Å vrvtvetYtYY TI TER I PIT orre, errrevvvvFYTYYY vvverververevrYYYTY vreerYvrYYvYeFYYvvYYYFYYY YvrTErrevtreTFYYYETEEYYTOYVTEYTYYEFEYTETYYTYVT Fryeverrv veereeertevyetre tv rteYeetYY EPT OTYYTYVEP EE YVYYYPYYY Botrakielso inför” botdsgen 4952 av: kyrkoherde G Gunnar Gus- s itafson, Hishult. . : Nl så allra först” upp texten. värkar, g Försök 'att bli riktigt stilla inför den. Det är Kanske inte så ' lätt För de ord, som här möta. Men försök " i alla. fall; Tag. till jämförelse också orden i aftonsångstexten, d; v. 8. Jes, 5: 18-—21, Läs sedan också — nej, b € d botdagspsal- omen 155 i vår svenska psalm= "Vad: har hänt under tiden?" Kanhända .har':du inte följt rå- det här ovan utan istället tänkt nöja dig med att hastigt läsa Fr > genom den här betraktelsen.' "så fall har du 'satt Guds ord. å | sido för" den utläggning, som! du. hoppas. finna i tidningsspalten. Då är Botdagens mycket be- stämda råd till! dig detta. .För- summa inte' Guds ord i den he- liga "boken; Skriften själv. .. Gå rbi det ordet. Gör bätt. s ring. Atervänd. till bibelordet." Eller kanske har du kastat' ett "> öga? på texten och funnit den varacett hårt tal, svårt att här” da "Utmed. Ett ögonblick, min vän! Du har nog inte riktigt bli- |; vit stilla 'vid Ordet, -Ett flyktigt genomögnande av.en kort bibel- text kan inte vara nog, Du må- ste "stanna. vid. 'ordet i texten, och du ':skall få 'se: något; ' som måhända förundrar" dig" storli- gen — dö imåste' ge Ordet rätt. "religiöst - avseende, Det: är. visst : illa ställt: Man har kommit långt bort £ än den -gudsdyrkan,' som fänns !; folket: förr i: världen. Det inaturligtvis beklagligt, mön vad-är att göra. Ack: ja. Men det är ju i alla fall väl, att det ännu finris hågra, som hålla ” fast vid 'det gamla. Och” då måste: säga. att du; hog ändå" inte. har, läst |]' - rätt innantill-i texten. För me- ningen" med” den ' texten. är 'sä- — kert inte, alls för "din "del, att: du "skall stanna i beskårmelser t över hur långt "det har' gått med 'än- Läs den sakta, upp-. ill. är ju: mycket allvarliga som ' Var så it t hjärta? det kan ju inte vata me- jer du dig. Det. är ju folk e ts botdag. Och texten säger > ju .. själv:; -”Detta folk”. Det är folkets hjärta det är frå- ga om.;'.: Jag” måste fråga: "Vilket folk menär: du?: Profeten "talade till till folk. Jesus tillämpar, ordeh på sitt folk. " Och du:har själv alldeles riktigt. förklarat "orden såsom giltiga för vårt folk. Men hör du då inte själv till-”detta folk”, Jo, visst, Lägg. då märke till. "en liten men betydelsefull sak här. ' Det står i texten inte folkets hjärta utan .det står ”de- "Ja > visst, svarar, du: "kanske. ras hjärtan”. . Där kommer .det individuella, ” -det ." personliga fram. :, Där : kommer därför. den "långt. på utförsbacken i prövande .. och ' > självprövande 'enskilde, hos” dig och hos mig. från: : Herren. ' Det ' säger ' texten. manar till, "därför att Guds” ord manar till "detta; innebär att hjärtat” koråmer Herren, : Hjärtat : kan sålunda komma att vdra nära Herren. Stanna nu på hytt vid frågan: Var "är: ditt ' bjärta? "Det är: inte jag. som. skall : svara på frågan din äkning. Du skall svara "'Återvänd: till bibelordet .skall-finna svaret; Du finna: vägen ätt kom hn” allt närmare, Amen. r 3 Historia "en gång 'skall skrivas | . bör” Nils Persson i "Båstad örste här i landet, som ågat garantera : så goda” bil- dör" att de ansetts: värda entré, De, "stora Wkånestäderna med. sina; :tekniska'. och. ekonomiska ; resurser