I S SUI IOUT VET SUTTIT EVISTITSTEVESVUTSERYFOvoN i | och blott den som | kan lyssiia un RB nn RESULTATET. äv STUDIERNA | rn < i KJ - "mäktar skänka; jäl, vs 'historia” från arbetarpressens Le -IHan' hade inycket: svårt att klara + mäst t morgon; så strejkar vi. nu ”neller. Jag sympatistrejkar! : 1. strejkade tillsamhans ined fa : ljag inte men jag har tatt å mej ett » nätterna. . än rryvyYrYT TYTYYTTYTTYYVYYYFFTEYYYYFTFYYY vv ANNY. - > Solen. går upp kl. 80: "ned kl. 16.52, Genom ”trånaden ch ty: = skall vägen gå till Gud, mdast ensamheten skapa fri ”av SN den 'stora öknens ljud '> In: kropp. åt sin Skaraborgaren berättar" en rolig e- dee Det gäller Nya ån Den hade. som - are. roiska . perio Norrland i Soll koromichef en utgifterna, och en. dag infann sig typogtafer hos h « — Får vi "inte vår av Då reste sig ekonomichefen, ta: lade och sader -— "Aldrig har det kunnat sägas. om mig, att jag svikit arbetarnas Isak, och det skall inte kunria sägas Dageh efter kom det tite ut nå- "gon tidning. Arbetsgivaren.— eko- the mo kakolusnsinal S när Kristinas pedagogiskt anlagde foder ; efter sin: sedvanliga. sön-- oe stal och sia; ja, ået var väl” Stalin. . - or Tappa tänker nu övergå ll att för henne i i I utreda Z vr indirekt beskattning kan åstadkom allvarliga NV t Förbundet anser att utrymme finns LATIOT ISO tevförrern båd Lianl YYrvevYvvev YvYYYYTTYYYYYYVTYYYVIYT FEV . bortglömt, .; att. återtåg under det senaste, världs. kriget.' Han höll sig städse i bak-'- medan . Monigomery, . mycket. mottaglig för publicity. den, ' "och offentlighetens strålkastarljus fick sin ”marskalkutnämning ”se- : näre vän Alexander. Dennes bes ” rvömrmelse gjordes i ordets egent- / " Jiga bemårkelse av de oförskräckt stridande toimmies. Det riskfyllda 1 änkrike organiserades också av, - ”'Alexånder' och marskalken . sågs vid - Dunkerque . tertåget ' 7aå "iförd sin galauniform lugn NET ÄR MED ORÄTT ganska «marskalk . Alexander planlade såväl de stora - allierade segrarna som britternas = Mar skolk Alexander Å Harold Viscount : Alexander : of Tunis, Storbritanniens Ayut- nämnde - krigsin nister. r Churchill, > Vår > baron. Han fick efter c en synnet- or ligen oregerlig ämngdom sin upp=. föstran. i den berömda: Publi School + Harrow och sedan” i. den, ännt mera ryktbara... ka= " '-dettanstalten :i blev : avi den" obändige ' Ulster Boy en perfekt engelsk. gentle.” man. Det är inte överdrivet när. man påstår, att lord, Alexander: ' är den populäraste fältmarskalk t han d lasfältet: pr över 114 England,. schera allt; ; vad ni orkar! . Som '. pri d är "Al var den siste som lämnade stran- - "den; 'som låg under" ständig svår eskjutning från fienden. I Bur- a, där. Alexander också fick trä= - då emellan Bom” återtågsstrateg, -- blev en ordér av, hororn snabbt berömd bland" soldaternä: — Det bara några tusen kilometer så. ni måste . mar- som har funnits i brit- tiska armén. - a terade "de dessutom tt engelskt 1 d d barn sorå i kriget hade ' förlorat. "Sandhurst. Så ”F --); att den måste te sig "|, artåtare inom” industri” och trabs- i or En il et: Kooperativt bygensästöreta anställd snickare lade | ”g87 taktegel på ett tak mellan klockav '8 på morgonen och hälv .: itvå på eftermiddagen och erhöll enligt fakturan för arbetet 94: ” ; kr, d. v..s, 19 kr i timmen efterso hann med att äta” sin frukost, - In : Fallet" referéras . i senaste num- L. 1 'av: Svenska transportarbetare- rbundets. organ, Trénsportarbeta- MWrenby,' framhåller 