YyverYrevFeFFer SV LAHOLMS TIDNING] So ds vvereevveyvervrererYyeeey vett YeeetireerYYeYeFEveErvEREYPEYYYFEYPPYPYY YT, vrevvevererv v Y v i. ” För en tid sedan talade jag YvvvyrvovverrvvYEFRFYReY FY NOT YT FREY YYPEFE VV PY YY FFV VPPY ERT OTFEPFEFFYTFEYFTF ESV VEV YT fd " | | + r N + pe y. s . . sd I. | ” it , - : a i ' i ” - d sn > - Li | i rännan I H i i i H i co -riet : äv kyrkoherde Rud. Mänther, ”— Reslöv, Lands stift; et Mat 20: 116. . I evangeliet på söndagen Sep "tuagesima : har Jesus framstölt |, - liknelsen . om husbonden, som ” lejde : arbetare till sin vingård. Det är ju ej den enda liknelsen; i vilken himmelriket liknas vid en vingård. Vi minnas berättel- |. . sen om :. mannen, som. sökte frukt, men ej fann någon på somliga träd - och vile. hugga bort de onyttiga" träden, men IF vingårdsmannen ;. bad att. de "skulle. få stå kvar, eller liknel- sen om khusbonden,. vars :son blev dödad av arbetarna, när han kom för. att söka frukt och hämta inkomster av vingården.'|” "Mer liknelsen i Matt. 20: 1— 16 är av intresse därför, att det dels talar 'om> arbets öshetspro- blemet' och dels framför allt: om MN Jönen för arbete i Guds rike. : Arbetslöshet är en av "de: mest fruktansvärda” katastrofer: för vilka folk ”ellér .;samhäl en kän råka ut, Under: en resa i Ame- ”rikas Förenta Stater. i början av 1930-talet. såg ' jag i" New "York DÖDGRAVARNA FAR ARBETA NATT OCH DAG UNDER. dessa oändliga 'köer av arbets-|:; + ; 7. lösa, som'.stodo ock väntade på | att få bli-insläppta på något be- .. Spisningsställe..- Det. var som om det: stigit ett rop från dessa '.; tusénde av. människor..med bit- terhet : i tonen;'”ingen har lejt Oss”. Förmod igen fanns” det på Jesu tid i det 'romerska" impe- samma ' ”arbetslöshetspro- : blem.- . Och. Jesus öminade för de". arbetslösa, ”sysslolösa, som. stå "dagen i ända på torget och vänta på att någon skall kom- ma. och anställa derri, så går ” hans tanke: till: arbetet i" Guds " rike. I' Guds rike finns det ar- bete för alla. Gud har. enupp- gift för ala människor. - : Också för de ringaste' eller "mest för- aktade. ; Det var på, den. tiden : publikanerna "och de;'som näm- nas” med. uttrycket -”syndarna”. Han vet, att ingenting kan 'för- : sätta en: människa" i "större : "er fände” än detta att leva' ett: livi Nn ändlig tomhet; ett liv utan me- - söm ännu: ej funnit din arbets- ning, utan mål, Det blir ett för! spillt liv, Och när "Jesus. ser”så- dana" .människo iv:> fylles” hans hjärta av. det :djupaste medli- dande, "Kommen till; mig”., vill han säga, och tagen på, eder mitt ok.” Jag: vill ge eder .en upps " gift i Guds: rikes tjänst. i Kanske hör du. till: de många, uppgift, de: många; som; å att säga stå 'sysslolösa: hela dagen på "världens : "storasm knads- dig. Han har. uppgifterna” av "rikt skiftande ”. Hatur, 'Det är ej endast Ordets förkunnare, som räknas till"ar- "+ betarna; 'utan alla, som göra” en . gärning Å' kärlekens och barm- |: . härtighetens ': tjänst,” alla. söm, plikttroget ; och rättskaffens gö- ra sitt arbete fill välsignelse och fromma för "andra. ” +: Och lönen? DEt . ”Sanin "kärlek söker ingen döck tro vi den tillstunda; .' vi den i: ödmjukhet" och bön på Jesu kärlek grunda.” : Att vi den säkert skola Sd . : som : längst. och” fingo lika dagspen- arbetare, ning . - blott arbetat en: timma; ansägo sig '- orättvist "behandlade; : beskyllde, husbonden, för "or visa. Och nu vill Jesus fråm; hålla, att Gud är mer än n är god, han är: kärleks: full, Och. kärlek är mer än rätt- Visa. Det taas så mycket för närvarande om: rättvisa, "Det "skall skipas -rättvisa. Det. skall utkrävas rättvisa. Lön och straff + allt skall det. utmätas efter rättvisans princip: "Men 7 ; det finns ett gammalt ordspråk” som säger att. den. största ' orättvisa till sist är. den största orättvi-|' san. Och det innehåller ej så |, " litet 'sanning. Vår store drama- » tiska = författare, Strindberg, ; låter en av personerna i ett av sina skådespel . utropa: ”rätt- färdighet, rättvisa, om det skall skipas bara rättvisa, hur går det] då”. "Och det är sant, om' Gud skulle med oss' på domens dag handla endast efter rättvisa, hur . skulle det då gå för oss? Nej |' av. håd och stor barmhärlighet vill Gud 'se: till den goda vi jan hos 088 och ge 038 lönen som eller; -I upp'vur likgiltighet, arbetat : som : de. arbetare; vilka |: N "Det var noga med skoputsen under en parad i Nairobi "gen för hertigparet av' Edinburgh, som skulle inspektera ett "Ke- ud nyaregemente som förlngts där. En. menig fick gå och damma av ven ad efter rad. av tihättor, irnan de gödkändes av befälet. de "vilda" djuren i Afrika,: tänkte vi alltid på lejon, tigrar och'de större. ormarna som de mest far- liga. .. Men kommer, man dit. får :”-man en annan inställning: som, "nykomling ; till Abessinien; i fOstafrika . fick man >» först . göra bekantskap. med ,den. fula "hye- nen. "Redan första kvällen -jag var. i Harrar förevisade doktorn på sjukhuset ett .exemplar.:, Det var lite' månsken och vi hade all. deles utanför vår bostad en djup flodfåra' med "hat lite: vatten 'un- der "torrtiden..: Där 'skumpade + långa . rader: dessa nattdjur iväg för --att söka 'föda på.stadens slaktplats, strax utanför. en: av stadsportarna." Och : blev "det ..så slagsmål.” om något djurkadaver; så blev det förfärliga :avgrunds- vrål: Men även vid. dessa" ljud 'vandes "man;' Var det nån kväll man "lagt sig inga hyenetjut hördes, var de got ; fattades. i symfoni . vild- markssymfonien,/ HO Dock; ” jag måste ta tillbaka lite" då: jag: säger dessa djur äro fula; ty ungarna" är riktigt söta som” små, som : én liten: griskul- ting..med vackert. tecknad, fläc- kig hårbeklädnad; : - i I Harrar-trakten fanns ej gott om 'ormår,' men ett'par mil däri-. från, nere vid: Erreefloden fanns det. boaorm: "De låg och lurade'i buskvegetationen nere -vid floden oc här/djurén "kom: ner för. attäidricka > passade. de på att sliner sig om en stackars gasell. ;annat, småvilt, . "Det: starkars offret - dör en hemsk kvävningstöd En dag fick &- äte” "som förtjänst "En | det bästa inom sig. åt an- "söm; ställt sitt. liv i: tjänst Gud, — för det godas egen skull ja; j självklart" "he's: sitt liv. som” en Guds: gåva, en' nåd av Gud. Så är” det: ännu". ej för 'sent, att:giva' sitt- liv åt Gud, Dagens som" vill väcka” oss ra Oss ut ur tomhetens: tillvaro, till'ett liv i Guds rikes: tjänst, "vi -ket, re muntran, MALARIAPERIODERNA. te evangelium & är.en ttösterik: upp-] Se "hur: ”en "orm: av en ännan mindre art fångat en gro- da just: på detta sätt. Vi hade en liten; köksträdgård. Jag var just dit för att' se. om "bönorna blivit fullväxta,” Alldeles framför min" fot låg en underlig ”rulle”. När. jag :titta. närmare . på. ..den vär det en orm. alldeles 'omsling- rTad' kring en levande groda. En av: sjukvårdarna' fanns” j närhe- ten” ocK"” gjorde "kvickt. slut. på ormen som han” bar i triumf för att' visa; sina kamrater, Men .