4 AA Må Jag, leva så att "etYYtYvYYYYTYTFE Vv YFTE vevvvYv wv Tryvvv ATTOY PAA mina re rr mina nr YYrrirvyy YYYT a 18.00.” Morgondagens namn ar så n dag," tär min. son: vid. sin: faders grav som; jag: äs min mull: för mitt minnes, min kärleks : skull, : . (NILSCMÅGNUS S FOLCKE) , "Misslyckat a Svensson var förlovad; men n' hade "börjat ångra sig, fast han visste inte hur .han' skulle . bära 'sig åt för att komma fri igen; Han kon< fererade med sin vän Karlsson om -! spörsmålet och denne rådde honom att berätta så mycket: söm möjligt av'sitt förflutna i så dunkla färs ger som görligt för den tillbedda! Då: skulle hon nog dra sig tillbaka: ;' Dagen . efter träffades de båda innerna igen och Karlsson spor- de:” Tfn Nå, hur sick det; — Ät pipan, ' svarade Svensson, jag berättade det allra värsta. jag , > kunde hitta på, men hon sa bara: ”Gud så intressant”! ! Solen går upp kl. 6. 36 och ned han signar . "ftagligt "ekonomiskt Och en "gång, nedan vätten: nått mi a tjugoårigt olöst ” i kriminalproblem| Der 18 mars 1932 3recis 20 'år sedan '-— ändade ” ett revölvergkott i i Paris Ivar Kretigers tevnad och" Bav' därmed upphov till vå dé iers ivriga k ”:ringiden 'ännu ej utredda frågan: ur; dog ”IK”? Tog han. sig själv av daga:eller stupade han för darhand? . Studerär man? det som - skrivits och sägts' kring Kreugers. bortgång får mån' en känsla av, att de offici- ella. kömmunikéerna Ä saken, icke täcker hela sanningen! Den: utred- ning äv Kréuger-koncernens affä- ter, som gjorts. av. .civilekonomen, fillie. Andets'Byttner 'och publi- cerats i, boken ”Arvet efter Ivar Kretger” (Natur och, Kultur 1951), "| ger vid "handen, att Ivar Kreuger när: han :den 11 mars 1931 anlände till Paris jade öv vervännit de akuta STOCKHOLM. (TT) . På > det fredliga arbets tet fom” "den Nordisk gagn . utveckling." a nen ligger” linjerna klara för . ett : oförbehållsamt ' utbyte ' av” ,Xön' och" erfarenheter, sade” tf. ' generaldirektör Bo von, Stoc- kenström, ' när han : på mån- dagsmorgonen, hälsade i 'repre- för”” i ve- ” Rikssk skogsvård gått framåt under de £enaste åren jen samtidigt visat, att det i vissa; avseenden" fortfa- rande står -illa till i våra "skogar. Det” återstår ' mycket ' i fråga om tenskap » och forskning från ” vårt - land. och "de nordiska” grannländerna välkomna . till ” årets skogsvecka,, : Genom ; att”. Aukel produkt sbefräj så åtgärder och klok avverkningspolitik innan våra skogar aykastar vad de kan och bör göra. Skögen är stjvmo- cerligt behandlad i fråga” om me- gel till” fö spänner över så långa tidrymder måste” "uthållighet och ' planmässig- Fet vara” en ledaride prädetp, sade tal,” vidare. Det mest. utmärkande draget för det senaste halvseklets svenska skogsskötsel/ är' också att denna princip ' I slagit igenom" och acéepteras: av ialta - kategorier "av och ha- "Skögen .är' ju, under- de gott hopp; c om att reda upp det som återstod! Något. direkt och på- motiv: för ' ett självmord' fanns icke, hävdar Bytt- 2er med: :skärpa." Mot: bakgrunden därav. förefaller en” rad ' säregria tär ' kring. dödsd än mer mystiska än. de eljest skul- le ha gjort. «:-. "Chefen . för ”Ablén” & Akerlunds depeschbyrå I Stockholm, redaktör Jules Berman; vistades vid tiden för Kreugers bortgång i. Paris,” I sin' bok "Maria Nyckelpiga”. (C..E. Fritzes bokför rlag 1949) berättar hån om- de undersökriingar, han : gjort På ort och ställe för att skapa klar- het kring dödsdrarnat. Han'har-bl. a, satt myndi ghet var totalt "ointresserade av: en be- d -obducering av iden döde; att dödsfallet icke inregistrerades i den franska ', polisens ' självmordsarkiv och : att det .hemlighölls. åtskilliga timmar, '. "under: vilken tid finans- mannens : våning ” genomsöktes 'av hans” fender; Redaktör Bermans undersökningar, . .underlättades - av att han har synnerligen goda för- bindelser. i Frankrike (för de, tjän- ster han gjort detta land har han bl. 