sr v Tyvvv YvyvyrYYrYrvVv v vrervyryyvYyvryryrTYV . vEVevEvTVYF TrevvevreYYYYFYFFYY IYPT PPV Y YIT YYPFYFVYFFYF GE TY TY ETF EVVYYPTYYTYF VY AS AR . veveveverevvvevevYVvYVYFTYVY FTV vEVV VY VT trYvvYyverYyrtYFETFYFFEV ET f h , rvv . YvvyvvyrvvyvvYYrYYY f r Å "v BÄRA vYv. ; ! ” ” LAHOLMS TIDNING, : Fredagen den 8 februari 1952 ' HAR SKALL HERTIG PHILIP. OCH" "PRINSESSAN: "ELIZABETH 4 bo under sin snart stundande "tillbringa någon vecka. i en, villa, omgiven av prunkande. blom- .. mor och rabatter. vid Saganafloden i Kenya, Villan var Kenjäs Nena bröllopsgåva sill hertigparet,.. : .ofrikavistelse. Hertigparet skall 7 En söndagsmorgon vandrade . Al-. fred : Highworth-: iklädd : sin mest imponerande min längs strandga .tan i Lowbeach,: Naturen hade. utrustat "Highworth ” "med ett yttre, som måste impönera antingen han ville det eller inte. I "strumplästen' mätte. han sina :mo- diga sex fot och tre "tum och bred- den var lika kraftigt tilltagen. Han "hjälpte naturen genom att gå klädd 4 en bonjour, en bred; vit väst och en oklanderlig ' hög : hatt. Just som han hade kommit över | den nästan folkfomma gatan. denna "söndagsmorgon, mötte han en. liten gråtande pojke, vilken :arbetade-av ”. alla krafter för att få tag i en halv- Da DA Han försökt Ma | efter den vita västen: och —:en; mi 'penny, som : hade rullat utanför » järnräcket, som löpte längs cement-' muren, :.c > Highworth ;-bar 7 på ett. paraply, som gick i stil med'hans övriga . klädsel. ett. storartat pareply med - guldhandtag.' Han böjd. därför ned och försökte nå; pennyn med paräplyt, Men i sam- ma ögonblick: kom: en vindil och "tog den höga hatten med. Big ned mot "stranden; nl bi " För att vara' en: så frodig man: klev" Highworth förvånansvärt 'Jätt « över staketet; "men det blåste .ut möt havs; och då han kom ned till stranden, seglade" redan hatten där helt vällustigt på 'de muntra Vågor- jå den med sitt hade redan huns Han tog ett steg: uti i tigoma.: + Vattnet porlade redan runt skö. ten på härss bonjolr; smög sig "uj nut senare Jåg” Highworth där flöt, i. vattnet. hatten undan ta paraply, men som han , blev "av. sina. kläder: och paraplyt, kastade" han” sig: framåt i ett par rasande simtag, oc! segern. och :hatten" var -hans!”Han satte 'den' på huvudel V kursen mot. strande: Först nu. gick situationen upp för honom =. Lowbeach" var” "alldeles ' för långt "borta — och strömmen bar” Konom "snabbt ut: till hävs. " Highworth miste emellertid ' inte sitt goda humör. Han vär inte rädd för att. drunkna — ' ork långt ute till havs hade han fått syn på en "segelbåt och röken från en' ångbåt. Medan han, tog én grundlig över blick över sin ställning, förberedde hån sig för .en långvarig simtur... Först stack han den dyrbara ha ten med kullen. upp under enar. ar=- ” "men, den instängda” luften skölle "komma att göra 'samma tjänst sam en livboj.; Så slog han upp perå- plyet och höll det så att det fylldes : av brisen från. land. ' ”Highworth var begeisträd över i ställer.” yacht, lig fart. . cigarrfodralet och tänd -[ blick såg han en ohygglig tidnings- | jämnt. undgick : att: kollidera med |, motståndet "efidast'|1 eggade Highworths energis Hindrad ks ;;| Dränk. honom, småflickor, gör. vad - Idet strålande resultatet. Oaktat hans kropp, eller skola vi, säga skrov. — ' knappast. Je de fordringar. man "strömlinjeformad lör han a frim i vattnet. med en för honom rytmisk och ;behag= Tack vare