Am nd ena oder ne seten aAa ov Rn NAN EIANANAAN : Kd vissa böneformler . Prästerna tydde : även sehare, 'och bl, a. känner man : då Hälsingelagen. Le ia ”menader på glödande järn eller på = heta stenar skulle vara för alltid . ganska sällsynt, - ' Imed ända” till" 5”föt höga lågor. ' tappade, men ingenv av. dem iblev . skadad. En av” männen hjulade - det "bekom honom ingenting. MANMNNNNIN NNNISNNTO PAT DARE 0 Fevvvev FÖRGORAFERRAAR Perret yv FY De germanska folken hyste i gamla tider stor respekt för s. k. ” gudsdomar och sådana kom myc- ket ofta till användning i brottmål då inga andra bevis fanns.” En "anklagad person åladestt. ex. vatt, med nakna fötter trampa på och! gå fram över ett visst antal glö- dande järn, vilka utlagts på mar- ken, eller också gällde det att 'med bara : ' händer ;bära - rödglödgade. järnbitar, . plogbillar eller dylikt! I ett visst antal steg... Om järnbä- raren undkom : detta prov utan störré skador ansågs det -att' han klarat gudsdomen, varför han fris » kändes. Om: han 4 motsatt fall brändes svårt på händer eller föt- ter, ansågs. gudsdomen ha gått ho- nom emot — han ansågs alltså + vara skyldig till det brott för vil- ket" han anklagats, - När kristendomen , trängde in-i Norden övertog de kyrkliga digni- tärerna . överinseendet av guds marnaz verkställande, - Kyrkan för rteskrev också då att prövning ge- nom gudsdom. 'måste föregås av provets utgång - samt avkunnade det gudomliga utslaget. På. 1200- talet började -man dock opponera 'mot järnbörd... Den försté . som t iftade Jag mot detta slags ”rätt- visa”. var Birger Jarl, som i Öst- götalagen —- förbjöd järnbörd.. Han menade att dessa s. k., gudsdomar hade sitt ;ursprung i rena 'heden- domen . och ingalunda var. Hågot > piktigt' medel att få fram sanning-' 'en. "Järnbörd förekom trots 'detta > till järnbörd i Hälsingland år 1320, & d, elddans, c och Av: JOHAN. SEWERIN. I enstädes sågs några brännsår, nande vittnesbörd har avgivits av ögonvittnen till liknande- elddans på andra håll . Vid ett hindutem- pel.i Singapore på Malaccahalvön brukar sålunda eldeeremonier. fö- rekomma regelbundet en gång om året, t o. m. under överinseende av Polis. : 7 Här - går man sättet att man gräver en djup och lång grop, som. fylles- med" bränn" hart. skräp ' och bränsle av. alla slag. Sedan den Presiderande hin- duprästen framsagt en kort bön sätter man eld på bränslet i'gro- pen och. nän; "alltsammans" brunnit ned så att bara glöderna' återstår rakar man ut det hela till én jämn, glödande; imatta av' aska och kol som är flera, fot djup Hettan från |; glöderna ' så fruktansvärd, att man» ideligen : måste slänga hela hinkar med ' vatten över de. män; gropen . När allt. är, klart, bär. man fram hinduiska 7 gudabilder . och placerar dem vid] "eldprovet; betat sig till ett tränceliknande. ti Iftånd : genom 'dagslångt. bedjande, Deras ögon är glasartade och 'stir= cch slänga. hit och dit," :kropparna skaka "av upphetsning”; deltagarna” har smort in? aska, 'andra "har behängt;sig med bl och åter. andra :har svept men då blev förbudet infört. även Nu” skulle man ju tro. st non försvunna, men . sådant för - om: sig i bjärtfärgade .. tygstyckern, långa, sylvassa stiletter genom kin= derna på sig” . Alla hade Bar fött åskåd kunde ”Upptäcl er än i dag, räeturligtvis sendast os . mera efterblivna : folkslag. Elddans > ' eller Tiknande Å form av 7 för sålunda ännu 1 Indien och på vis- ; söderhavsöar, fastän” nåmera En resande, som 'år 1946 besökte har , skildrat hur det gick: till utanför 'Suva” på: nämnda öar, : när én” Kop 'elddansäre pp iträddé.