freeryvtvvYyvtreYYTEFYYVYVvYYYTV ; « Sätt. sörjt. fi S s . . vingårdens' "mark? YreYveeYrrFFYYYYVVVY? va od TAROLMB TIDNING. YrveeyvevyvYyv? YYveerTYSTEFYYTYYYNV YYYYTEEYEYYYEYEVTY EDEN SY PTYFYYVI FE TY TYYS SI YNEYNVYNY ER "Av kontraktsprost. Josef . Gu i ” stafsson, Tingsryd, Växlö stift, vad menas med vingården ? "En :häsbönde - planterade :eå vingård,” och han satte stäng- 'sel omkring den'och' högg ut ett presskar därinne och bygg-'; "de ett vakttorn; därefter lejde han ' ut | den'åt.vingårdsmän och for: utrikes”; I första händ syftar "Jesus" :här på" Israels folk, . Underbara 'Guds. gärnin- gar hade detta folk fått skåda: Stora andliga förmåner hade ... blivit beskärda åt Israels folk, nämner 'han:-: bland + annat: > Pförbunden och lagstiftningen och tempeltjänsten och” löfte? ne”. Gud hade givit-sitt folk tydliga tecken' på. sin: utkorel- se. "Allt som kunde göras, hade "gjorts. ' för vingården.” Vården åv vingården hade lämnats: åt vingårdsmän,: såsom ' domäre;, " konungar, präster och profeter. Ingenting hade ingårdsmännen : hade icke. alltid .varit" trogna; Vår: den av vingården hade. ofta..av : dem - försummats... Därigenom : kom vingården-:att mer och : mer förfalla; I stället för äkta druvor bar den vilddruvor. Ge- nom : . profeten / "Jesaja klagar '. Herren:,”Vad kunde mer göras för : min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför. bar den då vilddruvor,' när jag vän- - tade, att den "Skulle bära: äkta : Herren. har” också bland 088 planterat åt sig ; en" vingård. Och har icki : Herren . på: allt "han icke. givit 0s5 dop" och natt vard,” ordet: och ”läroämbetet? I Låter han” icke kallelsens: bud: "vr skap utgå" till oss "alla ?; Giver "inom kristenheten! Tänk: blott ' på ställningen ibland vårt "eget folk!. Tänk på. hur: Guds: budt och Guds stiftelser betyda stora skaror! > Tänk blott. i finnes icke längre. någon 'sön- dag, någon' vilodagt: Och vad värde : har; för många. Guds - evangeliurn,' ”ssom.' är en Kraft till: frälsning . för. var” och; en) — Som: tror? Vad våra fäder. off- - rat allt föratt värna" om och > bevara åt sina efterkommande, akta många bland 'oss för intet ä tänk på de rena an- Hi relser, som: ha: mål ickei blott att minska k " stendomens.. inflytande. 1 vårt folk "utan: att” alldeles utrota den, utröta”al: kristen tro! Är|. . icke "allt: detta vildäruvor” på ; De. orden. gälla även oss; Herrens > vingård kan bliva "öde. Hos "profeten: heter |, det; "Så vill jag: kungöra , för, eder, ' vad ja, " vingåra kan bliva öde: Det kan 1E / att". nådemedlen 1cköj. BÄ så, längre "äro tillgängliga; -att det Icke. längre ” ringer till gudsa i "tjänst, att templen icke längre I Öppnas för" ordets" förkunnelse: > Må" vi:därför hålla" fast det] vi hava! Må" vi hålle”fi id Vår -evangelisklutherska bekän-1|-— nälse, som "är: vår 'skyddsmir mot främmande" läror co dopet och nattvården så; att.vi görå bruk Kärav! Det: får icke stanna "bara vid det: yttre: bru ket. Då blir "det bare" förmvä: sen : såsom hög judartis. "Det . måste vara er levandé: kristen. dom, Skal kristendomen"4 vår tid kunna” hävda" Isin pla folket, måste den våra levan Döda förmer uträtta icke myc köt, Sånn kristendom t lära .» NV, det är vad vi behöva. Må Å begynnande - 1600-talet och så- att. den. skulle 1 god frukt? Har 1: för” icke' att. predikstolen ' varit H predikstolen. "skulle”ha." byggts e viljor ” farelseN Må vi hålla fast ordet; | Laholms Tidning.en intressant som . förvaras å' vinden i-Ysby