'att iman inte avundas mannen hans inkomst men ren, "och tidningens redaktör, Knut: ” Dagligen och itundligen förs det 'Filturdebatt här i landet, Men vem Vet egentiigeh vad kultur är? 23 av: definitioner It sig gråhåriga via "Ner I r ar dem]. Fälta, och som fått de största kulturvälsignel: Nga, oålingen? samhälle i iden solidariska lönepoli- tiktns namn måsté söka råda. bot på alltför kraftiga inkomstvariat åelig för peciellt som snickaren ifråga iv sig ha fullt jobb året runt, : artikeln;: rubriceräd' ”Utsugar- | | "finns i LO?, konstaterar. för- fattaren inledningsvis - att -kapita- "listen alltjämt behäller sin. roll som den klassiske utsugaren, men att han i stället blir 'utsugen av' stat och k varför hans nettobe- sina 7 fö Lady Al i var förresten / en av de första engelska aristokrater. som före- , drog ' det ' praktiska ' yrkeslivet framför: societetsvimlet, : Redan före hennes giftermål med lord sen mycket mångsidigt intresserad person. Han sysslar med arkeolo- - gi, botanik, måleri — och Stepp- "dans. Han' är en utmärkt målare framträdesvis, av ' akvareller, Och han skyr inte heller plankstryka- hu rens jobb: då han under en se- + mestervistelse köpte en villa "England, målade han själv samt- liga golv, fönster och dörrar, Mes + intresserad är han emellertid av språkstudier, : a det passar till kalk ta "lar flytande” lycka franska, tyska och den indiska dialekten urdu. Hans Språkkunskaper var mycke "som generalguvernör 1 Canada. franska Canada hörde många po-: litiska dignifärer och "tidningsmän ” Alexander sjunga franska visor, och. vid. mottagningar : brukade ., : hån med den Tyska nyhetsbyrån: | samtala på . "Tass Tyska. representant NR ill+ hans fördel . under. hans tid Lady Alexander är tjägo år yngre .än -maken.; Paret har tre - barn och för något år SE .- Al der var hennes yrkesverk- ”samhet mycket omtalad och det fanns ' många. bland ; Englands la ”ehoking”, att hon, dottern till - en engelsk lord, öppnade en 'hatt- butik . i: London och 5 . bakom disken, : issn” i ende" fältmarskalk". som - åtnjuter t' stora sympatier hos samtliga tre parti reklamerar: honom för egen =" räkning. År 1945 funderade Iabour der som: parlamentskandidat, "men" "även liberalerna" och: de konsér> vativa åberopar honom då och då som ' meningsfrände, marskalken, aldrig. yttrat sig som politiker, vilket ” emellertid int "betyder att, politik "inte skulle" i tresserå.. 'honor, . Här kan näm- t 1: IS återtågen,. ”uppmärksamt. följde överklass som ansåg det en smu-” Lord. Alexander torde vara den ' ”stora- partier i England; och varje ' ett tag på att nominera Alexan- Själv ”har : "nas, att han under hela' Kriget,” även. «under de - mest äramatiska” .. med 'hemmapolitiken och regel=" |: hållning inte blir så stor som förut. ' Omställningen, "är ; kanske. främst gen ej av kapitalisten ” utan av den: gynhade - arbetargruppen.”, i I det inledningsvis nämnda fallet omtalar tidningen att de 14 kr i tinimen som snickaren ifråga erhöl för. sitt erbete.: var helt: enligt' gäl: lände: avtal. ; Tidningen: omtalar sammanhanget ytterligare ett fall” där en fackförbundsselrreterare med en fastighet i utkanten av: Stock- hölm”" avtalsenligt fick' betala en ' byggr märkbar på d: knaden, ty . nyttjanderätten till våra bostäder är 'i verkligheten socialiserad. Den om- ständigheten att hy syrotna i de nya husen dock blir så dyra att fattigt folk inte har råd att bo i dem kan inte: bero. på något kapitalistiskt djävulskap å la Marx eller de äldre lärofäderna; speciellt ; som räntan för bottenlån stått i. blott cirka 3 procerit under mer än ett årtionde och ” nu.” " vissérligen” stigit till. 3,6 procent men att även denna ränte- ” Sats är så låg att den inte ger rum för något fal om kapitalistisk utsug= "pipa. ie Pl stssföraren. i ien 'dalastakl vilken "behövde en murare vid uppförandet "av sitt hus och 'som raöttes av:'ett lönekrav på 10 kr i limmen jämte "fritt husrum. och mat från denne tyckte” att detta: var för mycket, Själv. tjänade hän ej mer ä högst "-3:kr per timme för ett jobb som var minst lika ansvarsfullt som mura- ”réns. Det är klart att bussföraren hade detta i minnet här han var - med om "att diskutera 'det avtals- "förslag som man .skulle lägga fram T hans fack. Han har' ingen möj- Eghet' att' tillgodogöra sig någon - bundet lät. parl koll eftersändas. - Ange inn STOCKHOLM. IF, som nu yttrat sig över de Sänk skatterna! Det kravet framställs med skätpa ga är bara i” ett par detaljer” som” Det nä frainlagda förslaget måste, dar RLF,. betraktas endast som första steg i riktning mot sänk- r. Det bör därför övervä- in. inte redan nu föreligger att :. företa : ytterligare lan. Så- - dana sänkningar behöver inte med- fö a minskning av statens inkoms- ighet sönkning i k ie; M Förbundet framhåller också at -: synes föreligga skäl för ati ”huruvida en, övergång til beskattningen är ett samhällsintres- - se av allra största betydelse. Skatte- ördan har-nu nått sådan tyngd at olägenheter för en sänkning av de direkta skat terna utan att den sociala 'standar- ken sänks eller att övriga statsut- igifter, behöver inskränkas, Det är av. största” "betydelse att skattesänk: ningarna ' blir 'så betydande att. de' skådliga verkningar, som hittill: 1043 £ram Ova wi : Friskeportare För många år sedan var det en folkskolläraré, som kommit till en av” församlingens: skolor. Läraren var frisksportare och när han en "dag vandrade ute: i sxön: alldeles barfota mötte han en ödalman som utlät sig: — Nej, men är han inte klok som går barfota i smällkalla vintern. — Det är hälsan det, sa läraren och rådde odalmannen -att försöka sig på detsamma, rara Om, någon tid möttes de bägge igen och då var det läraren som frågade: ; hur går det, har ni börjat att gå barfota ännu?? REN — Nej, bevare: mig väl, det har par av håsorna jag har på mig och En ung och energisk lokeldare har ' varit. på besök i England, Aterkommen blir han av en gam- mal förare tillspord, hur han haft det på resan, Svaret: löd: : .— Åljo, London vär. hög. bra men "det var "förskräckligt våd Jokstalarna var skitiga: , ett steg i rätt riktning, « När det gäller beskattningen. av äkta. makar' har, man inte rätt att utan, vidare: utgå från 'den-princi- pen att de skulle äga större skatte- förmåga än två ensamstående. Den större skattebörda,' som nu” åvilar |. äkta makar, måste därför lättas ge-T nom ändringar i det gällande syste” Sambeskattningssakkunnigas |” förslag har; säger RLF, utsatts för met, ' en, kritik, som är fullt berättigad. Förslaget & är sådant ått det inte bör eller kan läggas till grund för lag- stiftning, — Det av skatteutrednin- gen. undersökta systemet med olika förvärvsavdrag för gifta kvinnor kan heller inte anseg tillfrödsstäl- lande, . Vad beträffar de av utredningen skiktskalorna ' för bes räkning , av -den statliga inkomst- skatten synes. den invändningen med skäl kunna göras