| nr nt än tand Solen är upp. Kl. 6.44 'och ned kl.'18.02. ED Solen gär "upp kl. "6.42 och ned kl, 18. 04, : : Dagens dikt; So i Det våras ändå vad det I ”Hdér, SN -En skendöd jord är icke död, . - och djupt ur tistelskogen växer vår tro på Ziljor och på bröd, SN :Välor dnat ' | mé Kung Gzorgze Vav England var "1918 på besök på ett miktär hus-i Skottland. En av de; sårade ” "Var en sjöman, som val it med i Skagerack-slaget. På bröstet var han tatuerad med ett porträtt av kungen, på ryggen uppåt halsen drottningen, på ena' armen prin- sen av. Wales och på andra prin- sessan Mary och det tyckte : kungen var fint — Åh, Ers majestät, Svarade sjöbussen blygsamt — det här är | bara : hälften .!'' Då "skulle Ers 'måäjestät se mig där bak. Jag sit- ter på käisern och Hindenburg! nadsplikt. Den ene framhöll som sin ” mening, att om han vore ålagd tyst- nadsplikt, så -:skulle- han dock göra - < sin fru förtrogen "med. sin känne- dom. — Hon är ju "absolut pålitlig, det "hon vet förblir en hemlighet mel- Jan henne och mig. — Be här, sade den "andre man- nen, och tog upp tre tändstickor. — Den här stickan är jag, den läg- ger jag här på bordet. Och den -andra "stickan ' föreställer 'dej, den - lägger jag till höger om mig. Den itredje stickan är din fru, den lägger "jag till vänster om dig. Hur många vet nu hemligheten? : - :; — Tre stycken, naturligtvis! Um Nej! Ser du inte"”att det står 111?; Uppfinnare: emellan cv ” På en bar i Lissabon, där så ”- nånga märkliga människor numer strålar " samman, '. träffades här+ omdagen tre. , uppfinnare, Marius från Marseille, Bill från New "York och Ivan från Moskva. > + Jag har: just fått färdig en fin uppfinning; - sa ' Marius, : En Ostkniv. "med en skärtvåd, som , Årivs elektriskt, -. s Det. var väl ingenting, sa. "Bi, jag har konstruerat en ost- fd ådar där. man kan undvara . fråden och istället - nyttjar en osynlig jie om. verkar pr a precis s0m en kni : = Att Vv orka, "Jag har: pate . som det varken le eller ost tillt - ar skeyta, sa Ivan. nt på en ostskärare g hövs tråd, strå”. - Nu har vi — Ja, det är sad t fifta Tett är. går "sakta! t vad tiden Vv 4 :—' Jag ser att' du annonserar sfter' en bortsprungen hund, Into vieste jag att du hade hund — Det har jag inte heller, Mög dag hoppas. få m hu, - vat , bottenskrapa sina sista resurser en' gång 1 tiden, när han blev ä- gare till sitt lilla: magra hem. | man, och när han suttit där någ- ra år,: hade ställningen inte pre- cis förbättrats. Han råkade star- ta mitt i de dåliga tiderna och ekonomien '' blev mer .och mer jämrherlig. - Hypoteket var den värsta. räntegälden och; det pina- de spöke, som -förbittrade kans tillvaro, och hur Valfrid än arbe- tade .och stod i, så. ville inte rä kenskaperna pendla över på den rätta sidan, Det var bara' skul. derna, som "hopade sig, Han hade många barn att. försörja, och när man tillträdde ett' hemman med 'skula' på" närapå allting; '.så är det inte så lätt att leva” och se glad 'ut,' Och på den tiden 'fanns det "inte. heller : någan ” hjälp att få från staten i form" av stödlån och annät; som; kunde göra till- varon : (drägligare för en småbon- de, Det är väl fyrtio år sedan Val frid råkade ut för frestelsen att kråta ihop Bin första växel, och det var "handlar borta" i -kyrk- byn, söm leäde in Valfrid på det farliga Växelspåret; där man all- tid löper