kyrka, -Man' finner "också & en bild 'en del av dessa: gamla in-; vehtarier och bland 'dem Ysby kyrkas faktotum: kyrkovärden” Karl Jönsson. ”Vid-" bedömandet av åldern på ;:ett '; par. av. dei artikeln. omnämnda "föremålen : kan” ne” dan »' skrivna": rader måhända vara till visst gagn. Förf, mer nar sig ha så mycket mer an- ledning .: att:.teckna ner dem; som: de föremål-'det här gäller här + mycket: ' nära ; berörings- punkter vilken : han .. själv: har tjänst; nämligen: Veinge; kyrka, > +: ".I-själva verket förhåller det sig så, att Ysby kyrkas predik.” stol. före” år; 1762 :helt enkelt hörde. Veinge "kyrka till.: Den: hör: emellertid - icke 1700-talet till utan är et produkt ”av det söm | sådan en mycket: god ex- ponent för. barocken; sådan den gestaltades" här i Norden! ':Veinge"" kyrkas" räkenskaps- bok" för. åren 1756—1813 som förvaras i landsarkivet:i' Lund, berättar, . under rubriken '”För- g Herr: Kyrkoherden Linderots attest är. den gamla prädikestolen ; till Ysby. kyrka |. försåld "emot 80, 'Betecknande är att predik- stolen: redan” 1762 nämnes” så- som -”gammal”; Dess ålder går också: tillbaka” till" någo 1600-talets ' första decennier. Vid: denna tid torde i Prediksto- ar ha. blivit alltmer vanliga i andskapet;- « Osannolikt" är där- | Veinge kyrkas "första predik” vitt förf, nu kan erinra. - predikstolen målat” år- salet; 1764:"- Menar: "någon att år; är årtalet" "missvisan” själva Verket betyder. det- ta intet: annat än att” .predik- elle | fortsättningen”. 4 äldre; än: att den. även i "kunde." : altartavlans' ålder, .-. enär det uppgives,-att"den' stammar. från 1700: Ostalet;. Betydligt” ”noggran- kan dateringen ” emellertid Den: : -är nämligen ett talet otroligt . verksamme: bilds huggaren Johan Joachim: Beck- man i Göteborg, som, arbetade 1 den” enkla' och lantliga baroc- kens: anda. All sannolikhet ta- lar:för att altartavlan ungefär samtidigt om Y> , Predikstolen uppsattes. Ysby kyrka.” början” på. 1760-talet fick nämligen Veinge kyrka sin al- tartavla, också "den ett verk: av Beckman." 'Ysby. kyrkas altar- tavla "bar nu Veinge-tavlans: al: Ia” karakteristiska stildrag, e- huru .i förminskad öch betydligt |1 förenklad grad, vilka dock rö nde "Bocknian” haj att: Can KI dög 1697 1695 -års ”psalnibok" vär tigt: "Man Kän på goda Blunder antaga, att det dröjde åtmins; du” värden: av” Vv din egen äl, kan du Icke rätt. sörja för Ls; ; i a "Den 15: : mars i: är: innehöll. eR artikel om diverse inventarier, med "den , kyrka,” vid” e träspeglar? ? Trälshults: I aktvårdsområde - av: de; Så mitten: av:1700:]' >] ombud - i - Hallands läns "jak > | vårdsförening ” 1 1: | Karlsson; Verner Johahissok ÖcK n oförändrade, [ihjäl den. tone "något eller” ”kaneke rent av några år, innan' Spegels o. Svedbergs psalmbok blev” för: samlingarnas, e; éndom:. I förra fallet"; är marginalen; som 'sy- nes, ytterligt smal.” fallet kan, tavlan" omöjligt ha varit "en : nummertavla. .: Och varför har. bara” listverket. ber varats, "då ” nummertavlorna dock voro utrustade: med 'sta- diga > och "' väl :såmmanfögade + Nej, den väl skulpterade trä- ramen. har. med, största sannö- liket '. gjort "tjänst som fatt- ning "till. någon. av. Carl: XI:s v örordningar,' "något kungatal "eller: "kanske rent "av kungens” porträtt." Bakom” glas, Under” tidernas” gång har pap- peretvittrat. sönder och glaset krossats. har. ramen blivit kva 2 " Av: hela.s härligheten Pill ovanstående : intressanta redogörelse,” för vilket" tidning- en " tackar: -kyrkoherde', Ljung, vill vi. foga. -uppgiften; att det i Ysby kyrka: förvaras två st. väl: bevarade : tavelramar. med Carl XI: kanske: -vår Detta förändrar intet i Kyrkoherde Ljung och” bevisföring” om raime ler. ramarnas Ursprungli; damål; då det ju är föga san: nolikt,- namnschiffer; vilket ej. klart framgick” av tidigare artikel Käroni, att: man: "på: en: gång ummertäv- .hade.: i: onsdags årsmö'e' Övriga -styrelseled:- Arvid... Jo- hansson,;: Vångadal, sekr.,: Karl Johansson; - Brånalt; Karl Jöns- son, Parken, och Malte Moberg, Sjöared. Revisorer: John, Ja- kobssan ”: och ” Sikem ". Karlsson, . | Trälshult.” Till repr. i Kääreds / Jaktvårdsförening valdes Sikem Karlsson.” och, Gösta Jönsson, Trälshult, ' Beslöts utlägg förmös. mot kråkor inom kt- vårdsområdet, Det beste att hos' kommunalfullm. begär ra 4 höjning. av -kommunala , ; skott- I i | Pengar: Föreningen, skall: repre2 rp |Senteras. på ”Jaktenå Bag” -i i - Falkenberg.:- Till ombud utsågs Hjalmar Svensson och Gösta Jö- hansson : med Karl Johansson o. Hery Beckriän som ärs.! ej ; Körsveka- Jaktvårdsområde : "höll i! onsdags årsmöte. - utsågs Gös i | Egron Johansson" Till. oribud i Knäreds :Jaktvårdsförenihg vel. désg' Gösta ' Karlsson och: Ivan Gustavsson, " v Liksoti > tidigarfe skall fosformos mot kråkor it läggas. De; som önskar utläggå gift,” skall. hänvända' sig "till ren. Skottpengarna - blev Till styrelse för 1052 valdes: urk | ordf, Gösta Karlsson, kassör Stig Holmbro, sekr. Verner Jo- hansson, Vv. ordf. Gustav Bö- I blott :så urbota tråkigt utan även 1" senare|l rn | rätta — att i sitt inre fria, glada näturligtvis " i | skans "| vackrare — naturligtvis inte till > första . förutsättningen, hämligen | lokaler, d allmänhet - vid. större. företag ge. lang skulle vara” en ömöjig” väg att; komma fram på. Försöka du ger. "I ; Ten ”småskola” "ställde lärarin- nan en' gång den frågan ; till ele- vernar ”nå,: barn; hur” kan man veta att man gjort något orätt?” in ; liten: parvel "vinkade ; med handen ' och när 'han : blev: upp- märksammad :.:. gav han, svaret: ”Jo, "fröken, när man har riktigt skojigt"... Om. inte hisorien är -sann, så är den lärorik,Ord som moral, plikt, sedlighet : osv,. har fått... en" känsloton,' som' gör att man. knappt . vill 'envända dem, Moral och plikt har i många fill kommit. att betyda något icke så" radikalt livsfientligt' att 'ter- mometern :'. sjunker. djupt . under nollpunkten i. deras närhet, Är det underligt om så rörliga äm. nen ” som våra ungdornar lätt kom- mer i uppror mot. dem, då de rea- gerar: mot :den tråkiga moralis- , men, "förlorar » kontakten: även Imed: den nödvändiga moralen och i sålunda skadar både sig själv 'och jendra,. Moralen i ordets äkta och vet för att vi skulle moralisera Den högsta moralen | kan nog uttryckas i orden ”vörd- nad för livet” men det skulle dra alldeles för långt, om jag skulle | kegång som Neger bakom en så- dan. äsikt. VA : +; '. Estetisk kultur, ER 5) Estetisk .' . kultur, '- Estetik kommer av ett: grekiskt ord, som betyder '”förnimmelse”, och är be. teckningen: för vetenskapen om det ' sköna, ,dess”' betingelser, ' ar- ter, gränser och lagar. 