"VIKTOR: nöd: ;kl. 1829, Dagarna rolösa strömmar... över mitt. hjärta vandra, «var med sin melodi, >. - Somliga glida som drömmar : larmande ropa andra." , Alla mäste förbi,'. ; an "Snabb hund ” Lokförare Bengtsson . i Lång- sele. var passionerad jägare och fiskare, - berättar :' Signalen. En gång hade han 'varit i: "Vännäs hos: en kollega och jagat hare; När. han skulle Fesa' hem följde gor gens jakthund med till tån Pr ärmästeren frågade om "get H var, Bengtssons hund och då han fick" bekräftelse på att så Var fallet, sade han: ” i Ja, då är det bäst att du skyndar dej och släpper in hun- den i kupén för” vi går på ögon- blicket.' : — Nää, han ska springa i ikapp méd 23:an fa förkla "Solen går . upp; kl. 6.11 och sedan.. " Lagagården, holm, att". De :: tycker" rättning "har kunder över hal- va Sverige visste inte sign. för sin del förrän han fick sitt ve- tande härom ökat på Lagagår- dens stämma för ett par dagar Bland : prominenta per- soner: på annan ort, vilka bru- en ha en trasa med på byken kan - nämnas professor - Olivecrona i Stock- "greve. Trolle-Bonde : på 'Trolleholm; och: många.:andra. "Lagagården tvättar: så billigt" och så bra, att. de .gör. sig besväret. att skicka" tvätt med tåg, fast:de i.| naturligtvis" var: :på sin ort kan få: den hämtad 'och : hemsänd.” "vårdagjämningen har vw re- ME Någon. har velat påstå att” det är , stadsfolket, som lärt bonden blånd: annat, att uppskatta | nä- turens skönhet..i i dess många o- lika former, såsom. ett brusande vattenfall, en' spegelblank insjö omkransad.. av" vita och ' gula näckrosor, en idyllisk'skogklädd ö i dess mitt, eller. utsikten från en hög bergknalle, varifrån man kan se miltals över"skogar, flo- der, sjöar .och byar omgivna av vajande . 'sädesfält," :sockenkyr- kan ” och gramnsocknens dito. Sign.' tror emellettid att bonden har uppskattat" skönheten häri lika "tidigt som” stadsbon men att han bär sina tankar härom mera för sig själv, ävenså att han har samma. tankar som den halländske ” skalden Hénry Ri- ving'r när denne Sjunger: Det finns" ”jägenling i världen så - vackert. som. då. solen” en: : sommarmorgon .sänder : sitt "ljus ell bygden kring, > MM dags.” nn almanackan ' en dag. tidigare än vanligt;: beroende. på att "vår "(BERIT SONG). i -J21-till den : 20: mars, flyttar lan. passerat, nämligen i. tors- Det” är. förresten enligt dagjämningen: inträffar: den”-20 mars på skottår i stället”; för]: som :: "annars "den: 21; "Några störningar eller men ' med an- ledning” av dagens" förflyttning har inte" ävhörts, men det drö- jer: väl 1-alla fall inte länge, förrän: någon: kalenderreforma- tor. hittar på att göra väsen därav... " Förresten om "man flyt- tar "Vvärdagjämningen : från den LL Se man då” den "framåt eller bak- åt? Det" beror ju på” hur: man Då bör-d des "en vacker -regnbåge, unga. damer i 20-årsåldern från staden” voro "komna för att be-' > och: all. naturen; sv N då kan: du drömma: "vaken om mitt" minne. Den skulle hå hänt vid Karsefors innan fallet ännu |- var utbyggt. Det var: en vacker olskensdag efter en” regnperiod, och på en. timmas tid” kunde man se 100-tals' laxar som gjor. de, fruktlösa upp” för fallet.” örsök, att komma + I. den" dimrök oa steg. upp. från fallet bilda- "Tre vara: ensam med. Gud | bäckamannen, myringen