'a. utnämnts till riddare av He- il én) :och han har kommit inr 7 av damti ningen "Idun: "Så plinsessan Margaretha: kommer in- te att bli drottning, om prins Carl Gustaf” till exempel genom gifter- le förlora sin arvsräl i rtil”: : Det skälla å fall bli den sta : drottningen i Stadsbudskåren, men ä andra 'sidan är det nog: för tidigt att. spekuler, Carl” Gus- täfs emhermål, : + Raderna + Idun” påminner ös om "den gamla danien söm, då :hon läs, -te löpsedeln om ä ked rottning, 5o- " phlas "död, "spontant" frågade: sö Vem ska nu bli änkedrottning? : Men det märkligaste kungliga ie- " portageinstaget bjöds.'; dock i en 4 kvällstidning, "där "man refererade drottning. Elizabeths" återkomst. till England sålunda:' : ”Hon, hälsade på”fl göfficerarna med ett småleende;' för nu. visste hön att hon våri drottning. , en- skärslipare.. utanfi köksdörrén" och jämt -håde; denne fullt. arbete: ”Gästen” blev nyfiken och frågade” Pensionatsvärdinnan > hur hon kundé lägga ner så" "myö- ket "pengar -på ”knivslipning. 7 7" '= Det blir ändå mycket billiga- | .'re än att köpa; mört kött, blev svar ret. . u "automobil: är "det ting man" gär- - ma vill ha, -> när man inte har det, i |.-Fotgö are är ett .farthinder- som, "på väg att dö ut, > > Hastighet finns det tre sorter a IDen "nan 'verkligen kör med; "den. - iman' berättar för: sina värner ' om och så 'den man uppger i rätten. i. Kylaren är den sak, söm vatthet kokar I. s Ljuddämparen är den del." som för sådant oväsen när mån inte har SP Reservdeislådan ä ä den sorå man : finner > de 'saker i som man "inte här användning för, när man inte Finner de- Bökor: s0!0- BED behövars ARN stöt og LILLA - tal jämfört med :1950. j slutade, förrättningar i till slutsatsen att Ivar Kreugers död berodde + på ””en med:'infernalisk skicklighet inscensatt "moidkupp”, + Signaturen ”Aquasoni: i tidningen "Arbetet berättade 'i höstas i sin tid- ning, att. Ivär Ereugers. nä lsget, 'råvarubasen. för en vitt ut)” grenad. industri, . söm tillför! vårt land: mer . än : hälften 'av "dess e&- portinkomster. "Att göra detta fullt klart för alla; att göra - vårt folk mera ”skogssinnat” där r en angelägen vppgift. ” Dagens huvudföredrag : hölls av överjägmästare Matts Juhblin-Dann« 2 ämnet |” tfelt,: som” "talade . över ”Svensk skogsvård under ett halv- sekel”. Tal. anknöt. till. Svenska ) » B0-rsjubt- räsföreningens'. tillfällighet,. sade han; a de' svenska skogarna 'var nämligen J på många håll långt ifrån tillfreds- ställande." Samma år "som" före- ningen stiftades ' inrättades" också. Forstliga -försöksanstalten, ' numera |” Statens ' skogft "bättring. Det räcker” inte tre som fått bra beta! Produkter ger tillbuka till skon vad den kräver för sin återuop- kyggnad; Statsmakterna bör också tillmäta anslagen "med > utgångs- punkt från att de utgör | en god in- Stor c övning för kvinnlig personl. - vår "och: höst Under våren och hösten pla- neras r beståndens - kommande : har givit oss glädjande exempel 'på hur svensk mle-Visk kretsens av ygdspirtiet bondeförbun-” . det "årssammanrträde på Tlörda- "> gen i Varberg höll. riksdagsman ” " vAnders Pettersson, Dahl, ett po=- i séns". sammanträde : bygdegård. ' | Tal, erinråde i början ar av sitt före- drag 'om det egendomliga faktum, att vi för närvårande har. mycket god tillgång på pengar, men trots det- ta-fattas det dock medel till en hel i - Valinge få mer betalt för sitt arbete, Detta förhållande ”' medför ökade utgifter för företag och öka? de skatter till staten och kommu-" : Numera - uppgöres två budgeter, en som avser våra behov för året och en som'avser. nationen och kal-- las "därför nationalbudgeten, Och mån ser på dessa siffror finner man att de stigit betydligt sedari kriget s. mellan 47—48. miljarder kr och! den andra budgeten på något, omkring 8 miljarder. SR "övningar krigsförbandsvis med . « vid. förb k : :I- framförle" BF] krav” på skatiesänkning och av allt KS kvinnlig A-personal 'samt även :' för "mobiliseringsövningen viss B-personal, Då de ifrågavaran-". + de utbildningskurserna är ange- lägna för att medlemmarna i de frivilliga försvarsorganisationer- na "skall bli väl insatta i sina uppgifter, hoppas 'man på att ” Tal. redogjorde 'för den lag Et -Å ning ' söm tillkom under de: n ina " skall ' ställa sig ' förstående och bevilja berörd maste årti F de erforderlig ; .Jedighet + som” skapats för' att tillvarata :sko- | ; under i vningsdagarna. EE gen ” och ce praktiskt sk del > Land g” Reimer Joh ing åt sko>| Hal :. samt försv ådes- och v gens, män. samt "de metoder ' man .J under "det senaste halvseklet an- vänt för skogs ning CI KOSS i 4 Det vare överdrivet att påstå, att.'den' svenska" skogen ”skötes väl ing och avverk- [i fråga om gallringar, sade tal. Den skötes endast bättre än förr, men tusentals har lovande ungskog vän- tar på den gallring 'sont måste :ut- föras om bestånden skall kunna 'ge man, Krister Littorin, dagen efter dödsfallet '- sände : ut en "dementi, vari han' hävdade att finansfursten icke begått självmord. Denna :de- menti inflöt-i' tidni på Konti- fullgod ekonomisk avkastning! "De bägge världskrigen har. varit till: nytta | för > beståndsvården i 'våra skogar. Skögsägarna har vis- erligen" klagat över :den' pfoduk- nentén, bl; a. ”den i Berlin utkom- mande "BZ am” Mittag”" men” inte i Sverige. "Varför undertrycktes den — och av "vem? Eiler vår psykosen redan så' total, att endast 'uppgif- fer, emanerande från. Ereugers fi- 'ender, anzågs förtjäna tilltro? >. : >. Alt tyder på att det finns myc- ket i händelsefna kring 'tändsticks- kungens ' frånfälle, som: tarvar "yt- ;terligare 'utrednir; ö gen-i rätten att bygga her: föstig: hetsbildningen' i: Halland, till över- vägande” del” avsåeride svstycknin- der senast 'gångna året varit liviig, förklaras i överlantmätarrapport Ull lantmäteristyrelsen. Totala: antalet inkomna Ä gar. för, bostadsändamål," ävon un-.[5 tionsplikt " av ” vedsortiment i" av krisåtgärderna 'står fast att sto- ra delar av svensk skog två gånger som |” ålagts " deni,, men” som ett' resultat | befälhavaren överste E.' Grill har för-att "stödja" vädjan om ledighet för den personal det här gäller unz dertecknat ett "upprop; . Ledigheten den 29 och "30 mars samt” en "vecka i april' mellan 'den 23 och 29, april är aktuellt för 'be- rörd A+ och B-personal, säger sek- reteraren i: Hallands" Lottaförbund frå "Gunvor Nordlinder, Halmstad.: 'Vi hoppas" att :arbets- givarna skall visa förståelse. Tjänst- göringen lottorna” utan även kvinnliga "bil- kåreh.t Härutinnan