risk . att ; bli överkörd, dm "man änte sköter spakarna rätt, Valfrid. var skyldig, hand lara hundra kronor 4 varuskuld, och nu fick? han inte kredit län-' betalade get Gör en växel, sade Handlarna det. är det enkläste; Bonnet i-— Växel; 'sade Valfrid 7 undran«. de, ty. sanningen - att säga, var han -så. oförstående för det or- det "som" ett femårs . barn, . Men handelspatron visste besked Han gick efter en blankett :och 'för- sökte inviga Valfrid i detta my- sterium att trolla pengar på ett avlångt - -papper, ; < : Du ' skriver bara så när och så här och så här, sade hand- larn ' och ' följde: med .. pekfingret över blankettens kolumner, . Om du--tär den här växeln på till möjligt, "men ' när '] exempel hundrafemtio kronor, så ken jag få mina pengar” och. så ;har- du i alla fall en femtiolapp över, Men här, : både > på :fram- Och: baksi dan,” ska -stå” ett: gott skrivå på tvären, - så | > äär, ser au Jag "tänker att om du får kyrk? | värden. i Slättegården på pappe- | ret, :så "räcker ; det med ' endast hans namn: Sen är det bara: att gå in till. banken och ' få pengar, " Valfrid lyssnade , intressant på et a fagra tal och ville knap- js ast! tro: det. Att få pengar så -behändigt : var väl aldrig handel tron i'Valfrid på Bäokäsin nade sätt nämn "också; & så. ska du själv |. Jovisst "som i räkning gälla På alla vis”, skrev han, ... .. . Ja, så var det då kyrkovärdens namn på två ställen, ett på fram- och ett på baksidan, det kom han väl ihåg. För övrigt hade hand- larn här med blyerts punkterat upp linjerna, där namnteckningen skulle stå. : Valfrid - kramade | pennan och pretade: dit kyrkovärdeng namn: ”Nils Viktor Johannesson, kyrko. värd”, Det var fint, men för ar- tighets skulle satte han ”högakt- ningsfullt” över namnteckningen, Och så skrev han 'sitt eget namn På tvären, och därmed var. Val- frids "första ” växelblankett klar att "kassera in pengar 'på..: . : Följande dag stod- han inne 'i köpingens banklokal: med växeln i nypan, stegade fram till disken och lämnade den i kassan, — "Varsågod, där borta,. sade den ' gudahöge kassören och per kade bort där det stod kamrer. -. Valfrid stegade dit, bockade och. skrapade med fötterna och räckte fram sitt papper. ” Kam- rern ögnade hastigt igenom det, tittade . skarpt. över glåsögonen på Valfrid . och frägade 1 skarp? ton: MON — Vad är det här för étt. skoj, behagar ni drivå med banken, val I N själv dut' från sitt privata och upptäckte "genast ' Valfrid, i Han sträckte fram. handen och hälså-'] de glatt” "igenkännande; fas kt nr > Nej, :::men se goddag, :Jo- hansson; hur” står det till! - : Valfrid bockade så han höll på att ränna huvudet ' genom . glas- rutan på disken och sken upp. . '-— Tackar som frågar, herr. de- riktör, dä. ä skapligt nock... ” Kamrern tittade :undrande på Valfrid, som såg ut. att vara så bekant :: med direktören själv. Denne , nickade åt sin underord. nade, och förklarade 'saken, — Jo, ser kamrern,: sade hän; detta är en gammal ' bekant till mig från - jaktstigen, Jag arren- derar jakten där ute och Johans- son brukar följa mig ibland, Han är. en trevlig och kunnig, skogs" man; ';: 3. Kamrern log titet "och räckte” — Men. växelaffärer ger. han inte ut att vara. e sade han torrt, + Direktören ögnade 1 igenom: "pap- peret och hostade 'förläget. ”CSå måste: han: vända iyggen fill må dan” han formligen