eller goenissen (nu omdöpt till .tom- ten). Att tvivla på detta var ju nästan lika illa som att tvivla på biblen. Enligt vad många av dem påstod hade de själva både hört och. sett dessa' väsen. -. - Dock, de gamla hade rätt i en del fall, t. ex. när de värnade om det gamla, Ännu i dag står vi i stor. tacksamhersskuld - till dem i de församlingar som mot- talen, dessa kyrkor som: stäm- mer till: andakt på ett helt an= nat sätt än de som. byggdes un-= der 1800-talet." Ävenså när 'de motsatte” sig att. utbyta. gamla gedigna' allmogemöbler . mot fa- brikstillverkade" samt ' icke" ville gå med på att sälja värdefulla ek-kistor, dalaklockor; bona- der, tenn- "och kopparsaker. Det: smärtade "helt visst mer. än en pelvis såg huru. gamla” tennfat | = - klenöder' som "gått i” arv: i släkten > av: äon: och / sonhustru ringaktades, / så att de satte ut dem; på": gården” och ; lät hönsen få sin mat i dem, Denna period ; varade: dock inte så länge, nu- tiden: har givit” dem -Upprättelse, Trädgården var: något ” söm gamla ' tidens”. bonde: inte. bryd=" de sig : mycket. om” utan ansåg att” det: ärbete som. nedlades i: den "icke: var: lönande. Men, så . hade hustrun: till .en "av byns ser- det. re . , denna: Man: kan tänka: sig, att :-han flyttar det närmare årets början, och "då blir det: ju en framflyttning mot den för- sta januari, Men om man tän- ker sig.t.: ex; den 31. dec. som en. milstolpe, dit vi. är på väg, då flyttar vi ju fram: en hän- delse' om vi lägger den: närma- tidpunkt." man undvika ” tvetydighet, . får Vill fallet träffade de på en gammal 80-årig "bonde i sällskap. med sin jämngamla hustru. = När så utbrast: O- vad: naturen "är: un- derbarl ' så ; svarade--den gamle bonden: Ja, det är den visst på många: sätt; som'nu till exem- fägring : men om 60 år är. ni skåda detta fiaturens under Vid : en av de unga flickorna hänförd pel ni' unga, nu .i sin: skönaste” man göra som tidtabellskrivar-| na. vid statens' Järnvägar, mili- tär 'm. fl. som måste vara no- ga. med att använda adekvata uttryck i. fråga om tid, nämli- q råde Ben Sö slår vad + 2, Satt hunden är lika om." APR: fört framme i Långsele 16 som |. snälltåget. . "När tåget närmade sig Lång- sele kom tågmästaren in i ku- pån . och - frågade Bengtsson skrattande: s — Nåå, Bengtsson, hur långt tror du att hunden din kommit? -— Jo, jag tittade nyss ut ge- nom fönstret och då sprang han . på tre ben vid sidan om den här vagnen och pinkade på ett Jager, som gått varmt.: . UJ Till sist en liten politisk histo. från ' sk jortärmar,. fältet, så får vi pratas vid, pade 'på drängen; den andra. delegationen v va vr här... gen tala” om' tidigare- och se- Bonden har sinne för. naturen ria från Amerika 'En delegation en viss ' senators hemstat hälsade på senatorn i hans hem på landet. Politikern. tog: emot med. öppen krage och upprullade "Hej, gott folk, sa "han, "glad att se er! Men jag håller just på att ' bärga . hö, Följ..med ut på "fat - Man gjorde sällskap, men nå- atta got hö fanns. inte, Senatorn, ro- nd Henry, yrålade” han; var är : össes, sa "Henry, - Jag har inte hunnit få .ut det där höet ännu; som :vi bärgade i går, då nareläggande.