YvPrevrYFFFYPYTYYYYTTFVVYy 4 . YYYrY - överstående ärenden, bl; a, statsrå- det Hj. 'Nilsons förslag om tillägg |f3 ERNA a ARARD "YyYFvyv i ”g t cutöjning i laförbätt ligt för främjande av god skogs- h ni e. dels. att systeraet med ghå 301. 4. Tih3ssarbete "eller , underhållsarbete? 7 Och frågan dis bland . måkbga andra f'riksdagen på 'onsda= De. båda 'stråländska ' bönde” Vundarna: Jansson i:Benestå och ning skall kompletteras så att möj- lighet ”skapas" att 'vid förrättning bestämma att uttaxering av bidrag första hand skall ske i form av ifter på . duk ter, att Å stenröjr ing ; får avdragas i:de- klätstion oc taxering | till.stat och den mån 'den inte ersät- iv. statligt” bidrag. Avdraget inte få överstiga 1,000: kro: nor. Erligen. av inkomst av ing + . jordbrukstastighet, får nu:som :be- ;. kuht avdrag ske för. alla, omkostna- der för intäktens förvärvande och bil'"hällande men däremot inte för k;.grundförbättring. Avdrag får alltså ske för allå omkostnader för fastighetens bibehållande i sitt ur- ”sprUngliga skick men inte för. kost- nadoar. för förbättring eller utvidg- ning av fåstigheten." «=> Bövillningsutskottets : - majoritet hade avstyrkt motionen Axvslagsyr- " kätidet: motiverades med att såda- . nå lättnader i beskattningen inte övelensstämmer med. den av riks- "dagen: vid flera: tillfällen uttalade H uppfattningen, ; att när stöd från stätens sida utgår för något ända- mål: - detta” bör lämnas i form av ansläg. och> inte -genom lättnader i beskattningen: - Nu utgår ju, som ' bekant" anslag. till: stenröj Ut- skottet: påpekade vidare i anled- : ning av motionärernas uttalande, att i. stenröjning inte alltid är att anse som. "grundförbättring; att detta. är en! tolkningsfråga, som det inte an- komnier på utskottet att ta ställ- ting "till; Utskottet erinrade emel- lertid>i.: detta' sammanhang: om: att frågan” ”huruvida gränsdragningen |" avdrägsgill .. driftskostnad]: ke avdragsgill 'grundförbätt- "i på stråfoder; kr. pr: 100 kg: oc 2 ; som teras på vägen, och tal då skall'ske endast om vad som influtit-"i vägavgifter inte 'räcker gens: underhåll. Även sli nihg, skall. kunna utgå” i form av vägavgifter,” - Innebörden av "den' ovan, hämnda ämkningsregeln & är bl.a. att jämk- : av "väghållningsskyldigheten kan ske--till! förmån för fastighet, |- som är avlägset belägen,” eller för att främja utforsling -av virke av mindre dimensioner eller eljest av lägre värde för att frå vården, . - fallit förslåget, och detsamma gjor- de ' andra - att uttaxering på grund 'av andels-| till att' täcka" kostnaderna: för 'vä-|- ja skogs- ve Första kammaren har tidigare bi- | (”ICEBERCS" br 7 k utanför I Ni ew York och där utföra gymnastiska övningar innan de > frusta omkring bland isflaken, ålla till på den snö ickia a plogen vid Coney Islani störtar. sig ut i oceanen för pr 3 > talso" "Resor, post, STOCKHOLM. es) a Taxehöjningar på samman . lagt 215 milj. kr per år föreslås av de tre kommunikstionsver- ken, SJ, Telegrafverket och . Postverket. De flesta av dem beräknas träda i kraft den 1 "april - SJ får största andelen, » 143 milj. kr, Telegr: [verket 55 och Posten 17 milj. kr. :Höjningarna innebär bl, av 3 att SJ- biljetterna för person- yfrafiken blir 10 procent dyrare, ' . "att godstaxorna höjes med 10 oo 25 