2 "Man har sagt — och d och - lyckliga mänskor aldrig” är livsfientliga, -. grymma," gemena, aggresiva, Den som är lycklig är också: god,, Mellan det moraliska och "det. estetiska : livet,” mellan det 'goda .och det sköna finns en djup inre frändskap och båda är väsentliga för en sund och levan- de kultur; Men när jag talar om det sköna vill jag varna för att tro, att: jag därmed menar :vad folk i: allmänhet menar med vac- kert, ' Ett. stort konstverk kan vara stort: utan att vara vackert > vackert i. banal mening — vykortsvackert. . . Många frågar sig: vad för nytta för egentligen skönheten 'med sig, och när man tvekar. med svaret är frågaren genast beredd att förneka skön- hetens '.existensberättigande. Nils Férlin” har nog alltför rätt. När skönheten" någon . gång "kommer till byn,' så är klokheten 'där, den klokhet i vars sällskap hon inte kan trivas och blomma. Själv hör jag till .dem,: som an- ser. skönheten" vara «en. av män. högsta, livsvärden;;. Den skyler: över det nakna livet med sin blommande friskhet och kom- mer oss: att kunna: glömma . att ett liv utan: kultur blir en allas kamp met- alla, Jag tror också på den satsen, ätt om mänskor får "upp - ögonen : för. det. som verkligen. är vackert, så blir de själva . —'. om ' jag får säga. — det yttre, utan till det inre, va- rifrån 'godhetens värme kommer, Det är den innersta orsaken till mitt Program, - som jag rätt så envist fullföljt, nämligen" att gö- ra vår: stad - med konsteng hjälp a vacker som möjligt. NH Konst- 'och tmklubbar ”e' 1 Laholm? ; Konstintresset är för” närvaran de-stort 1 hela vårt land, ja vi kan. nog säga att. vårt läns hu- vudstad " är tresserade staden. i Sverige; om man får grunda en:sådan hypo- tes" på statistiskt - "underlag; Där finns ;: nämligen de flesta konst- klubbarna, Här 1' Laholm har: vi] många könstintresserade, men ingen. konstklubb, Det :skulle nog :inte "skada ”att bilda en sådan '0. dådet. Medborgarhus, som. vi hoppas snart skal :vara verklig- het, kommit "till stånd, finns den : Konstklubbar- bildas i nom "; att ; företagen lämnar ett väsentligt "bidrag till. medlem- marnas” eget sammanskott:. Av influtna :medel inköps konstverk ' SOM: sedan vid årsmötet: lottas ut. Inom konstklubbarna lär man : sig också : konsténs: abed;. d.v.s. ätt. skilja "mellan verklig konst och: s.k hötorgskonst,. I' Laholm inns- inte -så- många : större före. tag "att -det” skulle: löna "sig att för. varje sådant: bilda eri. konst- klubbr Men man skulle väl pge- nom. samarbete. mellan 'anställda inom: olika företag kunna köra. | ma fram till én klubbildning, Ett initiativ "borde .. tagas. och jag Skåll. gärhs "stå" till tjänst: med anvisningar: bur--en sådan .brga. -tilsation "skall läggas ;upp.. : En konstgren > den ingalundå "öviktigaste:> >= representeras . av filmén: "Mer det. är: egendomligt vad: filmer krjtiklöst ; ahammas kvämlighet | släppnar 'producen- forna av, släpper Ofta krävet.på konstnärlighet "och. kommer. med Brodukter,'- som i sin larvighet Slär hur många rekord som helst; Men:zdet finns. något.” som: heter Tonstnärlig - film, experimentell film,- kulturfilm och många så- dana . goda: saker, Till. en liten! stad - -hittar sådana filmer sällan: här i: kväll utveckla denna tan-|' ' den” mest konstin-|- klubb, som tar hand om denna sida : av filmen, Genom: överens- kömmelse ” med -' blografägaren kunde man säkert stimulera, den- ne till att anskaffa'film av verk: ligt värde, om han visste att ät- minstone.. klubbens ” medlemmar skulle ' uppskatta hans' initiativ, Man skulle: också en viss dag, då blografens '. ordinarie program Inte vevades, kunna angråna, fö: reställningar för klubbens egna medlemmar av filmer, som eljest går - vår: näsa -förbl, En sådan klubb skulle också 'kunna ha sin egen lokal med smalbildkamera i det nya Medborgarhus som vil. väntar