höll . på att explodera av skratt. Han gjorde en vink ät Valfrid och bad ho- nom följa sig in. på 'chefskonto-,. ret, Och där klarades! sake så pp försäkrade det, så: måste man ju tro det för allan det, Valfrid fick en blankett. och ännu en 'under- visning om hur han :skulle fylla i den, för handlarn var en försik- tig: general. och' ville inte synas själv bakom transaktionen: Värt hemkommen . fällde Var: frid" ner: chiffonjersklaffen, leta- de” fråm bläck, och penna : och satte sig att skriva sin' första "växel, 'Om han anat vilket olycks tyg han gav sig in på, så hade han "säkert aldrig försökt sig på det, Det var nästan som att för- svära sig åt den lede tänkte Val- (frid några år efteråt, Nu fattade han: emellertid : pennan : och, bör- jade kkriva, under det han för. sökte erinra sig de föreskrifter håndelspatron givit honom, — ”Behagade ni emot denna”, ja, hur va dä nu handlarn sa att där skulle stå: . . - - JO, smala va dä! Alltså: ”behagade ni emot denna smala växel . betala till: mig. oc GT Valfrid funderåde ” igen och gjorge” snirklar ”med' pennan me- dad tungan” lydigt följde. med i krumelurerna, s . va, ”Botala till”, 3 va n?. " : pu igen namnet. va dä Be tala; ill Valfrid Leander "Johanö- son, ett sixtondels mantal Båck- åsen, krönor Etthundrafémtio”.: Nu tog han sig en funderare igen, Vore det' inte lika bra a ändå" skrev, ta lite" till, när ' en k över tänkte han :Valfrid "strö tade | den "första sumpntn och -krå dit" tvahundr tället strax un? Och så” Jägter han. vidar Då blanketten: "som i i räkning gäl 1850” i huvudet och larkogt. Du Ne ; - Han rev et 'stå dar hand- 1 som ia tänkte efter va nåt a vin, == —' Har kyrkovärden i Slätte"' gården skrivit” sitt namna själv? sporde direktören, fälad Nänämen, svarade Valfrid, då; har ja gjort. . Handlarn : sa, att dä bara skulle va hans namn; så blev: dä pengar på växeln, i... .. Direktören . försökte se. allvar- n käre Johansson, sade "han, "det 'är'-farliga saker det här, Bäst att riva sönder det här papperet med detsamma, ".- < Och. utan Vidare tog 'direktö. ren papperet och rev det i emå- "bitar och slängde get i | pappers- gorgen. ,- -” Valfrid ilsknade til. — Ja, trodde: ja inte dä, att den förgrymmiade handlarn ljög, när han sa att en kunne få pen- gar på 'en' tocken häringa päp- persremsa, sade han,» tv Direktören skrattade coh xdap- pade Valfrid på axeln, : — Vänta ett ögonblick . sade han, så "skall jag hjälpa -Johans- son på tråden, Och så fyllde han i en blankett: och räckte den. åt Valfrid, - -— Gå nu till Kyrkvärden. och bed honom skriva sitt namn själv. . joch kom sedan igen så skall. vi gehast : :betala ur beloppet 1 reda pengar, - —- e : Valfrid Iomade i väg, följd av nyfikna blickar från personalen, redan. haft en rolig -stund ute i lokalen åt världens. mest underbara: växelhistoria. .j. » Kyrkovärden:1. Slättegården. var en' hjälpsam” :man och några da-'. gar ." senäre' stod : Valfrid. åter: i banken och" kasserade inen: suma- ma" på 'etthundrafemtio krönör. på sitt nya pepper.” - Men därmed var han också in- ne «'på det farliga" växelspåret. Allt efter som åren gick, kråtade " Forts. å & hästa sida " detsamma kom : direktören |” ev nalarbetarna; . Små grytor -— Vill inte tant ge mig en n ele- fant till födelsedagen? — Men jag har inga clcfanter, "lilla barn. ; — Visst har tänt det, Mamma