verrereeYeTtYYFYTTYET trvverevyrt ett verefeevt vweverrY YyvtverY YYSYYTYT EL YYYYYYY STFI LTYTYATY PET ET SYYTYT ES LAHOLMS TIDNING v ber, ock jag eder”. : 1” Joh. 20: 21." bgenting i I människor som, frid; > Döt ? hjälper ” oss "föga, om vi bo "lyxvillor" "eler har till. vårt för- fogände alla den moderna: tidens Dej "måste komna bida . måste. givasgA ovanifrån; esus har den imed si en frukt 'av. hans. försoning: Därför att hah stiftat frid mel- Jan: Gud och: människor: och 'ta- ört" orsaken till all ofrid giva frid. Och, det" gör ha hån. får "oss! på, knä inft När” Petrus. tillstod sin fi nekél- Å Hän hade ingenting att”: var fri. och lycklig: Du kan. fåt det på samma sätt. Vu +« På” "Jesus behöver". tvivla” "Han" är 'den/ hän sagts sig vara, .din' Frälsare. Korset” och uppståndelsen: "vittnar ? härom: Vad han uträttat genom sin "pina corksroulari Det kvittar, ika, och död, har” tått sin bekräftelse tuppen: när han, tillfrågades på: påskmörgorien, Du kan" med han ille" bli ända dig till ÅA tankar: för. några minuter. "Det p några”. av. djurens. "ordstäv: från i, | den. tiden de kunde tala: rjä över ro: än. mycket med oro, sa. 'skogs-; le mer, ingenting. att bäva för. Han råttan ne husråttan AT €| suger; sa skeppskatt sill från "kocken. D got; 'sa" "abborren till ”metinaskerL I alla tider. har djuren" spelat én större eller mindre: roll "för .| människorna, en del djur tycker vi bra om; åter andra väcker vår avsky, det kan därför vara intressant - att > ägna : dem: våra har intresserat sign. "att" samla" Jag knallar. väl på jag också,” ga ha- ren. hörde: skott." Jag tittar: väl in” lite. senarey>sa: srioken -kilade förbi en myrstack. Jag 'Aker, 5 | gåsoh,, "nä även” sprang : till |skogs med : Jag lägger "Kom" skall jag pigga upp dig kotten till” räven, Livet. är en lek sa "katten. lekte med” musen. att inte trämpa varandra på tår- na, sa tuppen till hästen,: gick: i häns' spilta och sökte .kävrekorn Det "gör 'du inte" om. igen; sa grisen till "pojken; som högg av. grisens, svans. Bättre "litet. åligt "baka så sparven, valde: Å mig inte i det, :a sa musén;3. såg |. I två kattor som slogs. Nu: skall vi kormina” överens" om It $ Joar samtidigt odlade sig i dén Djuren och naturen Förs LAHOLMS TIDNING; av; [karnas ' föda blir även de för- giftade och dör. . < I "Australien finnes. sen höng-. art- som "icke ruvar sina ägg. Det sköter solvärmen om: Strut sen”.som blir 216 meter hög och väger mellan 70 och 90 kg läg: tt" antal ägg.- = st. z Alex: som håller: sig med 2 bjärtan blir. icke. därför särskilt gammal ;; som” synes "här: ovan. Bland: djur. som "har många: fir ender' är vår "stackars hare, och ändå har han blott ett entla var ar; ”kattor;: ;mårdar; vesslör, ; rävar; kråkor, hökar," 10, |: lämna hären ingen ro: Uggla, uv ej att förgäta, alla honom” fräta. i Till och 'med igelkotten narra-. de” honom en-gång och föreslög de», sk a. kapp längs ”e eh 1,000 meter”, lång plog=|] fåra; ja det tyckte jä haren: han när kapplöpning. "Igelkotten "hade s , "placerat: sin fru.i dena den fav: plogfåran , och sig ipegelblanka' .sinsjön: sämt "sade "kunde gott gå jä på; ty. han: ar | i ; ganska säker-på att vinna, dei för sig själv; att Han varcett-ståt- ligt djur och: gott kuride; kallas för skogens kofiung. I samma ÖT. - - ste : blir en betyda arbetare; Han kan gan. uträtta något 1 Guds:.vingärd.; hämnd, Har ka i z ' Ber öga Guda himmel den klara, förstår - väl sköj, "sa ”slaktärn, pb. a äl Å slaktade isen... : ida: trygghet; du” tar. i; alla fare, bada 1 ps > gtri Ja, villigt. ditt liv. ka du mista. drå te katten n folk” di gömman,. 