procent, att abonnemangs- avgifterna — för - telefon höjes - "med 14 procent och rilssam- och telegramavgifterna 1-med nio procent samt att Portot - för brev. på mellan 2) och 125' gr. höjes till 50. d öre oci för + gruppen 125—-500 gr. till 75 öre, 0 Denna. nya Jag, som träder 1 kraft -juli.i år, hälsas helt. visst med tillfredsställelse ” skogsbygderna, då den gör det” gt att fördela vägbördorna rättvisare än: vad. hit- tills vari ligt. NI TEST Antonius” : Marknadsberättelser | och prisnoleringar meddelade 8 genom: Sveriges, " Lantbruksförbun ve Lantbruks örbundet :' noterar: den 4/3; 1952; följande, producentpriser HÖ. (hårdvalls-)," på: ståtioner s i . samtlig: + samt folkpartisten Strandh; emellertid att stenröjning i st Sverige, 16: 25-16; drad;” det: går en del: hö. nu; men .| någon. livligare köplust' kan: "man väl . Måhä intresset bättre,” för "leverans - längre fram. ] örukets bedrivande i sam- mfattning :- som ' förut varit ät, och :-att ärför” kan anses föreligga "att be-' trakta bortskaffande av för den! brukningen: hinderlig' sten] fjorden som. underhållsarbe > därför bör pröva denna frågan .även ur dessa synpunkter. De'var också av den gi "synnerliga - skäl [de "halin 'synes man ku Prisnoteringa Kna yi. oförändrade utom i Umeå- orten, där priset höjts med 50 öre pr 100 kg. — > Beträffan- ett något svagare läge för. vetehalm med mindre prisen r mjölkprodukter. SS ett -medgivande av avdra; gsrätt för] desså'. ärbeten skulle verka i myc- ket hög grad "stimulerande på den- ; na verksamhet. Detta är naturligtvis rikt igt; Då ökade: intäkterna från. ett jordbruk på gränd” av verkställd stenröjning är ju: :pbetydliga i jämförelse med de 7 östnader, . som stenröjningen i medfört. Det finns jordbrukare i de '”stenigaste . trakterna av. vårt Jand” som lagt ner så mycket arbe-. te på. stenröjning, att om detta ar- bete: " ligt "gällande. arbetslöner beloppen F skulle; motsvåra ' vad hela gården är . värd” och mer till. Att dessa >. jordbrukare investerar arbete och ” pengar. i stenröjning beror helt :en- att det är nödvändigt för den: över huvud taget skall kunriå brukas enligt moderna me- toder: Riksdagen följde förstås ut-! . skotte förslag, Nu återstår att se a kunniga k in för uppfattning om stenröjnin- gen, öm den är att anse som grund- förbättring :' eller underhållsarbete. å > kammaren hade en del till: lägen om enskilda vägar. Detta - tillägg innebär. i korthet dels; att vid fördelning. rå väghåll- 4 ningssk; mellan skovsfastigheter jämkning i ärskilda ” fall må ske i de d i; att . :väghållningsskyldigheten skall för- .deläs-med syn till den omfatt- ting vari fastigheten beräknas .komina att: begagna . vägen med] -skulle värderas i pengar en- ; hänsyn till vad som kan anses skä- my ölksvärde. av 4;5:öre pr kg blev för. december: månad 105 1,7 öre pr kg. Priset närmast föregående månad var 32,0 öre och under de- pen dag.” Pri kret + innebär ; bruttomarginal skulle. pressas ned” till. . genomsnittligt endast, 2 proc. över marginalen" på; svi varor. Den inkö « | vårt lands ledande, varuhus,' speci- riden: j striden: "mellan textilhandeln och -' priskontroll- nämnden; «som ' aktualiserats" av nämndens drastiska och diktatoris- a nedskärning av marginalerna på importerade: textilvaror, har den viktigaste ”pårten