gedomen! ' I" fädernas: helgedom -kom Simeon att. känna- sig hem-" ma, Där fann - han uppbyggelse. Där sökte han den gemensamt |. med andra fromma.” Där: mötte "han gemensamt med dessa, vad han djupast längtade efter.. Där mötte han' Gud. Så skule han genori besöken fchelgedomen föras till en allt mer fördjupad andlig syn, > Andlig klarsyn för städse tu fördjupad bön, och . tacksägelse, | "Helt visst är det mycket i vår tid, som vill, göra skäl för nam- net bön, men ingalunda' inför Gud håller måttet, Så har dét "förvisso alltid "varit. Vi taga dock icke fel på, om vii Sime- on se en verklig belljare. 'Si- meon” villté intet hellre än att få vandra sin väg inför Gud, Därför blev det het naturligt "för hénom att umgås med Gud 1 bönen! Att : Simeon var en bedjare. ger även evangeliet . en klar erinran om. Simeon var ly hörd för Guds Andes röst, Han . "had&z, kommit” till templet på "Andens 'tillskyndelse. Men Ani "dens 7 tillskyndelse - förnimnmeå endast av and'iga lyhörda bed- "jareii I Fädernas tempel skullé | löftesorden för honom få sin | ”bokstavliga skulle att skåda honom, som häns tan: kar "och böner så ofta kretsåt : "omkring. Jesus, Huru. hade ické "dennå erfårenhet. stått för ho- "nom I hans längtan! Hår i témp "Jet får han sin stora upp: ev else, Bi uppfyllelse. Ee Om u -Simeons liv bar prägel av äkt- ee : det bli. honom beskärt f EDAN vi NU ÄR INNE 1 kulna mulna. vinterdagar så. blir det liksom lite gladare för sinnet om vi' för en stund förflyttar oss i tanken till ”gomniar, ' ljus och" fågelsång” och i tankens och minnenas värld reser vi fortare än er flygmaskin kan föra oss, Snart är vi framme jilvid den. lille vaktepojkens dags- gärning och .en gammel visa klin- så bekant, ov ER Tidigt me solen jag följer min 2v hjord ifrån by, :- slunger mini: psalm och små fåg- 3.2. slarna spela i sky, : + medan jag driver mot skogen själv, är jeg liksom det värnlösa x lammet i skog, sv: men Jag har också min herde han känner mig" nog, > : honom jag följer i skogen. Medån jag sjunger och talar med «>. Gud för mig själv svarar: mig &skan i skyn, och den Morgonen var r disig, några små Bondgårdar läg på. en liten höjd- sluttning,” ickande' över bäcken där: "nere i: dalen. Den: första mänskliga varelse man såg var en 8 & 10 års parvel drivande framför sg. 8 kor. och 2: stutar, de senare försedda med väldiga horn; Det” var inte lätt - för en pojke i den åldern att bli riktigt vaken efter att ha” blivit väckt så tidigt, nen efter att hed varit nére vid. bäcken och ”gnidit den värsta” sömnigheteh :' ur ögonen samt. fått. sin frukost ' bestående en : grovbrödsskiva.; med en smörklick på: 'samt «, ett : glas skummjölk,' gick det någorlunda. Matpåsen hade han i ett snöre på ryggen och en av husbondens gamla rockar på ena axeln ifall det skulle. bli, regn,- .I matpåsen fanns det, 2: skivor grovbröd. och: ett par; soppor: fläsk eller, en bit skummjölksost, - Sin dryck. : fick han "söka i någon” av de' källor i som: vällde: fram”i markerna här och ; var. När han var färdig att begiva ”Big.i väg, kom husbond2 och matmor ut med en del på- minnelser, så som att han skulle vara snäll mot djuren, icke jäkta dem”; så de måste springa” utan driva dem. ; gående "till betesplat- sen” och? väl där