brisen' från and och jströmmen: voro ett par sparkar: då 'och då med benen .det enda : som behövdes för att Highworth "skulle kunna. hålla kurs på segelbåten. Med undantag för det «faktum att ej kunde användas, jöt Higl fullt och. helt äv situationen.” ; Avståndet mellan honom och. se> gelbåten "minskades fart, Han hade nästan kommit in- om 'prejningshåll, då "ett mä kligt fenomén inträffade ; En: stor, fjällig varelse vore [15 Det 'var inte långt ifrån att den ha- de tagit" med sig Highworths' näsa, när den'dök ned igen; Ett ögon- notis. för. sin -inre blick: Hajari Engelska kanalen. Ett tragiskt öde, som; drabbat badgäst vid Cornwalls kust..—; Men "dessa synér förjaga- des genast av andra ännu mera uns derliga saker; Ett runt kvinnoan- sikte, - krönt”. med . blonda,;.kork= | « skruvsliknande lockar, dök upp vid Highworths badbordssida, Med stor sinnesnärvaro och en kraftig spark sen: till styrbord, där han nätt och ett annat kvinnligt .väsen .— den- na gång en, brunett. ;Highworth la- de'än: en gång om kursen —" men till. ingen nytta. Det kom allt fier och fler ansikten; Endera var detta en "gräslig marritt eller också seg" lade '. verkligen” Highworih en sjö med "idel sjöjungfrur:” , «Plötsligt - nådde "honom en röst, somv-utgöt sig i underliga "ord ock vändningar. Meningen..med: ord- svallet syntes 'varaven uppmaning till” honom att slå” ihop :paraplyet Jock försvinna; Han lyfte paraplyet; på sig den höga :hatten lik- som ör: alt: visa sin värdighet. Se Det: torsyacht. 'och på däcket dansade ni man; blälila i ansiktet av ilska utpräglad - Chicago- jan: talade: osammanhän- gande; !och:.. fort, men: Highworth uppfattade: att. hans vrede. gick: ut iver. alla sköldpaddor,. som segla- ned.över hans”feta hals; Han har redan 'spolierat hundra meter film! ni vill, bara han försvinner. ut från bilden! " "Nu följde ' en vild påntomim, där Highworth. trodde :att han kämpa- de för: livet. Glänsande vita armar togo.i honom i leksam vildhet, gång på gång ”doppades han," han -tum= lade omkring, ibland var han över, ibland "under" vattnet. 'Böljornas brus dånade som åskan i hans öron. Han kämpade förtvivlat för sitt liv men" klämde sig inte desto mindre förtvivlat fast vid den höga hatten «och 'paraplyet. - : Några ; minuter senare High- tio minuter, en timme eller ett par] veckor. — stod -han "på yachtens däck, ansikte. mot ansikte med: en stånd inte kunde uridgå att känna igen. Inte' längre grön "i ansiktet! stod självaste Marcus Scott, världs- filmens Napoleon,. framför, honom och :-bad.. honom : välja. mellan en kraftig whiskygrogg eller en un= derlig .mixtur cocktailblandningar för att förebygga en förkylni med ". otrolig | >” upp 'ur vattnet med, ett ljudligt-plums. |" med ena. benet lade han om kur- |. var. en : tämligen 3 Nskrek'- mannen: Drag paraplyt F” wortb-kunde -inte med bästa. vilja ms i "världen: säga" om . det: hade” gått | ..- människa," som han. trots sitt. till-j Kända skådespelare ' : mister amerikanskt '. medborgarskap - "New! York Times' Wien-korres- pondent -uppger, att de tre kända skådespelarna 'Helene Thirnig — änka "efter : regissören Max" Rein- hardt — Ernst Deutsch och Hans medborgare. De "är alla tre födda iö ike, men naturali' i USA, :dit. de begivit sig som emi- granter efter itlers .maktöverta- gande. sitt hemland "resp. i' Tyskland och de har'-här' överskridit längden av den utlandsvistelse, som är stipu- lerad för naturaliserade. amerikan- ska medborgar Besviken - Johännes” med : Kofoten ” ämnade göra" sitt Jivs kuvp. Det var'en mörk, "regnig natt. Varsamt sågade han ' sönder: gallret -utanför ' bank= fönstret, skar ut en bit av rutan och kröp in, Dyrkade upp låset till | kassavalvet och stod slutligen fram- för det imponerande” kassaskåpet, På detta hängde en skylty.