och sin närhet till den danska ' sändaren; har inte kun-. nat : konkurrera i kapplöpningen, men så har-också radioteknikern i: Båstad -utom” sin egen skick- lighet" och 'ihärdighet- haft. Hal-, landsåsén som god och avgöran- de bundsförvant, Uppe 169 '; m. över havet 1 Lilla ' Nötte' har han "antenn, mottagaré och. storstu- gan i en gård som föreställnings- "lokal, Lilla' Nötte ligger tre km. Mm från Grevie station på vägen mot | . Båstad, ”. ” "I Bår kväll hade hr Persson och hans medhjälpare ånyo föreställ- ning 'i lantbrukare Bertil: Olssons > Bård, där ett 30-tal intresserade infunnit sig. På det lilla bonings- -huset har man monterat upp en strålkastare,- som avslöjar att något är på färde och när denna 1 . mörkret. riktas. uppåt,. finner "man en mast med antennen 25 . m över marken, Höjden och det för störningar gynnsamma läget har' helt naturligt I hög gad' bi- dragit till resultatet. Ponera NN -Experlmenten” förböredan, ;åtre år. OA — Det är inte äktigt att vi hå. de » svensk. urpremiär i lördags, som - på sina håll uppgivits, be- rättar Nils Persson. Vår första officiella föreställning ägde” rum den 26 januari och dessförinnan « hade vi hållit på c:a tre månader med: privata visningar, Inte har jag heller, som det påståtts, själv tWiverkat mottagaren, Den är en Philips, som . vederbörligen in-' köpts, Däremot har jag Omsorgs- fullt förberett mina experiment ” med television genom att stude- ra bl a, amerikshsk facklittera- tur under tre års tid, och det har sannerligen behövts, Beklagligt nog är den danska . sändaren. Svag, endast 70 watt. I utomhustagningarna "mera, Endast då någon bilmotor här :vanl . ska : sändarna r vanligen en kapacitet. av 50 kW. 'Strälhingén' går i. riktning Dordisy. oth": tack väre. denna ser : man : Å Lilla Nötte på åtta mils"”avstånd "vad t.ex. Mal- mö Vr och” "Hälsingborg ” förgäves sökt: fåniga. Jag har 'haft "besök av..en. av.'svensk televisiong $tör- sta exporter, ingenj Bjurström, Stockholm, . som £ undrade Sig över resultatet, -i Vad beträffar det ensliga läget ör föreställningarna. här. uppe :i Nötte, kan "man naturligtvis: tän- ka sig att dra ner det: hela ge- nom-kabel till Båstad, men detta är. än: så "länge enbart en teore-' tisk spekulation, Denna anlägg- | ning har 'kostat c:a 1.800 kr. men | fleras lantbrukare ”. i Nötte' har hjälpt till vid uppsättning -av 1 mast och antenn, Vi hadé förut” en lägre mast och då var" stör- ningarna | från bilar i närheten I mycket. stora, ” : rt Tiden bör vara inne = öckså för myndigheterna De svenska” Myndigheterna sy: nes inté vara särskilt angelägna att just nu:'satsa pengar på TV, fortsätter hr. Persson, +." Annars tycker: jag” att tiden” :vore" inne,” Det är dock bra ”,att mar inte hunnit : släppa ut någon -minter- "| värdig materiel; som redan skul- lea "vara omodern, Det pästås att flera ' radiofabrikanter ' ämnar lägga om produktionen med mer” eller mindre inriktning på TV, . Bertil Olsson i Lilla Nötte har slagit ihop två rum till en 'stor- sluga, . Denna lokal rymmer 50. personer, och i entré tar man:en krona . för vuxna och 50 öre för. barn. . En - billast ;radiotekniker, från ' Hälsingborg följde — till. sammans. med publiken — före- ställningen och var mycket nöj- da, Bilderna var skarpa och lju- det. ,. utmärkt... Inomhusfilmerna var helt enkelt ypperliga, medan fiimrade startades på gården knastrade det en smula i apparaten, : ' > TV-föreställningarna i Nötte hår kommit så tidigt att 'de' inte N