fick han akfa för! att falla; i sömn ty då kunde det! "hända att. de gick in ft :gräninens havreäkrar” samt ble- ve av. denne tagna. och måste lö- sas ut med” dryga böter; vidare fick han akta sig för att driva något, lavin - djuren uti det där gungflyet i hörnet av Storemos- se, ty där -hade det hänt att: djur. satt sig fäst. och omkommit i den nästan bottenlösa" dyr; : = Na. äntligen var "han" kommen hörhåll" för. "alla påminnel- ich "förmaningar. Barfota och "byxorna uppkavlade ovan marscherade "han: jiväg, '. med. . sin > väldiga piska" som: han själv tillverkat. Väl + farmme vid "betesplatsen fanns en "grind han. skulle "ige" nom: och: innanför den låg en li- ten: omålad stuga med" halmtak. 1 stugan” bodde :en gämmal man med ' sin. gumma som var mycket liten till, växten: I fönstret låg en svart kätt .och solade' sig: och blött ryckte till när nägon fluga var för närgången vid honom., I fönstret stod vidare ett Par Krus kor med” röda blommor samt en flaska full med vatten och I det: ta” vatten, några stycken . bid låf som gubben fångat i der ni ; Bölägna, Iglasjön; Människor söm ktroddé ätt deras krämpor berod- berättade av vJ. P. jag ju ändå i närheten äv: män" niskor, .I övrigt var det:blott en gammal skogsväg som gick fram här oth det kunde gå hela dagar då man icke såg någon färdas på 'den;: det hände dock. allt, i- bland; och 'om de då tilltalade. en och frågade vems' pojk. man. var, gladdes man; ännu mer om de sade att "man liknade sin far och sin mor, :och "om de kom ifrån handelsboden i kyrkbyn så kan- ske de till och med bjöd på en käramell, : i Nåväl, vid stugan stannade inte min hjord länge. Den. drev iväg = till en annan betesplats ! skogen, som hade vissa fördelar då det var regn'öch räskväder, ty invid den fanns ett ofantligt stort, . nästan fyrkantigt sten- block som på grund därav kunde skydda ' för: alla -vindar, därtill var "det vid ena”sidan liksom ett litet rum under blocket : ' skulle tro att rävar eller grävlingar en gång haft sitt bo där — och här var man fullkomligt skyddad för régn, Vid: "kylig" väderlek kunde man också. ordna för sig .med 'en värmande” brasa, I' dag var det emellertid , varmt solsken, Pojken satte sig i solen méd ryggen mot stenhällen; Värmen och det tidi- ga uppstigandet. gjorde ' att. han föll I sömn, men en tjädertupp somm strax” intill honom flög upp med dunder och brak Kom honom” ätt . vakna: ock det i rätta stun- den :ändå, ty till sin förskräckel- ge får han se att de båda oxarna' och . er ko. med, raska steg är på väg mot. grannens Kavreäke "Men ni var Pojken vå benen i en håst och lyckades efter myc- ket spring" och mycket” hojtande så han. blev genomvåt "av ”avett, att: "få ”faran! avvärjd, men: han var nu: också riktigt arg och ut. löste ..de ; värsta” skällsord han kunde-hitta på över ett nötk; irea- tur, Därtill "tyckte. han att. de borde: ha” hägra rapp av hans långa ka"; Detta gjorde att den sto é högerstuten i förskräc- kelsen sprang rakt ' ut i det far” liga kärret och ' där sjönk han ned "till buken och blev liggande orörlig... Med; dé "stora ögonén tycktes: "den! se" på: sin vaktare som. ville den: säga," det var” din skull; Nu "vändes, bojkens vredesmod i stor ängést. Han började. bedja till Gud 'öch lovade" att”om