-;«= ”Inbrottstjuvar! Spräng inte det- ta skåp. Det är öppet. Vrid bara på handtaget”. Det gjorde Johan- nes. I samma ögonblick började si- renerna : tjuta, : dörren till valvet. slog : igen och. rummet strålade i Så. kommissarien, vad i att säga om det här? .— Tja, så Johannes med Kofo> ten. Hädanefter vågar man "inte li- . oh Jonny kom till skolan smöck- full: med nyheter. - Under första r Iektionen utbrast han: ' rei Fröken, det har” kommit" en baby hemma hos” oss! Den kom i - natt, när far och mej sov v tillsam- mans, Jaray inte längre är amerikanska | - Efter kriget:har de åter verkat il , "En liten negerpojke från ett sjukhus i' Nairobi skulle' vid hertig- na barets av Edinburgh koma överräcka en blombukett till prin- ” sessan Elizabeth, men blev vid konfrontationen så bragt ur fatt- - ningen att han inte kom sig för att fullgöra sitt uppdrag. Här för= . söker prinsessan lirka åt sig buketten av den lille ”grince”. Han, fick detta namn därför att > han. föddes . » Charles, ." samma dag. som. prins Tr Av DE FÖRSTA ORD ETT ; barn kan uttala i Salzburg är Mozart, Men tro nu. bara inte att alla: barn i staden är underbarn och sätter. musik i förbindelse med ordet Mozart, Nej, det rör sig en- kelt om en rund chokladkaka, fylld namnet ”Mozartkula” ' i Salzburg. Och på det sättet gör ofta redan treåringarna bekanskap med ett' av musikhistoriens namn. För övrigt gör "man bekanskap -imed ' otaliga : världsberömda namn Ätpar och jag I sov. v till rättade Järarinnan mekaniskt. - "Johny: .rynkade pannan : efter- tänksamt och tittade litet förvå- nad på lärarinnan. + aså, gjorde ni' det! Men det åste ha varit sedan jag somnat, Vore förargligt : Skjutsen kröp” fram. på "vägen och till. slut. stannade ' hästen ; alldeles. Kusken. gjorde "ingenting och . häs- ten satte. igång igen. När detta upprepats några gånger kunde den resande, som satt där bak i 'trillan, inte låta bli att fråga om. det: var något fel på hästen: " Nädå, sade kusken « Men . varför”. där igeligen? =" +". — Jo, förklarade kusken, Han är en smula döv, och så ä' han rädd att han inte" skulle ha. hört mej ifall. jag. sagt piroo”, . E Och så var det på nervklini- i ken. : Läkaren" "såg: länge "på sin patient, "länge och" begrundande. Slutligen butade han, Sig” fram, och frgade: =, Och gången att det betala. okott? märkte” nå första rjade' roa er att Bränslepapper = sparpengar stånd. lågo i bonjourfickan : och : således mig ned .i 'salongen, sadé filmman- |. "Det hände Ten a småskola i Västergötland der den s. k, räknetimmen att frö. ken sade till en av sina små elever: : = Om du-har och du ska dela hur många får ni var? Ja, I får var sitt begriper" Brita, vad hon ska göra med det' Dia att ca gen den bästa Jösnir . fycker no Rn Ma 2” hon sva 3 SN = iGable;. Marcus : Scott : känner ge- tre äpplen, Brita, dem med Torbjörn, men tredje vet hon ej. Efter en' del frågor från fröki ken kommer sluili- ” 'en på det hel- kontrakt: för er, ”som-. säkrar: ert uppträdande hos mig; ett kontrakt, som ' skall : sätta er i samma gage- iklass :som :Greta Garbo