att progres- siviteten stiger alltför, snabbt vid taxerade inkomster över 12,000 kr. En justering av dessa skalor bör föreslagna där; för äga rum, Utredningens förslag om lättna- i förmögenhetsbesk attningen har vunnit förbundets odelade gil- lande; Beträffande kvarlåtenskaps-, skatten héter det: De nu gällande om kvarlåtenskapsskatt har inte på långt när inbringat de inkomster till staten varmed man - ” | räknade, . när. förslaget antogs.. Då | ve | Sn der : reglerna Aenna form dessutom måste anse: telt främmunde för vårt skalte- AA hd AhA. de. sakkunniga ”—— eljest understryker man i punkt för punkt d rekommendationer ill, skattelättnader som utredningen Da-av de soklunniga utförda un- dersökningarna har klart visat, he- uppstått. it,. i. görligaste mån” av- lägsnas. Det av sakkunniga i detta ; d t är RLF har én anhän uppfattning än "resul system och h anlncrer till förmögen Ketsöverflyttningar "bör + den 'mr-t styrker '-RLF. på det allvarli; det snaraste tas bort. Slutligen av- löneglidning.' Sej heller . kan han räkna med att på annat sätt kunna skapa "sig någon mer avsevärd exiraförtjänst. Under dessa förhål- landeri är det kanske icke så märk- värdigt om han' känner 'sig ”utsu- -gen” ej av: kapitalismen” utan av gin murande broder inom LO. Han styrkes kanske i denna känsla onv « han..får. lyssna till en lönspolitisk afitonsång : av någon” ombudsman -från+LO, «vilken i denna talar. orm att ”byggmästarna nu biuder mu- rartiå' 1,000 kr under bordet för al dessa 'skäll börja arbéta, hos dem”. : 'Talaren "anmärker "alldeles riktigt att:-hela'lönepolitiken på detta sätt . undandrages” kontroll, från 'de av- Issl ionerna . på ärb rknaden sen för de ekonomiska föreningarna, t t 1 t varvid flera araber dödats och näg-- ra, franska polismän sårats. Natio- nalistledaren Habit Bourgiba, som krävt --”rätt - för ”tunisierna att ta hand om sitt eget land” kar fö sats till. den algeriska -gränsen: = : > Habib Bourgiba. os > 180 m? Jäppstift, 2400 - gånger njet Tyska studentkabaréträppen / "Die Amniestierten” "hör till Västtysk- lands" mest framgångsrika , skämta- och eh aktör som uppträder iskep- naden av. en sovjetrysk talesman har konstaterat, att. han sedan gruppens ' grundande år 1947; 2,400 gånger uttalat ryssarnas. älsklings- | ord ”njet”:—' nej! Dessutom har kabaréns statistiker räknat ut, att publiken under . de fyra gångna åren applåderat" ”Die Amrestier- tens” föreställningar i sammanlagt. 133 "timmar, . En enda åskådare skulle vara tvungen att oavbrutet 1 applådera i 3,332". dagar för att komma: upp till samma prestation. Pianisten har sammanlagt presterat 7,2 milj. anslag och de medverkan- de: damerna har förbrukat läppstift lill en mängd som skulle räcka att föreligga en yta på 180 m2. Ske a Hå mA AA AAAARAABAANARA AN förslaget till. ökhing -av .skattesat---|- re, De ”gästspelar £, n. i Miinchen M "talens 7 Oka? - möttes av ett lönekrav på 10 kr. leda” till' farliga konsekvenser. Ty dalpmuraren såväl: som; tusenkro- horsmurarna har naturligtvis: inget stöd i=avtalet för sina. lönekrav. "Däremot har'de stöd av konjunktu- ferha — och detta är mer givande,” dningen konstaterar: 4 lisam- hanget att det även inom av- ram tycks finnas” rum: för 'rhörda variationer mellan i arbetargru: ernas.. fö m Och detta..kan | ..: rn bete. som tog'e en dag i i anspråk. I Pidni ; att 1 na för k d: betare 81 kr: för ett ar« |. verkär faktiskt som er det förr skulle ha funnits kul- ven 