- kanske dén aktuell även. nu.: lag, & ningen, = Det "både syns jat tiskt '. sådana; där ting. cs helgdagar I sträck, reaplanens visslande. så själva, rr rt ta sr der or T på rada bör man > inte "tala -om - sådana höstföreteelser' som höstens och julens' bokflod. : "Men för för- fattare” " och : bokförläggare ' är » Vi kan omtala;' att en 'sydhallänning till hösten” ”debuterar' som bokför- Det är ett ansett för- v bokrutgiv- Detta får rä cka för dagen « om dena litterära: nyhet, för :mer anser. vi oss inte nu böra av- slöja. "Boken är redan .- under : | tryckning," och” när den gger : på bokhandelsdisken; få - ch hi re, Skånska. "flygflottiljen . ör: i skjuta. på Hökafältet. ; | likhet "med ”den' store" härföra- ren Karl XII kan i fortsätt- ningen vi, som bor där planen | flyger fram, säga: Detta skall hädanefter bliva vår musik, Ty det lär så bli, fast vi egentli- gen inte är särskilt glada där- över. ' Men det är bäst att låt. sa, som om det regnade kulor och raketer, d.v.s. 'man bör in- te gå nära det farliga områ. det, ty där regnar det ju fak- otrevliga ' Men nu är det nära på tre och då skall vi väl få lugn och ro för Förres- ten så bekommer det oss nog inte mycket, ty vi-är ju alla lugna och välbalanserade, åtminstone när vi får säga det "Petras, På på. sitt sätt: fast icke så mycket i stora ord. :Om vi tänker oss dö exempelvis' Nils Brånalt: som, ju " Vårbruket har börjat, om än vårvärmen inte kommit.- flera ställen i södra Halland har jordbrukarna redan satt plogen i jorden, .:På lättare jordar går det bra 'att plöja, uppger man. Så har det ju också varit 'tork- väder hela månaden. - Det var -| annat "vid "denna tiden i fjor. Då låg det ännu snö, och i LT den 29. mars' omtalas det, att | snöplogarna då. åter ryckt ut. Vi ' skall ” hoppas, att dé 4'år ;-| skall få vila sig åtminstone till | fram i. december. nästan." var: 'och varannan dag var ute på möten, sammaänkom- ster och föredrag och så bodde så pass avsides som i Brånalt, dit: det gick blott en byväg och det "var väl. drygt: 36 "mil till Knäreds järnvägsstation; varför bosatte han sig icke. åtminstone i Knäreds kyrkoby, nej i Brå- nalt skulle :han förstås bo. Jag |- minns då min chef föreslog ho; nom en gång att bo mera cen- tralt så fick han till svar blott en "skakning på huvudet. Så ett annat exempel: När 'en bondson hade ' varit: i. USA. nå- gra år och förtjänat sig några tusen 'dollar,' så reste han' oftast hem" och "köpte" en gård i den by: eller socken eller det härad där han var: född, icke i Öster- götland. eller "Dalarna nej. som någon . sade : på "tal härom: då hade han hellre starinat i: Ame- rika, Med detta har jag. velat påvisa att : det är hembygden och. dess natur som drar -star- kast, ja kanske liksom kärleken mer än tio par smålänningaoxar. I slutet av förra seklet var det rätt så stärka” brytningar mellan nytt .- och" gammalt.” men som Tegner säger: "Evigt. kan ej. bli fld gamla, : vad förmultnat” är skall - ramla”. Den: generation början på förra seklet: vär. icke mycket för. om- ändrihgar - och. moderniseringar. Som. niän hade ..det,: hade , det H det ansågs för att bringa olycka. Man: tog då i'allmänhet taget livet med ro, nu. börja männi- skorna få så bråttom som om de hade "döden i hälarna. De hade "bränt ljungen” på sina marker för att få bete till kreaturen, när så. sonen. hade övertagit gården, mödigheten "> att låta ljungen