eller Clark inet, och när har säger det, sir, är han också .villig:att betala mark. dsprise ch litet” till. ” En: omgång - — Jag har en omgång kläder till varje veckodag. -:. — Det. var flott ere sOm "ni. sedan : vill följa med I. nen, så skall jag där framlägga ett å man vill tala” om tt : svenska :folket 'eldar”'uj 1-miljard” "kronor om. året. . | Nelson: ; på alla . vilkas; mat- sedfar vimlar med klangfulla namn, som ' . dock inte ger den ringaste upplysning om rättens tillagning. Kanske vore det en bra uppfin- ning om alla skolbarn som påstår att de aldrig mer får något att göra med "de : hamn ur världshistorien som de måste lära sig utantill finge :| besöka restauranger. Även om de inte får ett glas äkta ”Napoleon- och | konjak” så kan de dock länge kom- ma att minnas Napoleontårta och sparris 'å” la kejsarinnan ' Marie Louise, och genom skicklig pedago- gik skulle man ju genonti dessa rät- ter kunna länka 'deras intresse till Ide personligheter. som givit dem namn; Med utgångspunkt. från ”Nå- poleönstårtan” kunde” man: hålla ett litet föredrag "om Napoleons be- römde general och''därvid beställa [> en sjötunga å la Murat och en tour- nedos' å :1a ' Massena;" och : för att lundervisningen inte skall bli ensi- Idig : utan : även : Napoleons stora motståndare inpräglas i minnet så bör "man beställa en oxfilet;å la Wellington "och en: potage å 1 «På det sättet kan an med lätt- .Thet med hjälp av matsedel under-]' . Jap niala kockarna när de uppfinner en visa om varje historisk "epok. Sär- skilt lätt är det med Ludvig” den fjortondes och Ludvig den femton- des glada tidsålder, vilkas mätres- ser nästan" helt och hållet framstår för eftervärlden : i: ljuset av de högst prosaiska recept de efter- lämnat.: Hönskroketter' å la::Val- liére, kalvstek eller lammkotletter med chokladkräm, som går under ' i Pecho Melba) Biff ä Ia Linä- ström; -Napoleonbakelser ... var och - en åv. oss har för länge sedan kommit i beröring med dessa uttryck, Vi får veta var= för det heter så i denna artikel av Hans Emm, > E de gästabud dit hen var inbjuden ville. han alltid 'se tvåtusen olika rätter dukas upp, ” . Betecknande för. senare tidens kultur ;.är dock att eftervärldens visserligen :erkänner kejsar Vitel- lus som alla tiders största matvrak och även har reda på vilka mäng- der mat han brukade sätta i sig, men absolut vägrar att uppkalla en enda rätt efter honom. Vitellus var en storätare men absolut ingen fin- smakare som till exempel Lucullus eller den vise Seneca, som av prin= cip. började varje måltid med ost- Ton. > Här uppstår ovillkorligen frågan I vilken utsträckning de som givit namn åt olika maträtter verkligen stod-i förbindelse med dem. "Otaliga rätter har uppkallats. ef- ter: adelssläkter +— duvstek å la B som , glömts .- av kärlek och död "Både kärleken och döden, har till "synes "alldeles glömt bort den lilla italienska orten Man- tia, och inte heller någon ung "har fö där på länge. Sedan'tre "år till- baka ' har 'pastorsexpeditionen i Mantia ;'så gott som ingenting att .göra: varken något-äkten- skap ' eller något dödsfall och. inte heller någon födelse har anmälts på denna tid. Och det är något ganska sensationellt för att vara i Italien, som bar Euro- pas "högsta ”nativitet och mor- talitet, . . En na ] Jeskol SAGT; c och = - SKRIV: ET an kan inte. offra Dä or Joan än sitt jag och aft. -som brukar kallas offer är kara ” etiketter anbragta, på