'är inte den nätlda synen d kultor är, en' smula knodd- jag mehöår ' dumhögfördie? : Det. är .som 'om vi trodde. ätt: det pldög före vårt inträde i, världen funnits "kultur och. som om vi jälva hade fullmakt att avgöra vad om är och icke är kultur, 7 Enligt vår mening är en kultir- inniska en som: kan läsa och ivag en som kan de fyra 'räken- bom. konst och, litteratur av i läg, . kunna räkna upp. inhemska rorna i nybyggda hus. korsmer att allt större roll i den av-;; tiska debatten bland låg! hegrupperna öch att om 'den' klas. siske ”boven-kapitalisten blivit. av- förd” från "scenen men. bostadsför sörjningen likväl blivit så. kostsam: som; nu så är- det väl. något fel. i maskineri t. Vilket ej heller den störa "allmänheten: torde vara helt)" övetande om. / USPOCKHÖLM. i i Påståendet fatt. svärtrosten; kar förebygt gas genom utrotning av dei vanliga berberisbusken är en över drift, säger prof. Bertil: Lindquist, Göteborg, i Lantmannen,. När. det. i tiden påbjöds att busken” utrotas på ett avstånd av: Ufrån åker, torde: : detta” h det "tusentals buskar invid, åkrar och "gärden, Genom nämnda utrot: ir 8 minskades säkerligen de' år a "lokala: :svartrostangreppen; men: den; "aktion som i höstas igångsats i tes” inom. ett flertal län och mest ' ingarnas, veck liga; "brbakör, a alltså. ett fortsatt oci intensifierat : arbete på framställ-i' ningen av rostimmuna gorter:— den22. enda” usäkra | vägen att förebygga att de kostnader 'och allt det arbete såm" ”nedlägges ; på tandet: ar tarna med hänsyn till de höga rg ; da Amstfärnor: fört e och konst« i att hän skaffar plantor och frön om han inte först -odlat: markeh” och sen vårdar sig' on” den så" att det råddå vä i att hålla ogri pen är något & kålturen,. Hat" vi växterna . blomma”: och bära god het. men det” oss kultiverade, > Isen "kultiverad trädgård sk frukt, - En kultiverad -människå - On blommar också och bär frukt.7.t Om : människan -dessutorh > Har väggarna fulla med tavler och gåtts. cv - å. | på. teatern” ellér har en filoso tisk examen är - det så inycket båttre, : "| men det är'inte det väsentligaste; Vi har Hll' rätt att vara förtjusta över vår nyförvärvåde läskunnig= För några. dar. ben. diskuterade kvinnliga jotirnålister med: Götå Rosen om -b en, Det var ildring ; son : : blivit; en bestse på något fint förlag,” . Det hör till. god kultur till Shakespeare, - . Moliere ' + Strindberg men, också skådespelar. + nä.som gör rollerna; och allt skvall- "ret. om dem i teater och film. Ätt musiken är kulturmänniskans ec egendom” är, säkert och naturligtvis sk ica, kompositörer och musikverk av lika slag .vara: bekanta så att det att svara prickfritt i en: radio+ . tävling. FOch.iden som inte kännér Påvel Ramel,. landets näst kungen puläraste person är det inte myc- människan ha, helst ett stort, minst tio 'och ”helst' hundra böcker om året bör -Jäsas och Örvärvas. år vi” i landet och ren har: böcs ker” "och av | stådlemöjllgnoter blivit r Fi en bra debatt, men "den var för liten!. Den" frågade- aldrig: >", + Varför har vi barnhem? ; . "Då skulle vi ha nödgats våra: Därför att det svenska. folket inte har kultur, nog att kunna leva t une der. ansvar; Varjé. barns rätt är ätt vara välkommet, att ha ett färd hem, en mor:'och. en far när det anländer till denria världen. - ;Folk vill inte se sanningen I ögo- nen; vill inte.gå till grunden. me sig själva; Ett verkligt kultursaimn hälle behöver inga barnhem uten s verkliga : en