skap. rv H '— För LAHOLMS mon a : (Forts.) oe . : Denne ' verkligt store ' man, själv tillhörande - adeln, kände, att' han måste vara en hela fol- kets konung, och :skulle troligen ännu. mer, inskränkt adelns: fri. heter, om han icke behövt något gynna "henne, för att kunna på- räkna : hennes ' bistånd : mot de andliga, '. vilkas övervälde voro nödvändjga att begränsa, Sålun- da tillät han adeln att återvinna de donationer och 'förpantningar till kyrkor och kloster, som dess förfäder, allt sedan år 1453, un- der Karl VIII Knutssons rege- ring, avhänt sig: Dessutom be- kräftade «+ han .' åtskilliga. ' av adelns privilegier, förbjöd ofräl. se. personer att köpa adliga gods eller "gifta sig: med "adliga kvin= -| nor, "vilka 'sistnämnda, i. sådant fall, ' förlorade frälsefriheten för sina arvegods; - Däremot tillhöll '| han adeln att fullgöra sina skyl- digheter, höll sträng” vård över rusttjänsten, -,. vilken "adeln . tidi- garé :' icke "sällan: bestritt efter godtycke; och förbjöd henne att slå under sig kronohemman, ' Hans äldste" son' och :efterträ- dare," Erik ' XIV, sökte att vinna aristokratien på sin sida, och i henne ' erhålla ' en, bundsförvant Mot sina. bröder; genom, att spri- da ökad glans över ståndet, med. givande nya: fördelar. :. Vid ' sin kröning 1561” inrättade" han gre ve-toch friherre-värdigheten, som förenades med åtskilliga för- läningar och : lindrade - rusttjä sten,' vilken minskades” till hälf- ten eller till 300 marks frälse och 2007 "marks; förläningsränt ; då den av hans fader varit" bestämd till hälften detta. belopp. : En frågan; var; hjärtat är hos -den greve tilläts behålla'tre gårdar, en: friherre två . och den övriga "Hjärtat kan vara långt borta | aqetn en gård, helt 'öch Fallet fri från ” Bot och bättring, som Botdagen i Fån denna tid härleder sig adelns fördelning 'i:tvenne klasser; ut- märkt genom tre särskilda titlar: allt” närmare Ädle,": "Välborne och Välbördige. Trots alla. dessa nådevedermälen förmådde Erik icke "tt, befästa all” » rusttjänstskyldighet. sin tron, eller göra adeln. till: sin vän, « Då. "konungen -höll.: sina stränga vabensyner, "och ”det' då visade sig att mången. frälseman hade ;försummat sin länsplikt;' blev han nedsatt till 'skattbonde, men mången sådan däremot upp- höjdes. till - frälseman, :> väckte detta förtrytelse. En av orsaker- na till Eriks avsättning anfördes också, att'”han med svåra rust- tjänster .' och "många legationer utmattat rikets adel, den han ve- lat alldeles ; fördärva : samt . om liv och leverne bringa, » : Johans! «regering "var... mera gynnsam "för adeln, ' som. likväl icke underlät: att stämpla” mot hönöm och:söka stifta oenighet inom hans familj, "Karl IX rege- ring var: "sträng och hård 'och vå- gade ingen intrigera mot honom. sonen, - Gustaf. IL. Adolf, erbjöd adeln ex bättre" tid, och hön er- höll. — utom en lindring i rust- tjänsten — även 'säterifrihet,' i det hon : befriades från vapen- "tjänst och kyrkotionde' för :de nya "hemman, som upptogos” på de' gamla : sätesgårdarnas ägor, Riddarhusordningen utfärdades, och - adeln inmatrikulerådes' "och fördeltes i tre klasser: ” grevar och friherrar, de vilkas förfäder beklätt riksräds ämbetet, ock och Vinn, minderårighets td var. det. väl en aristokratisk spetsen ' för denna stod AX 'Ox- N enstjerna, och med all sin tilgi venhet för. ssitt stånd, hyste: den- betalar nöjesskatt med 15 Proc, men regering och riksdag . har ännu inte beslutat hur” TV skån inrangeras i nöjesskåtteavseen- de, De 15 procenten tas utefter en" överenskommelse. med -lands- fiskalen, : Man tillämpar. samma Procenrtsats som för t. ex. idrott. "Men det kan ju hända att-de små, ännu ur ekonomisk syn- punkt obetydliga visningarna "i bätte kan påskynda - "lagstiftnin- Cd går. upptog programmet. avs snitt .' från : vinterolympiaden, Konståkning "och bobsleigh, radio- doktorns .föredrag. om : husapote- kobings fjord -samt en skuggtea- ter, . ellt synnerligen . intressant, . 