jagets för sök att hävda sign imone. we ”Det enda som den svenska gul. Ds aldrig klagar på är kronans ärter”, påpekas det, och under så- dana omständigheter kunde man . väl "låta "anställa någon speclal« ” utbildad ,kocka, som bara lagade utav kronans äfter. En kronärts- kocka ', vid varje Tegemente är et. kanske greppe Cello i se.” | måste '4' icke Re dions "program må Fair utsträckning tåla ac. . och bk nr Sven Vallmark som” "Hyland lärare :3 en” En bad en gång eleverna 4 sin klass - nämna några betydelsefulla tids- bespurande faktorer En elev satte överst på sin lis- ta: ”Kärlek vid första ögonkas- | > Kärriärnamn H En. ung skandinavisk > diploraat med förnamnet Helge blev presen- terad för den kände franske förfat= taren Jules Romain, : - — Säg mig, vad betyder namnet Helge, undrade författaren, . ' ' — Det betyder ungefär ”den he- lige”, svarade diplomaten. ' — Jaså, så långt' har ni alltså redan kommit! . s "Internationell debatt” Med anledning av den interna= "tionella debatten 'om” en västtysk återupprustning återger Miinche- ner Illustrierte följande samtal — som ganska väl synes sammanfat« ta situationen. »— : Amerikanen: Vi måste se fys- " karna kanoner. . - Britt: Men utan "ammunition. - ” Holländare: Och bara på sönda- - Barna ls Fransman: Under skoftår. > " Tysken: Men vad ska jag göra med kanonen då? "=. Övriga (korus): Vad nu? är ni ; motståndare till Europas» försvar? re ".— Jag ser så ofta att överstinnan far. ut till regementet och tittar på övningarna — är överstinnan. in- tresserad 'för.. det militära rent Medici, ägg Mi s jfökt Jax å la 1 ff. kal rostbiff, Stroganoff och Orlottkot” letter,. för att bara nämna , några. Etter vilken medlem av de berömda familjerna. rätterna uppkallats är svårare ; att ta.reda på, Man får anta : att: de uppfunnits av någon ock. som varit. i familjens tjänst sittsbaar is tänker" de ger ny. rätt inte bara på det herrskap i vars tjänst de står eller på de rika :stamgästerna : på den 'restau- rang där de ä som" lyckats sätta ihop'en. dittills okänd rätt, känner -sig som en ska- pande konstnär: och:det' är därför inte att undråä” på att han' med 'en 5] itt. å la och harstek å Ja Poinpadour, "sparris å la Dubarry. Och medan vi sysslar med de franska kungarnas älskas rinnor ' kan vi. göra en avstickare till ejt annat århundrade :och av pedagogiska skäl. beställa ' en höna å la Agnes Sorel. sx Redan i idet gamla Rom sor So Naturligtvis skall man ' inte vid denna 7 kulinariska undervisning | helt Hålla sig till den franska histo- rien, fastän frestelsen är stark; ty en lång rad av världsberömda rät- ter. har . uppfunnits av franska mästerkockar och därför ”uppkal- lats efter franska personligheter. Vi vill dock börja med det gammal- romerska riket och nämna Lucul- lus, 'som vi li; var fält mästare = vars: skapande” i han - beundrar; ' Mozart, som under hela” sitt liv'endast hade skulder sitt namn åt de berömda kulorna i [Salzburg utan; också till en vilt- tunga anrättas å la Verdi, :', Frankrikes :” mästerkockar ': har gjort. det till'en. ära "att uppkalla sina rätter efter: berömda: konst- Melba, som för övrigt skall ha va- rit sångerskans egen" idé, till sjö- tunga - Ré jane, hönsragu' Patti, köldpaddssoppa Sarah' Bernhardt | och é ' Rachel: -har ; de till yrket, men vars namn helt och hållet — gått ' till världshistorien” i hans . egenskap av finsmakare! och som några franska kockar många