instämmer överste G, ifråga '. gäller "inte. bara F. Lundgren, Halmstad, som på vår förfrågan upplyser att arbets Hal givareföreningen för Hal 3 under 50 år blivit lrad Detta" här " varit till ; oomtvistligt är sanning i den nu 20-åriga här: van av beskyllningary pykten. och : om; ledighet - för sådan personal, Det är förlorat sin hälsa: hon' bör- Frankr: kes e "konseljpresident Antoine Pinay,' som med. gott mod ach led i : fjärde: republikens: Kabinett: nr.17 har ganska nyligen fyllt. sextio å riförrättningar. och uppdrag i: Jäs net har dock minskat med. ett; 330: a fppdragen” avseenid: grundk tör för byggnådsplaher visar 'ofi ändrad tillströmning,” medan, an let: ;uppdräg ätt upprät! byggnads- planer” ej” obetydligt" ökat. På" be- byggelseplaneringens område är yt: terligare”att nämna, stt förslag till. göteralplan för Onsala socken fram” lägts' och att. sådan plånläggning pågår -inom;: :'Söndrums, Släps ' oci Lindome socknår, Ifråga om" 2) 2 I fä för "Göteborg mö ”orheja har. senaste året." "ingenting: avhörts. Inom tt N företagare, nä verlägare utanför ' Lyon; och. han - här sbelati.en' stor. roll bland; den. . vilket fr Faktiskt anser vara någon bög ålder statsmari TH na franska trakts” industripampar, ellettid mera” aktivt sysselsatt indöstriella ” p son” säkkunhig" suttit. »| .de:arbeten igångsätts,för ordnandet La "strandbebyggelsen. i Halland, 2 hb uppdrag något minskat, Förrättningsarvode- | na på lantmäteridistrikten har sti | git - från ' 197,500 'kr år 1950 till 252,500' kr "i fjol.” Arbetsbal Dernokratisk-radikala iuntonen: och blev senator. År'1 1940;7efter 'Frank- rikes! Sarmmanbrott; : hörde han: Jill de” 569 "pårlamentsledamöter sam” lade'; Vichy vilka röstade för full” miäaktet: åt 'marskallé Pétain,. öch Pinay 4 Var även år 1941 bland de fö re slågna: medlerhinarna i' det s.k. vätlohaltådet, som emellertid ald- Upptog: vid: innevarande års "början 1679 < förrättningar . och uppdi mot A,854 ett år tidigare. Att döria av-enbart antalet förrättningar” och vppdrag <. "har alltså” er ”minskniäig av". balansen skett. Densamma: är dock synnerligen $tör och motsva- rar mera än. -vad som med nuvarän= "0 ett”. år. rig kom till stånd. Hans verksam het i Vichy ligger honom 'emeiler- tid inte” i' fåtet,; eftersom han inte blev; : någon /samarbetsman, -tvärt- om "uppbar, han. mycket bern öm Sédan ' några år. fillbaka' har hän : rande"; av; högerparticts oberoskas röpbulikaner parlamentsgrupp tills Hörde: han partiets finansutskött, stad” och > behandlat : frågan —— som ”beröres av dessa inkallelser. skall kunna plocka frarå vad" sömå "5 n i rst när en människa ratt döma I | na kommer att kösta bortåt 500 mil också r att” "framlägga ' ett sådant förslag... Under; ”remissdebatten talades från höger och folkpartiet om den över balanserade buidgéten, men överbä= lanseringen” blir: säkerligen inte"så stor, när de nya lönekraven; blir tillgodosedda. Enbart Jöneökninga kronor: | Enligt mitténs '. förslag > skulle. skatten” så småningom sänkas .med' sammån=" lagt 480 milj: kr, men för det för sta året endast med 160 miljö ”:.. " Det är klart att alla önskar skat= tesänkning, 'men frågan är hur myc- ket 'vi;kan sänka den. Genom:de ökade / utgifterna får staten > ikläda sig. betydande" ekonomiska ansvar och -mari kan fråga på vilka punk-=. ter det skall. bli möjligt att pritå Det. är' sant att skatterna num: har blivit så höga att det inte” tid är. lönande att arbeta eller. tj na mer pengar därför att