på, men som :' trots allt tycks befinna sig i farozonen." Kanske ; rent. av. vår : mycket framgångsrika fotoklubb, kunde ta dessa saker på sitt program, Av klubbar i vår stad, som jag särskilt lagt märke till, är foto- klubben en :av dem, som'jag mest beundrar, Jag ser ofta dess förnäma resultat redovisas; ser medlemmarna . på kamerajakt men själva klubben' gör - inte mycket väsen av. sig, Den :före- drar, att arbeta tyst men effek- tivt och jag tror att dén redan - | utfört mycket gott 1 kulturens tjänst, Mmindankopet n bety. dande faktor i Taholms kulturliv, 270002 Musik och sång — det är kul. turvärden som, de flesta erkänner ul "Sången ” ädla" känslor; föder — står det mycket sant t en bekant vårsång, och. 'det är inte bara en fras, Jag) har många gånger be. undrat den anda, som gjort det möjligt: att genom åren få höra friskt klingande manssång — ås "minstone vid vissa högtidliga tillfällen .Entusiasmen har. här svetsat - ihop - sångar -— skaran och fört den till framgång ofta med övervinnande av | stora svår righeter, =... : - Musiksällskapet som numera lir en betydande faktor i stadens kulturella liv, kan tacka en enda entusiastisk och optimistisk per- son för födelse och 'god växt. Musik :är någonting som "man —-—' liksom en målning — kanske inte : " genast förstår, Vi är på olika” sätt musikaliska, Men här gäller -— som på så många andra områden — att träning är av största . betydelse, ' Ett tränat öra får man snart, om "man 'övervin- ner den. första svårigheten att förstå vad tonerna vill förmedla till en. Inga bänkar bör väl hä- danefter stå.tomma” vid. -Musik- sällskapets konserter. En blåsorkester har bildats och fått”välvilligt stöd vid starten Nog kan den — sedan den blivit varm: i kläderna. — bli till både trevnad: och glädje i vårt sam-|. hälle, för. att nu inte: tala om den tillfredsställelse, den. kan, medla till "sina medlemmar. .! Teatern" upplever för närvaran- de en. pånyttfödelse här i staden; Det”"är' bara tråkigt. att.inte drätselkammaren, ” då ' teatersa- longen restaurerades, hade kän. sla också för teaterns värde. Då hade.t...ex, med liten kostnad be- lysningen kunnat. vara ordnad. Nu måste det. varje. gång mix- tras med' denna viktiga detalj. Likaså borde läktaren rustas upp med ordentliga bänkar, Vi är stort tack skyldiga 'vår' föreläs- 'ningsförenings . ledning för detta lyckade": initiativ, Föreläsnings- Semingen” ingår som en "viktig del "i" vår: ”bildningsorganisation H och" då aen” "nu. kommit : med en ”ny giv” som visat sig utomor- dentligt attraktiv på publiken, så " önskar vid' den lycka till i forts ttnin, n. , Riktig teater — en allvar- lig historia, st . i "Begreppet teater har olika in- nehåll. för olika "mänskor: För många . betyder. det: en lättare förströelse, som kan ' få en att skratta åt lustiga och befängda påhitt, "och denna form av: un- derhållning vill jag visst inte ut- döma .. generellt, Ibland kan det dock bli för dumt och för larvigt inom denna ' genre, men något som har förmåga att frigöra. ett gott skratt anser jag. för min del inte: alls : vara : av ondo; utan tvärtom, 'Skrattet :-— det goal. skrattet — är en av våra: möjlig- heter till frigörelse från bunden. het ' och: stelhet; -:Men man skall inte bara skratta åt. andra, man skall någon gång också. titta på sig själv och kunna — om inte skratta högt — så åtminstone le i stillhet, För vi' har alla fått en släng av det löjliga. : +» Men. vad jag vill kalla ” riktig teater: är en mer" allvarlig