oxen kom” upp med” livet skulle” han aldrig handla" mer på detta sätt. Bönhörelsen kom;. efter några krafttag fick. oxen fast mark un- der" fötterna och Pojken blev "så | glad" så nan” började sjunga i de pojken på: sin ”solting "som ' han fått av sin morfar. tydligt se. hur mycket klockan' skulle. varå'. men':blévo bromsar, ' ”blindknag- gar” "och :flugor mycket: besvä- rande; för: kreaturen; som. varken fick "ro. till att beta, idissla eller vila sig, Pojken, kunde se på sin hjords: nervösa tillstånd att 'nå- got: skulle” hända och rätt” som der var; satte hela flöcken svan- sarn& rätt. upp 'öch i ”fyrsprång” bösal .den'-så : bort: mot den, förut | - emot gladas' ånger deck” "visor, han kunde; : NY e det sig middaga.' | tiden när "solen sken” kunde [men genom" vindstilla och solvär. rk vaktpojkeri kallades ibland, glad. r. des över att det närmade sig den on timmén då han fick driva hem sin hjord och få träffa' och tala | med folk, Att vara ensam i'sko- "gen med Gud och naturen samt de vilda djuren,-uppskattas icke fav ett barii såsom 'en och annan äldre kan. göra det., "”De' djur som bruka på fyra ben gånga man .känner igen på. örönen län- ga. Ack om, man kunde på: nen känna tvåbenta”. alla som gå och som ränna”; lyder en. min- nesstrof rätt: så träffande,” Som vaktepojlk älskar man” icke sitt jobb över hövan, men som äldre glider. gärna tankarna tillbaka till den tiden;'och man glädg' över att' ha varit kollega till herdarra i Betlehemsärigiden; söm fingo den, ' ynnesten höra: änglarna sjunga och' båda (frid.på jorden, och mar frågar / sig. med stellan Engholm? Du ungdoin som i | glömskans Jöje dansar: »ävärld, <> var är din. Krädt att. Samla och en mänsklighet av hat öch strid r tärd Hjälp till att krossa Tamla lagara tavlor; oc na och viga i in ed; ny, och bättre > ti då, hjälp till att bryta sönder väldets :Vape; pen och skänka Blodbesudlat släkte rid. OGIFT' MORS LOTT Övergiven av mannen, glömd lav : kvinnorna |, Den ogifta modern är inte” ba ra ' övergiven. av :mannen utan också bortglömd av oss kvinnor, sade - förf,' Birgitta de Vylder- Bellander vid en diskussion i Gö teborg nyligen om de ogifta möd- rarnas' problem." "Inte minst' den gifta” kvinhan; "som" fått” upplevå längtan: äv ett” välkomriet "barn borde . bättre förstå: den ogiftas situation. Mannen kan vara far till hur många utomäktenskap- liga' barn som helst utan att det märks på honom och kommer de ut, får han bara en lätt anstryk- ning av Don" Juan, Kvinnan där- .stämplas', som :"omoralisk: Det . är en rättskränkning; som + kvinnan alltför länge stillatigan- de har' funnit sig i.” - Fru. Bellander ville ha” bort fröken-titeln och få . den ersatt av en generell 'fru-titel' och hon ville också ha fill stånd en sorts ”nödvigsel” i:kataströffall; Par: [ terna: skulle :sedan: omedelbart kunna seperera' igen. Den enskil- de manade hon; att, göra” sin ins sats genom 'att "hjälpa den ogifta modert ut ur hennes ”ingen. mansland” — ensamheten är oftå värst, I Bort med träaktig sodal- vårdsmentalitet . ;: "En något stödjande nand ät den :ögifte fadern, som för kväl- len ; satt + trängt :- gav fru "Mia Leche-Löfgren, : Hoh -. tyckte i tt den ogifta moderns si- at ma 6 Pioblemet, och Pape kadé "sedan; att den