i' målet, konsu- » | menten, den stora allmänheterr och dess "intressen, alldeles kommit i skymundan. ';- Handelns ? oci industri "stora uppgift är ju; att tillgodose konsu- menternas behov" av flera, bättre och billigare varor. Det är. ett mål och - en ' handlingslinje, som” gäller eller borde gälla även för de pris- reglerande - myndigheternas verk "| samhet, 'skriver tidskriften' Herrbe? klädnadsbranschen," ” vidare fortsätte: . Det är ingalunda säkert a att otfek- ten. av .dekretet om textilimportö- rernas. nedskurna” marginaler. ' blir att. textilvårorna blir billigare. Där- emot: är. det sannolikt, att de inte Blir bättre. och" alldeles . uppenbart att de: blir färre, att urvalet: av textilvaror på den svenska mark naden :kommer” att tunnas: ut till | nackdel för konsumenterna. och därmed också för: branscher. I Anledningarna härtill ligger i i sk de- It som” El anta förgås . exploatering av. -- östtyska kvinnorna Kvinnornas insats i arbetslivet i Östtyskland kommer ytterligare att höjas.' Enligt den östtyska nyhets- byrån ADN skall kvinnornas del i personalstyrkan hos järnvägsdirek- tionen" i: Berlin under årens. lopp ökäs "till omkring 20" procent. Hos spårvägs- : och bussbolaget i Öst- berlin uppgår den kvinnliga perso- nalen redan ni 'till en tredjedel; 48 kvinnor tjänstgör" här som ' buss- chåufförer ': ;-xesp...- spårvagnsförare, och ; det. "skall; bli fler, Enligt. ett färskt meddelande" från : Östbetlins magistrat är: i' Berlins ryska sektor 257,000. kvinnor. yrkesarbetande — hela 'befolkningen i Östberlin upp- går till 12 milj, I den Kemiska in- dustrin. utgör: kvinnorna redan nu 55 procent .av.;hela” arbetsstyrkan | ; ock i i metallindustrin är än så länge 16: : progent': i kvinnor - sysselsatta, Magistrate säger i sin rapport att kvinnorna” i . Tyska" demokratiska republiken. ”inte'. längre; anser: yra 1. att” timpörtör 'ernas uträttar sitt arbete méd glädje.” 2 Denna « propagandasannin; menteras e mellertid & på "sitt id Fo - i" Berlins" "ryska" Siktor alaffärer. ”och' grossistföretag" efter och. . som: häromdagen ' publicerade som, 'brödfödaj sutan'. de | - Eldsbörga: sköolislikt TURKIET... är. den senaste nations som". tagit 'plats 'i- .etlantpaktsnatio nernas led och här. vajar den tur kiska fanan ovanför högkvarteret i Neapel, där" amiral. Robert. ;Carney, som. är, högste chef för de Fydeiro- peiska försvarskrafterna. bor. "Han och de turkiska generälernä iGurler och - Ulusan: befinner sig: deksi på i . balkongen. Ö läggning” avi avloppskulvert" frän ill har” beviljats statsbidrag en! igt liga: gruhder för uppförande. av en folkskollärarbostad id en i från en yrk = de kvinnlig läsare; Ci a lade att | Miölipriset för döcember 1951. kriget byggt upp i de större textil< Ri smedelt talet / för. 3,ö-Srocentig rod de: d tongi fritt raejeri,. tuberxulostill- de p ; måste kompl a g Inräknat, och med ett skum- 1 ck ränrand. med ande: och diskussioner med ?säljarna på ort och ställe. Härtill. kommer 'en lång räd andra kostnader. "En fram" £ej 22,6 öre pr kg. tvingad nedskärning av dem. måste Ol mej istiska - upp- barligen resul i.en mot- gifter kat nu: lämnas för januari svarande nedskärning. av: textilva- månad 1852, i ton räknat (i jämfö- relse med Januari 19517::7 d . 