MA fp ” Tördagen "den T- mars 19597. "TYYYYTtYTT TTT TTYY FFV STYINROTMB mIpRNte + + = : CCN, A. Isaksson "Att. börja som skräddare,' se- dan bli kantor och sluta som poststationsföreståndare torde > . vara en ytterst sällsynt om än någonsin i vårt land förekom- ” mande levnådsbana, Men i vå- ra trakter finns en man, somf gått denna vägen och han är känd och, välkänd för många sydhallänningar - och alla his- hultsbor. N.- A, Isaksson är hans namn och orsaken till att vi nu skall ägna honom' några rader är helt enkelt: den, att han i : - > morgon fyller sjuttio år. Det sa 27 gör than”. också med den. äran, ' "pigg och kry är han och det an- . strängande postjobbet på en så stor station som Hishult sköter "-han perfekt åldern till trots: ” . I ett litet rött kus alldeles in- . till den gamla bron över Smed- 2 jeån - —-. vilken bro £. ö. snart "-i har tjänat "ut — finns posten inrymd och i ett annat litet rött . . hus mittemot-;har hr Isaksson + ;- sin bostad. Han är även granne .;' med den nya brandstationen. I det lilla huset får vi så en trev lig pratstund vid en kopp kaf- fe inr - s De — Jag är född i Hishult och . här har jag också bott och ver- kat den allra största delen av oe mitt liv, berättar::hr .Isaksson; i Jag är till och med född på den : "nuvarande ” kyrkogården '. så hemskt det än låter. : Men sa- " ken var den, att här på, sin tid "> låg ett litet undantagshus, allt- «> så' innan marken togs i bruk " som 'kyrkogårä,. och ' där bodde mina föräldrar en kort tid. Men så köpte far det hus, där post- stationen nu är inrymd och jag har sålunda: mitt dagliga arbe- te i mitt föräldrahem. Min mor "hade gått igenom småskollärar- inneseminariet i Östra Karup, det första som Hallands läns landsting" lämnade" anslag till min morfar. hade varit Hishults . Yörste skolärare redan på 1850-| talet: Men han tyckte att folk- : skollärarejobbet var för dåligt 2" oc oc betalt och flyttade i stället till > Tureby i Våxtorp där han på sin tid var storbonde och kommu- — Men mor trivdes inte hel-| ler som lärarinna utan lärde" i stället som sömmerska Så gifte hon sig med far, som var snic- kare och 'de slog sig ner här. För c:a 60 år sedan blev får kyrkväktare här i socknen -— till en början med den furstliga avlöningen ' av 25 riksdaler: om året. Det var han -i många år och fick 1912. patriotiska -säll- ”skapets medalj. Jag var intres- serad av snickerier men fick inte röra fars verktyg och i stäl- Å . let. drogs jag till mors sömnad, ' : Jag hjälpte henne med syma” :- skinen och' kom så småningom d i ” skräddarelära hos en kusin - till far, först i Hishult och se- dan i Våxtorp. : - . Sedan kom jag till: den "stora staden Göteborg och skul- » Je stannat i tre år på skrädderi- idkarnas = lärlingsverkstad men sjukdom ' tvingade mig att av- . bryta den vistelsen och i stäl- let kom jag till Halmstad, där jag var ett år hos Sven Carls- sons ' innan jag åter slog mig ner i. Hishult och blev fin- skräddare. Bl a. brukade jag s&y prästrockar, som inte är så lätt. et » = Genom att far var kyrk- . väktare, så sprang jag mycket i kyrkan som .pojke och då jag hade lust och fallenhet, börja- . ov de jag spela orgel Det var : klockare Persson, som lärde ” mig detta och efter hand som åren glek,' fick jag biträda ho- nom allt mera; Hans hörsel blev sämre och sedan jag hjälpt ho- nom åren" 1917—24. var jag självständig kantor mellan 1924 och 1931. 