2 Den svenska adeln I dess förmåner inom samhället och det | vilket ä även öre under” u förutaetts i lagen. Hi "Persson : ket, det gamla isfisket på Ring . av LEONARD JANSSON, : ne store man en ännu större för fiderneslandet, De många -miss- bruk, 'underslev och våldskräkt- ningar åtskilliga adelsmän tillä. to sig, hämnades eller &åtminsto- n& anmärktes och "tadlades; och i rådets protokoll erinrades mer än en "gång härom, Man'omtala- de huru' skattebönder lades un- der "adelns "rå- . och : rör; "och att man, för: att gora sig själv en fördel av 20 till 80 riksdaler, till- skyndade” - Kronan ”en skada på några tusende,' Sedan drottning Kristina. 1644 blev" myndig; (och tillträtt regeringen," gav, hon. fria tyglar åt sina böjelser och'bort- skänkte till" sina gunstlingär sto- ra gods, gårdar och hemman, :ja hela: ' städer 'med "kringliggande socknar bortskänktes / till. Brev: skap. Vissa ädlingar befordrades på ett sätt. som väckte Uppmärk: samhet och harm, Bland" de inår". ga, som "drottningen, omfattade méd en synnerlig ynnöst, kan nämnas ; Magnus. Gabriel "De- la Gardie,. franske läkaren. Bourde- lot, - spanske, . ministern "Pimen- telli, Klas Tott m. f. Den sist- nämnde, . som Kristina” sökte gö- ra till hertig erhöll: på ett. enda år nära 400 hemman till skänks: . Dön samhällsklåss, " som nästan | -uteslutande drog fördel av ärott- ningens : överdrivna "slöseri, var adeln," vilken ensam kunde: köpa och . till skänks erhålla” kronans till . plundring :. hemfallna, egen- dom: Detta stånd ökades. även under ', hennes: regering på ett iögonenfallande ; sätt,' Före" hen- nes” tid: funhos i" Sverige / blott. fyra” grevliga,” nio friherrliga och trehundratjugoen : adliga : ätter, men Kristina lyckades utöka an. talet med arton" nya : greveätter, fyrtiosex nya friherrliga: ätter Oo, trehundratjugoåtte nya; adliga ätter, så att endast på de få åren av hennes. regering. antalet av det svenska r:ddarhusets nummer mer: än fördubblades>- Som: ex. på förläningar finna vi, att "ett grevskap bestod av "icke mindre än 'elva "kyrkosocknar' med sex- hundratio ' hela” ”hemrådn,” ett an: nat av femhundra hemman, Ett friherrskap-; utgjorde. sjuhundra-. trettioen' hemman; De sista” åreri. av: drottningens regering "funnos inga flera: kronogods,.. som” kun de bortgivas', och de; som; då ut- därandes till grevar "och rar, måste således” blivå, grevskap: och friherrskap.: "Det har beräknats att: av nära 73, 000” hemman". som : då" funmös friher. : Sverige 7” dc Finland, öve 50.000 vid” Kr inäs tronav. gelse "innehades ' av adeln, : som således var nära att "bliva ensam ägare. av Sveriges, hela/ jord ofta pockande anspråk på" alla stötande” överrmod, ”varméd” denna; behandlade. de: övriga : sambhälls- sak. att åter göra "slut. på hela : härligheten, ” Dessutom; hade" Kri- stina, fastän omedvetet; "just. Be nom adelsståndets ”håstiga för: ökande >. utsått ett. frö till. det- sammas försvagande; ty: nu upp- stod "en": skarp skillnad,. "somt i Den