1952: 1951 5 283,087 '200,535 Vt TT234- 75,550 Smörtillverkning 5 B,73T > 7,640 Östtillverit iing - 3; ,831. : 4,472 : Mjölkinvi gningen, som under jar nuari månäd utgjorde -:255,087 ton, ligger 9 proc. under fjolårskvanti- ruimportens -omfattning. i "denna "tid av sjudande utveckling på tex- tilmaterialens område måst betecknas som olyckligt. Genombrottet för de senaste ;yn- ron, perlon m. fl. har just börjat i vårt. land, och konkurrensen från |: dessa nykomli i den textila fi- teten . samma månad, I- med samma månad 1939 är det en stegring av: 13 proc. Tillv rkad smörkvantitet, 6,737 ton, ligger icke mindre än 12 proc. under förra. årets kvantitet, men överstiger 1939 års med 13 proc. Även ostproduk- tionen' har påverkats av den mins-. kade invägningen,. och tillverkades under: månaden 3,821 ton: eller 14 proc. under, resp. Prom över jäm- . Någon ”. nämnvärd f ändring. av marknadsläget ' är ej heller denna vecka att meddel .' Efterfrågan -har satt god fart," särskilt i södra Sve- rige, - och ; allteftersom ' imul- och klövsjukan släpper sitt grepp, för- as; givetvis detta rmarknadsom- -Noteringen'" är oförändrad för 15 kg:s grisar). —'just - vad hals: och, röst - vill: ha bervärlden kommer ” otvivelaktigt] ” att . starkt stimulera nyskapandet och förbättringarna 'på textilområ- det i övrigt i de ledande producent- länderna, Det vore både löjligt och lilla land skulle tillåtas beröva dess invånare — och även branschen — möjligheten att utan dröjsmål kom- ma i åtnjutande av dessa förbätt- ringar. 5... : a SLU-avdelning hade ä i " onsdags. marsmötet i Or- denshuset i Thårstorp.' Förhandlin+ garna leddes av:avd.-ordf. Gösta Johansson Derma, Till ordf, näs- ' möte : valdes Sture Johansson, Brotorp. Till försäljningen av Mors Hyllning ” valdes: Rune Johansson, Derome; En kommitté till nästa mö- te tillsattes med Torsten Bootin, som sammankallande. Under kväl- Jen var det'anordnat en tävlan i specerikännedom. Efter förhand- lingarna . följde en kaffepaus. Se- dan . uppförde. avd:s amatörer -en teaterpjäs : av: Vilhelm Mobergs ”Lördagskväll”. det till fram mot midnatt. Resultat i Hemkunskapsprov 1951 (9 delt.): 1) Scdie Eriksson, Dero- me, 26 34 p., 2) Birgit Eklund, Nye” bro, 25 34 p, och 3) Marianne Eli- ”asson, Derome, 19 Specerikännedom. 5 delt.: 1 -| Kerstin Karlsson, Derome, 62 p;, 2) Kerstin' Eliasson och . M>riimne /| Eliasson, Derome, 61 p. och 3) Erik ” | Tofta, Thårstorp, 60 på ; tetiska textilmaterialen orlin, dac- |" beklämmande om en nämnd i vårt |. Därefter dansades |" Ei en hette det: Nä jag på kvällen. uttröttad kommer hem efter "att: som vanligt ha köat för att handla; värmér jag maten innan jag ens får"av "mig 'kappan; Sedåri' måste jag tvätta barnen och' förhöra deras: läxor," vilket” mest” inte . är gjort före klockan tio, Det egent- liga, hushållsarbetet' börjar för: mig först vid denna sena timmé,' så kommer : disken ' och matlagningen för nästa dag m.fl. -bestyr. Stoppa strumpor, laga kläder och hushålls- tvälten blir det 3 ingen tid över på vardagarna, det måste jag spara till söndagerr” - Insändaren har "införts | med rubriken ””En gång skulle jag få lov” att vara Jnänniska",. ock tid-' "kvinnoo Tyska" demokfattia kvinrioförbuns | X står 'de' arbetande kvinnorr: men, så att des: arbetsplatsen”. sea svensk korcasoldar