revy YYyTTYYYYTYSYY TF YSP EFT YYTYTYTYVVvV vrYverYvYTFFYEVTTUV TE TOY TV YYYYYYYTTYTYYTYYTTVYYTYY TTT os a ae > att "arbeta med, den hur m) yckot i som 'helst och. man "blir 'ängå. ald- « rig färdig, Visst innebär. den: egnäå tomten .en. . Pnyckenhet särbeta, många i alla åldrar alt: 1 nädgårdes Pysselsom: hobby "oc och ”blir 'som ”andrä stadsträdgårdsmästaren : holms ' vacka " villastad, utanför Stockholm Hölger Persson, ' som, vi vänt oss till för att få några goda råd. "och trevliga tips, som kan vara värdefulla . även för .dem som haft egen- täppa: sedan 'år. tillbaka, ":.; = «Man kan aldrig. få rotsaker att gå i nygödslad jord” där växer dom Vara fin'och i ordning, helst så att - "ungefär sar SE . Bäst att” vänta ” Iman, bara | J innan” man" tar iti | De ”ger” mera" behö kratta "upp: den itu. med: sådden. Och "kom ihåg att bönor, gurkor obh: rödbetor bör & "sås först i slutet av maj — att så dem de sförinnan + l och Ser. trevliga ut..Är cet soligt tiänar inte "mycket. till. 3: annan sak som. bör" nämnas på tal om : kpksträdgården är, att b-ytbönor och" . brytärtor är "någontirz som kommit 3 farten de ;senaste'. åren. andra,ochär upp- skattade av. husmödrarna därför att som . .. sockerärtor ". eller . haricots vårts: Har "man en :verkligt solig tamt, kan man red: fördel försöka sig på zatt-ödla. rmajskolvar;s söm säkert ; alla 'i familjen uppskattar som en' verklig delikatess när den väl en gång 'skördas fram på höst kanten. De sätts som: plantor för att hinna: bli färdiga: under : den korta, nordiska sommaren och må- ste ha. frikostigt med vatten. "=" Har ni en kompost eller dylikt, som ' behöver döljas, så sätt pryd- naådspumpor på den. De växer fort orh ser.trevliga ut,' är det soligt kan men även sätta: gurkor." - de : På nyodlad jörd går alltid hallon fint, har rst mycket:besvär med, huvud taget : (frånsett "krusbären; om - man har" oturen” att- få :mjöl-' dagg. Men även den börjar ju för- svinna : mer »och mer med åren). Bland :hallonsorter rekommenderas Asker, Lloyd: George och Marlbos rough, och: så naturligtvis: de” gam ' Lokföraré: Å; eh” tionskarl P, i samma sal på” kix, 'rurgiska avd. på Lunds lasarett. os i Statiomskarl +P; hade lyckligen - 1 g atien 'och "nu: var "det "lokförare Å:s tur | att genomgå detsamma, När Å, pla= 'eerats på transportvagnen, vilken i som . man. ini vinbären' holländska samt Boskooep jätte, . de svarta fina bären,' som är så vita? ga; sorter att välja. på,: exempelvis Iodustry, Catharina Ohz hissen skulle vidarebefordras till I Whinhå .operationssalen, . uttryckte P, "en förhoppning att det skulle. gå bra, vartill Å. genmälde: 1 — Vi kan väl säja du, för inför Pod "oo. döden är vi alla: lika. 2. "| Men P.hann replikerat — Vi-väntar "väl tills ÅA, ;kom- tillbaka, ifall operationen skuls e lyckas, ng " ”Kalldragen rostfri, med - ordentlig merkanti] . och språkutbildning; affärsman av format, erhåller ,, bra "befattning "med / mycket - goda förmåner. Skriftliga : eller muntliga ansök- ningar, som” behandlas under di- skretion.. snarast och senast. . lenburg,' Engelska gröna och vita sig att dvärgträd bär, fortare! "frikt; än .stamträd, så stamträd” kan män, skörda frukt till och med "de. fösta pÅren, Men: här sommarfrukt, och sen Feet "börjar - bli litet. till åren. blir det äppleskördar, som mån inte hinner ta hand om, och. så ligger frukten där och förstöres, Nej, fruktodlar” na. bör se fill att få med. några av de vinterfrukter, som är så vita- i - Djurs- ara. på » blåsten: Nej, jorden ' ska I- 8 både kan' spritas elles ätas hela |V: någonting som man inte | P; liksom "inte - med ; bärbuskar . över I” våra vanligaste” goda "och" hållbåra” vinteräpplen, men,: som sagt. skic- ka. efter ' en katalog och finns "en: mängd "sorter, '« : Välj. skuggmoreller: "och" vanliga körsbärssorter och undvik. bigaråer,” som ' inte” lämpar” sig ör; saftning och syltning och som hiöst blir-ka=- lasmat för kråkor :och''skator,.: i För” att: återgå till: bär,och. bär. buskar, så har amerikanerna: sedan några: år. tillbaka hållit, på” och-ex- blåbär. Resultatet har för vå de : blivit att B trädgården nu Kar plantor amerikansk: blåbärsbuske "sö; ända till en meter hög. och bär blå=' bär, störa som körsbär. Den. heter. "och ikostar vi 6:50 per. planta;: men, de ju vara: värd, Med jordgubbar problem om; de” passar . gubbsodling en förfärlig massa ar- bete," tråkigt arbete dessutom; som inte lönar sig: om. man inte är säker" på att få goda: skördar: Men varför kantväxter eller på land, oc) martiden och till senhösten. Rägen heter en Sort, Som; inte revar sig ak d. buskar är: naturligtvis. det": ; mest; lätfvindiga och tacksamma, av alltioch: bässar lika bra för skogs- tomter; . SE så Att pryda tomten äpplet, s som. finns både” som; ; buske och som träd och som" är lika vad” kert då "det blommar på: våren som ik på Ehiododendrony vintergrön; eller. z Spirzean, som finns :många. sorter. med: ' olika - " blomningstid, 5. Eller Daphne, som blommar på bar kvist; eller” den . vackra .Deutzia; särskilt Deutzia magnifica," som. blommar men: stora; ända .till:3 :cm.' breda mor under hela juni och juli, Eller Chaenomeles japonica (japansk ros) 'med stora tegelröda'blommor,' som slår ut samtidigt med bladen, eler Prunus : triloba "(japansk körsbär) med 'stora,' näda .till' 3 em, , breda, rosa blommor, som slår ut på bar en! | kvist, Vårt hederliga gamla -guld- [| regn: "eller syrén : inte att föräkfa il och särskilt inte ;höstsyrénen, som finns i stam- likaväl som i busk- form, och . som blopimar . dångt. in på hösten, 3 , Och-så är det .osenodlingen, s som "kan bli en verklig. hobby för! alla” skönhetsälskare, "Rosenod- lingen kan vara värd sitt eget ka- >! pitel. men. ska man i korthet fram=' "| sättarnas -tilgodöhavande utgjor- . de vid årets början kr. 2.123.523 I da .räntor på "insatta "medel, Un ". |408 "poster." .Medelbehållning” per NE "| cRäntesatserna. på . medel, perimenterat. särskilt intensivt med lax ir | italienarna: : utbjöd "coca cola: "och J8ator:i den-italienska.huvudsta- der | drycken;> Anklagelsen :>mot- af- "som | bär frukt oavbrutet från” midsom; |; - inte. har funnits på flera år, bland . ; klätterrosor . Dorothy. Perkins med har avgivit berättelse - jöver spar bankens. verksamhet " under år 1951.- Sparbankens inlåningsrän- ta har under året varit 3 Ze, In och vid årets slut kr. 2.263.364: 69," Av- ökningen .härnför "sig kr, 63.420:40 till äv banken gottgjor- der; året. Har På de olika inlå- ningsräkningarna " insatts . sam- manlagt kr. 492.797:18 i 819 pos- ter och uttagits kr, '416.375:89"i insättarkonto” vid årets slut : var 1.048:34. ni g till: vanligi motboksräkn'ng har överförts: 112 konton med en | behållning, av. k; 2 89, 595:72. Till nyfödda barn inom parbånikens |: nade mot icke" bunden ränta, ha för prima”, bottenlån” i fastigheter under, året” varit. 316” och "fö borgenslån 4 "Beloppet: en av utestående n ningar ;uppgår, till kr: 147 028: 15. Bätion utgör Kapitalvinst, å : obli- 8.656 :25 i löst jdriekit, amerikansk ,coca-£ola.