Som grund för hela kulturen Så ligger : kunskap. Tack vare vårt. å I förstånd: kan vi få en rätt bra ” orientering "i' livet och en' rätt 1! god kunskap om 'oss själva och ' <. "Men, kunskapen, är, naturligtvis "”revryvY 2 LAHOLMS TIDNING =O. TS «Den frågan rst någorlunda klart; sig, innan man kan ta ståndpunkt! till: hur kul- -V turen skall: främjas i. ett sam. '' hälle. Kultur betyder. odling,. för. 3 ädling; nyskapelsé,- Vi finner ju uttrycket inom jordbruket: kul- tivera :: jorden;" säger "man, och menar "att :; förädla; den; genom lämplig bearbetning. Men det är . inte” om detta slags kultur, vi i oss alla: nämligen om hur, man > skall kultivéra , mänskan, . Män- ' skan födes ju som barbar, Skulle hon få växa. upp i full frihet så skulle hon "inte. kunna : tolereras i ett modernt samhälle, 'Hon må- ste - kultiveras och kulturen vi- sar. . oss 'den. väg, på vilken en ” mänska, . bör utvecklas för. att hon skall få bästa möjliga ut av livet och finna glädje: och: per- sonlig lycka, som ju bör” vara "vårt målen. vc ning. kommer ;älltid aft” sträckning Vara missvisande, där- för lätt. kulturens" olika områden ingalunda "är avskilda "utan gri- per in i vå . - "Man skiljer ofta —+ åtm ne förr — 'mellaxi andlig: och ma- teriell kultur eller andig och ma. teriell odling”: Denna uppdelning är en reflex. av.den inrotade fö- reställningen att mänskan består av två skilda delar; en:själ och ena : sidan at arandra. Mn 2 ; dag skall tala, utan om den kul-| en kropp. -. En” sådan åsikt. kan i tur, .som mera personligt angår | härledas” ända : tillbaka till den grekiske - filosofen Platon,. som levde flera hundra år före "vår tideräkning.' Den" andliga kultu- ren skulle" tillgodose ' själen ' och den materiella” kroppen. :S& en- kelt var det. Men en sådan upp- delning. av mänskan som. i kropp och" själ: anses Humera” ohållbar. Hon är:ett Odebart helt, där den ;hennes personlig- het inte kän"sklijas från den an- dra, Denna” nya: åsikt har sina viktiga konsékvenser, ' Den bety- der att kulturen "måste tillgodose det mänskliga livet i dess ' helhet, viss ut. instor- dess yttringar.. Att. säga Ja till livet innebär naturligtvis inte att vi skall hänge oss åt njutningar, Som skadar både oss själva -.och andra,. "utan "det gäller'att söka en sådan. livets -lycka, som kultu- ren ;anvisar oss inte:genom att undertrycka, alla våra många im. Pulser.". och drifter, utan genom utlösning av dem 'sedan de blivit sidor. av "vår: personlighet får nå. alltid i revolt, anarki och despo- tism,: När vi t.'ex, — som man gjort" under. vissa epoker i män- skans historia — försökt ' helt : för- kväva och 'som "något ont bränn- märka 'mänskans 'sexualdrift, så leder 'detta-inte till kultur utan till barbari, genom att. den in- stängda: driften” .camoufleras -un- der. dubbelmoralens. och hyckle- ”riets mask. 'Även sexuallivet må. därigenom också om andra män. skor,::-Mänskosläktet har ”existe- rat: i. kanske miljoner år, men kultur i vår menig är bara några årtusenden: gammal.. Om man Av f. borgmästaren Axel Malmquist skall i en definition försöka an.” ge vad kultur är, så kan": man säga att den är ”sammanfatt- : ningen av det mänskliga arbetet för. utvecklingen: av .levnadsvill- koren.."i. materiellt . och andligt avseende”; Jag, tror, också man "kan säga att kultur är mänskans " : försök att leva värdigt, Hur skall detta gå till: och hur bör ett sam- hälle ””som''” vårt! främja att så - sker? ::. : LÄ - Misc "Vi måste" ha frihet att - 7 tänka självständigt, > Kunskap gör oss fria och utan känslan att vara fri kan vi inte känna oss lyckliga, Vi måste ha frihét att tänka, inte vara tvung- na att acceptera något som sant, som "vi inte