ändliga lojalitet, rö "den, : storsinthet, den > ödmjukhet, sinnesstyrka och kärlek vi alla bö.:w höver, "sie. »Sen. får vi tacka Gäd för bi stäverna, musiken, featern och, 1 det andra, det är kryddan, Det K séntliga är ätt blomma v ckert och” bära god frukt, a Al " märnsliäbisr In inneKållande vlåsa tnidsia Bö i olkänalen," Grakafn förmedlade "faktiskt på detta oflgi- sn iå Det klankas Berberis vilgaris i Sverige i dag; alls inte ger garantier för att svart rosten ;, skall... försvinna. eller ;at frekvensen eller . styrkan i koms mande storahgrepp 'skall minskas... Mah har jörbisett fjärrspridningen av' sömmartsporerna från sydligare, breddgrader; där deras övervintrin; redan nu är ett erkänt faktum, vi ka dock enligt vetenskapens; vitt- "mm "snickare Jade: 887: takte- » gel på ett tak mellan" klockan 8 på morgonen och halv två på ;' efterrniddagen : och erhöll ..en- > ligt fakturan för: arbetet 94:97 kr, eller 19 kr, i timmen, Fal- "let "refereras i senaste numret "av Svenska transportarbetare- förbundets organ, Transport. arbetaren, '. och tidningens re- daktör, Knut ”Wrenby,: fram: . håller ; att man inte avundas manhén hans inkomst: men ått den måste te. sig ouppnåelig |: för arbetare inom industri och "transport, . speciellt som, snic- kären ' ifråga uppgav sig'ha fullt jobb året 'runt, "+" "I" artikeln, rubricerad" »Utsu- garna” finns i LO?, konstaterar författaren inledningsvis att ka- pitalisten ' alltjämt ' behåller sin roll som” den ' klassiske wutsuga. ren, men att han i stället blir ut- sugen: av stat och: kommun var- för hans nettobehållning inte blir så stor som förut, Omställningen är kanske främst märkbar på bostadsmarknaden, ty, nyttjande. rätten till” våra bostäder är i verkligheten ' socialiserad, .” Den omständigheten: att hyrorka. i de nya husen: dock bli så dyra att fattigt folk inte" har råd att'bo i ; dem kan”inte bero på något kåpitalstiskt : djävulskap ..å . la Marx eller då äldre lärofäderna, speciellt : som räntan för. botten- Jån stått i: blott.cirka 3 procent under Mer än ett: årtionde och nu visserligen stigit till 3.6 procent men att även denna räntesats är så låg att den inte ger rum för något tal om. kapitalistisk utsug- ning. :. ”Bussföraren i en dalastad vil. ken" "behövde en' murare vid upp- förandet 'av sitt hus och som Fåfednsd mot. tv FIVEYVTTEVETTETEYTVEFVSEVTVITTTYTVIYIVTTTYNVYVTYTYTYT nesbörd är den troliga huvudorsa .: köga byggnädse arbetarlöner i timmen mte fritt husrum" och mat från denne tyckte att detta vär för” "mycket. Själv tjänade han ej mer än Högst”3 kr; per timme för ett jobb som :var; minst lika ansvarsfullt /söm murarens; Det är klart att bussföraren ha-' de" detta: 1 minnet "när. han -var med om att diskutera” det aävtals- förslag som ” mah skulle, lägga fram i hans fack, Han har ingen möjlighet:, att. ; tillgodogöra sig någon löneglidning. ' Ej heller kan han: räkna” red att på annat sätt: kunna skapa sig någon -mer avsevärd extra- förtjänst. .