— det 'kan också' kosta" livet att ge' sig i- kast med. reptilerna när- nere, .' Där : fanns på sin sid en ung, skicklig: fransk läkare nere, i staden Diiedarva,; nere" på : låg- landet, 6 mil från Harrar, .Han” hade flera "år sysslat med serum- framställning ” möt" ormbett.” En, dag 'hade en inköpt en liten orm | av ett pär somaliepojkar just. för det : ändamålet, . en farlig art, d s, k,. 'blyertspennaormen, 30 cm. lång "omkring. Den har möjlig- het att. hugga från båda. ändar. Doktorn: visste om detta, En kväll häde' han några vänner som 'han ville förevisa nylinköpet för; Han tog som "vanligt ett säkert grepp, men-så&'ötyckligt att ändå ormen kom åt-att hugga honom "just o- van tummen.” Han ' var fullt .på dét klara: .med . följderna och. bad kollegerna att:inget göra åt det. Kort efter : svullnade hela: "över. | kroppen .upp,' armarna blev tjocs ka" som :stockar: och dagen efter var den gode'doktor Daudet död, till.stor "sorg för de infödda:som” han : alltid varit så vänlig mot, därtill : skicklig som läkare” och laborator. H : I samma stad ha vi en "rätt stor:: m.ssionsstation, : där Het finns 'en skola med över 300 ele- ver. Ledaren för denna 'skola har en” sådan "rar och trevlig fru, Negatva heter : hon." Hon berät- tade: en "dag en. hemsk ' historia: Det var 'lördagsförmiddag. : Jag skulle :städa i våra sovrum och skulle just börja; sopa under 'en | sätig:. D&” fick - jag se: en mörk hög, : Jag trodde först: det: vär barnet :som. kastat något klädes- plagg: Men så börja 'det Töra på sig och: stack upp ett tjockt hu” vud. Det'var'deh: farliga ormen kallad puffadder,.; Negatva ; till- kallade” ett: par .'skolpojkar som försedda - med.: käppar: lyckades »döden .”den,. ””Ämme”,” sade: hon år: mig, se vi inte Guds beskydd: | Maria Lengrens Jen något; 'om Storgatan som de gamla, "damernas gata öch i dag ; : vill vi se lite närmare på några andra av denna, gatas innevå-.". nare. Den gård söm fru Lager nu äger ägdes förut” av” fru | Lotta 'Ahl. : Hön hade ärvt den efter sin make rådmannen och hand aren N. P. AHL' Skulle jag beskriva fru Ahl så ville jag säga, "om vi” slår upp Anna ”porträtten” -'så har" vi en slående likhet med henne' i. ”grevinnan”. 'Jag har åtminstone .. alltid 'satt . de” två som synonyma. ina DE ; Nu var, inte fru Ahl grevinna utan dotter':till en hattmakare Ahlgren men det betyder ju inte annat än att'man kan vara för- näm för det,” Så var hon så fi så hoh hade säl skapsdain, öch det var ju. något, stort på den tiden.'.. Men avundsvärt var det säkert inte att vara: ; sällskaps- dam på: det stället: :. Gumman var mycket "snål av sie och un- nåde nog ingen: riktig mat mer -J] än sig själv och 'ett litet hund- 'kräk ' som hétte" Osmari. ” 'Hur väl minns jag inte. den" hunden, liten - brun ' spenslig - hund troligen "av. dvärgpinchers-ras. . Vi bodde i den gården" ett 'par år, och fast jag var liten då fick "i | jag ett. bestående minne” av, allt som rörde fru "Ahl: Om” söm-, maren. 