«: DE tågade: "1 procession från” det närbelägt "hindutemplet] fram. , till: en' jordninigställd arena, vars mitt.en, väldig. brasa” glöddel Först". utförde deltagarna, en hop män "med 'vilt utseende. samt ett par kvinnor, religiösa danser runt lelden.', Sedan trampade de en ef- " ter en över de, glödande bränder: n na, naturligtvis : med bara fötter. Efter vad åskådaren tyckte :sig. sel: hade de inte preparerat fotsulorna på något, sätt före. prove Vv Den ena kvinnan .bar..e ;å famnen då. hon :gick "genom: "elden, 'den andra kvinnan:t;.o, mod: ett. ögonblick 'mitt:i "att rädda sin sari (slöja) son hon så 20 fram till eldhavet medan "lågorna slog upp runt omkring Konommen 3, Atskilliga”" av: de' äldre ri kar dels gisslade sig. självä , och dels - piskade de -andra för att driva dfem över elden, men hur mycket än piskan ven över.de böjda ryg- - garna syntes :ingen av de slagna känna något av de hårt obarmhär= » tiga gisselslagen, ; . Slutakten " på ' det kela > var: att en procession med ett 40-tal kvin- nor tågade "in på arenan, De var ala klädda i vita klänningar och hade. vita, saris« över. huvudena. 'Allesammans tågade fram och till- . baka över elden — utan”att taga ; skada” Ex av kvinnorna: bar även inutett "barn. på armen — "det Nar Ht: : slags reniingsceremol 3 på grova ”piskor, svarmed. del” fötterna" icke behåndlats” med någ- ra skyddande medel; Vid ”en sig” nal från prästen marscherade. hela högen . fram '' till glödgropen, sämt gick över den glödande mattan en | och en i taget." En del sprang fort så att glöderna gnistrade" dm dem, andra” gick sakta "fram" ö härden” med "händerna & ('Skådespelet håde en av. dem "rusade in över eldhärden till väga på det z som, arbetår - med att jämna uti |? gropert. äng 2, Under, + tiden sr har: clddansarna - samlats ärheten, beredda" på | De har fästat åtskilliga i dagar, säges det, samt har, uppar- Å rande, deras huvuden liksom rulla |. sikten och kroppar med, färg; och N Många av. männen "har: "stuckit |: j så vitt.) hade . fekt ypå-s 4 åskådarna, De Iycktes Z komma Jiksom'i extas och många — utan'att taga någon skada. , På v vissa ” hållswill man” däray draga ”elddyrkan sulör var: då nycket svårt brända. De: för kundé' inte, finna någon. förklaring till att Indien icke blev förbrärld. Detta var. £) ö. icke första gången som vetenskapare försökt att lösa gåtan med eldprovet utan att lye- kas komma på någon antaglig för- kla aiafea i Söderhavet fanns gra sedan en infödd präst som:> inte "blott själv : kunde gå oskadd. över glödande stenar'utan åskådare” att kunna göra om konst- stycket "utan att'bli skadade. En gång jandrade" 35 män och kvinnor os kadda”, glödheta. Stenarna utan att brän- nas « det minsta, men då en man vtom:: sällskapet : senare försökte: promenera över på egen hand blev. hån: mycket illa bränd.” teYrroetv NETEEENISNENE NEN INNER PP fed 000000 I även :hade förmåga att få. troende] --hans fotspår över del Yrrvir YR VPPP PERSER De engelska deltaflygplanet Gloster GA 5, världens fi r stridsändamål skall nu byggas med ”absolut förtursrätt”. " atombömbare på mycket höga höjder. När. engelsmännen nu sä "ter GA 5 kan mån konstatera" att ågon; «förklaring på f lyckades. man inte. finna — gåtan] "typer av dål " deley 'Groyp, världens. största 'koncern.av flygplansfabriker," vi Arrmströng Siddeley' ”Sapphire”,; sta deltaflugp Planet skall plan, . gom skomstrueraté, för SAG Toch. SKRIVET. : Det enda sol och vår, som hits tills förekommit, ligger på