'och glad kan du' se till det. alsta kö väv dig, sa sög) och: bär ;du ix hjärtat”; nans. frid, "ätt" "tänka? på" er! ännahde eller :klander;: och' bara: utstråla £ id: Kom ihåg att Herren svarar 0.00 hgm, 'p.: Bergman "11.30, B.sskola.: "Tisdag" kl. 18, oc ". misslönskretsen'. samlag: +. för: ones "Torsdag. 17.00 « + konfiymation Fredag ; 16.00 Jonfirmatio «5 Borgmar Välinge: 10.00 ham. kn, . TIALy. 1200 Nm, I, juo Ly 00 gdtj, kn. Miistocka 30.00 h hg na -Kuäred” Fredag Kl 6.00 i +, mation, Sönd; 10.308 ”"hgm,. med » skrm, 0; nvg, kh. Eriksson, '- HSN 10:00 hgm;. kn. Gustafs ” tafson "Blörkoberge skola 264 Gustafson, . ' im, Hasslöv "12.45 berngd hgm, kh, Hallind, : >. 3 Våxtorp. 9.80 hgm, kh. Hal lind, ”Ö. Karup 9.30 skrm;: hgm, o, nvg: isför, konfirmander - och ärdrel: - kpr, Norborg. vo Båstads kyrka: Lördag Ku. 16 .» konfirmation, Söndag högm, kl. : 10." Barngudstjänst. kl. 11.30. >. Tisdag kl. 16.50 (obs.! dag och tid!) arbetskretsen i förs.-hem- gumman" tillden: kh,” Håkansson, pb En: gåm" har” man. "bevis :på somm | blivit 118-år! ibben,: klippte. sug-: hämnd: sär också gratinens- gris: : Du. är: ett. 5t, salt drängen, plöjde: med. stutel Du gå « dit. utan gick” i stället, in in . min 'drängkammare och lade cg. : Lärarinnan frågar lille Lasse: Om du har 12 .får att vakta och de 5 hoppar över bäcken in på ”grannens ägor huru många har du då kvar? Svar: inga. 'Lärar- -:Men " Lasse då, kan 'du äkna?. Lasse: Jo men frö ken : förstår, "sig inte” på får, ty hoppar de 5 över bäcken” så höp par säkert de andra sju efter.' : djurläkare. gav bondens stick'så detta-i hästens mun öch blås. "så" pulvret ned "i'hästens v |hals” Efter några minuter uppen barade: sig" drängen i bedrövligt de: vältaliga : Det nya > Keinbiträdet hade fått: order: om att tillreda: en har tills JA, det:skall jag, frun,” att! många djur har ; förflytta; berg, och "som 1 på: ; vårsidan inte Hade han på. ab köpa ett” par "gröna glasögon: och" satté. på kon -och sedan" (åt Hör agharna med smak troende att” det; var: TAV: gick 4 hon: till en "vida berömd iman 'som "Kunde, bereda |. trölldtycker: och mycket annat i den" vägen: Hon förtäljde honom att;:hon "märkte”att hennes” mans "kändlo för: henne: icke var 'så- och bad: den" kloke mannen "om hjälp i; "denna "sak; Svaret. blev /att "hjälp skulle” "Kon | tre” "hårstrån ur manen. å ett 3 UPp till skräddarens öppna fön- få om hon' kunde 'skaffa horiom ; lejon. Dessa. hårstrén - «voro näm ligen "nödvändiga för "beredan-" det” av trolldryckén. Hustrun on så. ett stycke kött med. sig gick" till der plats där: hon|- väte det fanns lejon och i det ögonblick " ett "jejon kora och ;; skullé kasta si; "stade hon köttstycket” "till Iejo= . net. På så å sätt fortfor hör många dagar. och: till. slut blev lejonet så” vänligt henne att det slickade hennes hand och hon fick lov 'att klap-. pa och smeka det. Det var nu en lätt sak för henne! att taga tre hårstrån ur: dess man som hon skyndade ;'sig” att överlämna : till medicinmannen? Denne” svarade: : gå nu hem' och .var så mot din man -som "du varit mot lejonet |. ärlek till dig-som e: den: vise "man- rhannen, : hans mat på: "bestänid tid.