säger att tant inte kan iäta bli att göra en elefant av en mygg ga... Han: — Jag älskår er så | högt; att jag inte nan n uttrycka. det i ord... Hon: + ad Försök med sikfror. "I yttrande över en inom finans- männens beskattning anför länssty- reisen bl. a. Det är angeläget, att i inom Famen ' författningar: åtgärder i görligaste , mån vidtagas för underlättande av » OPINIONEN :ÄR : ENIG om att; s2mpen mot spioner och sabotörer bör skärpas, skriver Skånska Dag- bladet (bf) med anledning av kriti- ken från visst håll .mot tvångsme- delslagen.' Man har också kritiserat myndigheterna för att landets inre säkerhet 7 "inte tillräckligt beaktats. Mot den; bakgrunden bör man se förlä av ' ånhållni id menar. kollegan: sata "Desså mått och: "steg har betin- ' gats av tvånget att skärpa kampen | mot de inre' fienderna. De har hö tillkommit i självförsvar. Den . kade «, förekomsten av spioneri ScH förberedelser för sabotage är ett utslag av den - internationella » "oron. Att utforska styrkan av vårt ; försvar och möjligheterna att för-' ” störa viktiga militära eller -civila anläggningar " har tydligen blivit en. viktig uppgift för' östblockets underrättelsetjänst; '.Det är mot . denna verksamhet, "som i ett far- ligt läge kan förlama krigsmakten och ” underminera, folkförsörjnin-; gen, korkecstjänsten "skall sättas. : Lagen avser inte. att inkräkta på laglydiga" "medborgares 'tättsskydd. Den vänder sig mot dem, som sabo- terar samhällets säkerhet. Det: är: dessa smittobärare, som framkallat det avsteg från hävdvunna rätts- fn skattebetalning och re- ningen. "Den" procentsats, efter vilken" svenska fartyg av viss minimistor=-. lek skola beskattas, synes emeller- »; tid böra sättas högre än föreslagna ..|tio procent av den kontanta avlö.; hingen, Den Omständigheten, att ut-"; länningarnas skatt icke till någon". del" skall tillfalla viss kommun i - va föränleda, ått de totalt sett böra betala mindre skatt än andra in-' LÄNSNYTT” Sjömännens beskattning. = ' för gällande skatte och uppbörds-' deriernas arbete med skatteredovis-. utlandet bosatta sjömän ombord på | riket, torde ej nödvändigivis behö-- komsttågare. Det synes för: övrigt. , vara oskäligt, om de utländska sjömännen finge betala skatt i i Sve? rige för gemensamt kommunait & än- | damål att fördelas mellan 'de större. det besvärligt, snötäcke .Wilar över jälrestaden och fötgäng där de stretar fram i blåsten i orinings be avenyen och 42:ä gatan. : . SAT en av Fem; rna eller. sjö | gifter för:sådana sjö ar önskvärt, vilka i viss mån torde åsamkas ut-. |: än. Därest en öjning av den för vissa utlännin-: - gar ”-här i riket utgående bevill.-|- ningsavgiften kommer > till stånd, bör i varje fall-en motsvarande höj- ning av här ifrågavarande Procent-"” sats också vidtagas. Det är givetvis- att. skatteavdraget ' för: STOCKHOLM (. ; strategiska lager av trävaror sådana varor, + nen för E land: sveliska sjömän icke blir på samma fartyg.” |Kinnareds : 3. och "Ask som anhållningstiden . utg - EN LITEN DEBATTUNGE: har seglat upp kring de ' fackliga arbe- tarorganisationernas i Västerås åt- gärd att låta drätselkammaren ut- reds, . Okome, Köinge och Svartrå, Erik, Alste taxera pengar från avlöni för )k - "aktieteckning i stadens socialdemo- kratiska tidning; Ny Tid (s) är en smula kränkt över uppmärksamhe- ten och tillrättalägger: Fösta