staten tar | hand om en väsentlig del i form av skatt, sz. Mn "Man kan ju bl, a. fråga. sig om vi kan. pruta ned anslaget till fö: svaret. Dessa kostnader uppgår n mera till/ 1,500 milj. kr, under nuva- nog inget. parti som vill jaga" an« svaret på sig att årbeta för'en'sänk- ning: av utgifterna till försvaret, Vi känner" väl till. förhållandena -från senaste världskriget, Det kan näm-= ligen vara en klok politik att hålla |. försvarel i sådant skick, att. vi kan bevara ”vår : frihet 'och "vårt. obe- roende." Det är väl inte heller” nå- litiskt föredrag, vilket han se=..> nare. upprepade vid SLU-kret-;; + del. Inflationen medför lönerörelsetr" : och 'varje samhällsgrupp söker : att .- naturligtvis nen med: åtföljande fördyring ” av ”| förnödenheterna, ? Igen av. förotposter "icke ö skattésakkunnighetskom- d [kan motiveras på rande osäkra förhållanden är. det |: rö > även ”regeringssamverkan, som han ansåg vara av betydelse, särskilt ur jordbrukets synpunkt. Ännu” är det emellertid för tidigt att i. säga något om "resultatet :av denna sämverkan; men tal. trodde att de" båda partierna skulle” gö sitt bästa, I varje fall måste det Va- ra'; till” gagn för "jordbruket "och landsbygden, att dess .representan= "ter: finns med ji regeringen, "', onjunkturbeskattningeri berör- des även. Denna avser: som bekant ji första hand; de stora skogsvins- terna, Man minns bl.a, hur folk- partiets ledare talade om dessa sto= rå vinster och önskadé att de be- skattas Han har också i det fallet arna i den mån skogsförsäljnin= blivit " bönhörd. , Skatten kommer |. - I emellertid ” inte att. drabba skogs- HR JARL HJÄLMARSON bru: kar; under. utrikespolitiska "ebita. tår i Tiksdagen göra en liten tripp. på gen hand utanför allianefeihes tens" råmärken. , Nu. senast styrde > han färden till Bornkolin, som hån menade borde. bli föremål för dis "Slutsatsen blir alltså. den, - ait” ” därest underhandlingar 'om 'mili= tärpolitiska frågor, även av bes grähsad räckvidd, skulle upptas ” av Sverige, det icke lär kunna. undvikas, att dessa unde; lingar i första instans måste « med Atlantpaktsbefälhovsren : amiral" Brind i Oslo, eventuellt, för. vidare befordran. till. general. Eisenhower," Det: är - därför på i "sitt sätt följdriktigt när man vå - hågot håll "Icke. ryggar tillbaka. ; » för tanken att Sverige 1. Born= . holmsfrågan skulle direkt hänå wer, Om” vederbörande "därvid | föreställer > sig ' att "Sverige : på : bämma. gång skulle fasthålla vid "den alliansfria utrikeskurs,- vara öm ;epighet 4 i huvudsak. råder inom hela vårt folk, kan en sån dan logik icke .kallas. för annat. än halsbrytande; . .- KR Hr. Hjalmatsoris "logi alliansfri - -utrikespolitik" är. onekli« gen ' ganska halsbrytande, Dess=" inom ”. hans' eget: parti i Agon större Mtsträckning, Inga. småflickor. ombord! fen Reda har hos” ndra 25,000kr.” Man har. vänt sig mot kammarens - lagatskott tillstyrkt ti fö den retroaktiva besk , men tal « ansåg ; denna nödvändig om man över . huvud taget skulle få nytta av skatten, För övrigt får ju jordbrukarna 'samt-' andra - företag skatta för inkomster från det gång- nå året; Di f Slutligen be rdes! också "de be- bådade -taxehöjhingarna för järn- väg och telefon m. m, Enligt utred- ning skulle SJ med nuvarande pri- ju därför inte så ;- underligt att "höjningar måste ske, vilka också omkostnader, - om ör ning: på utländska fartyg i svenska hamnar. ... Efter ' att "ha . inhämtat” vissa upplysningar från Köpen- denna "sak synes