'satt .hön i "sitt "lusthus ute'i trädgården" och'hoi gjor- de allt för att inte solen skulle nå henne.:: Det var inte fint 'på den tiden att bli: solbränd:« + ' Fru Ahl" var född 1825och dog 1902: Hon efterlämnade två söner, Alfred var fotograf. i La- holm, men- honom brukade hon aldrig tala om, däremot sin son Ernst, som” var vid landskansliet i Växjö, talade hon mycket gär- na. .om. sia + ; natten : med: ormen" under säng- en?” — "La il Ja; ke Ia: la, :Mohamed Rasol”,'- denna entoniga sång, har nu i veckor hörts från stråk- vägen utanför härrnere i Driedar- va, på 'vars ena sida de inföddas begravningsplats -. är; - belägen. Sängarna är män, anhängare av profeten, På axlarna" bäres i: en väv. Det är malarians offer.-Ty nu "är: det malariatider” och ' ett -30-tal ' dödsfall inträffar dagligen Därtill har kommit en febersjuk. franska läkaren som kommit till min Vjälp .s sedan jag stöp i. säng myggor. / därtill en art fästningfeber. Mot den .. 'senare' hjälper. endast. det dyra Salvarsanet som det är ont om.Både gravar, :på natten vid: primuslyk tors sken, för att skrämma hye- norna, Någon gång : lär: det:ha hänt att de begravt (ki 6 dödens , inträdande. Det blir ju fruktänsvärt' hett på låglandet. Att få snickrat en kista > tar tid," dessutom är allt trämarterial gravningen” måste : alltså företa. gas skyndsamt i detta la; an : Efter . några , veckor. den vårsta . malarian över och livet fortgår som vanligt, : tills : regn. kommer: och därmed? myg gor och febrar. ' 2 : Men trots allt, hyenör; ofmar, myggor. och ' andra farliga. .afri- kadjur, är det faktiskt'så;” att ”den- det landet 'en gång sett, han; längtar dit. igen”. ” sr Gerda” Nerman. stående dagar, 5: di; Ära 1946 gifte sig en amerikansk s sergeant i Tyskland med en n tysk I är båda levde lyckligt tills läkarna 1949 konstaterade att den unga frun led av obotlig kräfta. Hon > 7 et själv att" hon snart skall dö, öch nu. har de amerikanska myndigheterna" uppfyllt "hennes . högsta I . Önskan att med flyg. bli transporterad till i vesland, för att hon kan vara hos fö ph AFANSANA I As id. Paret: reste till Amerika, i Sräldrarna sina åter- a h har permässion från tjänsten så att han kan vara hos sin sjuka maka, Här ligger den Clsmärkta ungå kvinnan & sin säng i föräldrahemmet, om- . . . mes given av. . ; : börda, inlindad i oblekt börmulls-” dom :till, dengne.feber, säger den | i Snett över gatan hade vi "den vi ha ju legat i 'rummet hela | 2 nätt och" dag : gräves |; "mycket +; dyrt;".be-+: «| han nalkades den gamle och fördes Ålänade?s för i till Messiasidén, Människosonen vär | : Familjen | Ahlska familjegården. "Det var en stor gård och. både C. An- derssons' o. Dan Nilsons fastig heter hörde dit. Sjä.va bönings- huset . har funnits. till " inte för så. många år sen. ; Laholms Tidning hade en bild. av den fastigheten i tidningen när min "artikel: var införd. "Som alla gamla hus i närheten av torget hade "den 'en hög trappa flanke- rad av två höga träd. Förstu-]| gan Ivar mitt på huset, och jag vill: minnas. att. det fanns 'en ”sladderspegel” vid: ena fönst« ret... Så var. det stora 'uthus- längor så gården 'låg nog'i'fyr- kant, '. Det fanns, ett rätt stort jordbruk. och" detta: sköttes av ”herren :Pålle”.' ;-. Herren: Sven var '; banktjänsteman - och : satt allt jag kan minnas på Hallands Enskilda (bank." "Denna > bank 'var:i den lägenhet som Hem- s öjden nu "disponerar. hus';residerade mamsell ” Pilla, ä allt. biträdd av; ; Ahlens” Helena. .