det - ' amorösa planet, men där tycke han 'ha tagit skadan igen. En gift sockerbagare har. sockrat in sig hos. den ena, stockholmskan efter: den andra och lurat . dem a: undergivna ända. tills de' iv övergivna, Cella kerna har-gått ned från 749,938 liter 1950 till 662,615 liter i fjol, . Här stundar vargatider eller är det ett sorgligt tecken på att fö- . delsedagar och silverbröllop inte kiagrve firas med samma festliga ' pcmpa och ståt. som tidigare? - Däremot torde extratilldelningen ärt, Det. förklarar. också itter i gång massproduktionen a dv Glos- av Födl det är liktydligt med del äridéns starkåste reurhötör: Hi: flygning har konstruerats enbart, i experimentellt syfter Planet bygges av Hawker Sid= r och drives tv: två reaaggregat av märket, ; r:8es Gloster GA '$ un der en prov». ; t. Tidigare ">. 4 och" midsoninlarkögtiderna b I ci jörén 'Ole' Johan: Hartner och: Kers. stin. ”Kiki” : Håkansson, känd” som ”Miss World”: från Festival -:of:Bri- taing skönhetstär ling & fiok. Här ses . ända "som de. allra pålit- ligaste ' förlovningstiderna,' ;:, Påsk- och. pingstskörder, är klenare, vad "det nu kan Bero på." Skulle. man försöka bissa' på något, så skulle let. vira, att julförlovningarna har sambånd med.:all"den goda maten och de små, hemtrévliga familje- idyllerna; då husets döttrar gör sig så bra i kök och” måtrum,"” i vidi midsommartiden har. naturligtvis: ingenting närmare. till hands att skylla massförlövningar- na. på än den'ljuva årstiden med Jövdoft, :blömmör : och: en hel. del poetiskt och ”förledande kutter: Då har ; de” .små. kvinnörna” en farlig trumfpå "hand, En semesterfiran= | de och pyntad. och" somarfin liten pnanj i "kvinnornas; men dödlighet är fram- -En engelsk lä- ar:s, sålunda noga - skildrat liknande eldprov. 3 södra -:Rhodesig,.:.De i de! att taga någon” skada, .men då 'de efter. provet; steg ned i vatten fräs? För 'ett 20-tal år 'sedan' utfördes ett eldprov i London av; en indier, som : inför. en rad' vetenskapsmän vandrade över tvenne gropar, med glödheta kol. : Groparna. var i detta fall" 4 meter långa och två meter breda, och när den' glödande mas- san :var . som hetast uppmättes i glöderna en : temperatur” av” 430 grader Celsius, "Sedan indiern allt= så promenerat två gånger över eld" härden undersöktes hans fötter och befanns vara utan brännsår :eller |. förhårdnader: De var "lika som innan. provet företogs!” I Alla: d i den: : elddansen » var. 1-.ett tillstånd av hypnos och. exaltation.: De" "tycktes | försöka göra efter säm- ma” konststycke, men när de' tagit nte, känna några pligor och” ings "ÖST OCH VST. Det ryskkontrollerade fadiokuset i. Berlin beva kvickt hoppa” fig Deras fot-]. " kas nu av brittisk militär och västpolis. På bilden ses några sov-""= jetofficerare underhandla med, en brittisk ' une om tillstånd att få besöka det spärrade. huset, " Iatorstad.« En" 20-årig :stockholmåre + | visserligen, avtagit. men detta hind- | mot: bakgrunden. av -stadens erkänt b höga standard. betr äffande bostäder, n ett par steg in I glöderna Måste de |; i : L åldern 20—70 år avledo. i. Stock- för allt” påtaglig i Stockholm, ,Död- ligheten stiger» från landsbygd till |? har:sålunda 3,6 år kortare återstå=- ende' medellivslängd ä än män i sam- ma åldér på landsbygden, Och orsa- ken . är ; huvudsakligen: : lungsot, åd tförkalkning, > matsmältningsor- ga ns. sjukdomar samt. kräfta, dessa siffror yia en jämförelse av, dödligheten "i "städerna: och på landsbygden, För städernas 'manli- ga befolkning bar dock ' utsikterna att leva