histo- ria: — visst. inte utan sina” till- fälten till skratt :och leenden, men. ibland också lockande till "tårar. Ty teater. vill visa oss livet — så- dant det är och sådant det även kunde vara, om vi: bara:förstod att vara mot varandra så som vi borde vara, Vi har inte lätt själ- vå satt komma underfund med hur -vi.och' andra mänskor är. be. skaffade, Vi måste :'läsa oss till det — i litteraturen —' eller lära [eEE] "det med öga "och öra — ti ex. med” teaterns hjälp. . Det är”lätt att i: en "liten stad blj föremål för aversade; skvaller och -bakdanteri, Ja, vem -går fri från det? Men vet man då genom de böcker iman läst att sådan :är vanligtvis atmosfären i en liten stad, -där alla känner. alla och där just denna dagliga nötning bl. a. tar: :sig: uttryck på antytt: sätt, ras verkliga värde: - eatern , lära Oo: visa, att våra egna sorger och hodrövelser inte är speciella jus för oss utan rätt så allmänne. Andra mänskor lider av precis samma lidanden och obehag som vi själva, Då blir den otrevna' och den olust som: först fyllt en, lättare att bära och kan reson” Det kan ock: känner vi inte stinget längre u- tan har återvunnit vår harmoni; Vi -skall lära oss att inte baral njuta teatern som en ögonblic- kets konst utan lära av den, Radion ' är ett bildningsinstru- ment av stora mått, Den är vår tids stora. förmedlare inte bara /av nyheter utan av alla grenar av mänsklig kultur, én radio må- ste' avlyssnas med.förstånd. Inte bör .: man i.ren -tanklöshet ' låta den stå på hela dagen, Man bör studera programmet på morgonen eller dagen före och så pricka ut vad man vill höra, Man skall man andra ord :sovra, Och man skall inte lyssna av bekvämlighet och bara ta in sådant, som man tror att man 'skalll uppskatta. Den ' som bara' tycker om drag- spel skall inte bara höra sådan musik, Är man förtjust i drag- spelsmusik kan man ju inte vara ' | helt omusikalisk och då kan man genom övning komma att tycka om annan musik också. Nackde- len med radion gom bildningskällr la är ju att man måsté höra på då radion bjuder det man vill hö- ra. Det kan komma då man har sitt arbete; det kan komma även å man av: annan orsak är. för- hindrad. 'Folkbildningsorganise- tionen har helt naturligt tagit! radion till hjälp i sitt arbete, Det har bildats lyssnargrupper som samlats och följt ett visst pro- gram, På denna väg skulle myc- ket kunnna göras här i staden också om någon sammanslutning ville ta hand am denna detalj av kulturarbetet. : Nu finns det ju möjlighet att genom stålband ta upp ett radioprogram, som sänts på en för vissa lysnare olämplig tidpunkt .. och sedan kan detta spelas upp på lämplig tid på kvällen, Stålbandet är också bra på det sättet, att det kan spelas upp mer än en gång, så att de lyssnare som inte så noga kan följa med första gång kan få en repetition i saken och på så sätt komma till större. klarhet, - Men även. en sådan utveckling möter svårigheter här därför att lokal- bristen är så skriande, Så länge ungdomen och studieintresserade inte har'sitt "eget hus kan inte kulturlivet få den växt som är önskvärt .i vårt samhälle, - - Ej meningen satt Gamleby skall bli ett museum, Vid planläggning av.nya stads- delar eller. sanering av. gamla får man alltid tänka sig för så att stadens speciella” melodi” inte" för- ändras, "Detta innebär att de de- lar av staden, som. har en värde- full karaktär, i möjligaste mån får bibehålla denna, Så bestäm- mer gällande stadsplan, som sär- skilt över Gamleby lagt en skyd- dande hand. Detta skydd innebär naturligtvis inte att denna stads- del skall förvandlas till ett mu- seum, där några strövande turis. ter kan' se hur "primitivt man :ti- digare bodde. Livets krav mäste alltid tillgodoses först o. 