| Under dén tiden jag :minns: dem var. det nog ' Helena 'som "mest regerade. i det huset.;: Hon var en- av: dessa gamla. trotjänare : bride med släkten" så vatt säg "Ingen av "dessa" syskon: Ahl hade. gift sig.': Visser. igen hade herren Sven varit förlovad med Hanna 4 Oterdahl..i. många ' år, kanske -inte- ringförlovade: men ialla fall. var det: nog' så be= stämt med- dem; men "så som. den eklövska kraschen. och så : Inomr j' dl i ao "blev det inte mer av. sv sittermåls- lanerna. oc 2 : - Vi klagar på våra "gator, men ack vilka gator vi hade för. 50 —60' år sedan..: Mellan” de ' två ahlska = fastigheterna gick en djup rännsen eller ; litet dike. Diket hade en bro av -plankor söm var järnbeslagna" och vars skenor ofta fick' en" att slå en ku lerbytta "över "dem: dike rann alltid .en”stilla liten bäck av allt: avfallsvatten från de .'. bortomliggande. fastigheter= na. Från -Ahls ladugård. tilistöt- te en inte ringa mängd av smut sigt, gulbrunt; illaluktande av- fall och när så 'den lilla floden nådde ' Gam eby' kunde, :, man "mycket väl gå. på skridsko. där under vintern: Det 'var' inte så noga ' på den tiden; .hade det dugt för far och farfar så Kunde det duga senare också." OR Närmaste "granne till Totta Ahl var. fru Ulla Andersson, född Hallbäck och två mera slå- man Jeta efter. "Ulla Andersson varje rynka. Ingen kunde orga- nisera" - och :styra som ;hon och hor unnade både. sig: själv och andra "vad livet hade' att bjudal: på. Visst var kon sparsam . men aldrig snål, Så olik vår tid är mot den för 50 år sen 'så tror!” jag i alla fall att. Ulla Anders-. son skule passat in i 'den.;t » LP stå så levande för 'mig: al- ” dessa; "I. detta a ende motsatser än dessa två fårl- var liten och rund, levande -' i: som för länge sedan |" ' Flygföredråg i Pätscreds' skola Halmstad; kommer på måndag - att föreläsa i Putsereds skola : över " ämnet: ” Från. flygande ” mattan. till "flygande" Vingen Sannsagan; om ' hur : människan strera ; föreläsningen, ”En .ins tressant föreläsning Kan förut. spås, varför man ej gärna. "bör föusumma ett besök, . APPARSPRINGIPEN:- "åt + Karim, sade kunden när han: Icom in i: Bombays exklusivaité halvt: år sen ni levererade: den” här : kostymen och ännu har ni inte - skickat "mej någon räkning. - — Vi skickar aldrig räkning till en gentleman, sade Karim o, bugade Big djupt. kar er några pengar? : oo Jas... sä måste vi med be- klagande konstatera att ni inte är någon gentleman. Och, "ah skickar vi räkningen, -« falska sedlar. - — Ja, äkta kunde jag ju Inte. göra, : lämnat vår stad, att när r jag. sit- ter. här och' skriver är' det som ” | ville de fylla ' rummet : omkring mig. ' Man; blir på å något vis ett med sin barndoms stad och a la dess innevånare. Ebba Edquist | skornas uppfattning om honom och : hans förelöpare Johannes Döparen. Han granskade den allmänna opi- nionens mening: För denna hade han inte stor respekt, ty männi- skorna var i allmänhet. endast ef- " "vid barn "som: inte :kunde bli sams kulle leka. Lockade melodi på : flöjten ville de' inte 'dånsa, När lekle såg hur ”sutmulna "de sågo ut stäm- de han upp jen sorgesång; barnskaran, ; hade: inte "heller att "leka "begravning; cen lek 'som 2 - 3 den Lika "oense .var man när pro- | feten från: Nasaret ; kom på. tal, En dag: rågade han lärjungarna: "gissade på Elia; "Jeremia eller en annan av profeterna; Petrus där- -vanligeri använde” var Människo- Sonen, och detta - namn" förekom"- mer mer än sjuttio "gånger i evah- tgelierna:, Det finns 'alltså skäl att :närmare”. betrakta ”.det, och + det måste ha: varit betydelsefullt för honom själv. 