själva tror vara det. Den primitiva 'mänskan är. fång- €n i.en massa vidskepelse, fördo- mar | och -' blind --auktoritetstra. Kunskap " befriar” från "sådant, inte. något. absolut: ,altså- något I” som-står sig i alla väder öch vin- dar. Dagligen och stundligen gör Ju. vetenskapen nya rön. och för. | därigenom -utvecklingen ' framåt. Men av' att kunskapen för-- vt ändras," får inte” dras” den slutsatsen, att dess 'resul- ” tat inte är att tro på, Vi . lever nämligen + en relativ: "värld ,och "det ängsta vi: kan komma till är att tro" på det som. just nu är det; mest" sannolika. . 1 ee Jag skall ta ett exempel, Först ” - trodde mänskorna att jorden var... : i platt som en pannkaka med upp- vikta ' kanter : så att de varelser, som "kom : till yttersta gränsen, ” ” inte ” skule, falla handlöst ut i. tomma rymden, Sedan insåg man att jorden vär rund; men" trodd att den : var: universums' medel-” " punkt, Det är klart att mänskai "tänkte ' sig själv stor, då hon. . uppfattade sig:svm den enda för. . | nuftiga' varelsen i alltets medel-" "= "punkt, Sedan klarlades det, att jorden var en planet i solsyste-'". met . och - man tänkte sig solen . som "världsaltets medelpunkt, Nu" > vet man att solen endast är en: av.de mindre stjärnorna, och att : hela vårt solsystem endast är en mindre del av Vintergatans sol-- . System "och man' tror att detta system är en del av en ännu hög- re enhet, o.s.v, i ofattbar oänd. ” Människan måste Anse: och 7: 4. 7 acceptera sin litenhet, a Här har, vi alltså mänskans Problem i ett nötskal: att vara något mycket litet i en oändligt stor värld, men där för henne det: lilla är merd väsentligt än det stora, Mänskan: får alltså krym-' | " pa ner -unviersrra och åcceptera sin egen lilla värld genom att vid göra klart en förmån — en;'. med säkerhet vet snart skall. va. ra slut och som det därför gäller att handha på bästa möjliga sätt, måste. komna bort ifrån att livet på något sätt är > syndigt.; eller. skamligt från börjaa och att: vår högsta strä- att om" den vill: förverkliga män-' skans ' anlag : och möjligheter, måste omfattä” mänskan' som ett helt. Den bör: varken vara andlig eller materi båda, = iell, "utan en enhet av sig är, "att livet är förmån. som vi ste disciplineras till en livets tjä- "nare, ty det”är en gammal känd sats. att' för att kunna bemästra livet -måste man känna till och anpassa 'sig efter naturens lagar. . "Ekonomisk kultur — . en SS strid mot" fattigdom, ;€ ” Man. talär om : olika sidor : av kulturlivet; och jag räknar :upp de yiktigastar ekonomisk kultur, kroppskultur,' intellektuell, 'mora- lisk, estétisk: och religiös kultur. Var och en av dessa olika fack har. sina värden, men också sina "Vrångbildet,t:a vs. nl ss 41). Ekonomisk kultur "innebär en ständig strid mot fattigdomen. Först i vår tid har vi här i vårt land.: nått. påtagliga ' resultat på detta ' oOfMråde;:” Den ”genomsnitt- iga" . leynädsstandarden. är- hög vi olket, endast. un- | dantazsvis! träffar vi på svältan. de mi nskor och"; där sådan brist "kommer "i "dagen, är hjälpen ge- nast framméå, .Ingen” svälter 'nu- "mera ' ihjäl ' här. i landet; såvida hän inte själv vill det genom att hålla "sitt. tillstånd' hemligt och undaxdrå . sig social 'och ännan hjälp, '-.Detta beror, på att. vårt näringsliv "förstått "att tillvara- taga . landets. naturtillgångar: på ett praktiskt och intelligent, sätt, vara att. undertrycka : vederbörligen disciplinerade, Vi. skall inte försöka utvecklas en- : sidigt, utan: aktgiva på att alla” got,>- så att resultatet blir/har-": moniskt,' Vi får inte våldföra oss '. på vår natur, då blir följden ba-:- ra ' än värreå Förtryck resulterar: - | men också. därpå