växa samt till och med plantera fur "och, gramplantor på backar- nå, vad skulle nu: kreaturen leva av, 'och de gamla skakade betänksämt på sina gråa huvu- dens. ”Vånans mäkt : är en stör- makt” — det är i därför det äldre är vant vid. Meh inte nog här- med; "de gamla. började förstå stt det unga släktet inte trodde varit i århundranden, ändra: på |' släktet håller på. det, "som: det |. : bönder varit hos. en; Kusin I liksom min: lilla rara Beata här > gamla "och 'grå.. Detta” var. ju" inte så” gentlemannamässigt : Sagt," men det var ; sanning | och inget smicker: 1 su grannsocknen 'som hade. en. ten: trevlig: trädgårdstäppa och vid'.hemkomsten. talade hon. om för: sin man. att hon gärna: ville ha..:cen likadan, : men. männen ”ville: inte: höra" på « det örat”, Omsider fick. hustrun - sin ' vilja igenom" —', och -när för” övrigt gör hon inte det? . Efter'en del år, när några: träd: börja, bära äpplen, päron och plommon;: då tänkte 'mannen att Stinas dum ma" påhitt. med 'att plantera nå- gra fruktträd ändå var. inte; så dumt. .: Ve Vissa ting, såsom de gamla ättehögarna såg "den "gamla :ti- dens bonde inte alltid' med 'väl-.|.; vilja. på, de, blott. låg: i vägen och upptog myéken . jord där säd ' skulle ' kunnat; växa: : När så 'en-av bondens söner. skulle övertaga gården fick "han det rådet att” en gång. vid tillfälle med : högen "i jämna - till åkerns ojämnheter. Men sonen var ny ligen: hemkommen från folk- högskolan: och : svarade att: det komme: han. aldrig att göra tyll” högen "gömde , våra förfäders 'ben' från: gamla. tider, från -tu- sende år tillbaka: och. att han var både glad "och stolt över att det fanns en sådan" hög på går-j. . dens område. I. slutet vförra' "seklet var det" heller. icke alltid så lätt: Ör bondebarn" med , språket, ty: än- nu; vidi den tiden var. språket |; kär "sydhalland hälft no: ch hälften; svenska” > När RYTNINGSTIDER satte sig att riva ned sina gam-. la kyrkor från 11-;' 12- o. 1300-- gammal. bonde när han 'exem-! barnen; i skolan skulle läsa, tala och "skriva, så' skulle ju detta ske på. svenska men om pojken. på lekplatsen. eller hemma i byn] försökte -med ren svenska så kunde. det hända att syskon och lekkamrater skrattade ” åt ho- nom, härmade honom och kalla honm för. ”vigtig-Petter”. . " Ävenså : ansågs det . mycket opassahde' om-en bondson gifte i Sig, med torparens dotter, .” Om andens > dräng: under arbetet på åker och äng fick se en flock vildgäss samt s'annade' med: ar- betet för att se på ”gässen,. så ; kunde det "hända att, han fick en påminnelse av bonden : att icke intressera. sig för" mycket för: flyttfåglarna, ty det kunde hända" hån: :själv, bleve en:flytt> fågel, : och -”déri "sten 'som ofta flyttas mossas” sällan”: "Att; "kalla sin dräng eller någon” annan för socialist ..ansågs- son. ett Styggt skällsord, och”det/ påstås ati en präst 1! Västergötland. hade ; ytt- | rat att-han: ville: hellre .sé tio fyllbultar ;: i:'landsvägsdiket . än han: ville mötå en goodtemplare på vägen. Baptismen ” som” bör= jade: tränga: fram. här och. var j betecknades" : Er H Millolära” Som; rubriken É "kanske följande historia” vara. på sin: plats :som avslutning: ee "svensk-amerikanare "hade kommit . herii "och - köpt sig en gård i hembygden; "Han hade ' varit ” borta. så pass. länge,” att han mistat kontakten med Herm- bygdens. 