evYrvVYYYYYVYYYYVYYFVYYFFYYYFFYVE FY FT TY VYFPYYEVYYFYFTYFVIFEYYVY så i I TT | RA HAr 2 Sax ve a a YYrTYrtreEY FE TPPOFVE TY NT VYFTYTVYVYTIYYEYTTITYTEVFEYVEYTYYYSTTESYEYFETYYVYTFEL YET EISYYFYFEY POETEN TI NYTYNYY j AN / mer eller mindre fått sätta ; sin. prä- gel på Spinnsidan, s intresserade långt. när. i samma. utsträ g som här hemma” — och det" verkar | ; som om en hel del av ge! omsnitts= italienskans uppfostran: går ut. på! att göra henne till den idealiska di Och. det är, ej endast givetvis de i k ställning mig särskilt. Att mångt och mycket vad det gäller kvinno- problemen I vårt land och Italien "är väsensskilda ' säger sig självt. Vi - har ideligen "Hört talas om” den " uppskattning ' från männens sida, ” som Söderns kvinnor röner —' de - får uppvaktning och kompliman- har mången "nordisk kvinna mannén och de” 'egna barnen. hon, tar. hand om — oftast blir det'så småningom ”” både föräldrar ; och svärföräldrar, ” "ogifta >systrar och svägerskor o.s.v. Med den inro- tade misstro mot allt sådant släkt- liv, som" vi nordbor har, så var det "också förvånande att se hur generationerna trivdes. tillsammans Vi och -tigande, ger, Htet avundsamt kunnat k och hjälptes åt. Sväl för en vanlig ”kniv.d I. — Rostfläckar tas bort "med en blandning . av. oxalsyrå . och, ättik- syra. Tyget sköljes 'sedan i Jjumt vatten och strykes fort. .— Har man en. enda burk bär som skall kokas ir, är det enklast att sätta den'i kastrullen tillsam- mäns med potatisen. När potatisen ahvänder I en stålaligs amp I I stä let ' i. sme tr RADIOPROGRAM just' för oss: 0. na ad Tisdag: 13,30 Husinorshalvtimm : | LAB Husmors Jediga dag. - . 2. Vem vill. ni höra? Vad : vill ni veta? SS d är också i = gen: :klar, ne +— När man "skall vända en 3: stekgrytan "bör man aldrig an- vända" "gaffel, 'då saften från köttet därigenom :sipprar ' ut, -: I Använd i stället 'två träskedar, — När: man vid saftning skat krama ut bären går det lättast om man sätter saftpåsens öppning ien servettring : och drar - denna mot fruktmoset, : .— Brända kakor -o; dyl, "skrapar man bäst med en fiskrensare eller ett rivjärn, Det brända går lättare 21,15 Blir .samver-= > kani Från gru) psamtal på 20,00 "Den: goda törsten, : Före-. "drag av: laborator. Bengt 13,20 Lek med: strömment +. > Ett program ori elektrisk | ME materialkontroll. : HN 10 Svärmor, Ett pregram « 'om "verkligheten - bakom. mys | av på detta sätt än med en kniv och det går mindre till spillo, + SEE FÅ Veckans mattips är en liten proykarta på de många lättlagade och tämligen prisbilliga delikatesser, :, som, det italienska köket . har att: bjuda på, Försök bjuda familjen på en liten italiensk middag — att den blir uppskattad vågar vi garanteral = vv .. Spaghetti med tomatsås, 3 hg. spaghetti; vatten, salt, 3—4 matsk, riven ost, 3—4' matsk. - smör, FA matsk, tomatketchup, = +. : » Spaghettin lägges 'ned i..en stor Erytå ' eller kastrull med: kokande saltat vatten och får koka: livligt omkring 15 min, Den får inte koka för'. länge” då . den "gärna vill bli mjuk "och seg. Den. slås genast upp i. en ' durkslag ' och spolas hastigt med kallt vatten, Spaghettin lägges sedan upp På varmt fat, osten, to- rmmatpurén och. det smälta smöret slås över och' rätten serveras. Om man vill-ha mera. smak på det hela kan "man "också tillsätta brynt lök. ”Haliensk költsås, 1- Ya msz mar- gatin el, smör, 1 gul lök, 3 hg ma- let kött, 1 msk. vetemjöl, 2 dl vat- ten,” 1 tsk salt, vitpeppar, 1/4 tsk. timjan, 2 å 3 tomatketchup, 3 hg färska.torhater, (vitlök). Hacka. löken och bryn dén till- sammans med köitfärsen i matfet- tet. : Dofta över mjölet, späd med vatten och smaksätt med kryddor, salt och tomatketchup, Låt såsen koka: några minuter, -' På sommaren är det gott att er- sätta . tomatketehupen, med färska tomater, . Tag bort tomatkärnorna och skär tomatköttet i tärningar, låt dem. koka' mjuka i såsen, För den som tycker om vitlökssmak är det gott att smaksätta :den färdiga såsen med litet krossad vitlök. Servera 'såsen' till spaghetti, ma- karoner eller kokt ris, "Lever italienne, 