| gud mlige” sEnrig inne” och" konst att: hars” - tressers tjänst, har. én ;ro- domstol; "högtidligt sUuttalat Des skrikande. affischer; som, till som ”sedan' under månader. prydde alla "anmonseringstävlor:: och": alla den. har: indragits' och avlägsnats, Affischen visade : Mario: Lanza i 'filmröllen som Carusgo, avnjutan- den + "omtalade" amerikanska fischen. framlades av Carusos ar- vingar, ' : som: samtidigt : kräver stort "skadestånd "av: både” coca- 'cola-bolaget 'och' filmbolaget” tro- Or Mayer hälla. några. rackra. och" tacksam må sorter, så är'det bland polyan= tha , rosor, Erna Grootendorst, som. daxrosa blomrmör: i:.stora, hållbara lasar eller PauPs;Serglet. Climber .med/ stora; scharlakansröda. "blom- mor: Bland: : parkrosorna är Cen i folia «major "med" glänsaride” skära ” blommor hållbarare. än, Rosa Hu-" »gonis, som ofta rek d. Och 4 Styrelsen för Vanle sparbenik : > Från skolsparräk- L uppgick: vid räkenskapsårets 'stut inn :50, -| tesmarker; 1 jämförelse” med 2,315 "Undér årtionden strävade de ame- 3 rikanska farmarna endast efter att på 'snabbast möjliga sätt utvinna så mycket som möjligt från, sin jord, Detta. ledde. till ett. hänsynslöst ut- >; nyttjande.: av. ”åkerjord : och hetes-, der ett tidigt skede var dettå av mindre betydelse, eftersom - det alltid fanns ett överflöd av bör-. dig jord som låg och väntade på od-" lare: Bakslaget var emellertid ound=s > vikligt: > Jordarna ; utarmädes ' och” matjorden: sönderföll till damm; och ; stoft;; som: rdes bort!a av vind och; del a bördighet och "att skydda :myllan. - Gräset war "det naturliga svaret: Nit. 1: är skillnaden 'stor.”Ärren här läkts och imatjorden "ligger ssäker' under. s betesmark” som upptar -- yta på 60,000 än :400,000' hektar. jord sydligaste 'amérikari: vänds' nu för: bete, - ordskyddssynpunkt;” 'var det. tå fördelaktigt för. de amerikan= ka" jordbrukarna :att-'i allt) större | | uisträsknin fräs och hö, Samt et till heders. i ett som” Utsprungligen hade; "varit ns enda föda," också. var det foder som gav. de bästa resulta= Undersökningar; som företogs. Vversitet i. New Jersey :gåv. vid han-= den” att n. mjölkko. kunde; till 83—86. procent av'sin 'beräknåde' produktion genom "enbart be tfodring' med hö ock. ensilå; - Denna erupptäckt äv eg) ) illistöra” förändring a användes” oft: Jordön” skörd mark prealer: som". bär säd, eller ärnan | gröda, .Man fick snart också klart för: sig: att: betösmarkerna. av. h turliga : :skäl ger. billigare foder ' gröda "som : måste skördas och ut- fodras. till djuren. Mera överraskan« de var tbptäckten att betes; arker- st a. prodveerade mera i nätingsvär- le per. hektar: än. jord använd på "ennat:; s ble Vid. försöksodlirnigar/ i Minnesota" utvann man. för, .endäst |... halva kostnaden, 2,368 kg, smältbar näring per hektar från välsköt I ber kg per hektar från andra” jordar." fö = sitt nyvunna "intresse för "gräs- bärgnihösmaskin” för ensilering, Maskinen tar : upp det leone hör hackar det och : anordning på: enskrinda; som : också : dras av traktorn. Skrindan örs sedan till silon, där: höet blåses in tillsammans med lastar det genom en, fläkt- melass, Dirty CNN Fastän vanligen in='' "de" flesta engelska busshierna! : sedan gammalt är. förbjuc it, att, . ANaN si iplatser på) Bussen! nl 2 "CHätham; den'stora flttstätiohen, ma "brittisk - medborgare skullej vi våga: att" äntra en "busss”dörtdet! -—— inte finns: sittplatser, då det på! + steg