upptill de 70 åren betydligt. ljäsna "under det senaste århund- radet; "På 1850-talet hade" sålunda | 20-åringarna i-Stockholm 217,5 pro- cent utsikt att uppnå 703 år, en siffra våra dagar stigit till -58,4 proc, "medan motsvarande siffror för 'ynglingarna på landsbygden är 41,4 resp, 67 proc. Fö) hållandet kan belysas ; å 900 .var återstående” medel- livslängden för män i 20-årsåld i Stockholm 8,4 år kortare än på landsbygden; Skillnaden. . har, yeducerats till 3,6 år. ket ”bländ männen i Stockholm bar” inte > kunnat klarläggas. Den "hår |. rar inte; ått dödligheten, är hög sett .socialvå d mom a olikheter. För kvin= gra: skillnader i medellivslängd. hölnet i: medeltal mellan . 1800 öch 1900 rnän åren 1940—41 och 1945—48, Hade männens dödlighet varit den> sämma i Stockholm som på lands-] > Det är statistikerna som fått fram TN och . hycker., som 20-årsåldern ” noteras intel. lutar. sina Pp tiga "saker, sc som; ungdom g i sommarnätter. skrida ett halvt” streck. resonerar de om 'i' vilka tidningar, de skall sätta in: förlovningsannonsen .. och. dom ska ;bry: sej. om att' skicka kort. till. vänner. och bekanta; Och så har livets prosa börjat, . Men det var ju bara om en liten Manufsktur, speceri- och diver- sebiträdet Nils-Fredrik' Bäckstrand varen så fräck: och' egenkär pers I. son, , . att». han ”vågade :konkurrera med. nybakade folkskolläraren Sig- vard: ; Vinkelskog om lilla fröken Ågrens hand och Hjärta; Sigvard ansåg, att -ham:inte behövde verka mer 'än sin titel för att slå Nils- på > haäs L ej" allt. för: utvecklade och kvinnokä hade han räknat, litet fek:. » Bäckstrand var » inte. så: oäven att skåda och bakom, disken -hade hån förvärvat en: kännedom" om, kvinnans smak satte honom i stånd. att strida; med/!] kalla Napen gentemot Pigvard. ;mycket” opfter Nils- i ch "han; hade" så mycket ner truméf på hand; att han fått ett gång på en promenad; ' Men pappa och mamma tyckte mer om Iärarn, och hans trumf' varde fmera offi- ciella :sSöndagspromenaderna : in bygden skulle antalet döda: inte ha överstigit 1300 under rågot, av desa bygd Det ä är examensdagar'” : nu i en del skolor. Och i går köm H : | lille-Peter hem till föräldrarnä, som '| oroligt väntade på beskedet om han 4 - «| kommit upp, eller ej. Hans ansikts« |-> siuttryck var: ogenomträngligt och oc pabpan. frågade otåligt: . — Nå, Peter, hur glck det? stormönstrade golvmattan,' huävud- ju att man får vara frisk 2 2. | sa år. Männens dödlighet i Stock«”; -Å holm. i' produktiv ålder var alltså prakring 45 proc. högre ä än gå lands; - : — Tja, sa Peter och såg ned I den |-" Om jag talade om sahningen ju ingen vidare semester, men vii kåren har ju hela. sörnmären, Jag reser helt enkelt och lägger mig vid : förlovad karl, de; löckar.. mot” den unge” "mannens NR om | 5 ” skulle jag känna mig betydligt 1ug- sommarförloyning, jag. skulle ber Fredrik 'ur brädet/ men med tanke |: i "+ ] orden, .- Åv KALLE. LE DALEN Hann, och herr och fru Ägren bara gapade, Sigvard såg ut som om han tappat : sin sista” förståndsgåva, ty det var ju verkligen Nils-Fredrik som- kom; elegant och leende vid sidan om den rike konsulns sköna dotter, . När sällskapet kom” mitt för, yt te Nils-Fredrik på hatten, log mot lilla fröken Ågren och fortsatté så ha sin konversation med sitt sällskap. I — 0, mamma, vi går hem! sar de Irma och höll sigt hårt för hjär- från Irma 'och detta sporde sie vard..! : : Fy' sjutton, tänkte" Han för sig själv. i Det vore ju mer än ynkligt om man inte: skulle kunna bräcka knodden på allvar, . En'knodd