att. staten ge- verksamhet . som - stiftelsen -Ro> . gör, mötte ' det endast : ointrebse- ne dåtida kommunalmän. Det går . ju lätt att tänka hur. stor vinst en tidig sådan verksamhet : hade ' betytt för stadea med hänsyn till "Senare inträtt." Men man får va- : bostadsför: "man ibland kan få höra 'reaktio- "yttrade — jag kommer hu” och skapa nya, som verkligen "fyller sitt viktiga ändamål En : fortsatt . frammarsch för stiftel. önska liksom framgång för alla ':' dem, som vill bygga ett eget hem. ov att: "göra sin arbetsinsats så obesku- sta tänder och tvätta händer in: - nan” man lägger sig: om: kvällen ”stik -bjuder skolorna, å "är dåligt 'utrustade, Den . frivil- Rosengården — ett exempel" på nom tvångsåtgärder — t,; ex, ge: nom" ”.den” progressiva skattebe- räkningen. och förmögenhetsskat- ten o, d, — påverkat: fördelning- en av detta livets goda, = di . PÅ "detta område ' ligger: det snubblande” nära” att" anse rike: domen som ett värde i' och. för sig, d.v.s, något att sträva efter som '.” mål ”och” inte: som medel; Störa "delar av vårt folk har lå. tit sitt liv bestämmas av denna affärsmässiga orientering ” och || dyrkar . effektiviteten. .: som .sin gud; I ett. kultursamhälle'.kan aldrig penningen "vara mål-utan endast medel," Det får inte bli'så som för den mycket framgångs- rike '” affärsmannen; Hf /somiå jag lyckönskade i till hans "framgång Laholm. nere, Det är viljan, som i första hand. bör. väckas, och :det. sker genom att idrotten, göres lustbe- tonad och: omväxlande" och. ge- nom att även de” som inte orkar: slå 'rekord, "tas om har Ipp- | muntras. CC : " Idrottens: 's. k..bvans hör inte till: ”kulturtillgångarna, "Tvärtom Det är den; som ”högljuddast ror par. efter” arenor 'och "skådespel, Den ”. verklige idrottsmannen. äl. skar sin idrott för den lustkänsla den skänker ' honom ' och för den hjälp den: ger honom att: hålla sin kropp :i form och: hälsa. Han kan. utöva sin! idrott under” rätt så primitiva. förhållanden, "Den väldiga naturen ligger öppen för. honom: skog 'och strand och hav bjuder... honom. välkommen . till och som då sa: ”vet. du, det har gått alldeles, för långt, visst .tjä- nar jag pengar, men all min tid är upptagen med att hålla: and mina företag i gång, mina barn ser jag. bara en stund varje sön-< 3 dag”, : En "sådan mänska, som s kert ;' mänga, "som .bara ser till ytan," avundas, är” ingen” lyck. mänska; Man har ju börjät inse detta och man har:ju t.o.m: satt igång”. en kampanj mot jäktet, vilket bara är bra, men också en kampanj. för lättjan, vilkét lätt kan missuppfattas och" då. göra skada, :: : : "Motstånd i Laholm: tidiga- re mot bostadsbygge på : kommunalt: initiativ, - "En "viktig :sida 'av :dén ”gkongr miska kulturen är bostadsfå sörjningen, . När. jag "på sin: tid föreslog staden före sista världs- kriget att bygga i stil 'med' den engården nu på ett lyckligt sätt rad tystnad hos de flesta av våra den väldiga kostnadsökning . som rå enbart: glad över att här nu- mera finns: större förståelse för örjningen även . cm som inte inté nära toner. Det. var någon : åg Vvem — att :”staden' skulle, samla' på gamla hus”, Jag baxnade då jag läste'detta ytt- ras om en så viktig och nödvän- dig sak spm "att. försöka' sanera gamla ”. odugliga bostadsområden” sen Rosengården skulle jag vilja De stadsplaner, som nu. är under arbete, kommer ' att anvisa: tom- ter i önskvärd. utsträckning, .. "Kroppskultur är av. vikt. 2) Kroppskultur "är ingalunda "något 'oviktigt:1i ett välordnat samhälle, "Att sköta sin kropp så man förebygger sjukdom; och så att man är förmögen att ren som möjligt är viktigt, Ren- lighet är en nödvändig sak,;Bor- är 'väl eh. minimifordran, barnen 1 tia