århundraden senare hedrade genom att uppkalla en soppa, en poularå, en dos och en ost: franska - kockarna inte. uriderlåtit att "hylla de. kvinnliga stjärnorna. När '. Marlene :; Dietrich för första gången efter sina framgångar kom till Europa och besökte Paris'satte pariskockarna på sina sål och helt enkelt uppkallat dem efter M iställda.. Köcken, |. gåvning och '.som' vuxen städse var van vid |- enklaste kost, fick inte endast låna |" puré, En JSegrätt heter. Halévy, och fungerar på matscällora som: fad- |. & der åt en rapphönsrätt, medan sjö närinnor. Från de berömda Peches |. - — Inte då! Men jag tycker det är så lustigt att se och höra hur dom faktiskt. lyder min” snälle, Archi- bald .. Vv årdröm” | järnan Peggy. Pow stå klädd i något drömaktigt av scwei- ziek organdi, vars mönster åter- kommer i sidenjackan som I hori bär över armen... cc uh efter. Här skulle man också kunna inflicka några ordt om den romerska ör kejsaren Vitellus.. Man berättar om honom att han med lätthet kunde Där propageras ' för "ökad upplysning om. eldningsskonomi och rekom- | menderas i detta syfte filmen ”Och kråkorna "grät", Den -svenska eld- ningssäsongen " omfattar ir -genom- snitt 250 dagar pr år och bränsle- förbrukningen värderas. till £den stora "summan "av i -miliard ikro- for; Även 'en mycket ringa .b ting i'varje': pannas 'förbru! 3 innebär -att miljoner” sparas åt folkhushållet : På vilka. vägar man skall vinna denna besparing klar- göres genom filmen. Den kan hy- — Ja, men det är a sata” om- PE. : ras: genom mint” adelge till sta- tens -hantverksinsitut. 2 , 'En körare från Järvsö, som till- sammans med sin son Jonas i börs jan av 1900-talet låg.+ skogen och måste hålla sig inomhus för ått yrT- snön förstörde hasvägen, låg i bredd]s: i slafen i kojan och funderade. So- nen var glad åt vilostunderna, men fadern tänkte på den. ekonomiska ” tsituationen som ju då var. annor- lunda än nu för en skogsarbetare och så flyger har! upp och säger: — Hör du Jonas, vi är tvungna å skriva hem å tala om att vi ligger , inne . för styggvär,'« «dom kanske « handlar öch äter å tror att vi tjä- igt. ” : nar som va: äta tusen ostron till ett mål och på |. Å å la Dietrich eller po-. tage Marlene. uu lg en "Rätter får namn efter" ">" ”stamgäster. . New. ”York- -restaurangen . Stork Club, har för vana att alltid upp- kalla nya rätter.” efter berömda stamgäster. .Sålunda finner man där på matsedeln en Lindbergh- "A«vich, rensadel å la Paulette Goddard, och en tårta med nötter och vispgrädde som kallas Mickeys Special, lär vera Mickey Rooneys älsklingsrätt, - Det finns ingen konst inom si ken ' mästaren så blygsamt. döljer sig bakom sitt verk, sem den ädla ikokkonsten, Två kvinnor utgör ett Irerömt und "ag. En, r cialvätt, PER å Ja Lin, troligen döpts av den duktiga af-: färskvinnan "Maria Kristina Lind=' ström, som 1834 öppnade en 'deli- katessaffär "vid Regeringsgatan i Stockholm,. Likadant . förhåller det sig med den världsberömda wien- |år ska Sachertårtan, vars tillkomst: vi har fru Anna Sacher att tacka för, som för en generation sedan skötte - Wiens elegantaste restaurang. Me- dan man nu för tiden i alla Euro- pas , länder-"'och även i Amerika] mycket väl känner den med chok- lad överdragna Sathertårtan, är det få söm vet något om fru Anna Sa- cher, .som på sin restaurang med självsäker värdighet hälsade. kej- sare och kungar, statemän 'och fält- herrar och trots detta uppkallade sin fina tårta inte efier dem utan CH efer sig siälv .. a at | lastbil: —' delades ' den väg, som - »] ingenjörsfirmor, medan de: 10,000 .