har bäådorten ' och kommer hem som sporde att. Sigvard Vinkelskog rest dit, där bådas själs älskade dvaldes, och -som han var en smart karl |> handlade han snabbt och med be- räkning, Turen var även en smu- Ja med . i spelet, i det att Nils- Fredrik hade :: fördelen att vara köttslig! kusin till den 'unge läka- I ren, som; förestod badorten, Ms denne''skrev; hah'.en dag ett tande inne- - a spekulationer kölonivaror "ete.. har jag ' kom- i den / iställningen att: jag :ser emot; att 'se” mig: hos dig ett par veckor? Jag "behöver också någon mig i " doktorsbostaden, bi nare. och: tryggare, :. Din. köttslige kusin ; > Nils-Fredrik”, : I Svaret, från doktorn som om två komma "UmS, : HA Åtta dagar. senare, eller just da- gen som semestern och de trehund- ra kronorna var utlupna, skickade Nils-Fredrik in en - annons . till orfstidningen: |; s och, blev mottagen som :'en prins. Det, vill säga inte av: Vinkelskog, men desto mer! av Nilla" fröken Ir mac . Sigvard Vinkelskog blev till. och med. så stolt, att. han reste hem Har i fridéns namn kan detta sig? utropade fru Ågren och blev grön av-avund. - — En del säger, att Nils jag '. menar ' Fredrik,” Bäckstrand, : fått ärva en förmö- | genhet, en. del-att han familj, stammade” Irma, "— Ha, 'ha, pustade magister Vin- | kelskog och höll på att kvävas.. : "I två dagar: därefter hade herré skapet Ågren, och Sigvard Vinkel- skog .”nöjet” :se . Nils-Fredrik på strandpromenaden : i samma. fina sällskap..som förut.y På-tredje "da-' gen '. gjorde. han: visit. hos Ägrens, nej vd åt livlig publikfrekvens,. ; Kar de Mumm | Väckaridockar är "utan - tvivel v en utomordentlig uppfinning. Var - skulle vi ha stått om vi inte haft tillgång till denna behändiga lilla apparat? frågar sig mången med - ångest, - Det självklara "svaret är naturligtvis att vi inte alls skulle ha stått utan legat kvar i sängen den natt som i dag är. Ett stort fel med väckarkloc-=. kan är att den i regel. börjar rin- ga innan mån ännu hunnit vak- na, vilket icke sällan ger upphov; till de 'pinsammaste intermez zon; | Olle Bull" i T D ända Sen okt: 1890! STOCKHOLM ' : ”Vi Oscar... veterligt: i ifråga om invexling af enligt senast fastställda . förändrade system tills. verkade riksbankssedlar, när 'de, förnötta eller bristfälliga, i bankens telse nemligen ;. ”Så lydde. alltså Kongl. Maj:ts ningar för. den 4 juni "nådens. år 1952, Även "den i journalistikens 'irr- gångar fullständigt ”obevandrade ” torde vid genomläsningen av sagda. kungörelse ' ha bibringats en be= stämd uppfattning:' färsk vär denna 2 . nä v förniodare korrekt, okommissarie" : -| Den "nådiga" kungörelsen : vunder- skrevs av kung Oscar den 24 okto- , ' ber 1890. Den 'har sedan dess med "' säger " "på vår : förfrågan 8 Lönnqvist, jämna”” . mellanrum : publicerats , i Post- ' och Inrikes "Tidningar," och den stod alltså att läsa även den Å juni innevarande år: Vi har — det vill jag ärligen medge inom riks banken; sedan länge diskuterat att denna s. k. nyhet: borde försvinna” ur. Posttidningens spalter.; Och. till dagar i ett" telegram; + ”Trolovade. ”Välkommen?” ; ' Nils Bäck L yti Då stegade” den. smärte "Nils? ; Jrma Agrén”, i Fredrik Bäckstrand in till sin chef "Nå i och bad bevekande om tret är Sievard vin kronor ;i. , förskott och fjorton. dar >) Lilla, fr k Dn FRI tydde också ” ] det var. skönt att ha någon att säll- skapa med," ty . fint fölk; Annars; Hon "aldrig vara med.: pappa: och: mamma samt : Vinkelskog” nere vid RAN nåden deh, $ mare; ett:s ap; som närm ade sig”, a Dä doktorn” lv "och: kön sulnis med damer, sade fru Ågret Den ”uhga;: stiliga” damen r om doktorn .