Historien. är följande? Kommuz i Västerås har på Faslighetstaxeringen i Halm : stad. ' nhälligt" besl att teckna vissa ”åktier i platsens | - sociäldemokratiska tidning, Väst- .manlands Folkblad, samt att se- "hare utdebitera detta belopp. av. "medlemmarna. Tidningen har fått + betalt för aktierna ur avd, kassa. Avdelningen har i sin tur före- krivit.. en 'extra' i fastighetstaxeringsdistriki väster om Nissan i i Halmstad, skol vid. innevarande års allmänna: fa ring, som varierar mellan 5 kr och 80. pr: medlem, Liksom alla andra avgifter från medlemmarna till fackföreningen har. denna in- genom d som är 'komrmunalarbetarnas :ar- hbetsgivare, Drätselkammaren har - erbjudits "speciell - ; betaling för I » arbetet med detta. . Liknande; struntdebatter brukar . ibland ; förekomma Kring jordbru- |" äv ifter, tra vis "bondeförbundet, trots ått detta sker efter” frivillig överenskommelse i : Värje särskilt fall. Om vi inte minns alldeles fel brukar den socialde- mokratiska .: pressens principiella inställning inte vara exakt densam- ”ma då, « soin ad nu är i Västerås. fallet, > Up rdså . 1 ”Centraliseringen : till "Stockholm 'av ”'allå stalsliga "verk "och riksorganisationer av oli- ka slåg gör, att ingen synes kun- » nä slita sig därifrån, Den uppfatt- ningen får man i varje. fall av ett genmäle i. RLF-Tidningen . med anledning av vår. uppmaning för några dagar sedan att man ej hel-| "ler skall glömma bort :decentrali- "seringssträvandena i jordbrukets topporganisationer. : RIF-Tidningen ' försäkrar emel< Bland; branscher lertid,. att i RLF:s het mind, ärt större än för utlänningar | ombord Taxeringskonsulent. "Länsstyrelsen. har förordnat, ci 4 vilek Kjell Åke land. Hel d att under i de år, vara - >» taxeringskonsulent " i: dels Söndrums och Vapnö, Torups och' . samt Tyängsereds. och, distrikt, dels ock i Abilds,. Vessige .Gunnarps och Gälla=. | Sibbarps och Dagsås, Ljungby och. Alfshögs samt Fagereds, Källsjö och Ullareds :kommuners taxeringsdi= | -.:> strikt i stället. för riksbankskassö-,- ren e G. Ljunggren och e. 0, lands-' k, som anhållit om- entledigande från upp=" dragen att vara .Jronsulenter i Fesp, | distrik a relsen har ändrat & sitt be « och" bestämt, att' de av aktiebolag ägda fastigheter; som: äro "belägna -taxerås”av' fostig- "Hal + Nu räknar man emellertid, som sagt, med att engelsmännen kom- .mer att täcka en del av sitt träva= Britterna tar till t «sina strategiska re : - Man räknar nu med, att engelsmännen kommer ätt ta un sina . för att täcka en del av sitt behov av. säger man i Uutrikesdepartementet , "förfrågan med anledning av de senaste meddelandena ; er don om nedskärning av den privata engelska importen uv träva= : ' nn isror, Från London har UD fått rapport om, | som svar på en. från :Lon= att den preliminira pla= trävaruimport under 1952 gällde .650,000 'stan= / ard. för import, och det var meningen, att man senare skulle Iri- ; "ställa de återstående 300,000 standard I svenska. öportörkretsir ställée rubehov - ur de strategisk reser- verna, DN På ' trävaruexportörhåll uppger man, att den slutliga engelska im- portplan. som publicerades omfat. ”tade " '600,000 " ständard ; trävaror. ».230,000 skulle alltså vara kvar se- dan ' importlicenser hade, beviljats ör 350,000 standard. ” - lig; försvaret har” "blivit 'en folkrörelse Medlemsantalet i de