förvandlade nHioraluppfattningen. Jett fill att ofta nu eh' man oriktigt Kan ut- | Pekdå ; som "barnafader." ”Forna tiders. flickor 'hädé'- trohetsbe- Erépper. i sig. och: höll sig till en. > samhällets , anordningar / för hjälp åt den ogifta modern efter- lyst Kön 'så mycket fantasirika soc betare :som möjligt <— vi nämnda” Iglasjön, vars ena si- att få hjälp, ” UNB mina" k ätur ville hålla un: i närheteri av denna stuga vär jäg rnycket glad, ty här" var Hans själ fylles av en översväl- lande tåcksamhet.. Och över hö- nom tränger sig i stigande klar Ret det ; obeskrivbaras saliga | visshet." Men ur hjärtats. djup stiger den bön, som icke kan få annan form än facksägelse och lov. till Herrens ära. Såsom al- drig tilförné, strålar det eviga lv is "verklighet i klarhet ocht ljus: för. Simeon. "Må :vi inte glömma bildån | av "Simeon, den trägne,' from ; tempelbesökarerni och .bed= faren! Ack att också vi er gång ognad klarsyn av hjärtat få dån i frid, efter ditt ord; ty råa. ögon håva sett din Häls: fået Ärnen då var "långgrund med sandbot. ten? Här rusade djureri ut i vatt- net tills "det gick dem till buker och blev” så stående, . "Nu visste Pojken äv: erfa Het ått han kunde ha det ganskå lugnt. en timmas ' tid. Han gick dårför : upp i blåbärsbacker ät 'åtora. "saftiga .blåbär,. :så an han till den gamlå sv jan och I lär fanns smultron ngt) stor äl på kroken; | Blade hö fom, ty Han visste” jr | matind IPA kv I Frånät eftérmiddegeri. för ät föra ro över, . djuren. Det hadé också f naturen, ”Fyreh” sägöm har nog och övernog i vårt: land L värd storleksörd. ning Visade dr: Elisabeth Sjövall i | med! siffror. 1870 föddes över 10 Yo dv.allk. bärn utomäktenskap. ligt. och siffran är ungefär den- vad söm skål göras för mor: och barnd. Nej, det gäller att kontma så effektiv sexial- — OcKH ansvaret för se den måste läggas på: skolorna — att kvinnan - kan urndgå- att bli gravid innan äktenskapet, Det är tvinga 'honom till &F nödäkten- skap. : Och blif. hans underhällsl biärag generellt höjt, så kan man barg väntd sig att ännu fler än nu. uppger både falskt namn, ädréss och arbetsplats och äld- rig kän. anträffas. Vad vi vill konmima "åt är. den skamkänsla som; vidlåder kvinnans mest na- furliga funktion — att föda barn -- så snart how inte är gift; ch Elausön = hos” John ll; Det” gäller inte attl Rätt Köks-- CN storlek ger ; besparingar]. | Brändekostnadema stiger o- erhört,: - förbränningen dt koksfycen "icke blir ful: ständig. Redan :en så ringa kvantitet som 1 'proc,. oförbränt -(koloxid och väte) i de bortgående rökgaser- na. ökar bränslekostnåderna med ungefär 6 proc. ;- Den vanligaste orsaken > till : sådana” oförbrända' gaser är för liten koksstorlek. " När man eldar med koks, till för" man. som bekant förbrän- ningsluften- : underifrån ;s geriom drag uckan:..