vara vidtagna, ' framhåller "föreningen ” . angelägen" : heten av att man i Sverige söker :' förhindra i synnerhet minderåriga ävensom vidtar åtgärder till mot- . | arbetande av spridningen av könge =" sjukdom, Det förordas, att rikada= :, gen i skrivelse till regeringen. på= kallar "utredning och, lagförslag - Ar ämnet," ss Lissabon kom man efter de mång k och me- man "liksom så ofta eljes it den j - inter Ja ningsutväxlingar fråm . till: vissa | konkreta grundritningar ! till: -upp= d ihåg att;det är. Pöalår i Arnerika. Förverk äv. de: ki; 1 avi V försvar. gon som vill pruta på k eller pensionerna, till våra pensio= närer.' Dessa börde i stället höjas; så att:de gamla kan försörja sig på dem. Det är. väl inte heller. någon som vill pruta på t, ex. skolans stat leller”till 'sjukhus<' eller -socialvår- den i ållmänhet. När så inte är fa] Jet kan man "fråga sig vad pengar- na” skall-tas för” att. kunna” "genörd= Därvid godkändes i i princip. det ur- aästtrå stöd som kan påräk= Ån franska. örs] om z FRE en eur av kon-|sl deltasand:i : från' de ”sta- terna, på västra Europas fastland. "Förenta" Staterna,' Storbritannien, Danmark, : : Norge, "Grekland ”. och Turkiet ingår icke i denna; kalkyl utan kommer "att deltaga i'or "| sationen på annat sätt. Enligt vad som meddelats från Lissabon" räk- nar: man med. följande samman= driva en mera "omf: ".skatte= "Naturligtvis kän man tala om d- rekta " och-- indirekta skatter. För rmin 'del, sade" talaren, föredrar jag de direkta skatterna framför de in- direkta, därför att de'senare drab- -1 bar. orättvist och "alldeles särskilt familjerna "därför ' att n” blir "Jagd. på förhödenhe- terna; . alltså .det "mari behöver” för] det : dagliga uppehället. Vi; har på låndsbygden .. måriga >. som ” skulle. drabbas hårt av de indirekta skat- terna. Tal. kom 'h efter å in på ”avskriv- ningsrätten, som + nu kommer att begränsas till 20 proc. för inverita= mi, Tal. ansåg "att "en hed: skärning av” denna "rätt är rättvis. Däremot; ; kan. kreditrestriktiboherna medföra vissa” olägenheter när det gäller” nyuppsättning. » Dessa ”re- striktioner. drabbar också bankerna olika "genom att de gynnar de'in-. stitutioner som har god tillgång vå -av Frank- rike 14 divisioner och 2000 strids- plan, '; Västtyskland : 12. divisioner och" 1,746 plan, Italien 12 och om= gör; för .Europa.:. inte blick för svårigheterna på den här' sidan Atlanten, För” att ut rikesledningen skall, "kunna del att fullfölja sin politik” ev den. hålla . publiken vid” got mör — för att citera ett'i sammanhang känt ord. Därför kan - man utgå ifrån att deklarationer. . na från Lissabori i viss mån prå lats av en' för amerikansk hemmaå konsumtion + avsedd ” optimism, Presskomn ärskilt d kring : 1.500 samt . Benel 5 divisioner 'och möjligen 500 plan: Infanteridivisionerna skall bestå av 13.000 :man :p av Frankrike och Tyskland > alltför entusiastiska. + s-/" "I Ett studium av de fastlagda pla- är äcke ' 12.600 och mekaniserade divisioner likaledes "av 12.600.' Vid' krigsfall ökas ; divisions, "styrka. med. 2.000 så långt i : största militära ' sidan” av: vägförsvaret. Denria "har i de, "pressreflexioner som :» varit - synliga: naturligt nog nerna visar också att dessa försetts ..: med en. del. förbehåll: som. kan verka bromsahder Dit hör pestäm4 - melsen' att den ' europeiskå' armén: skall upprättas först seden fördra- get ' ratificerats'.av de sex. deltä="' ; gande kontinentalmakterna'' Detta tönt : den största