NEW. YORK. (T:s korr): ”En ,sak är klar — det finns in- get "värre helvete än krig”, Det är sergeant Frank: Nilsson från Göte- borg som yttrar de orden när han berättar" om '”sina' nio: månaders tjänstgöring - vid "fronten: i :Korea, varifrån han' . nyss återvänt, Han kom till USA för tre år sedan och inkallades ' i armén strax efter Koreakrigets "början, ':: , Den'26- -årige svensken säger att” hans uppfatthing om kriget forma- des redan: första dagen vid fronten, En allmän framryckning hade satts i gång på morgonen, Det kompani dit Nilsson" och" några, andra ny- kornlingar hade sänts kvällen innan för att fylla luckorna i ledet gick fram i spridd formering över ett öppet. fält, De" hade just passerat 38:e breddgraden hordöst om Sövul och vadat över en biflod till Imjin. På höjden. framför dem smattrade kommunisternas . kulsprutor," ." Innan' klättringen började kom> menderådes matrast i skydds av en kulle Nilsson'satt med en burk torr- skaffning' i handen då kompani- sergeanten gick förbi med ett upp- muntrande: .”Nå, hur går det?” I nästa ögonblick kom en skur av vitrykande” fosforgranater regnade |i över dem. Fiendens granatkastare hade riktat in sin eld perfekt. Nils- son slungades till marken men var oskadd, Runt omkring låg sårade ande - kamrater.” Sergeanten Den som bugar för djupt trampar ; "man gärna på nacken, - få | : a de först + uppmuntrande orden tog några v'eklaride steg och stipad Andra: rang vrålande hed” till en bäck oc kastade sig i vattnet, men detta k:a ökade' fosforns frätande verkan." Je: andra sprang för livet medan - de, om. som ingn: av dem glömde, Komr inikén den dagen. ade nio må-ader i Korea utan skador: kusliga: upplevelser, - men ' den'för- sta inp ”ntades i hans minte” sont en -av ta ohyggligaste und "hela tiden; NilsseY' som kommer från Red- Origina” -Odhner, Zör att en tid framåt tjänst- ägår " i sydvästra delen ' av i höjning med tre kr för. alla av= . cykelbiljetterna, "skall" "bli" billigare | genom "att: enkronasintetvaller in- det för att den inte "tillräckligt. bi 1 185 AA I nehöjningarna för verkets. del ökar. c skall” gå méd förlust, ' ” "git att: vissa inrikes 'postavgifter, ;som bestämmas av riksdagen; skall Han vas med om många farliga och |” bergslid och har gått igenom Göte- : borgs si.ds yrkesskolor, arbetat hos]. gjort : sin . . värnz |” plikt i svenska flottan och jobbat | några år på Amerikabåtarna," gjor- : de sig -ycket populär bland am" rater och befäl i den amerikanska VF” koreastyrkan, Han kallades aldrig " annat än ”Swede” och tycktes vara] USA. rycker ”Swede” Nilsson start |: a instruktör vid ett utbild-]" > innebär . att ett s. k. Pyanligt. brev”, d.v.s. under 20 gram, som nu kostar 25 öre, inte blir dyrare, Brev över 20 gram kos- tar f.n. 45 öre och brev: mellan 125 —500 gram 65 öre, Vv. I , Verken framhåller, att. taxorna nu blir så höga, att ytterligare ök. ningar inte kan Väggas på trafiken, ""Järnvägsstyrelsen ' föreslår. 