föreningar, som här till: huvudsak-= lig uppgift att stödja utbildningen ti av frivillig personal är imponeran= : och var: något år 'sedan 1100,000, framhöll försvarsnojnister . Torsten Nilsson” "I ett tal på torsdä- gen vide en av, de” "frivilliga försvärs- stads första distrikt. svarsafton I Norrköping, Många är väl. dock dubbélanslut-t gjorde vid månadens slut 297, 228. vUnder:+ månaden + ha, «verkstäl per bokföringsdag). Därav: har nom'' 3,232,000.. portofria girerings vilket ; belöpp med tillägg av post. vriga: kontantlösa omsätt i3, 7165, 582 « omsättningar å tillhopa ,; 17,312,754,634 kr. (= 692,510,185. kr. uppdrag ' omsätts 114655, '768,520 kr, hHing, 2,435,447,516 kr, motsvarar 814 Bro. av hela omsättningsbeloppet. h na och tillhör samtidigt fler& nisationer; Om vi antar/att”e är medlem; i en. ivljertG Medl ålder var att så småningom! vinna större klars het än den man för närvarande hak, Så mycket är dot tydligt, att mån från engelsk sida ämftiar ta Vans språk för kansumtion'et' del äv. de : strategiska reserverna — hur stora ' kvantiteter får man se. Mah und=. > » |rär just nu bland svenska trävar : exportörer, hur stor den' engelska 'jkonsumtionen' av trävaror verkligan' blir i år, Det har sagts, att den 'glkall bli en miljon Standard liksom i ijol Frågan är emellertid, om inte . eå ökning kommer: att "ske, 'Den ex: "fgelska regeringen hår ju nämligen förklarat sig vilja öka bostadsprd= > | duktionen, Och det har nämnts att | England här brist på järn och. stål, Detta är faktorer, som kan medfi ra en ökad förbrukning av. trä ror, EC Jas Man räknar med Just nu är det svårt. att bedöma den verkliga innebörden av de im= - portplaner ifråga om trävaror,. som har tillkännagivits från engelsk. da under den senaste tiden. Därför avvaktar man i Sverige, vad som - vidare kommer att ske, . 'sfal 25 000. kr har kr + pendlar" 15: och 65 år.” Följaktligen -skulle var. tionde "svensk fedbe ; ivillighetsförsvaret, Bad: minister" Nilssori, iv större vikt än de stora talen r dock'den moraliska halten! Hur. »förhåller det: sig härmed?” Därom 11. "has :. ti 1,472, 388, 080 kr. rekom under 1951 inom detaljhan. deln'127 konkurser mot 116 år 1950, Frärnst. - kurser samt vidare: beklädnad: vände vid månadens, slut. + utgjorde: : Enligt föreliggande uppgifter fö- in ter väl också likgiltigheten på mån-, köonimer speceri-, 'mjölk-" och kötthändel med 29 inledda kon-. : lar jag svårt att yttra I mig. Jag vet vid" mejeriet. .Hon har där förtal skat avlöningslistor: och <tillvägas gångssättet har varit 'snärlikt det "" som hon använt, lg av vid de för= ". Isk 1 Å vid mi bara; att det finns t som med offerberedskap gör sina insat- ser i det tysta utan tanke" på er-. ; känsla. härför. ÅA andra” sidan frä- ga inom 'de frivilliga försvarsorga- nisationerna. Jag vet bara vad vi skall sträva efter att. frivilligför- "svaret skall säga 055, när vi söker. ordets innebörd." Vi. skall och musikhandel med 10. Ingen e da konkurs” har noterats inom föl- jande 'x branscher: pappershardel, ” tobakshandel, ved- och kolbandel, symaskinsaffärer samt läderhandel. som '. under 'de riksorganisation meg " nöje . skulle flytta ut i landsorten. om denna "chans erbjöds dem. Vi tror på denna försäkran, som "också följs] f av en positiv tanke om hur en så- dan decentralisering möjligen skul- |” Je kunna tänkas