ten, Det skadar emellertid icke satt rike på ' krav kan komma att vålla svårig= > påminna om” att" de i Lissabon icke helt lämnade ur sik- te den ändra sidan, av ett ratio- nellt försvar mot 'det kommunisti- ska: erövringshotet' nämligen” sam=- verkan. och' framsteg på det fred- liga området, I den slutliga dekla- rationeri från' mötet. uttalar detta heter.::- Visserli -: kan” deticke / tänkas att en regering som "deltagit i i besluten i Lissabon” skvlle.väg-; ra ratifikation :— « knappast: heller att någon” annan Te gering i läng= den skulle göra det, Men så labil som + den . inte « situationer är" i Frankrike och så lösligt som .de ' franska nas parlamenta- nn sin” glädje över 'att'atl Jarlag och: hans kom på hösten 1948, "då han blev statssekreterare i Queuilles. första regering; ” som. höll. ut, i över ett | år: I .Plevens första” regering blev i han" minister för offentliga arbeten - och transpdrtfrågor, och han. har sedan” dess, 'sommaren ' 1950," skött detta ämbete i samtliga efterkom- nande "regeringar. Man kan sålun- da lugnt - säga, : att. Pinay ären atör, ganska” rv garvad” politiker, rege- och - även; hos -Pétal 5 det. modiga sätt på : vilket Han, skötta. sin borgmästarsyssla under elden tyska ockupationen. Den par- Hölland m måste betotknas som' otill- räcklig, Främst är det mätni tekniker. som m prigrätas. s karriären” - fortsatte efter kriget, '. och 1951: återvaldes s- |] Antoine Pinay på "rationella unio- «4 nens "lista, 'där £ konselj: presiden- gch ”. även” om, det har” väckt en pi rraskning att 'det blev. han som” skulle ta upp:manteln efter Pleven;" anser sig de. franska kret- sar som stöder den nya regeringen ha gjort "ett gott,val med Pi- mer: ecm SkonsalUnvesident. medel,” "Riksdagsman Pettersson be- Dag gens skotte Dei unge skeden Måc "Abel gick ut med sin flicka, När han: "kom fem vår pappa: vaken och. "skakade på huvudet och sader = Varit" ute med henne i; Ja, a pappa, men” värför så rargad? ; NV Ia — Jag "skalle tro att det ko: tät en massa pergar. .. - : — Inte mer än två shilling." — Nåja; det var ja inte: far- ve Jigt. rn oz "0 Jay det var allt hon hade : på sig. icke längre "I de skall ägna sig åt de militära försvaret utan också åt ätt främja | folkens välfärd och 'rent mänsk- liga framsteg. Det danska initiati- vet från Ottawa har i så måtto burit. en viss:frukt. Deri' där ut- sedda '- kommittén för - ”atlantisk gemenskap” underströk i sin sedan av.. mötet . godkända. rapport, . bl.a. betydelsen av ekonomiskt samär- | bete samt utvidgning och Lberali- | sering av handelsutbytet. "Vv Allt: detta kan synas gott och väl. "Den 4 efter mötet .- följande isar tlertid att de stora planernas Fälheter an är med : vartifördslning kan utan, tvivel” gå dana invändningar komma som i varje : fall skjuter fråj ill Ed öviss framtid, - Att problemet "komm bekymmer för den västtyska feges ringen är utan vidare klart svåZ righeter på andra Båll att förbigå vid detta tillfälle. Lissabon är en etapp ' på fägen. Men ännu jär : europaarmén inte inmönstrad. ' - änvu - bar. stora svårighetel övervinna, När man skall fixera sambandet, mellan" förhopp- ; vända sig till general HKisenhos NN ifråga öm a bättre vinner den inte genklang ens "” kande av könssjukdomarnas sprid= rt hamn, där rel. effektiva åtgärder i. kvinnors besök i utländska fartyg + politiken" könmha hänger i hög grad på. det" Se mr free Aon nr dn a nes Pias FOCESCEC FREE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.