en ung dam på bus« mduktören ville, just upp= ma henne att lämna bussen, då -en chevaleresk matros I Royal Na= : Vvys 3 uthiform erbjöd "sin sittplats åt demvunga damen, "Då måste ni själv. lämna bussen", -duktörenå, dom, Matrosen var dock raskt & vändningarna och det "gick med Blixtfart: Konduktören - lyftes högt av två starka ara » mar och at RP ned På landsvägen, ”avfartssignalen' gick: och bussen satte -i' gång: utan konduktören. . "Matrosen Började” sälja "biljetter EN Fock höll' ording på fartyget äns Na Fda ftill: sluthållplätsen,” "där hi ”ävlämnade Fehgår och biljetthäf= stod länge frå mande för tan" ken att odla hö på större areå- «ler, isynnerhet. om de"hade' ati välja mellan hö och. någon. «ans nan: produkt som ånsågs mera N inkomstbringande, Under. de, ses sentals : > hektar jord: där förut majs! eller "bomull: dominerade har återerövrats, av gräset. Jord- rikare som företrädesvis in-: HH rikter. sig på. mjölkproduktion. har gått i spetsen, men kreatyrs-. uppfödarna , "följer .. i er Gräsmarkerna breder. up "gröna vågor från Atläntästen: L stämnielsen - - enligt ova "För detta eg! skall nu unge Billy Abery' ställas. inför domstol; - men det är knyppast tänkbart att domen blir fällaride, Billy har un= - der tiden i publikens I medvetan=. de blivit en sorts tolkhjälte, - sorts . bussarnas. I » ningarna? vittnärd om hans. popua : "laritet och" busspubliken kräver nu med rätta, attiden tokiga be= : vilken Y folk! måste värita pF tre till: Ifyrat busg- . sar, ; innan det. Hririg '4 sittplats dc - r att få” åka? råed,fsnarakt 'avskaffas, — "Hur vore "det? dtt försöka göra en Billy? Aberyåre-' luti mot 'SS i: Stockholm; för NE 'att folk .skall få åtlga inf spåta 4 : heliga "Inre innän de 0 in mot majsbä i mell tern och möts där av én anta "våg Från. .råneherna i "vä ” jände avs vallar, bely,; ollar om. stör'| jorde NE av] än. ata höckörden. F Ter och sf fier] övergår kså 3 till" denn a .mgfod, | Experter. har beräknat är de ame-, tikanska fördbrykarna skulle kyn- na, + reducera sina: >fod ede se r i | fuktighet [1 sig en im: evintörigt påli Ie d; der LH + ihar kvävts-av trängseln, på platt. |:fogmerna? I tråanland, sys .« barnen: hörom «dagen mediy uppsatsskrivning; och: bland de'un=2 na "”klsriftställarnp befann ,sig. en. flicka +>från > ett mycket 'barnrikt hem.”Att di av he es skildrin; av hemförhällanderia ', . fanns ; då döck, hjärterum'? trots rängseln sålunda attt den för mjölkproduktio, nen: med, nästan, hälften & genom ett än vidare utnytt- 'ock derås odling | j förbundna = Lon; stnagt födde lillebror: hade: det rät besvärligt, "Har ryåste nämliger d lå sovrum mell pappa: och .mam: er vi åttår andra ' barn ; har. my ; framhöll. hon; uar ch förnö. amt. Lancelot” så Sverige kände i Sedan" ' kan » konversationen. frågande tills' signalsystemet ” äre korn; 1 tteras med grunde ' och författaren av, boken” ”Mate- nyaste” uppfinning, tispråkét vo, Högben . tycker att Hdeniär Ådervisa- invånarna" på: sänd inotör; i synnerhot på Marsy rk hjälptes få ”av.de moderna: .maskiner för: höskörden som ':kom i marknaden, Sedan höet "slagits förs det nu ihop i strängar] avZen, traktordriven stränguppläg- kan sedan mekaniskt lyftäs" upp på en truck'och köras till ladan eller "logen, där. de :i- händelse: av regn I tycker .man '.om gula rosor. väljer man en Persian : Yellow," som -hållkbr och: rikblorimande, : > Men; kom” ihåg; alla nybörjare i helst —'och, att det, inte finns' andra ”sugande” rötter i närheten.” . + Till