genomföras : - ”En förutsättning för » skall: "kunna flytta t.ex, "5 från huvudstad riksorg i fjol: märkes toh inregistrerades konkurser 'skohandel, parfymaffärer, samt Väsk och läderaffärer, Ej skatteavdrag för "glasögon; En lärare i Halmstad har klagat del med 20, Bagerier pch konditorier |. med 19, möbelhåndel 13 samt radio- Åren varit helt" fria från konkurser men för vilka er; hos, kammarrätten över att, pröv-; finna den hårdnackade tron på Sve- riges framtid, beredskapen att av- stå personliga fördelar, av egen nyt- ta för vårt sveriska folk. Vi skall . finna tron på vår nationella frihet 'och vår medborgerliga rätt. Sedan får vi hoppas att vad vi med möda bygger upp ' aldrig skall träda i funktion. Men det frivilliga försva- ret skall vara skickat ;att fylla sin, betydelsefulla uppgift om ofärden, ; i strid mot vår vilja skulle hem=' Fsöka vårt fredliga folk; I TT De - frivilliga fötsvarsföreningar-| na hade från början det 'gemen- samt, att de ekonomiskt fick klara sig själva: Deras verksamhet har |. jeriet, Flickan fortsatte med, fi falskningarna i Karlstad även. se dan bedrägeriet i Amål avs - jats, . NÄSSJÖ. (ET) 3 '-En bedrögerihistoria utredes av 'kriminalpolisen i Nässjö, : där "en försäljare från staden ; kommer att åtalas för. grovt och" förf. Han har” skrivit ut fingerade. "order på cirka 20.000 kr”öch tillsksnsat sig provisioner. "på 19.500 kronan. 2000 a F aren” ”lånade” .” en "åa tade emellertid ansetts så betydelsefu!l i d till landsorten. torde få anses vara| att'de centrala myndigheterna le- tar upp en plats ute i landet, där hoppas så smått” på en "sådan ut veckling” nu, sedan vi fått ett icke man för att lätta trä i hu- ktli antal " vudstaden förlägger alla de stat- liga ä k och som "de senaste : årtiondens växt upp 'och "av vilka. såväl organisa- tioner som enskilda numera är be- roende — j' allt för hög grad be- er, de väl aldrig kan bli fråga om tvångs- förflyttning betyder den goda vil- jah hos jordbrukets topporganisa- tioner” nog minst lika mycket; är den” tillika esidig bör! dessa happningar ia bli ännu mer verklighetslrogna kun-. > och f: så : vittfö in eko-- och ge att Iterna kovol SE nomiskt. Ur allniän ”försvärssyn- |: punkt "är det naturligtvis 'värde- "fullt att ha tillgång till frivifliga +4. organisationer, som inte bara eko- > ekonomiskt +» och materiellt: utan :även. ideellt stöder vårt försvar. ” Om storleken av de statliga an- "slagen kommer vi antagligen sedan alltid att tvista. Låt oss bara vara "överens. em att inte helt friköppla "> den enskildas personliga offerviljaf dessutom uppträtt som ”köpiran”, . när det gällt att placera ördar. De båda kumnipsnerna har "också tagit upp beställningar och förskott få ' . kläder från en firma 3 Borås utan att fullgöra affärerna. "> eo 1 . Affären gäller 19 kon- trakt som visat sig oriktiga och ett, 50-tål växelblenketter. har försetts” med förfalskade namn, tionskarl i" ö inden rån är al alltid: främst med jokala nyheter. oo som bolsg:t begärde på man 'sig tills vidare avvaktande tlll + 7” utvecklirigen. på den engelska" trä=. | Nässjöagent: skrev” falska order. för | över. 20, 000: krönor ” > rässjöfirmors namr och ibländ/be- .- gagnade: han även . namn, ' Han hämtade själv 'ut va-. Torna — Get gäller kassarbgister — på järn växlar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.