- Har man för: liten koksstorlek, blir mellan; mellan köksstyckena så små, att endast en del av. den erforder- liga luften kan "passera - genom fyren, '” Förbränningen' blir o- fullständig. Ett gasverk utförde vid. ett tilfällle praktiska. eld- ningsprov med : mindre koks- sorteringar i en panna avsedd för storleken 60—85 rm, > Vid försöken med närmast mindre : 45—60 ; . [styckestorleken, > mm, -| blev: resultaten 1,8 proc. oför- bränt i rökgaserna och en ök- ning av bränslekostnaderna med 10 proc. :' Eldningen "med stor- oförbränt : och - en 'kostnadsök- ning med infé smindre. är 30 akta sig" för att elda med för storstyckig . koks. - - Meilånrum- men mellan koksbitarna blir då så "stora, att. en betydande del av luften passerar: genom: fyren "Utan att komma" i beröring med koksenis I yta. och således utan anti deltaga i förbränningspro- .cessen, .Luftöverskottet ' stjäl värme från: fyren och rökgaser- na; .och” största delen av, denna värme ' försvinner ” nyttjad genom" skorstenen, "För att försäkra" sig om en fullständig förbränning "i hela fyren” måste man tyvärr vid eld- ning "i vanliga kokspannor till- ungefär 11..m? luft per kg koks. Fördubblas-.denna- luftkvantitet + resultatet en. förlust” på 7 å"8 proc av bränslets - värme- värde och. .en höjning av. bräns- lekostnaderna med. c:a 10. proc. :: Vilken är då" den rätta 'koks- storleken? : Pännfabrikanternå lären a uppgift härom i samband med leveranserna, I regel bör styckestorleken : var H 1710 äv: fyrhöjden i små Pannor (eldytan” mindre än.5 me 17 äv. fyrhöjden i "medelstora förbränningspannor :-' avståndet mellan; rosten "ock: påfyllnings- ; |förbränningspanno mellan rosten och "Den "ekonomiskt mycket vikt tiga” frågan om ' rätt koksstorlek är ett” av dé "många praktiska problern,” som” kommer : att bez handlas på der kvä'Iskurs, som hålles" i "Laholm," Samrealskolans aula, tisdagén den. 5 februari 1952, kl. '18.30 och ledés av mad skinmästare. P. Sköld. iP. Bergman, söndagskola 11. 30. "Tisdag. den > kretsen i: | Kogaby, Hem, kl. 13.30 r Berg” -H .samlas missions- j Proäikoturor för Borshard Höndesson ufider februari 1952: :Deri 4 i Össjöhult hos: Artur Salomonsson: kl.19.30; den.:5 i Gustavsson 16.00; - den 6 I Esphult' hos Alina Svensson kl. 16.00; den 7 li Kärr hos" Artur Andersson kl. 17.00; den 8 i Balkarp hos Josef 4 l Tväångsvigslar ingen fråm "komlig väg. Att tvångsvigslar inte är fägon framkömlig' väg betygade också advokat .- Eric- Hanse. prövats redän och är eft över” vunnet -stadium,-: Alld -tvångsme- del som finns för aft ”klämnmnid åt” barnafäderna.' bör” därermöt användas, framhöll advokaten och de är inte så få i detta land. Att kvinnorna i de fall när de bland -många väljer ut en pår stådd bårnafader skulle låta sig ledas av ekonomiska synpunkter vilket kastats fram i ett av in. läggen hade han ej något intryck av, Kvinnan väljer den, som hor inte minst av känsloskäl-kelst skulle : vilja : «hå som far till aift påfn, leken, 25—45 mm gav 4,1 proc. I i emellertid även | sedan out- |: föra ett visst luftöverskott. In- |? beräknat detta i praktiken nöd- |. : vändiga : ; luftöverskott. erfordras | ' -| nuvarande . -| nerna åt sid Det : har I Ett jällekast Hallandsås t MYR ee uy STEN IS Det var en gång en jätte som Rätt stod nere vid. Hallandsås.: vad! det var hörde han det de ; i en. kyrkklocka; långt norr... Det var i Veinge. kyrka. Kyrkklockeklang var det värsta med alla jättar förr i tiden) och han blev mäkta vred över olju- det; söm kom norrifrån; » Han tog en rejäl stenk'ump och medl] all sin kraft kastade hän den: åt det . håll den förhatliga klock- klangen:kom, Men den väldiga stenen delade nådde +terhplet i Veinge, Den e- na biten föll ned i Raddekulla; Skogaby. Där ligger den än i dag. och heter Sölvra sten. Den ' , andra" stenbiten - fortsatte sin färd men gick .en aning för högt över Veinge kyrka — den hamnade i alla händelser | ett par-km; norr om denna. Denna syns EN SÄGEN OM DÖVRA STEN i Gö jätten ' visste : (det var likadant]: sig innan den] sten heter Dövra .sten och" nog |? det på denna. stenkoloss I vevar TTT ETT No 1, Lördagen den 2 februa frå sn | ill Veinge ” 2 KOGABY. stark 1.