'främst, men det skall tillgodoses på ett klokt och skickligt sätt. Den rno- derna bebyggelsen i Gamleby kan ge en: praktisk anvisning om hur byggnadsnämnden tänkt sig den fortsatta utvecklingen, T' detta sammanhang vill jag framhålla hur viktig kunskapen -Jom det förflutna är.. Hembygds- föreningen, som hear till speciell uppgift att bevara kunskap om tid som ligger bakom oss, är. för- tjänt av bättre stöd från stadens och dess medborgares sida; : . Ett kulturellt råd eller om det låter för fint en samordningskom. mitté bestående av ordförandena och sekreterarna i stadens olika kulturella styrelser och förenin- gar borde komma till stånd, In- om denna grupp kunde de olika programmen och pl anerna disku- teras och vägas samt samordnas så att'de. olika intressena inte kollidera med varandra, . Med : vilje har jag tills nu inté nämnt: - något : om. religion" eller; som jag hellre' vill säga, religiös kultur, varmed jag 'menår vör-d nad "för sådant som kan anses heligt. Men överallt där mänskor lever. - spelar . religionen en stor roll — "ibland nytttig och:ibland ödesdiger. För mig personligen är. . själva livet det heliga, det som i första; hand bör skyddas, få hjälp att utvecklas och mog- na och. få sin naturliga avslut. ning i döden; Jag är. sålunda: e- mot allt slags av mänskodödan- de, -antingen: nu det sker efter dom, i krig eller på. annat sätt, Kan vi intei mänskorna inprän- ta denna avsky mot:dödande, har vi väl knappt hopp om att kunna avskaffa" kriget, Men det är klart, ' att. en sådan "inställning inte får bli en isolerad företeelse hos : ett - eller ett par: små : folk, ty då kommer dessa. att ' bli som; får bland vårgar och snart upp- slukade. Mänskan måste ha nå- gonting utanför sig själv att vör- da och hålla heligt: annars ham- nar hon i mänskodyrkan, något som vår tid tyvärr kan ge fram- stående exempel-på. Ty vad an- nat är denna devota underkastel. se under diktatorer? Ett sådant resultat är högst kulturfientligt nala spörsmål « 5 genom atti neras bort så. att en vacker dagtt spelade i måndags : Laholm sista matchen i Hallandsserien fyrmannalag i Slöinge och förlorade tyvärr, gå knappt som för 43-—37. Laholm hade chans till geger men ”yvärr missade John Jannerdahl inte mindre än tre utgångar . och därmed gick en” raöjlig seger förlorad. För La- | holm . spelade" John Jannerdahl och Fredrik Johansson med” r. "Pa "måndag kl 19 spelar La- -. k..lms B-sektion. mot Skottorps Dridgeklubb på stadshotellet h därvid ställer. Laholm upp ad följande lag: C: E, Lund- ad "med fru, Karin och Rolf Johnsson, - Claes Franzén med frå, Ture Nilsson med fru, Ge- org Andersson med fru, Linne-' rog-Danielsson, ' .Sevandersson=' Bemtsson, -Gösta Ekberg-John Johansson, Thor Sjögren med fru, Nils Harrysson-Kjell. Nils=- son, Bo Johansson-Bertil Nils- son. Förhinder anmäles senasti dag till tel. 252. Önskvärt ä ven, att så många som möjligt av spelarna i sektion A möter upp . för att träna fyrmanna-' bridge inför kommande matcher. | Anmälan till. detta senast mån- dag kl. 14 pr tel. 252. - Östra Karup Den vävkurs, som -pågått i Östra Karup, kommer att avslutas på måndag” i M. Mattssons fastighet. : Tlem- slöjdskonsulenten, fröken Britta Johansson, kommer att hålla fö- redrag över ämnet: Hemmets