2 . "Jesus char inte själv. "präglat, or- det, Människosorien. Det var känt årh. f. Kr. och finns :i den senjudiska' apokalyptisa sitteratu- "ren. Äldst möter :det:i Daniels bok. I det sjunde kap. läger vi: ”Sedan fick jeg i min syn om natten "se huru en som liknade en människo- zon kom. med himmelens skyar, öch "fram" inför honom”. (v: 13); Även i den. apokryliska Hanoks eller Hå- noks, bok (80 -£' Kr) möter hem- net Människoson, Här kallas Gud .»Andarnas : herre”, och . Messias- idén har. här utformats till en in= dividuvell, 'överfysisk,; övermänsklig men inte” gudomiig personlighet”. "; Liksom Daniel 'ser 'Hanoksbokens författare" en mänsklig gestalt vårs ”anlete: var "fullt" av behag”; En ängel gav honom ' följande förkta- ring: ”Detta är Människosonen som ttfärdigheten och hos vilken rdigheten bor och z£em uppen- barar det fördoldas skatter, eme dan Andarnas herre har utvalt hö nom. Och den lott han fått sig hill delad för Andarnas herre, har vun- seger genom rättfärdighet", för inniskozon, som du har sett, skall jsga:upp konun- gor: och: mäktiga ån. sind ; läger deh”de väldiga från' sina. Balatser. Och. han skoll lösa, de” väldigas tyglar, som de lagt på judafolket, CE "vilken "deras iken liv dem Be I såväl Daniels som Hanoks, "bok r.. Människosonen ' ett” bibegrépp alltså jodafolkets med utomordent- lig " makt: utrustade" befriare från främmande förtryck, =”: 21 ett av sina tal kom Jesus” av” Nasaret. ån på frågan , om 'männi- tersägare. Där ör liknade: han dem men .. lust . ”Vem 'säger: folket Människosonen | | vara?” Han fick till svar att man -' > Jesus kallade 2ig Människösonen a Gustaf Landin Er istus på korset. —i bestämd form alltså > av: vil: ket naturligtvis framgick, att han icke var eh människoson i allmän- het taget, Han var Människosonen; Det stora intresse Jesus från Na- saret redan från början av sitt of- fentliga framträdande fick röna hä- de till icke ringa del sin orsak'i att folket i honom såg Messias..Han förnekade inte "heller att han var det, Men vi. vet ju, att han -inte | var det i den nationellt judiska mening, som många i hans. saratid förmenade "1 Detta. var emellertid : inte ”under- ligt, än mindre klandervärt, ty se dan: århundraden tillbaka hade i de messlanska skritterna: gått en stark ? ström av”. ; nationella "och" univer- sella Midsfö i b med den : väntade Människosonen. Därom talas ofta i psalmerna och i ett flertal apokalyptiska skrifter. Den självbenämning Jesus av Na= Saret använde var ju till" sin be- tydelse sedan länge känd av folket eller. Israel, - " Enligt apokalyptikerna; > väntade man.;i. och med Mä ånkomst en ny »tid, "en ny: värla: Då ; skola komma oändliga" :ti av; godhet” och . rättfärdighet, och Ingen skall mera komnia ihåg syn den”, förklaras i. Hanoksbotr 17): "Därmed har kommit ständigt ”transcenderit och ilsa KE åndligt. "etiskt - drag”, "påpekar RK, | Kittel i sin Israels religionshistoria. Nya: scaner följer: En -man" ”med åldrigt huvud, t som: :ull”, be stiger tronen, och, mad hönor Föl- jer en, "vilkens > "anlete liknar én människas” anlete”; MM? skosonen, Om” Messi2s” Förut: "nämnts nästan blott På grund-:av 'det. traditionella aemat”, skriver, Kittel, ”får: har il | äsytlad 