'att persontaxorna skall'få höjas: med 10 proc. och godstaxorna med mel lan 10 och 25: proc. För månadsbil- ätterna i tredje klass föreslås en stånd. En: liknande framställning Var inlämnats av: de enskilda järn- arna, 'För priserna" på snälltågs- biljetter och sovplatsbiljetter : före- slås "däremot ingen; höjning, = +. KJ Styrelsen begär samtidigt; att tur- och retärbiljetterna skall. gälla en månad mot 20 dagar :u samt att |[föres i stället för tvåkronors, - "> "Ta iningsförslagen . föranled av. Pprisstegringarna; på .de flesta åvarorna:; m, m, samt . de,: ökade och pehsionskostnaderna, Pris- och lönejusteringarna bi räknas öka SJ:s utgifter från cirka 1,050/ "milj. kr enligt förkalkylen för budgetåret 1951/53 till" ; cirka 250 SJ: S ; inkomster Beräknas med nu- våranda trafik: och taxor, till i runt tät 120 kr per'år: Om taxorna +De nu föreslagna taxehöjningat ha syftar "till + full driftsköstnädstät järnvägsstyrelsen” -nu., föreslagit] skulle den Taxoböjningar med: 215. milj: telefön dycare. ved 2N dock först fr. og den 1 Januåri 1953, garna och prisstegringarna ökar - | verkets drifikostnader med nä 'ma-= re 50 milj, kr. Genom portohöjnpi: . garna, som tillsammans med, vissa : andra åtgärder beräknas ge "ca 17: [milj ky, rTäknär styrelsen 'med, att: kunna”, skapa balans mellan in=, komster : och "utgifter samt få ett märgina.' För. brev i lägsta viktgruppen.' relsen ingen ”ndring, Portot för: dessa, som utsit mer än 90 proc, ' av totala antalet brev, blir enligt. försh även i fortsättni 25 öre. Vidare föreslår styrelsen, att” - maximivikten för brev höjes till I kg, För brev i, den nya viktgruppeni: : 500 gram«—1 kg, som därigenom er« hålls, 'är portot beräknat: till.1 kr. Portot för de tunga breven vikt- | gruppen :20—125. gram blir 50 öre , och för sräpp n 123500. gram NEN Sre, öre.” ""Styrelsin "räknar med att mång postkunder ”.skall- använda sig'& den nya, bekvämg och jämförelses vis , billiga” möjligheten 'att kl. lättare paket i brevform, SS VE nt För paket, som väger högst 1 kg,' föreslås portot bli 1: 30 kr i' stället för finvaratide '1:10 kl, Portot för enligt förslaget till 1: 60 kr' och för ” paket | i'nästa grupp; 3—5 kg, till 3 ' SSV ; portot beräknat Hill 2 kr för de; förd man skall : inte alla" gillen man. skall "förhållande "till: förkrigstiden ha höjts med i persontrafik. 89' proc, i gödstrafik 83 proc. och i posttrafik 87 proc. Under samma tid har,.den . [allmänna Ppris- och lönsnivån lan | det ökat avsevärt mera, verkets driftutgifter för budgetåret 1952/53 råed cirka 70 milj. kr, vilket är så stort, att taxehöjningar blir ofrånkomliga för' att rörelsen inte Moxinivikt, för, brev. 1 kilo. " Generalpoststyrelsen har föresla- varifrån de kon. Nä ligen" upptäckte : : pojken; visade det. Sig omöjligt ; ett få. ut hh höjas, De nya avgifterna är avsedda ätt tillämpas fr. o. m. den I juli i i TYSKA «ska hem. Den här olika gårdar i Västergötl gett novisen från Sverige |! äldra= N till "adoptivhem i Sverige. En grupp tyska föra lösa ng fer genom Rädda barnens försorg "utplacerats i sven barnskaran kommer att skiljas åt och skall bo 3 land — dock inte alltför långt från ' var- . andra, En familj kan ju inte gärna ta hand om alla: barnen Mare. "5 mr åra avgifterna i tänifökdsan | vä De nu förestående lönshöjnin= + (maximivikt 20 gram) föreslår stye sov paket i viltgruppen 1—3 kg höjes sam MYTEEFYTETITTITETV AT TT U Lå i I arskott som: säkerhets=. - sn "Job "rgivg SUTUav, r. paket: som väger Bbår:5 kgywvc i | s SAAMASMAKADDA, ha SAAdAAKNAdADARASARA pv FIESTETEEVEvvEeTvl ad mer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.