1 Skånes Fagerhult, ; som på den tiden hörde till His- hults' pastorat, var jag kantor . Under åren 1917—24, Då fick , 3 jag åka hästskjuts dit tillsam- i mans med kyrkoherde Selldén och det var "bara trevligt, åt- inst på en, att komma från .skräddarebordét och få andas frisk luft. — "Är 1918 kom min svärfar - till "Hishult ' och blev poststa- tibnsföreståndare. När han se- a dådn hastigt gick bort 1925 över- >> gav jag skräddareyrket och ö- vertog hans 'syssla' och den har . + . RM AVE - Re FPP GA NEKAS ORK S ERK PEPS vapen I Mo llk mast ” hade häradsskrivaren 'fört 3 kr "fel och jag glömmer inte vilket arbete vi hade innan vi hittade gotta — ty slutsummorna stäm- je. : "> Poststationsföreståndare ”N, Al ISÅKSSON, Hishult jag än: Någon pensionering har det inte varit tal om ännu, tidi- gare har vi poststationsföre- ståndare varit kontraktsanställ- da men nu har vi gått. måd. i postmahnaförbundet - och nu finns det en kommitté, som ar- betar 'på att lösa vår anställ- nings- -' och pensioneringsfråga. Men än så länge hänger man ju gott med, Nu är Hishult uppe i högsta klassen för poststationer medan; '. det. fanns 10 högre klasser när jag började. . Den gången ' jag slutar blir det väl troligen = postexpedition i, stäl- let. oc hyst : ett mycket stort intresse för ideellt arbete inom förenin- gar och för kommunala ange- lägenheter och ' detta har också satt sina spår inom' bygden. Vi ber honom berätta lite.om det- ta också. ” = STA — Det är särskilt nykterhets- rörelsen, ' som legat mig varmt om. hjärtat, omtalar han; I His- hult .som annorstädes har den haft: sina höjdpunkter och våg- dalar. Den” första "logen bilda- des redan 1904 och år 1909 fick den nytt liv. Under första världskriget : sackade den åter av men efter detsamma togs ar- betet". åter upp för' att seder- mera tyna bort; : Men för några år 'sedan bildade 'en del entusi- astiska - ungdomar . en ny loge och" den "hoppas" jag skall gå framåt.: År 1909 var jag med om att grunda IOGT:s studiecirkel- bibliotek som sedermera blev kommunbibliotek '”och. detta skötte jag i många år utan nå- gon ersättning; Det var på sin tid ett mycket stort intresse för detta och vi brukade få vand- ringsbibliotek på 70 band. : Ett år låg Hishult också i toppen i landet beiräffande boklån. :—' Mitt första minne, som komrmunalman är, att jag inte hade någon rösträtt på kommu- nalstämman — min inkomst räckte inte' till. Men så fick jag det och 'på' den första kommu- nalstämman, som jag "var med, begärdes det votering beträf- fande val av taxeringsnämnd. Det ville dåvarande kommunal- ordföranden Isak Eliasson skul- le ske öppet — man röstade en- ligt den graderade skalan på den tiden — men då påpekade jag, att detta var olagligt; Det behagade inte kommunalgub- barna och en av dem sa: ”skall en nybörjare komma hit och lä- ra oss rösta.” ' . = — Nästa år fick jag inte nå- gon skatt för att de skulle slip- på mig bom opponent och i stäl- let lade de på far desto mera så att vi måste klaga i högsta in- stans bägge två. Så skrev jag en artikel i en tidning ord hur man gjorde i Hishult och' detta smälldes upp med stora"rubri- ker på första sidan — så att den gången var jag ofrivilligt med och skapade sensation.” , — Från 1921 kom jag med i fullmäktige och 1924 då jag ba- ra var 42 år gammal blev jag dess ordförande. ' Som sådan satt jag till 1927 då jag avgick på grund av att posten och kan- torssysslän tog för mycken tid. Men sedan jag 1931 släppt den senare: blev jag åter ordföran= de under åren 1932—35. Som ordförande > i kommunalnämn- den ' satt jag 'åren :1940-—47 och det värsta jobbet: där var'att skriva ut över 1,000 skattelap- par två gånger om året — och att få dem att stämma, En gång NERE ÅAR AAA M MAMMAS AANASADSARAA orgon sjutti " Men N. A, Isaksson: har alltid NM -. år antor : till: poststationsföreståndare . i Hishult fylle i” ND o år fa S—- Visst : har ' Hishult