1 ka an pat fgerA änniskoson += en stor och idéell i åkall: Upprätta herråvälde: j Människoso; en "kallade Gud sid åder,- men han Fo därför ivte Guds ende. son, ty. hän "lärde lärjungar bedja: är i-himmelen!” Han var.dock en Guds människa i fullkomligare me. ning än någon ” annan: äv Släktet ifia Fader: vår som he Gud, I sin nte Loma. : Han var gudasonen, sopi]'tillber : har SIS stund på korset mmit för .'att- ge människorna Gr Gud; sin fader. När barnäskopela ssåde,. tt även da skulle med rätta kalla Gud fade 'vi har i behåll av hans undervis utformat så ' enkelt, fritt från myr - tologiska konstigheter 'ach farisé- : 1 rekt. | bing: : Miljoner: människor > "måste ina som”aldrig förr, Fistoriz lg. mänhiskas fullxomliga "liv, men "de he Min fader "och eder fader”, =: : Människosonen framstår för O5s som ”den «ende”, Ingen har jevat ett så rent liv som han, Det höga' " gudsbegrepp han förkunnade var okänt: före i honom. - Kan "man i ' världslitteraturen finna hans like i ”oegennyttigt, i kärlek givet offer för släktet? Ingen mer än han har . givit oss en”så upphöjd, fullkomlig - moral. som: den. vi kan' studera i: Bergspredikan. Och vem hono; lik som lärare! Det ä är” en njutning '$ Överste ', Christian .' Nilsson, ; ' lärt ”sig' flyga." Ljusbilder-illu. ” perrekipering, nu är det snärt ett; ' '-— Jamen, om jag nu inte ”skie. . — Hur kunde ni komma på en : | sådan befängd idé som att: "göra : ' att läsa: han: mer tilltalande har sannolikt. hans” ning -äger” skönhetsvärde:. Allt äl ernas .pedanteri och ytlighet.” Be- trakta Människosonens liknelser och du gripes av: deras skönhet! =. vo > " Människösonen ' ville. dock ' något mer > än fängsla ”och gripa. Han, Te ”den" störste av kvinna född”, vill : förvandla: oss tili sina likar. Detta 7-3 synes. vara omöjligt (att "uppnå un- der jordelivet — ty de ädlaste och renaste har ödmjukt erkänt, . att de ieke nått till: "Människosonens - höghet. En.? "man som nyare ”tiders | $törste tänkare Kant avvisade med ' harm” varje . antydan öm en jäm örelse ' mellan "honom. och.-”Di i evangelierna” som han kal. lade Människösonen.: J.: O:- Wallin har ”i sin bekanta julpsalm vindi-' anvisat "vägen. till" idealet: - PGuds väsens” .avbild och'likvi enkelt att vara en hel och sann Människa i begreppets. ideala. me- änna" sig 'både tarvliga och "orena Inf r 'Männislosenen. : Han Ivar” ö fd visk. Vi Er vahligen själviska. människor är svekfulla,” og: Enbärt ifråga orm dessa två självi- ska: gBrundelement —,; osjälviskhet ock sanningskärlek — är Människor” sörien det högsta kraftmättade före". döme, vi känner, : äriker. vi på den Histor vecklingen kulturellt och moraliskt hår ingen under de två senaste år- 4 lisehdena 'så positivt påverkat det mänskliga kulturlivet som. Männi- > > > skösonen, Och om hans ädla per sonlighet, hans ilja och tankar, än mer, fick råda” "istort och smått skulle den mänskliga lyckan: blom | fast "det. faktum, att. när, a | Sfosonen inte. får vara" tillvarons ir Selvunkt 4 människornas värld; då fylls denna värld åv'mer'lidan- ' de och andlig fattigdom än här hän : ”den ende” får råda där, Människosonen levde én fullkon- : ani utgav > sig aldrig för soson dog. på Co gata då rppa- han i ångest till ” sin fader. de. j (Fort... åa aid. 8) 7 ait: var. alltigenom sann. Otaliga SN Te 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.