7 folk" och" isynnerhet med 'ungå ogifta" kvinnor. " Han var nämligen ungkarl och kom nu underfund: med att det inte "var, gott ratt" 'vara "hemmansägare öch inte: Ha” hågon; hustru. eller hushållerska; Han blev god: vän med en äldre. granne. "och den- för” 'mor, 'och så 'änförtrodde' han derna: kvinna” sina bekymmer! och. "sade" att- om "hon : kunde "skaffa”.; honom "en : hustru... så skulle” hon: få” en. av "hans: bästa kor. Så: en vacker” dag anlän> de:en” stöt ståtlig "kvinna unge- fär” jämnårig med: honöm själv; alltså "i: 45-årsålde ställdé "henne "fö skull 7 först som :: hushållerska det". dröjde : itite: så” länge förrän: de "voro gifta; Efter nå- got :"halvår, påminde: grannens hustru" honom om att Kon aldrig] fick den : ko: han lovat" henne; och "detta erkände han men kom nuämed ett nytt förslag, 'och:det var, att om hon — lilla mor — Kunde". ställa. ' om: så. han . blev kvitt”den kvinnan hon skaffat honom. så skulle hon: säkert. få både kon” och därtill kalven på köpet ad: på kvinnor, 0 den. vår sven=-. ame- rikanäre; fått "var tydligen icke äv den: sorten som 'står omtalad i Salomos - ordspråk. 31:sta ka- pitlet verserna från 10 till och med 31 och där-den tionde vera sen" lyder: ”Wilkom en dygde- lig "kvinna. beskärd är, hon. är mycket : ädlare än. allra. koste- ligaste pärlor”, KR Ik enligt..-Bara: träffa. dig. "Då "lög .hon.”:Ogh Jag. log. nes: hustru”: vilken " han . kallade |" VINTREN LIGGER Så SYK.PA BAR, : s » RUNDT: HAM DANSER DEN VILDE VAR: 5 ; VS VÅREN HAM MÖTER MED” SÄNDENVIND: - VINTREN; HÅN SYNKER I JORDEN," . ". < ck VAREN | HAR SEIRET I "NORDEN. i nl LUFTEN : ER BLANENDE, KYSK OG KLAR, - . : STRÄLER , AV GULDMOR: SOLEN HAR," KNOPPENE BRISTER PÅ SPENDTE TRAR, Cs : ” SMÅBLOMSTER BADAR I GULDMORSKJATR. "I GULLYIVAN: SMILER "AV GLEDE, "is CUSTILLE, SA STILLE DU. | TREDE NV LER SITT UNGE SKIND, un ' SEJLER PÅ. SKYER I SANDENVIND.: VAREN SEILER SIG UNNER, KYST,», oc IS KILDER SPRINGER I FUGLEBRYST. ÅREN - RIDER: OM LANDE +. > ' MED MARKENS 5 VIOLER OM PANDE! REN: ER UNG: OG VÅREN. ER STERK, VIOVER. ALLTID: DET SAMME; VERK: allt. möjligt, ; I blommorna | och om ' fåglarna , och' om. allt som: fanns i hennes. närhet, Jag berättade litef : om ' Sverige, om "och" den kalla” vintern; nö föll det. också” här, i "störa "mängder, . Jag tycker: om snön,: sa liksom de. vita rosorna, De och sn in är.rena. « Detivar. kanske: de mest! vy. piska: < orden” för: henne, 7: Hon verkade” själv” rén och sval. som en blomma; en vit. rös med tag- gar. Jag hade lust att röra vid henne; men" vågade "inte..-"Jag brann. som, av. "feber om kvällen då” "Jag gick. hemåt; Vi hade i alla fall överenskommit' om att träffas! vågen: dagen efter. efter ”en tid ' vågade: jag: hälla hennes hand, Hon lät mig: "hål- la den: Jag. hade ' slutat" skri min. chef: hade talat om att jag fått: sparken; Jag brydde. mig inte "om det; En' plats kan; man alltid få: och fånga: fånga en'vit. ros i.e fer det kan "vara: så :0- :Efter "detta däd rymde : han men kände sig jagad: av Gud. . Han: -lät "sitt skägg, och hår växa och” "lämnade sin, dotter, Log : mör, i en familj i en liten .; stad i norra Italien: Sedan drog han själv. hit upp: Hang" dot- . ska gammal: gifte hon