gått framåt mycket. sedan jag. var pojke mot nu om än denna om- ; vandling ingalunda . sker i nå- got hastigt: tempo. Se bara på skattekronorna — år 1940 hade vi omkring 3,000 sådana mot - bortåt 20,000 nu. Men då hade vi skatten på 14—16 kr och må- ste”. söka : skatteutjämningsbi- drag — även det en stor upp- . gift, slutar hr Isaksson, N Förvisso har den blide och sympatiske -ståndaren hunnit med mycket i " sina dar. och mycket. har han säkerligen ogjort än med den goda : vitalitet + till " både kropp” och - själ, :.' som. han besitter. ' En sak har han fått lära sig framför allt och det" är att koncentrera sig på sin uppgift, och säkerligen är . det också hemligheten. med att han hunnit med så mycket som han har. "När nu NA Isaksson hunnit till den .respektabla ' ål- dern' av sjuttio år så. kommer det säkerligen också att visa sig, att' han "vunnit många vänner både när och fjärran. Och i den välförtjänta , hyllningskören : på > högtidsdagen" ber vi 'också' få instämma, dl Mtale vek le io Konflikt > Jag tror ej inan klarar .- konflikter: med, att ignorera, nej, man bara 'sparar ". ' på hög allt flera, Vi vill gärna dra oss för att såra och trampa ned: men följden blir bara kaos: - med allting ur led, -: se Viker” sanning och rätt” för en nog så vacker: hänsyn: rakt ned i dyn. eo. Resa oss från det låga upp mot högre sfärer måste' vi för att våga : möta framtida" livsaffärert ' ” Me : : CEkoc” +; : Poststationsföre-] .| några minuter" per" dygn. . För '| var” därför-: Houtiet "och efter åker. man tyvärr alltför lätt» 7 > Jorden ruckar. sig själv! rön : vid: urobservatoriet En stjärnklar natt 1768. satt den "unge schweiziska urmaka- ren Jacques-Frideric. Houriet 'o. betraktade stjärnhimlen genom ett teleskop: När en viss planet hunnit mitt för hårkorset, ställ- de han snabbt sitt kronometerur Den unge: Houriet var troligen den förste urmakare i världen, som insåg värdet av astronomisk bestäråning av tiden. :' . I våra dagar sänds tidsignaler med en noggrannhet av mycket små 'bråkdelar av :en sekund oupphörligt - från Neuchatel- observatoriet till de hundratals urfabrikanterna i Schweiz - "Neuchatel-observa'oriet är ett av. de främsta observatorier i världen, när det. gäller 'tidsbe- stämmelser. ” I det avseendet står det i k'ass med Greenwich- observatoriet + i . England 'och U; SS : Bureau of Standards observatorium i Washington. Det fordras ock att Neuchatel- observatoriets ', tidbestämnings- kontroll” är av; högsta klass — ty dit" sänds”: världens bästa klockor för". gångkontroll : Tiden, ” som den i allmänhet betraktas,, är"ett relativt be- grepp, och någon abso'ut me'od att bestämma tidens gång finns inte: ”. Inte 'ens jordens rotation kring: sin axel försiggår: med absolut exakthet; os. sr: ". Under: urtillverkningens barn- dom, existerade inte ' det nuva- rande kravet, på exakt gång. Då förekom "inte" ens 'minutvisare; och om .timvisaren slog fel på någon. timme per dygn,. ansågs intefdetta vara hela världen: En del av den. tidens klockor hade solvisare "på : baksidan -som en slags, kontro Los Ve : :":Men i mitten på 1700-tal.