| maskinerna ' men var. .de vänli; här. och väntar på någon... Hon är |: "De , | Fr gamlar kring mikrofonen en ruselllväll får göra det som andra . skulle vilja. Där vi sitter kring vår. radioapparat identifierar vi . . "oss med dem, Den där som talar nu, kunde likaväl ha varit jag, | tänker vi. Det där som han säger, kunde också jag ha sagt, ja jag kanske hade sagt det bättre, reso= rösa mot dem, amatörerna. Klarar Klarar de sig illa, skrattar vi lika” i vänligt. Vi har ingen pretentioner på dem — de representerar ju 058. jälva. Or Brå Bohm, ”Vagdom avskyr. fruktan. gy något av det. Världsrekord. i: : . vägbygge i USA... gav ”drömväg” STOCKHOLM. : » Ett" världsrekord” i vägbygge har”. 190 km, autostrada på bara två år, alltsammans för privata pengar. En formlig ”drömväg” har anlagts mel= lan New York : och "Wilmington, Hela sträckan kan bilisten köra non Amerikas tätaste trafikcent-.,' utan : ett "enda trafikljus! : Kostnaderna än 1,280 milj. kr. Den ”krossar” 67 bäckar och floder och passerar på jer. Tre affärsmän” Kar stått” i 'spet- sen." för det gigantiska företaget, som” finansierats "av. pengar, vilka ställts till förfogande' av diverse lasttrafikbilägareförbundets tid- skrift: Dessa företag ställde mot en ränta av en eller en halv: proc; 'en till förfogande, så att byggherrårna kunde betala ut pengar närhelst « de behövde. Genom detta geniala sätt-- "na pen, .. sparades 85 milj: kr, + För att så snart som” möjligt få tillbaka pengarna — -det. kostar 9 sträckan och 25 kr för” en' större skulle byggas, upp i sju sektioner, . vilka : överlämnades till 'sju olika arbetarna ” och” de hypermoderna n (värda 200 milj. "kr) för2-!sdes på 83 Privata entrepre= nörer.' Ytterligare data,' som fram= | prenörerna - använde sig av kort- 7 vågsradio för att hålla kontakt med bikmeter jord eller sand flyttades eller fylldes samt att grävmaskiner : med en kapacitet på 1 ;000 ton i time. gaste" 'grävattira]- autostrada -världeris hittills bäst byggda bilvä Körfilernas antal på varje vägbana är" två, men de har utökats till tre farten från New York, Varje är fyra. meter :bred” i stället ' för endast 3,3 met,' som eljest är. den vanligaste: bredden. Körfilerna är markerade med självlysande lin= jer.- Beläggningen är asfalt. .— De tullavgifter, . som upptas, "beräknas. ” actla bilvägen I inom loppet av a Vid en parad. med vill - betrevolutione , ink okto iransparang med texten: ” kar kamrat Stalin van wu: gdom?? En av åskådarna gjorde. dera nr up; smärksämma På att Stalin inte fanns på den tiden, «== Just, det, sa den skäg; gu isen och Mlitihade, let nerar vi. Och vi är väldigt genes - de sig' bra skrattar vi vänligt, Md "fruktan är ett alltför fint mate- : « rial för att ungdom kunde göra Vilhelm Ekelund, ..; USA satt i det man nu färdigbyggt : stop, och vägen går fram genom" en enda korsning, >en "backe :eller " för "vägen uppgår till inte mindre, +: -t visdukter ginalles. 197 järnvägslin= . försäkringsbolag, : berättar Svenska ,: fond på de nödvändiga miljonerna :- kr för-en personbil att "köra hela - häver arbetets storlek; är att entres fe sitt folk, att närmare, 50 milj. ku- 4 M för vår; lyckliga. an vyyevaayee ey ERE YTV 1 i od 1 då t av köksslarmmet, a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.