sist några, ord om stenpai tet, .som-. också är tacksamt: och sköter, sig någorlunda självt; sedan man” en gång väl fått fart på det. Välj låga "sorter: Sedum, Saxifraga, violer, ibris och primulor hör till: de vanliga men. givande sorter som : på : våren kan göra stehpartierna - till något bland det vackraste man : kan önska sig. På högsommaren är: det litet! kvistigare i det här fallet . men "till exempel" Monarda didyna ' är röd och vacker, och så finns ju de" tidiga ' floxsorterna. På” hösten fortsätter man. med Flox och med: Rudbeckis och Helenium och;..så låter. man naturligtvis någon lämp.- lig krypväxande buske smyga. in bland stenar och "blommor, till ex- empel någon av de många sorterna alo ter eller Sumbrnkar; "om: -| nom en fläktånordning på en skrin- med" torr: eller 'varm luft. Strängup läggare och: höbun- ia s ner”: Maskinen tar uppg "det slagria |: höet," hackar det och” lastar: det. ge- da :som;.också dras-sav; traktorn, Skrindan" körs sedan” till silon” där höet Hlåses in tillsammans med me- | lass eller” "andra konserverånde äm- | hen; "På grund av. de näringsförlius- ter. som, sker. urder. höets/ tillväxt skulle / jördbrukaria” i de” delar avi Cet är skvggiga ställen, SV : S wsar Greta Lindhagen.” ; ningöm "inledas med 'rezelbundna signaler H i att. okomrna” fråm "sig förstådd, ”astroglossa'”:x-. sProfessör i et S ! olikheterna” i jordmänniskans och: nande plangt och |” ie kHätslära”. ”Profesor; Hogberrantar det som ivet . att - marsinvånarna snart. Öar att” svara med liknande, atomi: och fysiolpgi;? dvs. ”marcinvå narens : kroppsliga förut= "Därefter. skall man så ; da på i t "1 synnt rhet I på |: SA "utvidga kontakten utanfö : vårt solsy är dock ytterst bes e Iden > första”? jordraketen så ”små- skall... landa på" Mars "så: skall jordvärelsen - mottas av festligt klädda marsinvånare som håller högtidstal och spelar :fest- |” instrument; till ]; i nå? jorden i bara. efter år iblan tänkas; är så långt borta. från jor-' dens att ”signalsys stemet med. lju=,, ters iohet': harr vi hittills icke kunna långsamt; "Svaret: från / stjärno; "utanför vårt eget solsystem skulle alltså att. marsinvånarnä hår kun- > skaper i irädiotsknik och atf vi här . på jorden är i stånd att ända” ra? :.diosignaler' på åvstånd”. till 400. miljoner kilometer. . 'fessor - - Hogben är; övertygad omF "planåten”ä är mycket” äldre” än jöi "den; och han anser också att detj. 'är sannolikt 'att marsinvånarna är utrustade” med inta elligens, logik, ”"ögen och öron med' samma funk- |: tioner som jordmänniskans.”;" > Professor : Hogbens , nya språk, astroglossa, bygger, på vad som - kan. antäs vara gemensamt för "alla ntellisenta varelser,' ifråga om talet och matematiken. F.ymd- konversationen måste Pro : t' marsinvånarna förfogar överj:, teknik com liknar vår egen,: då gprida hans elakhet över ett stör. te område, r sr = sr Folkskolan har rälnie a ner och de små : eleverna står och Hittar. på förö Zn farbror år förbt a, Et har I ni förstås lov en tid framåt, när skolan har brunnit ren ner : :som intelligenta varelser snart måste känna. igen s som tecken för Maja, för magistern, klarade sej, — Det tror jäg inte, ”svarar Killa. und lydde kons vi. va äte MG tetill föraren och: tackade för gott sesid tvidgas med tecken för Jakandes > ; ”svärligt;" menade "professorn Agittiigor H ; föredrag, då stjärnor) där liv kan -; 1153 ih er fr om tr TARA JONA NAR FEAR nn BOTEN r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.