-bör- jade” en del schweiziska urma- kare, och den nämnde .Houriet i synnerhe", att tillverka klockor som inte” gick fel mer än kanske kontroll av sådana ur var givet- vis ett 'solur helt: cdugligt.” "Det Jura-området :börjäde läggä g' til med ”telesköp, : för att ränna ställa : klockorna" eftet järnornas gång. ” TE Och i. våra dagar, när 'kravet på" precision ökat - ytterligare, har problemet" att få fram-en | exakt tidgivare blivit ännu mer invecklat. : :' PR + Observatoriet” i Neuchatel blev färdigt 1858. De tidsignaler som sänds”. från: observatoriet är så taget är möjligt att få dem. Ett helt "batteri av kronometrar, av vilket inget varierar mer. än någon tionde's sekund pr dygn, tjänstgör som kontrollur för den huvudkronometer, från vilka sig- nalimpulserna' kommer. " Samt- liga . kronometrar — genomgår stjärntidkontroll = vart fjärde dyn. oo Vv. Nästa år kommer observato- riet att få ett nylt, något kraf- tigare” teleskop; som fotografe- rar stjärnhimlen och automa- tiskt ger kontro limpulserna. --— "De! :är svårt att säga på förhand - hur stor noggrannhet vi. kommer att. uppnå i lidsan- givelserna " med . det nya tele- skopet, förklarar : observatoriets chef, den världsberömde astro- nomen : + professor: . Edmond Guyot.” Redan nu'.kan vi: koni statera avvikelserna ' i-jordens rotartionshasiighet.: Jordens ro-. tation.: kring sin axel håller på att "stanna av, säger 'professör — Det rör sig emellertid inte om mer än en. hundrade s se- kund per: århundrade: räknat. ' Däremot förekommer årstids- våriationer ' i 'rotationshastighe- ten av mer betydande mått, O- vanligt hög grad av torka kan åstadkomma rotationsförändrin- gar på 6/100-dels sekund per årstid räknat, Men jorden tycks vara - självreglerande beträffan- de rotationshastighe'en; och det brukar. inte dröja länge förrän den””går rätt” igen." ' : I :'r. Neuchatelsobserva'oriets nyuppförda flygel finns två e- -.ektronur... Deras ' precision är den största man känner. =» : Deras mekanism aktiveras av oscillationerna .: i en kvartskri- stall. "genom :.vilken ; elektrisk ström, passerar. ' Felgången hos dessa ur' är inte större än, mel-' lan.” en: och "två :tusendels' se- kunder "per Äygn. VN N ;;Dessa två elektrontur; vilka är | synkröniserade, ståt "per rtTadio i' förbindelse" med Greenwich- observatoriet "med en” precision av' 1/10.000-de&s 'sekund. Så ä- ven” 'om Neuchatel-observatori- et "”håller . sig ined 'egen tid”, kan professor Guyot eller :.nå- gon av hans assistenter enbart genom a't vrida på en ratt kon- s"atera i en: oscillograf om dei tid ligger före eller efter Green- wich-observatoriet, - "Liknande exakta som det f.n: överhuvud kontakt-' med . observatoriet i Verksar a m an ABF-avdelningen ' i: Laholm bedriver såsom vi tidigare omtalat :— en med hänsyn till omständigheterna :beundrans- värt livlig och omfattande verk- samhet. Avdelningen har 19 cirklar + i. gång. i de mest skilda” ämnen, > och ” intresset bland" cirkeldeltagarna är över lag gott. so i - Den sykurs, som ABF i hö- stas startade, ' fick så många deltagare, att det blev nödvän- digt med uppdelning i'två av- delningar, Den ena har 14 del- tagare och den andra 10. Cir- keldeltagarna har sina . arbets- övningar på folkskolan, och kursledare är. tillskärerska Märly Peterson från Halmstad. ' NADPAÄNARKANOA PAPPAS AALA PÖKSARAÄDESRAR AKAI, ” + En" ABF-cirkel, "som. fått be- : röm i ABF-tidningen, är den litteraturcirkel,."' som . laholms- avdelningen startat med förfat- tare Ingvar Wahlén som leda- re, Cirkeln läser nutida svensk litteratur, och särskilt studerar och diskuteran man Arvid Bren ; ner, Björn-Erik Höjer och Moa Martinsson: : Gitarrkursen, från vilken en bild ses härovan, ledes av kon- torist Torsten ' Thorén, Halm- stad. Cirkeldeltagarna. samlas en gång i veckan i godtemplar- lokalen, där man då studerar harmonilära ' och knäpper på gitarrsträngarnå och väl också sjunger em stump då och då till instrumenten. ” . | - av ABF-avdelningen i Laholm ETT PAR BILDER från ABF-verksamhoten I Laholm, Sömnadslärarinnan fröken Märly Pe- : -tersson, Malmstad, instruerar två av sina elever, fruarna Elsa Nilsson och Gunborg Hammar. ren i Laholm, : FT. h. en blid