stora rikedom, som. adeln, | oförtjänt; så. lätt . erhållit, | klasserna, blevo i förening en or: | , Mina: allra tidigaste vänskaps- förbindelser minns jag inte från den - tiden : vänskapsbanden knöts men mycket väl sedan jag kommit . upp i .7—38- årsål- dern, Det var tre gummor. som bodde i' sammä "gård som vi. Som jag nu kommer ihåg dem tror: jag allt att den som fått min allra största vänskap. var en: liten . gumma ,som; hette Louisa Larsson. Louisa var ord- karg och. såg. en smula butter ut: men, ack. bakom den buttra ytan? : klappade”, ett, hjärta av gud, Min mof brukar berätta att när jag var Fiktigt liten bru- kade jag sitta på golvet hos henne- och då satte hon fram'en korg - med garnnystan som jag fick husera: i 'som jag ville. 5e- dan hade' hon en lång stund med >att reda upp allt garnet men 'det "gjorde ingenting bara ungen hade roligt.” Hur mycke tid hon på så sätt "stal från sin strumps'ickning” det "resonerade Louisa aldrig omm: ; ; Det var-ingen avundsam” lott att vara gammal ' och. fattig på den tiden, Inte är det de nu hel re men nu finns i' alla fall en snart ' även oenighet! emellan" de gamla, i sig själv rika högadeln, som « var mäktig nog utan. all konungagunst; och den hyskapar | de, för det mesta fattiga' låg ädeln; som förnämligast berodde. av. "regentens ynnest; at Det > allmänna missnöjet upp- väckte en betänklig jäsning över hela Jandet,' som underblåstes av prästerskapet... ' Många": präster |.begynte till och med i sina pre- dikningar öppet ”utfara emot. det: hatade frälseståndet, En av des- sa yttrade: ”att' adeln låter. den fattige. hungra "till" " döds, men däremot göder sina hundar och hästar med den säd; som Gud lån tit | växa” till människors uppe- hälle"; i en. annan framställde: ”huru välgödda hundar ligga. i sin varma bänk samt skälla på den hungrande pch frysande tig- . På sådant sätt stegra- des efterhand jäsningen, Uppro- riska budkavlar : .' kringsändes bland bönderna, 1 själva. huvud- staden, där ständerna. ro för. samlade, begicks morä och älds- dåd. i Riket var således nära att hor tas” ”av ett. inbördes krig med elände. o,' härjningar, Efter, stän- dernäs klander, bemödade droftt- ningen sig "äntligen att åter stilla de” ofrälse ståndens "förbittring. Genom" några åt de särskilda stånden beviljade eftergifter lyc- kades hon även härj, ehuru icke utan svårighet. Prästeståndet er- höll” "då för första gången be- stämda "privilegier, "varigenom detta stånds rättigheter och in- komster: ”tryggades "mot? "frälse- "herrarnas och andras tilltag. At | Borgerskapet nedsättningar i tul-. Ten. och. åt bönderna eftergift av boskapsskatten Jämte löfte om frihet från ' utskrivningar. Till ä stillände; av de ofrälse .ståndens synnerliga. harm över det. i adels- ; giernha förekommande ytt- att ingen. ”vanvörding' skulle i .rikets ämbeten dragas adeln. över huvudet”. mäste Eri- nu. avgiva : den formliga ””att den, som'är av föräldrar äkta. född och själv! om: dygd och "ära sig ber flifar;, antingen han: då är frälse eler I frälse, må” varken, kallas 'vänbörding”, "ej ' heller uteslutas rån något statens äreställe; var- till: han giort sig skicklig, Van- börding däremot ; vore "den; så adel;:: som, oadel;" vilken genom lättja, "odygd eller vanheder ” sin redéliga: börd” böfläckar. us SPA: sädänt" sätt lugnades de upprörda: sinnena, "och allt blev tillsvidare; lugnt”; ock? stilla, "Alla insågo emellertid nödvändigheten äro ras Åt | et Prnanan | sme] svenne | SANNE | ANNE | a b | SON | SANN) das ar as | tillåta” npe på Here Dame-, katedralen, att se Fudsser be v att sätta: en gräns.för adelns växande ' övervälde,? och i Ssyn- nerhet att: till-Kronan' återvinna de gods. och förläningar som tid efter annan blivit henne avhän- da, En reduktion -påtänkteég sår ledes av den följande. regenten, Karl X Gustaf, och en sådan, e- huru "i ' ganska. inskränkt: skala, beslöts också : 1655;” men den verkliga. och behövliga hindrades dels av hans krig, dels av hans "förtidiga: död, Den följande för-. myndareregeringen hade "inget intresse "att. utföra förslaget: i synnerbet avböjde rikskanslären De la Gardie allt 'sådant, | De ofrälse stånden kunde man” dock icke hindra ”att yrka på. en” re- duktion;' - eller. att fordra med- borgerliga rättigheter " och vid 1660 års" riksdag tvingade de in i regeringsformen det ”.förovehåll | ”att vid tjänsters besättande me- riter och kapacité, men icke här- komst, skulle komma att anses.” Rikskanslärn | fick överväldet' i | regeringen, och -hans. förfarande blev för riket så skadligt och för- därvbringande; att det påskyn- dade -den räfst, "varmed adeln länge hotats, De ofrälse ståndens klagomål lämnades utan. avseen- de, minskning ,: i kyrkotionden genom de: många säteriernas och. rå- och rörshemmanens frihet däri- från, avslogs, :”emedan: adeln Borde få njuta sina privilegier |- till godo.” Själva detta ,stånds begäran, att få skjuta harar och fågel, ogillades, emedan jakt”oeh djurfång gjorts till adligt privi- legium, Karl XL som blev myndig 1672, . och då tillträdde -regeri gen, blev de atta första åren hindrad” utföra” reduktionen nom, de” krig, vari okloka' ”allian- ser” under . hans ' minderårighet hade: ingåtts. 'Genom krigets kostnader,' och :omöjligheten att |- betala dem i statens utblottade tillstånd, ; påskyndades utföran- det-" av reduktionen av | själva nödvändigheten; ' Den . reduktion, som. nu togs, var. det "hårdaste slag,. som nittills träffat svenska adeln. och nedsatte "henne betydligt, mindre genom förlorade. privilegier . och samhällsföreträden, än: genom inskränkning. i dess förmögenhet. Karl XII:s krig och långa" bort: varo. från riket: satte henne" lik; väl istånd,. at något, hämta sig ifrån, . "och krigets olyckor, | jämte det betryck, vari riket ge- nom: dem . erhöll, gjorde. folket missnöjt med enväldet och .väck- te önskan öm en friare styrelse. "Den, nya regeringsform; som etter Karl, XII:s död infördes och som . ytterligare .: stadgades" vid Fredriks samt ännu mer vid Adolf Fredriks uppstigande på tronen, var likväl i själva "verket mindre gynnande för folket, än för adeln, Till forrhen :måste väl: adeln dela makten med 'de' tre ofrälse stån- den, 'men' som hon hade övervik- ten: i alla: betydande ämbetens besättande,: och var ensam "i be: sittning "av rådsämbetet,-var in” flytelsen" '& ' hennes" sida' över- vägånäe och det var egentligen under "hela riksdagstiden "adeln son styrde landet : Bland de ätgärder. adeln via- tog för att stadga sitt välde var även: den, att hindra sin egen mångtaligtiét, och redan 1720 be. stämdes i regeringsformen: ”Men som. utj Sverige redan är 'större myckenhet av adel, än landet. vara så nådig, inga. fler med ade- lig sköljd att "benåda, än allenast nägra få vid dess kröning, : vilka medels märkliga tjänster för ri- ket gjort sig därtill värdiga, och bliva sedermera inge” adelsmän gjorde, tjll dess riket sådant kan | vänner prästerskapets besvär, över a kan tåla, så lärer 'Hans