sig; Men - hennes; man" dog 1 :en 'olycka-. efter; "bröllopet "Loöus” "mör. ta pade "också lusten attl dog; då "Lou. föddes, ; Red. .far henne till sig, Numera kän- de hennes morfar, att hans Gud ' förlåtit: hönom det. han gjorde i sin ungdom; -Han 'var "mycket; lugn nu. Han” väntade bara” att få: dö; Han längtade efter. -att få dö: ; Lou berättade allt. med en så lugn! självklarhet att jag. förundrade ; mig; Berättelsen . var. fascinerande, den var näs-' | fan; otrolig". för: eri. som i kom - från; ett-så' nyktert land, soma Sverige där: ;:vendettan gon! äventyrsroman. .: Lou lovade att följa mig.till... Sverigesmenförst sedan "hen: ";) hes: mörfader, var död: :Jag.-bex, . 1e mannen ' var hennes morfar. Det .. berättade. hor. den 'dagen jag för första gången fick lov att: kyssa henne, berättade allt i en historia, som kanske låter 7 Hon” 'kom" "från en ganska välbärgad” släkt" från Korsika. Nu''" fanns: det: bara. hon och morfadern. kvar:i släkten. Hon Hade "varit. hans" dotters” enda barn, Hans-släkt hade mördats i en. . vansinnig: vendetta 'och Hämnden : ; hade" till sist” 'pekat rt] på satt ta: också hans - dotter |; som "då: bara var några år: Då iorfadern: dödat: valla i häde hän blivit smittad av nys! S DEN. LILLA FRÅNSKA ALPBYN- TIGNES, som vattenmassor, då dammluckorna til terna uppmanata att ge dig iv. på varken, slogssnuvan, .näcken, I | nu I eslgaerat och sig ek yn. r belägen i i en dal kommer siart att dränkas av) oa som av ett nybyggt kraftverk öppnas. från. dalen, har in i det sista nekat a valtera. Här 'står en byinvånare ”å ch ekarunden. sans. de smlucisore år, tt hörsumma kallelse men här sin balkong och tar farväl äv 4 slutade: mig" också att. stanna. så länge i; byn; kunde: hjälpa >. bönderna så" länge med: skörd och : annat ; arbete; : Jag "trivdes ju' gott.-och' hade inte alls lust att. fara hem"igen.; Fast nog. lockade: det ibland att skriva: > något, ett'och "annat blev väl till, "men "jag. gömde" det: nog grånt i, lådorna" i mitt rumi.- då jag talade:om att jag fån- gat; nunnan;: Och :en dag : kom och "drack :kaffö." Och" hon: lade, också: "med människor, " Det var 'som' om Jag: bli Bång" då; Jag var "rädd "att. allå människor: ville: mig-illa' här, i id liv. Hon var Bom "en uppenbar rälse, män trodde att-hon skul- 1e.: i klosterträdgården och skrev hem till min far och mor kom Lou rusende, nh > Morfar håller. visst på att dö, 'sa hon. Du hämtar doktorn, | = Visst. - Jag sprang herför stigen mot byn och knackade på läkarens dörr. Jag var mycket trött. Lä- karen: ville knappast ge sig upp. dit, Jag förstod att han' också | var litet rädd för de där nån. niskoörna däruppe. sjuk gubbe, sa. jag, Sno på så. hämtar" jag en vagh, :-. . Jag fick låna en av en grann- bonde; och snart. var vi på väg upp mot Vita rosors kloster. ' Men vi- kor försent: Lou sätt vid den gamlé- männens sida och $råt. Hön häde slutit harnx Fong. änäska sik ter "växte upp; Törst” som gan- : händelse'- bara några månader : - Daun var- åtskilligt : shopen : ov YEnx dag då jog satt mig I neré åra Lou vär tre år tog hennes mors Änte Ina hon .;-med ner till: skomakaren vit” rädd; för. alla; sa 'hon "eh | ; försvinna" alldeles framför - H v = Han är en vanlig gemmal SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.