från gitarrcirkeln: 'Torsten Thorén, Å o on in Göstasson, Maj Hägerström, Jane Henningsson, George Chateau och Birgitta Rehnqvist. , Gunnar Hägerström, Anna-. . Det": är > också" i ABF:s regi som 'medlemmarna i Laholms nybildade blåsorkester nu trim- mas. Så har vi en blandad kör, som övar under ledning av in- genjör Saul. Ne Cirklar i kommunal- och so- cialkunskap arbetar under led- ning av lärare Liljestrand, " En cirkel i amatörfotografering le- des av Joel Thorbjörnsson och filmeirkel av Bertil Dahlquist. Vidare finns en cirkel som Guyot men tillägger. lugnande: | vanligt kraftiga snöfall eller o-|.' ” Upptaktsmötet till "Bättre 50-tal” blir i Halmstad på lördag säger i ombudsman Andersson och pekar mot residen,sstaden.. på hals | I . sive lands kartan. "va böloleaa 3 oe Bättre 50-tal'är mottot för.” >. politisk propagandakamparij "I morgon "startar Landsbygds- partiet Bondeförbundet en tiks- TR PMS under mottot ”Bättre 50-tal”. ' ' Här i Halland sker upptakten ; med Halmstad—Tönnersjö .' landstingskrets årsmöte i llalm- stad, där statsrådet Hjalmar R, > Nilsson håller ett - offetitligt : föredrag på Grand.i Halmstad .> lördag middag kl 14,30. 2: od ' Med anledning av propaganda- kampanjen gör partiledaren, inri- kesminister Gunnar Hedlund, föl- jande. uttalande: ' EN Nu som på 30-talet krävs det: "tt" samverkan mot krisen, +" : Vårt parti har icke tvekat att i va tider " av .- allvarliga ekonomiska” ' LTT EAT NR 1 svårigheter - samverka till sådana koalitionens tillkomst, vilket vittnar, =. uh åtgärder: att stabilitet vinnes: och | om” att partiets samverkan med 5 sent! en sund utveckling av näringslivet | soclaldemokraternå' ” gillas ute.id co ! främjas: Bondeförbundet - har" följt | bygderna., + NN : denna ledstjärna i medvetande omi ' Partiets medlemsantal: var 8,581 betydelsen av en lugn och lycklig - samhällsutveckling. =... tie I början äv 1930-talet drabbades vid' årsskiftet '1950—1851,' och” där= "= till : kommer "de: 344 -nyinskrivna, Räknar .man samman .fimedlemsan= nomin inträdde bondeförbundet un? "detta program är strävandena att Tanen -samverkan ' mellan näringslivet och vårt land av-en svår depression. | talet i både partiet, SLKF och SLU séa Id Tusentals jordbrukare stod” vid rui-'| blir siffran: mellan. 18,000-—19,000,, sr aid - nens brant, många fick gå från gård | > = Och den:siffran: tänkör ni.öka — ,>:ii, Bo : och i grunt De arbetslösås antal ytterligare + under ; den, här .kam=+"' ++ ann uppgick till nära 200,000. I detta pahjen?. öl ner varva 10 krisläge träffades enn uppgörelse mellan : bondeförbundet ;. ack den " socialdemökratiska regeringe ledde ' till "framgångsrika mot krisen.” Vissa m k gar utsatte denna "politik för en våldsam kritik, men snart tvinga- des de att erkänna; 'att "de till gagn för land och folk; ningen, säger — ca. Vik Jä, det ärm a Ånders me SUN oa rt” också erigagerade "i kampanjer; Jag kan ju nämna, :btt ', vinn bundet fick fyra nya av=.i der, fjolåret, nämligen, evalla, Steninge er. sat s ch dessutom var... 2 bil de. inflationen. I m främgångsrikt " : v.v.d att en av.de väsentligaste uppgif- RT. TA har vi välröretsen Ve w' Uv terna i nuvarande läge mås och. såväl kvinno-"somi ungdoms-' än out : N förbundet kommer att tillsammans —cuteu val att skapa stabilitet i samhällseko- med partiet inrikta sina krafter på denna, Upptakten'sker i vår proj, :. pagandakampanj, vilken dock ,syfz tår:längre än till valrörelsen, Dess .der hösten' 1951 i regeringen. Bon- sujan deförbundet anser det angeläget att "medverka till att krisen” övervin-] 3 srraborm nes. Vi har icke-velat "und är ett bättre oss att ta del av ansvaret, . : 