Maj:t |» massa välfärdsinrätiningar som inte "fanns då, Det Var att för- söka; få ihop så” många Par. « strumpor "som möjligt och inté . blev det mång ren i förtjänst oo på dem inte. < ET Det var inte alltid « så | däg för? a en liten gumma som såg dåligt : och med: en dålig fotogenlampa” sort ” knappt lyste sig. själv, att känna kara Upp stickningen på da” svarta strumporna. ' En ma-' a gled så lätt ned och då var oda råd dyra; Jag kan än i dag i Louisa när hon kom spring-. jade till oss med strumpan un=. = år förklädet och jag hör ännu e hennes ' bedjande röst när hon : sade: . snälla Hanna hjälp mig: med maskan,; Min mor var allas . hjä'preda' och hon gjorde det så ' innerligt gärna. Var söndag hade Louisa Stör främmande" för då kom hennes ' cvåger Anders Larsson från Är- - .: .saberga på besök när han” skul- I le till kyrkan. Vanligtvis var vi något ' av hans barn med eller . hans hustru, som var ”styvsys- : ter”. till -Louisa. > Louisa" föddes den : 24' :juni - 1821 och jag vill ” minnas att hon :dog' något av de..." första åren 'på 1900-ta'et. Loui- . fo sa Larsson hade en'syster sord hette Elsa '- Kjärrgren och när jag var:liten bodde hon i Häl-. singborg - men :/flyttade " sedan till: Laholm och köpte. ett hus, i Gamleby. "Var Louisa butter till det ytt- re så 'var' Elsa så mycket "mera, älsklig "til sin läggning." "Det 7 var något så rart över henne så. man "måste tycka” om. henne re: dan. första : gången: man "såg ' henne." Jag : minns hur :vi' barn. alltid fick någon liten gåva:av på i Laholm. En liten; sak på kanske" en 25- öring men ack. så älkomimet i. alla fall. i Det- var ju kommet från en stad som låg: långt bort från "vår. egen. Av: ". var andra då än nu och ra isåt å- långt. Vi hade: aldrig va rit. längre. :södurut än: t—ill Bå stad så. nog tyckte ' vi att Häls bi låg” långt; långt; borta. 23: mars 1831 och dog Lahol den. 31 augusti” 1824. "Den" tredje av var Elsa”, Skogström... : mygket 3 prydlig: gumma :' som: « till: yttenlighet noga: med att. både: hon själv 'och. hennes” hem; var"putsat- och fint. Efter. vad” jag. nu kan förstå hade hon; skött .- en del. barn i'.sin ung- v dom 'ogh det kom ibland: brev 2 : från Amerika från en "sådan: for sterson "som hette Karl; Petters- t son. Det'var. Elsas -högtidsstun- » der". och fanns det: då ett foto med så kunde hon inte visa sin; i. glädje riktigt söm hon kände den. Vid sådana tillfä len” : kom - att: få läst brevet och så bad hon henne: besvara det så fort... som möjligt, Min mor var näm: ligen alla' de 'gamlas sekretera=' ' re: När det gäl de, de två andra så sa de alltid skriv! som "Hanna tycker: så blir "det .bäst "men se : det ville inte Elsa Skogström vara. med - om utan, hon diktera breven: själv. och så. mitt i dike 7" tamén ! kom hon att tänka på . hågot som hänt förr i tiden och :: bade” "med brevmottagaren, att... göra "och ”så: måste det. omtalas NN så jag vet att' min mor "många Sa gånger .var rent fö vivlad' för de. skrivstuniderna för. hon satte. ' mm i mycke.” av sin tid till det. K en hon gjorde | ala fall 7 jo det så gärna Elsa och Louisa kom ofta ull | öss i . skymningsstunderna med”. ;strumpa,. - Vi hade betydligt - bättre lampa än de och så kun-, de de. sitta”och ” prata bort en” stund" på samma" strumpan "växte ' minns" att ”de”"alltid. gnabbades lite: men ide. kunde ändå aldrig -" vara från "varandra de' tvål Elsa: ' Skogström, 'var.född i. början på 1820-1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.