— man kan” re denna. stenkoloss' den största i Vein=,” ei "Hela Sydha!- en passande för , gantka' rakt inte (antagligen. ge — ja kansk land) för småst sl angbåge.” er NA. "Höjden och ' Jängden är väl ungefär' detsamma och mäter bortåt 10 m, >. | ' Förf brukade man, också kal- a den för Trollsténen — det var vv a h annat . ärt :det bodde troll oci jictyske”: under; den. "Man bru-' Jade. också vänder sig var gång den känner I: sikten av nybakat bröd”. Detta åter ju. "förbluffande — men förklaringen kom i stenen kunde ju aldrig känna” JTikt — och därför inte: vända c:g heller. : rs . Dövra "sten : är belägen. på lantbrukaren Karl Ivar Svens-. ons, Skogsgård,' 'Göstorp, ägor. .. Charles. att : jätten nere från: åsen var 2 stan man ”ta' febern”” på ett1 barn är det viktigt att inte föra |! termometern för högt upp i tar- men: .Gör' man det 3& visar den för mycket. 'Termometern. skall inte Högre upp' än att skalan kan Se8, "Slutligen bör barnet ha va- rit i stillhet i minst 20 minuter innan man mäter temperaturen. . Visar termometern på feber, så kan "det: ha många . orsaker: in- REGERINGSKOALITIONENS INNEBÖRD, Bondeförbundet och SLU. har alltid varit anhängare avs en aktiv politik, av. en. poli. tik; 'som "Ieder till. resultat." Där-- för har” samarbetet demokrätin, helhjärtat ' "fått sitt stöd; inte minst från ungdomen, betonar Thore Petersson .i Po. litisk. Tidskrift (SLU): Men det är angeläget att fram- håla,” "att - samarbetet inte får göras "till. något annat än det rätteligen är — ett ärligt. försök Tatt: skapa stabilare förhållanden i" sanibället och att bygga ut ett samhälle, .som är motståndskraf- tigt' i olika avseenden. - Och en sådan målsättning nås först när klassintresset sättes åt sidan och helhetens : sättes i" förgrunden, Inte ännat än vi kan förstå är också en sådan politik "riktmär. ke för den nuvarande regeringen; ' Någon annan politik kan: vi heller inte gärna godkänna frår SLU:s sida, SLU representerar i dag Ungdom från alla yrkesgrup- per, ' ja, från såväl .Bles- som tät. örter, : . ” Bondeförbundet har inom ' alla kategorier :— männi- skor, .som ' anser-:partiets ratio- nella inställning till samhällspro- blemen nyttig. Dessa väljare känner, att de gett "partiet sin röst: för att: "partiet ' 'skall. få full- följa sin samhällsgagnande- polis tik, inte minst då det gäller 'att bekämpa, de "avigsidor, som -det - bebyggelsesystemet i glesorter och med ' indelning | deras krav på er: sund och mått- vätism; liberalism som: socialism ocK att. partiet. vid olika tillfäl- len satt. de taktiska; : händlingspolitik, - 4 När: därför mar på vi P&de ino tiér,' vill göra samärbefér. med socialdemokratin till en funktion av. sidét" gamla fåktum i de två | partiernas Kistöria'-—- att de. från början varit klasspartier — och inte. ta ..hänsyn. till den utveck. ling. som sedan fortgått fram till | nuet, > då vill vi bestämt: Sä ifrån, Låt gärna bönder” och rbet: samarbeta, jmen” blanda - inte in detta i politiken = "det blir så lätt missvisande, heter. det. fill sist! Let on on Andersson kl. 16. 