50-tal, st (5 ; Bondeförbundets deltagande i re- geringen innebär. icke 'ett”uppgi- vande av-.dess samhällisyn men « däremot ' vidgade . möjligheter att öva inflytande på samhällsutveck-= lingen.' Bondeförbundets mål måste alltjämt vara att skapa frihet och trygghet: för medborgarna. Vi vill 'medverka till en rättvis avvägning av bördor :och förmåner olika folk- grupper emellan, En 'viktig del i 2, Har ni de fortsatta 'planerna/ 135 efter 'Halmstadsmötet " på lördag klara? SS : FN rad Kampanj I . övriga landstingskretsarnas' :möten.;. Därvid "talar riksdagsman” Fridolf. Jansson i Benestad i. Laholm riks: oa I asled « Gärda., Svenson it t Falkent riksd "7 Anders P i Dabl i Varberg "ck riksdagsman Herbert Hermansson från . Bohuslän "i 'Kungsbäcka Vid distriktsstämma; söm hålles i 'Var- berg den :29 mars, har vi'lyckats ” få i ini: som föredragss hållare, och då blir själva finalen .; i denna : mötesserie, som inleder + höja landsbygdens so- "ciala och kulturella standard och därigenom främja en ur hela fol- kets synpunkt lycklig fördelning av företagsamhet: och befolkning mel- lan olika bebyggelsetyper och lands- snunRY i då kampanjen, - - iso delar. Vi vill värna om ett fritt! ..:., -. = : + rölves » näringsliv men vi vet också att en vu sl konstant . jämförelse. : Appara-. tens noggrannhet uppgår / till 1/1000-dels sekund per dygn: Denna , Belin-kronograf -påmin- ner om en diktafon och har en ' rul'e som roterar exakt ett-varv..: i sekunden. .- På: ett papper. er- hålles impulser -från de fem ”u= , rens gång, och. om kurvorna,är.; vd H såäé vv Ii samhället är nödvändig för att de produktiva resurserna skall kunna utnyttjas på bästa sätt. SN En lugn samhällsutveckling utgör grundvalen för allt fortsatt fram- stegsarbete,. son a Vil Du stödja Bondeförbundets strävanden för ett bättre 1950-tal, bliv då medlem i Landsbygdspar- jerk ES sl Bie 9E ik fe B tiet Bondeförbundet; Vacker medlemsökning 1951:' + Organisatör för kampanjen ”Bätt- parallella innebär = detta: att: samtliga ur håller inbördes, ex-- akt samma tid. vo 0 cc, ev Den «utomordentliga ,nog- mar har rapporterats och av dessa har 296' skrivits in' efter regerings- na. tidstk kontroll av, sådana teorier som den We- -- 7, sysslar med modellflyg och två cirklar för byggnadsarbetare. : Två : cirklar pluggar engelska, den ena dock för tillfället in- ställd till följd av att läraren Per G. Persson flyttat från sta- den: Den ändra cirkeln ledes av fröken Ruth Lundh, I Fem så i en N SYETCEVUYVvV! FAR IPAPANAP APA RPNA NP PRI IFA SFF SAS JA AADAAGRARAAAA SDAkAADAAR. pu ÅA. dh PET VR renen rev mad AMADA NA ANNSARAANA Washington ' håller . f. n. på att upprättas. -. > av Neuchatel-pbserva- toriets kronometerur, däribland de två elektronuren, är elek- triskt anslutna till en Belin- kronograf ' för : att möjliggöra att, jorden långsamt håller. på att dra sig samman, att de olika kontinenterna - kommer : varann närmare. Och givetvis har tids- bestämningar av: den "exakthet det här gäller" en oerhörd roll för astronomin och dess vidare ' utveckling. +: oc. | : La NIVEFSEFTFESETETEVEETSTESVSTEIVTTEN generska t, ex., vilken går ut på -.« nh Br så ene möt AARAARIRA CN Yof Ah, fo anod re 50-tal” är här i länet ombuds- | grannhet med vilken Neucha-, 9; silk man Helge Andersson, Falkenberg. |te'-observatoriet söker” mäta : Han . berättar, att 1951 varit ett | tidens gång har inte bara aka- terrorn framgångsrikt år för Landsbygds- | demiskt intresse. : Rent veten- - 1 partiet Bondeförbundet även rent skapligt -tillåter dessa-noggran- sm n i iskt. 344 nya dl Ichastämni SketarT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.