bör vänjas. vartill ymna: gymnastiksalarna många gånger te odlingen. ”. bedömning av” olika företeelser , "> utgå från sina' egna mått, . Kulturen -är den' verkar. genom. olika medel . . på olika fält inom den mänskliga Skall fnan på något sätt sätta den 1 förhållande til "vårt nuvarande samhälle o, läm-: till klarhet. Men en sådan uppdel-, ning för att komma någorlunda' til klarhet, Men en sådan uppdel- mångskiftande, . . na en redogörelse för, den måste " Gå Laga fontänens skulpturer, liga gymnastiken : bör också ett samhälle gynna och här i staden 1 är den ju livligt i verksamhet, | ” Inom”. denna: del av kulturen + ligger . också idrotten, ' Vi. har : . idrottsplats ' och 'träningsplats, ” men , idrottsmiännen är, tunnsåd- da. . Deras skåra ökas inte gå nom . aldrig så kostbara anord. sitt' rike, lurade på ett Medbörgarhus,' som "” nas högborg. och tillika ett hem". . inte finns-i vårt som i andra sam! 5 Jen många som inte' har det: Och - dem har' samhället plikt att. vara tillmötesgående. mot. Vårt ”bbilio- tek behöver ökat utrymme, : det är en fråga av första ordningen, Det är inte "bra om upplysning- ens fiender skulle så få triumfe. fera att den ena av dessa frågor - spelades ut mot den andra så att vi får t.ex. ett bibliotek men blir” kan bli ett. de' frivilliga 'studier- NAN för -stadeng hemlösa. föreningar. Folkskolans nybyggnadsfråga . är aktuell och bör stödjas" av alla kulturens vänner, men' de” skall " tro att här skapas en det nya lokaler, söm möjliger skulle kunna ”. upplåtas ' för studiearbe, te på kvällarna. Fören'ngarna kommer att få sitta emellan och studiearbetarna kan aldrig”. kom- ma att känna nig riktigt hemrma, Frågan är: nu så upplågd att.den kan. lösas och ' den' bör; också lö- Sas, såvida: inte stadens medbor- gare faller till föga för en kl:ck, som ingenting. högre önskar än att sätta stopp 'för utveckingen;, följde gände de fick. : VI. måste följa vad värt > förstånd - säg: a farlig, ".J denna kiner, "Är vetenskapen 'vär tids gud? Den frågan ser man ofta ställas. Jag "tror att' vetenskapens män känner : sin begränsning . och vet i att mänskan inte kan:'bli helt lycklig : endast med : förståndets hjälp. Andra krafter inom" oss|: mäste också få sin: näring, men 2.3): Intellektuer 5 stargården" — vac zo att: söka det. sanna, Vad är sant i livet? Hur är. vår omvärld. be- skaffad?; .I:. vår västerländska kultur spelar vetenskapen en. sä viktig” roll; att man tryggt kar säga att, denna kultur står. och faller. med 'den fria. forskningen. Vetenskapen visar. vägen, fölk- bildningen följer efter i dess spår] och -tillgod sig vetenskapen senaste rön,” Ty kultur betyder inte : kunskap hos' ett fåtal och auktoritär: underkastese för: de övriga. - Skall. en verklig kultur blömstra' måste ' kunskap «spridas ut till så många som möjligt, så att kunskapen blir i största möj- liga utsträckning allmän” egen- dom," Så är ingalunda ' förhållan- det ens i' Europas länder, Jag be- ex, Italien höver " bara ' nämna, och 'Spenien,: A/andra sidan ät det också klart,/att ingen enskild. mänska 'ens l7det mest upplysta 'samhällé är i stånd att själv prö- va och bedöma mer än en för- svinnande”liten del av, de. frågor, "no nad i Laholm, 5 det vore farligt: om vi underskat- vårt. 055 & vara aktigt ri, : ker mon Yust nu omstridd "är vårt . enda 'hjälpmedi gäller ' att orie a värld. Jag. te dets täde: värt att kasta oss i armarna. på dunk. | la . och" okontrollerbara: som . skulle” göra sg > vinden, - Nej, "låt: .oss hålla ". oss” till. värt det är mänsklighete; ke — men låt oss "att. förståndet . inte: :kan ge. oss svar på alla frågor,' Det: kan in- genting anhat heller, Under Moralisk' kultur, Morales” mål