kaffeservering. Alla intressera-:: de hälsas välkomna. Se närma- - re annonsl it il oe föl . Några ord om reli iög I Av religioner. är” kristendomen: den för västerlandet självklara.' Det kan väl knappast tänkas att flera än. ytterst enstaka 'exem- . plar bland oss skulle få lust att övergå till islam eller Minduvism elter judendom, och missionärer som ville här utbreda dessa i och för sig nog så goda religioner skulle stöta på kompakt mot-s stånd:Den "tiden förbi, då.hela. folk -bytte-religion.iNu är -det' i: stället" de : politiska; ideologierna, som uppträder” med samma, kraft som”. forna tiders' religioner och » utbredes 'med svärd och blod, Jag. behöver väl inte säga att detta är kulturskymning ' i en högst” otrevlig form; N " Väd skall vi tro? Det bör vara en privatsak. Heidenstams ord i . dikten ”Himladrottningens bild i Heda”, att ”Den har 'tro för vil; ken mycket är heligt” innehåller ett program. . Det är vördnaden, andakten, stillheten inför livets höga -makter det 'kommer: an på. ' Vördnaden .. för naturens under; r vördnaden : för våra:likar och - för det bästa inom oss själva och denna: vördnad bör ta sig uttryck i vårt liv genom god och vänlig. inställning - gentemot våra med-: människor på vilken plats.i sam. . hällslivet .dessa än står. . ” Själva trosföreställlningarna får komma i andra ' rummet, Att vara bunden av dogmer och a nan mänsklig teologi skadar, fri- - heten och skänker oss 'onödiga hämningar; Vi måste också vär- ja oss mot bigotteri ”d.v.s. oför-- dragsam och: trångbröstad:.: reli.- Biositet och - fromleri, d.v.s.« ut-. värtes fromhet; soi inte alls sva. rar mot verkligheten. - : = "Vi skall ej känna oss min- dervärdiga för: att vi bor, Å en Hiten stad, z Ja, "nu tror jag att: jag: sagt! vad jag ville ha sagt i'dag,; Bara några avslutande ord. | Vi: skall > inte. känna oss mindervärdiga därför att vi bor i en liten stad; Mer vi skall "alla: hjälpa till "att låta denna vår stad: bli. en del av: ' det stora kultur-Sverige och vara stolta över öm det lyckas, Skall.” det lyckas: måste vi, som inser kulturens oerhörda värde,, alltid > vara på vår vakt och kämpa, Ty”. kulturen består endast om man genom vaksamhet och kamp stän . digt vinner den tillbaka, Okultur är som 'flygsand. Sätter man inte” en gräns för den, är snart all od-: ling översandad: "Jag är också övertygad "om att de flesta av stadens styresmän vill främja de . kulturella : strävanden,' även även om inte alla riktigt - förstår de Både stadsfullmäktiges ord. förande och — drätselkammarens ordförande Samt flera andra. har - ju: vid olika tillfällen Iagt:i da- Ben sitt intresse för stadens kul- turella utveckling, Men det. finns hölm, som isträvar «bakåt. » Med sådana” krafter måste vi se upp, och ge akt: på vad som yttras ir debatter. och vid 'voteringar och. . Inte rädas för att, då tiden är in-' textilmaterial." Vidare blir det”. tyvärr krafter jäven i dagens Lä- cv ne FR fe, som göra vakttjänst icke |) andras frälsning A då kan man sätta sig över sådana] och ägnat att dra n änski . . st i + Amen,” Forts, å sid.:8 wigen,-V. el ör gntaskanine, ge dessa krafter .värt svar M sn od arfö a H s 2 sla X . i; Twig före inte” bilda. en film. saker, och värdera - dem. efter: der från den Plats .hon bör intaga," Med röstsedeln som medel, 7. s NH fd t i s H : x - ox ” i Ne : FM t ” ” | I . , Å a ON SE Res ouat v - M > bre oh . 2 C «. , M Andet, amd, OSSE mn å ” - ( AMA, FNEFEFEFSE FOO
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.