003 den 9 i Exi torp Missionshuset kl, 16. 00; den 10 i Jungfrugård hos, Johan Pet- :tersson kl. 15.00, Hishult Betania, Lörd. 19 försam lingsmöte och HHN; Sönd, 11 söndagsskola. 19. off. möte, .E- vang. Svensson "och sångarna, - Torsdag 19.30 veckomöte,. .G. --Syvehsson och sångarna Fred, 18 juntormöte : lig inställning säväl' fill könser-]| Ir elleg. i värje : fall äta det hån 2 sär något fel ger ofta” fe.” fökttonssjuldomar ber, Men temperaturen kan mye- ket väl vara för hög. utan att man för den. skull” kan tala om ” en egentlig febersjukdom, Mus- kelarbete och kraftiga. rörelser, > kramper; processer och skådor i . hjärnan 'som påverkar. värme- centrat, stark värme i omgivnin- gen -: (värmeslag), ” metallförgift- . ningar, blodsjukdomar ” är andra orsaker. Man skall emellertid. nå klart för sig, attiett: barn mycket” "väl. kan ha hög temperatör utaf att också vara. mycket sjukt ' trots : att temperaturen inte” är oro. väckande” hög. Man får därför: inte nöja sig med ätt bara avlä-' sa” termometern — det" är lika viktigt att” se efter På Nn ken på infektion,- utan också: 20 säkerhetsåtgärd som ”kroppér: vi tar, Bakterier trivs inte i varmt . blod, . Därför skal inte: ingripa i denna: naturliga försvarsprocess med medel som bara : verkar feberstillande > vät att de” samtidigt "verkar: dödan-. då på bakterierna; ” Föräldrar, kommer oftä: till doktorn och ber ty-de. tror. att febern är. en "sjuk: . får "man. också bort sjukdomen; "IDe :vänligaste feberstillande' medi" len-är salicylpreparat. Men gäl ler /det: små barn är det lätt att överdogera.' Barnen kan bli Så cylförgiftade, och det. är. int fårligt; Sälicylförgiftr gZ -för en: giftig påverkan . på and- ringscentrat, Sjukdomsbilden kaa bli mycket: dramatisk varvid bår: nets ' andhämtring” blir ' häftig: mot: normalt 20. Dessutom följer en kraftig uttorkning av organis- - men, Samtidigt : påverkas blod-' cirkulationen : i. Har étt'barn feber: är det säk- bärnåt bara. symtorn "på förkyF - ning såsom Shu och "Hosted; bör, man "låta det: hälla, sig. i säng ; - enkla: regel kad sg mänga .bärn från allvarliga sjuk-. domar, "vilka kan utvecklas urcen försummad snuva, Eh: sådan kan. - mkåcket lätt övergå till en Bron- kit eller en öroninflammåt När ett barn tar sig åt örat. höver: det inte betyda": mellang; det sig” om; svullna eller i körtlar bak käkvinkeln,”. nand en undersökning av öra nt hart febör bör i säng tre då lagar det teriperaturen blivit no så , an mamman. Ån In "barnet ” i te klara äv. jäng.- hör STÖRP: socH. SOLVRA oo säga att ”Dövra sten strax därefter var särskilt sjukt, men det: kan sö mm mAA Re | om "något att få ned febern med” >. dom,. och .får man bort febetn så .. trör de.-Men det-är” alldeles: galet bl re och djupare, Det kan bli ända till 50 andhämtningar i minuten pe . ogynnsam” rikt-' M rast ätt hålla det 'i sänger,' Visar! : ” inflammation. T'de' flesta, fall rör -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.