> Under dessa förhål- "Handen : är. det kanske icke så märkvärdigt om hän känner sig ”utsugen' ej av kapitalismen utan av sin murande" broder inom LO: i Han styrktes kanske i denna känsla om han får lyssna till en lönepolitisk . aftonsång av: någon ombudsman från LO, vilken i den na talar om. att. ”byggmästarna nu bjuder murarna 1.000 kr. un. der bordet | för. att. dessa. skall | apparater, börja arbeta hog dem”. -Talaren anmärker alldeles riktigt att he- la lönepolitiken på detta sätt un- dandrages kontroll . från de. av- |; talsslutande' organisationerna påjå arbetsmarknaden, Och detta kan Ieda till farliga konsekvenser, Ty | dalamuraren såväl som tusenkro- | noörsmurarna har naturligtvis in- get stöd i avtalet för sina löne- kräv. . Däremot har de stöd åv konjunkturerna — och detta är mer givande”. :. Tidningen "konstaterar: i. sam- manhanget att ,det även inom avtalens ram - tycks finnas rum för oerhörda variationer mellan dé olika arbetargruppernas"”för- tjänster och att avtalsrådet med uppgift ett verka för'en-rättvi- sare Avyälgning. + av, lönerna i ett valet. Slas råda: be t på" kraftiga inkomstvariatione . marxistiska termen = — känna: sig en bilradio. Sannolikt har yng- NYSEENSEAET | annat fall. kommer väl den gynnadé arbetargruppen att. ;att använda den klassiska ”utsugen' ej av: Kapitalisten utan av .den gynnade arbetargruppen'; I, det; inledningsvis" nämnde öratalar” tidningen att åc . timmen ' som snickaren ifråga erhöll för sitt arbete var helt . enligt. gällande ' avtal: T:d- ningen omtalat i sammanhanget ytterligare -ett : fall där en: fack. förbundssekreterare .med en fas- tighet i. utkanten av: Stockholm' 'avtalsenligt. fick" betala: en: bygg- nadsärbetare. 81- kr,' för ett är- bete som tog en dag i anspråk.- Tdiningen, ' konstaterar. slutli- gen att: lönespetsarna/ för bygg- nådsarbetarna med hänsyn till.de höga ihyrorna” 1 nybyggda hus komrnier. att. spela en allt större "roll i. det: avtalspolitiska debat- ten bland -låglönegrupperna och att om: den klassiske boven-kapi- talisten "blivit avförd från scenen men -' bostadsförsörjningen Jikväl blivit. så” kostsam som nu så är det väl något.fel i maskineriet. Vilket ej heller den stora allmän- heten tord ära helt ovetande Yng] ingar ”gäde stulen: bil med musikinstrument. En stulen lyckligt sammanvigda:. Allt. tack marin. fartyg jätte ett par: dern:/Så ;började denne och May .; brevväxla ; och : de har nu blivit våre - Graham Frys" marmeladbur: Kasdan” bal ordf. efter. [oa på grund. av bett ' sig > återval; utsågs : Adolf Granath och till:kassör N; Pet- tersson: Sek. blev A, Johansson uppl. i lor bön K. Pette B. Johansson "och N. "Berigts- son med CI. Fredin o. NI Svehp-, I Rysstarlygs intresse o för dansk Samtidigt med att. ett av danska marinens ny, stora - : bå Örebrobil, ful astad "med. dyr- I fann" sig på "en övni gstur i båra musikinstrument o. radio-|rornholmska farvatten, dök påträffades, på : ons- häromdagen en rysk "bogserbåt I dagsmorgönen:; på vägen mellari Finspång och Norrköping. Den hade: på tisdagskvällen" äv allt ad "döma stulits av en liga, som tidigare gjort inbrott i Götene i Västergötland... En "chaufför såg : också tre sadlingar begé sig .bort från bi'en, som visadé sig innehålla :sex: dragspel, två | gitärrek, två radioapparatér' och lingarna ”begett sig "mot Norr= köping, medförande en' del in-= strument. 7 Senare > på "dagen hittade man utanför Norrköping | - ett dragspel och en gitarr, :som de. tydligen slängt ifrån si upp... så "snart - danska : marinenheter . befinner sig på övningar i börn- holmska - "farvatten." Det ryska fartyget :gick . tätt > intill . den ; -borriholmska '". kusten och ankrade; Bornhölmå - : marindistrikt . sände -ut en" båt :' ;tili det ryska fartyget, varvid detta lättadé ankar och seglädé österut." Man ”frappera$ av. "att ot ryska "fartyg. alltid. dyker upp. KÄR ÄAr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.