är konsulns.dof- ter, men vem är. den unge mannen, som går i sällskap med henne : Irma. kikade och - blev. rö en ros i ansiktet, ; i Mamma, tila e namnet i samband med. det herr= 16 ty. nu "hade ”doktörns” och kohsulns, med Sällskap. | kom nyden fråm.. för dej; älskling, så skulle du bara tro att jag skröt, | LAHOLMS ni över: pPundi sivycken, den Eter: ' blev han så så han svinimade.«". . let. synd om hö im, men hans underkläde; m-= r krym: i tvätten, | pantlånare. fick ' mera : panitlån få kunder kvar som bästa kunder: antlånekontoren. upplevér just hela England en ny :strå- lande - konjunktur. . Det har varit dåliga tider ett tag de första åren kriget, då ganska många slå igen, men nu- notera : de "omkring 1,500 ae ekontoren — det var 2,000 -| före kriget — en utmärkt omsätt- Nil ning, Men : till 'skj illnad fri i i Sigvard. Vinkelskog. hov. upp ett |är det .nu inte längre så mycket i du : spydigt flin, talade. och, sade . + .. föttigt folk utan mera de burgna gosse? T"..: Ej ». s Irma,. nämn inte för orgarna som uppsöker ”far- Hoppas det ' fanses ångå: sedlar både från ani H kvärligger .. 'då den” gamla surdeg. i: sön "visso: ” Riksbank .i där det blir nödvändigt att skriva till kungen, : rent ut föreslå att den här kungörelsen försvinner. . "Det -har ändrat på sig åtski där" 'om ”förnötta och bristfälliga”; varom" den kungl. «kungörelsen för> mäler, kan ju rent praktiskt sett : dazumal och dem; som” är av. färs? att märka att vi inom riksbanken tillämpar andra normer nu än förr, när det gäller inlösning der sådäng förhållanden kan ju frå” gas: Varför i alla rimligheters namn Posttidningens:: spalter,” soi ovan=' nämnda. kungörelse..väl” får "anses utgöra? Härtill är då bära att säga" att bakom alltsammans oc sjäikt : tålat, en (somulå" längre Bort I7 blick; ältet skymtar en. annan kun='; görelse, "som - faktiskt stadgade; att dét — och så har 'det förblivit. Men datum :4/6 1952 kanske: märkerar ' gavarande " tillkännagivande i den ” ålderdomliga form, 5 som. i. det hittills haft. det. att ; flickan" Jag; var: tvungen att talå så högt er" det "int g ull fredag, förklarar i drycket anlitad. pantlånare d on. I stället: har tjä med vit"våra skapet. Mellan, en. sådan som den la Vi har bara där, Bäckstrand. I. -sillbutiken" och från - er sin e Lon när jag 3 "friade: så :nu har hon som bor:1 våningen' ovanpå stämt mej i för brutet äktenskapslöfte, elklassfamiljer och präster bli- bästa kunder, och nu gäl- |'so e längre shilling utan belopp.- Förr pantsattes fars söndagskostym eller . tandproteser, numera - får vi in både klockor, och manschettknappar. tydligt att t. ex, handlanden. höver på + har konsta' gast hos. ”farbror”, Jo pngland "tillämpar nämligen dén sedan årtionden fast- - på löpande band, ty alla kvinnor: va . Extratilldelningen på riotböes - en sedan 1890, och bl.:a. har de sven- i . ska "sedlarna skiftat utseende.” Det - --. ifrågavarande tillkännagivande. bor=" ; de ioflyta i Posttidningen Så: vär - ett slätikede. Det troliga är nämli- gen. att-vi nu äntligen drar. in ifrån 7 rat utt de, får dem lättast och billi< a Pantlånekontos — >: på restaurangerna ha gått upp | Kung Oscar äktuell. 3 : i Post-' och Inrikes a kassor företes, följande bestämmel- Ferne ser komma att lända till-efterrät=' har 5 |för-avsikt i étt annat sammanhang, ” av bristfälliga och nötta sedlar. Un= :":" tan. av Fem, pence pår >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.