- Hon ” blev en god'hustru vilket.: gjorde. att mannen” blev. en. god. man och :någo vidare trolldryck . "behövdes . ic] önstret elefant” som un= då” som oftast: en sockerbit eller elefanteri istället: för att ge den något. E- lefanten” gick'yså” ned till" den. närbelägna "Gangesfloderi, upp vattnet vid: stranden så det blev” riktigt gruimligt,. fyllde så snabeln. ' med: detta vatten," gick Ingen" plats bjuder. sådan vila min hembygds :' taj sin? + ne blir en” valfisk inte alls' 500 år jur som: kan bli -100 "år öch däröver äro. papegojor, krå- kor; korpar, ' och. ejdergåsen” - i arktiska trakter. Korpar, kan”bli AA 1507år. Av tamdjur blir hundar 35 "år, ' hästar. 40, kor” 25, kattor 40,' höns 30 och gäss 5T år.. Le- Jon och tigrar 23 år; lax och: haj fiskar 100 år, ål 60, » badda 36, | krokodil 400 SA må 'hämnas vissa .dagsländear- ter som, leva blott ett par” dagar andra åter blott några timmar. Att antälet storkar minskar så såsom någon påstått. Och en:ecl' "ett folk med Se men; Jindivis densamme. som Pehr den lille pigge. figuren: som knal främling om man inte vissté den saken; Strängt: taget skulle man vara så mycket främling att den mycket : Tyskland, Danmark och Sv rige? "tror, man. beror på att i'Afrika där storkarna wvistas under vintern förgiftar man med S och met med sjö öredrag av kyrkoh, Stjernquist, . hemby slagfärdi- ga; medfött och sympatiskt små rebelliska f.d. gränsbefolkning- en :skulle dra i allvarligt tvivel- mål om man: kunde anses till- räckligt civiliserad. 4 MN vetna,': som dessa utgör en del av stor- : Nu-är jag inte precis främling ANDA, när gölngen Bekar. på lar -landsvägen fråm mot Broby, bro. Man vare på tok för mycket, an «berätta om a... Lunnom få: sig till livs levande” hembygds kunskap i precis -hur storå mäng :;'der -som helst. " Det: ibte' Pehr ohrisson "vet om sin Kemtrakt "verkligen inte: värt att: wetä. m gränsar till det otroliga och omfattar "både "rummet: "ock ”ti- den.. 'Därborta i vägkröken vid Västraby kan han berätta :att eh sedermera bemärkt göing grund. Tigt hirade én hel bygd med ett 'präktigt practical - joke. - Han planterade en häck av enrisbu- skar. runt. tomten. och till alla människors förvåning "fick han häcken att. växa" också.--: Enar kan inte planteras om sor var och en vet, men. för den där poj ken -gick det alltså. Ingen 'upp- täckte 'heller att' han varje natt I men” ”någonstas FYFSTYTEVETTYVT svensk fankin, å i satt plåtera hembygdsböc- Kerhå högst i sin egen produk- :| tion” och typiskt. nog handlar de båda manuskript han just full: bordat om; "bemärkta " män :" i grannskapet; ; Det iena ., om en märklig sprästiman;' PA, Berg- man” "och det andra: om Per Ny- imansson i Skepparslöyv. Helst av allt" hoppas' jag döck kunna 'skriva'ett 'samman- fattande och. fullständigande ar- bete -om' snapphanefejden. Den- na 'har' blivit "snålt; behandlad i flera arbeten: — 'Och' därmed antyds att Pehr Johnsson inte har hågon:avsikt att vila på si- na skriftställarlagrar. - Detta: omfattande" och "värde." fulla skriftställarskap motiverar aktande artikel, men Pehr Johnsson har: bunnit med åtskil ligt mycket :mer under sin väll fyllda arbetsdag. ' ed stämt mot. Mö Som” man ropar isskogen får ” man” svar:' "Detta ordspråk: tycks även” "djuren” tillämpa; Det var i Indien som en skräddare "satt. på sitt börd; vid. det öppia och" "sydde? » g kade "sticka" iä snabeln: och fick - inebel med” nålen | ;| komst” därför "att han inte'hade såt |-trygg och dat få köpa så "ska' landsbygden, där en utlänning egentligen mer; än väl en hög-|.. Den norska sopranen Kisten Flags:ad, som tngu avsked med Met . ropolitanoperan i New: York, till” vilken hon varit knuten i många .. ;ked hon fick för / år, se3: här med den stora ippen ridå .vid avskedsföreställn ingen.” ans chef hon håller, i handen. F ru Flagstad gör nu först en tv "Cd USA innen "hon bo sätter, sig i Europa: , - tg Det är. Metropolitinope- ” Lam : Om man | kommer un min hem- rö 3d och nämner namnet Lambert, då drar folk på munnen. «2 "Alla: vet vem Lambert var. ' Han ; bygdens. och: även" socknens Mpptågsmakare, som” dog ' en tidig död när lungsoten drog fram bland folket. ey ” 2 Jag minns. honom mycket svagt, ty jag var helt - -ung.när han ryck- tes bort av, döden. Men den bild "jag skapat mig av:honom är. bilden ägd: bert måget började röra på sig, och. de" båda herrarna satte igång språklå= dan. Lambert 'gestikulerade med: armarna coh frambringade de mest oartikulerade! läten medan kamra=" ten "åstadkom : lika oartikulerade ljud.: Medresenärerna ägnade” gl- vetvis sällskapet stort intresse, "och det : dröjde inte länge” förrän en folkskollärare, som befånn sig. på tåget och vilken tydligen inte Fan de. franska, kom fram till deri och de sig och undrade vilket” + av en :drömmare och en däg ite: — bilden 'av: eri "människa 'som giorde vad som. föll henne in men inget mera, - Lambert ' hatade ordnat arbete, "Borde ett. "dagsverké. här: och. ett där 'och klarade sig på sin lilla in- "stora" fördringar på. livet. Därtill kom väl också alt han rätt som of- täst blev bjuden på mat och i;viss mån även brännvin ' av: grannar och bekanta, som'i honom såg /en var- dagslivets ;: förgyllare, ty Lambert kunde + konsten” att "skratta. och främi ana' skratt ö även ide dystras- te församlinga språk de båda" herrarna pratade. Kamrateri, som hette Johan, berät=" ] tade då att hån skulle följa sin go-. . 'de vän. Lambert — som han utta-: ifrån Lambert skulle åka, tillbaka till. 'Paris' efter en tids vistelse i Sverige; ”Folkskolläraren "bad att. mycket. bra för sig, och kamraten. tjänstgjorde: villigt som tolk, '. => Under ”tiden' samlades allt flera - åskådare, och det dröjde inte länge förrän en"herre drog -upp en, fick plunta "och .undrade om, fransmån-. nen ville smaka på svenskt bränn- st Han? bodde; i h håns od mor, som. var en dbunden -bondmora. | än på sin far," söm också. vär en gärivare även” om” han” tog livet)” if Närmaste. ; granne ' »till. Lambert svar; en bonde; som. hette Ola;-ochi; gård hörde till'.de. större. i trakten, ola. var. inte så särdeles klipsk "av" sig, ” till skillnad från "Lambert som var ganska beläst "därtill ägde en "god portion intel gens. och medfödd: slughet.:” Olå skulle 'en gång till det'lilla ”sami "hället i närheten för att köpa gal+ -vaniserad plåt till sitt logtak, som behövde repareras. . Men. han” vin: Lämbert. nickade och: tog sig en klunk och gestikuleräde:o ch ytt- rade” ; något, vä > Lambert. pratade: flitigt öch åt- : skilliga drog. upp; fickpluntor och bjöd. på. och Lambert : började . till vimsig och pratade ät: ännu mera det han tidigare I hål-: Jie sig till. Till; r ”börlisad och glömde. bort. atb han sskullé vara. fransman och . började i stället att svära och dom. dera : på... järnvägen : som hade så obekväma vagnar, ' Detta plötsliga omslag i språket kont söm en bömb lordet', hette, : och så arnbert för att få-råd. ;— Jaså, sa" Lambert,” du. nienar dens där. plåfen "som , man "brukar - glömma vad det dä eter: pulveriserad' järnplåt den! - Nöjd.: och, belåten åkte Ola till samhället och : nöj r ha varit stort i järnaffären" Ola" begärde 'riserad järnplåt..> N 5 ls När Lamberts kamrat: en : gång skulle åka till Stockholm, bad Lam+ "Bert att få följa, med, vilket kam: raten inte hade" "något 'enöt. "När sällskapet satte 'sig på tåget, före- islog . Lambert > att de skulle spela 'medresenärerna ett "spratt" så tills vida 'att Lambert skulle! fungera söm > fransman :' medan kamraten tjänstgjorde ”som. tolk. Detta häni de alltså i den gamla :goda tiden öch i en liten avkrok av den sven- Je mycket stor uppmärksam et. on i ” Horoskop för dagens |; > födelsedagsbarn Måndag, De största möjligheters na: ligger i utanför familjekretsen. "Ni blir djupt besviken på en vän+ inna, ” Penningutsikterna ' är åtskil+ ligt bättre, Och nya vänner bli av stor betydelse. ” Arbetet går mycket tt och utsikterna på defta område mycket Jjusa . "lägga på logtak: och sånt där!?:Den |? h så mycket pulvet | 'MHuppar och hönor. för - de omkrir; exide: och" en "del anade: nog: katt. det rörde sig” om "en bluff "= möjligen "alla utom ' folkskölläraren som : också” var en smula. åstru- igaste. ögonblick! Nr ”ensmänti- > ska blir redlös pratar hön svenska, Hon övergår med andra ord till rad för alla världens” språk! Sverigel ::.- Lambert och follskoll& aren: . rade, sedan för fosterlandet och en-' ligt vad ' jag hört: hurrade "de "även många gånger senare i sitt liv'—' de blev vänner för livet tills. . döden bröt vänskapen. i 7 Min far hade som ”biga”; söder! i mera hembiträde, en”ung och vac- ker flicka i 20-årsåldern.. Henne , ville traktens pojkar åt, men ty- > värr var blygheten såpass stor att ingen yågade sig till 'herine! kan hette Maja och kodde i gårdens | lillstuga, där hon var ensam ”herre”, i En kväll, när Lambert var .eh aning glad i hågen, kom han tillsammans i med några. kamrater hem till OSS, smög sig försiktigt förbi stora: byggnaden och fram till lillstugan ' :]och . knackade på fönstret. Det är :Tobekant : huruvida Maja vaknade; men förmodligen "måste pojkarna och även Lambert ha blivit skräm- da av något, ty de ställde till ett förskräckligt oväsen och försvann. Lambert sprang ini hönsgården och gömde sig i hön ä blev' ett förförkgt (Forts på nästa sida.) PAAMA SARAS APANAR PARAR KNARAIASA MAA. lade Lambär — till Stockholm, var=.. få prata med Lambert, vilket gick"; oe Ir mig aft svenskan är urspråket NI Leve Flies. V- z
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.