är' att förverkliga det goda. Det: är en "egenskap, isom alla sätter högt;-:' men. som . de” flesta: har svårt att. praktisera i: levande" li vet. "”Alla folk har någon.slags moral, som .visat: dem hur':maån skulle leva, som lärt att skilja på gott och ont.: Moraleng regler var: ursprungligen hälsoregler, dej: som, kommer under debatt. Man måste 1 viss mån lita till experter ch godkänna de auk- toriteter, 7 vi vill lita 'på,- inte tvingas att tro" att den och den: är ofelbar, = Maten . så Studiecirkelrum saknas För vitenskapen 'är:sanningen den enda iedstjärnan, och en kul: tur, där vetenskapen arbetar med annat .mål,.. förtjänar inte'itt namn, : "Det är med”kimnskapens hjälp . mänskan söker sanningen, För'de mindre samhällena gäller det + att ha'.sittöskölväsen. och därmed "sammanhängande insti- tutioner väl” ordnade, Till sådana institutioner måste räknas nödi- kaler för det frivilliga bild. ningsarbetet -. och ett välordnat ochsrikt bibliotek. : Har vi. det? Nej, met" vil söker ordna detta på bästa sätt, Här är en enorm brist på studielokaler, och såvitt jag förstår on väldig vilja till frivillig ”b'ldningsutbildning, Ett medborgarhus ligger helt inom räckhåll, Det: finns dé, som &n- ser . att- sådant är onödigt, De har. kanske det bra ställt själva vackra och rymliga hem, tillgång , ningar. , Där. "själva ' viljan /tillj. . - - så tdrott saknas, där ligger idrotten lill böcker och annat, Men det, 2 och'spe ialistér, men vi bör, själv "5 sade hur man skulle leva för att 2 att NM Fo AXEL MALMQPIST / inte, förstöra sin kropp Men dåtidörs. primitiva mänskor hade inte sådana kärakiörer at i de uteslutande "av rationell oksakk sc ob sig. Sådana primitiva gudsbud har "visat isig :vara otroligt siga 0, 'mångå av dem lever kvar in i vår -tid.. Jag tänker t.ex. på jur darnas förbud att äta fläsk; som grundade: sig 'på -dér"Erfarenhå I ten' att .sådan förtäring" ofta vat: . tiös. köttkontroll införts, föx, här i vårt. land bibehålles "Moral: är. nödvändig" i' ett sam- hälle, både för, den enskilda män=' skang. Moralen. ger öss -| följa, "om vi vill vara trogna mot halatt rätta: oss efter: om: vi vill Jgarer, : . att > bli. moralister. — det. finns det gunås' många” av: redan, Mo. Faler får inté-urarta till ett trä; där- ' mänskor. "| värderas, .; uteslutande. efter- hur dé ialla livets skiften följer vis-” vede | Sin” förblindelse: ibland dan stämpel .på dessa fi kan,.heller inte kommenderas, att. longer. endast av: den .anledning-., ed att-dessa måste förränta sig: ;| den varmare årstiden, tyc. ker jag att det här i staden och .: trakten häromkring är. väl sörjt," "| för ungdomens ”dansbehov, . På'- vintern ; sä Nu" .sedan. statishotellet fått en. verkligt ” fin .fest-” och ;danssal, kan : väl stadens föreningar: 'slå.! sig samman och underhandla med: . hotelldirektören om .. vissa. dagar : på året, då den salen kunde:upp--. .- . låtas till dans under spritfria och. enkla former., Det: tror. jag inter ' "Forts. å nästa sida: nr i + . Rådhuset och ”Laxgossen”, FITTEEEN Å i förtid, dessa "nyttiga 'moralbud; i nej, de mäste "ha det 'bärt Ing. och så blev då dessa bud: usrusta.: med mystiskt” ursprung? och 1 svärdet hängande över sig", . H N . i ; uppenbarelsestämpeln ” på En nyare tid har visat att farlighet orsakades, av tri men. även sedan en minus. det gamla, För dans! och lek behövs ej NN åkostade danssalong vs - KN skull. och för: samhällets, > handlande," som "vi måste" a, och som" vi är tvung-. =. laglydiga :sämhällsmedbor-? : Men åt oss akta :oss "för a och andelöstprin tes "bedömas och ågra-” påkostade danssar,; är -.det: kanske. sämre.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.