142 kg svinléver, 32 gul lök, 200 gr champinjorier, 1 lagerblad, 1 klyfta vitlök, 2 scha- 2 tomater (t é) 2 msk margarin, 2 msk matilja, - Om: det” nu verkligen skiljer så | finris "väl "där också,” men "nan mycket, ja; det är svårt att säga —jiycktes” ta det "som självklart” att ett land visar ju gärna upp er nå- åtminstone utåt hålla ihoj got söndagsputsad sida mot turister | Italienskan som mor — ja, och att fransmännen och -italienar- ! av hennes idéer om barnauppfost- na har lättare att' få en liten kom- iran och barnavård syns en nog”så plimang på läpparna än de skandi=| främmande! T.ex: att man över naviska - männen är. kanske rätt. allt, på restauranger: och serverin- Men frågan är om. inte ett: litet" gar, på: bio och i kyrkor fram till 1” oromantiskt konstaterande ; att ”de I1—12-tiden på .kvällarna såg små- här köttbullarna "var härliga”. eller barn. Sover aldrig italienska barn, "den där klänningen klär dig” -ryin= "undrade man /' och fick , svaret" att mer betydligt mera sanning, än då 'visst sover — på .dagarna, då en svartKyad, sydlänning poctiskt .det ändå ä Å falar om ljusa Jockar, himmelsblå "past orkar röra sig.. På kvällarna " ögon os. vi. — sådana kompliman= däremot, då det är. svalt och skönt . ger, som en nordisk kvinnd" tycker i de äldre har tid att sysselsätta är så tjusande," men .som säkerligen 'g; sig. med småttingarna, då” blomst< landets egna Evor tar med en nypa. rär familjelivet ' upp; Och "barnen galt! De. vet att i de unga 'män-. tycks på ett helt annat sätt än 'hos - Hens uppfostran mer eller mindre oss spela rollen: i detta fåmiljeliv. ingår att alltsom oftast strö kompli : manger, - F 2. familjefäder 102" sig i' timtal -med cv Vad som - är mest intressant att ;barnen;' 'se dem "sitta : på -restau- studera när” "det gäller de italienska ' ranger och tålmodigt mata telnin- kvinnorna är nog deras ställning i, . garha, :se dem när så. RhEn familjen. Den italiensla familje> hjäl] och släktkänslan förvånar en nord-' "bo en hel del. Hemmet" är” där "gina > ungar. Italienska barn bör, kvinnans självklara plats givetvis ycker man med tanke på allÉf vad i ; barnpsykologerna lär om att:bar- k rde f: ner måste känna trygghet och öm- Tac för or et; : het, ha alla möjligheter att bli har- : | moniska och -lyckliga . människor, ” Vänskap fordrar Hi ch, vi (i så .mycken omtanke / och intresse har "ont: om tid! Vä pen är i som: ' föräld "slösar » på: : dem, en gåva, en nåd. Den är livsstil || Och : de. italienska: flickorna ,bör för eremiter — hur parådoxalt |;också: kunna bli. lyckliga hemma- deta 'än kan låta. Den är Jev> |j kvinnor :—. vid. sidan. av en gedi- nadskönst: Den är stillhet och |; gen . utbildning. i hushållsarbetet samling, Den är' till sitt. väsen |'får de också känna, att hemarbetet ömhudad och ändå stark; Den verkligen är ett arhkete och; ett be” fordrar "tålamod. och lyssnande Och 'allt det där har vi-inte tid medi Starka och de ä äkta | känslor får inte 'plats i vår ketsade värld, där. allting skall Dej - dock le fortare NV 'ensa" trexl morötter, om man många Lesa utom. hemlandets gränser, åtminstone om det. är: första gång- en” de:'skall ut i stora, vida värl- den;' att åka -på en sällskapsresa, :' Då ' gäller det först och främst att härsåslitet.bagage som möjligt + = man får. inte lita på att med- : resenärerna ' skall kunna hjälpa. en ret,” "då vi kelt dispone=" i i tid, 'och' att 'seméstern” |.då användes till att se sig om- vy kring iSverige eller utlandet" > är” naturligt; Under de sista åren har det nära nog blivit - : var och en förunnat att kunna och att'många:tar denna chans, + därom .vitnar” de: tusen "och en "svenska' turister, som man” stö=' + ter på överallt på: kontinenten. ; Att göra upp resplanerna är en: rolig sysselsättning, men för det "kvinnliga, släktet uppstår också sväskorna vid. -tågomby”. - bärare brukar inte ens på Täräkt Men "det kör, "inte. vara en alltför ljus och ömtålig - "sakt , räkten är resplagget framför al? la : andra och grundstommen ” ad "Tesandegarderoben. " : spilla bort dyrbara - på strykning. Och en bomullsklän- ; ning, är. fräsch och snygg — man . känner sig klädd i den, Dessutom finns det ju numera -:en hel del plagget, som a värmer lagom på syd- ligare breddgrader. och som: dess- utom gör en extra regnkappa obe- hövlig. Hatt — ja, det är en smak- sak. Oftast använder. man inte hatt så mycket, och tar man -ändå med ” en så. bör det vara en enkel hatt, som tål litet törnar." ; När det gäller klänningarna, 5 så att de'ö :mulle; av tåligt: material. Bo- i behöver man - för: , några veckor inte så många, men a och o är, let, det tål - Lök, tomater och svamp ansas och hackas fint, Smör fräses i stekgrytan; svinlevern skä- res'i tunna skivor. Ett varv lever lägges i. grytan, däröver saltas och peppras,' sedan ett varv grönsa- ker, ». Oljan påhälles, Får småko- ka under lock 1 timme, : Levern upptages, 'såsen redes, levern iläg, ges och värmes, Serveras i såsen, - Potatis å:'la: Paysanne, . Potatis skalas, skäres i bitar som sköljas, torkas, fuktas med olja och'insät- tes på en : stekpanna i ugn för att få färg på alla sidor, Den omröres smör; kokas wupp-utan vatten med lite salt, 2 msk smör smältes i en ka- så värmen blir jämnt fördelad på potatisen, | Serveras med saltat rört Italiensk grönsoppa. A ke spenat ho : e ta Måndsgon" "den 320 jun 1052 - emma rn em resonerat tl | föreningsintresselt + po Att kämpa med problem i är inte de" kvi ingarna 2 om — sinand kassa, minskande medlemsantal och” framför allt brist på intresse för da. mera krävande posterna inom för=' eningsarbetet är ” åtminstone', de mindre föreningarnas dilemma, Ty>' värr blir det alltför ofta så, att en '' liten elit får dra hela" lasset och när en: av' dessa lämnar 'sin post. är det nästan omöjligt att få någon ny att axla manteln, Ur barnmor= skornas ' organ, ' ”Jordemodern”, saxer vi följande, som är en liten välteghövlig : tankeställare för alla föreningsmedlemmar; resp golv "sätt att döda en förening . ovista aldrig föreningens möten, ” Om du ändå går på ett. möte, så ”I kom för sent. Om vädret är. vackert, tänk då ' inte" ens på att gå. Om du i alla fall går, så leta upp . alla sorters fel på styrelsen. Det finns väl alltid något att slå ner på.. , Ta aldrig emot några sysslor och uppdrag. Det är bekvämare att kri- tis än att själv göra något. ” ” Gör det minsta möjliga. När and--. ra arbeia och ligga i för föreningen ' bör du tala om tvivelaktiga beve= kelsegrunder, . såsom maktsträvan och personlig fåfänga. Skaffa aldrig nya medlemmar. Det är styrelsens sak att göra det. Se till att styrelsen får påskrivet, om de inte lyckas härmed. - Är du en nitisk felsökare, så fin= ner du alltid något att anmärka på, Ha ögonen öppna för alla små fel, och om du finner något, förstora. det. att packas ner och man slipper attlec ansik andra material, som är skrynkel- fria, shantung och linnevistra t, ex. Vad det gäller blusar, så är give vis lättskötta nylonblusar det bäs- vit. nylonblus, + som man lätt sköl- - jer. upp på kvällen i hotellrummet man alltid snygg och prydlig. i " Nylon är också det mest prakti- man. slippef dra med sig så många :ombyten. Och :så" det kanske vik- skorna! Bannlys helst helt och håls par. bekväma: och, lätta fritidsskor, t par pumps med. ordinär klack- höjd oc och ev, ett par" 'elegänfare För ak, som är'skönt ält ha under re- ta man kan packa ner — med. en ska materialet till. underkläder och tigaste i hela ,: resegarderoben : — let högklackade, skor; "ta - med ett san ären flaska ansiktsvatten — män "känner sig alltför ofta' svettig och varm, mel” en. bomullstuss ' medi slagen flaska. En stor, rejäl väska, som rym- ben, - behö man, och d : kan göra underverk då. Och nu då det finns behändiga flaskor i plast i handeln behöver ingen vara rädd för att få hela packningen förstörd av en sönder- mer det allra mesta av gardero- Låt de andra sköta ruljansen. - - och sköt själv om kritiken, Det kan vara en lämplig arbetsfördelning. . "Var med på allt som" beslutas -på mötena, men .klandra besluten ef- teråt. - 'Ta' gärna emot de: fördelar " för- DN eningen kan skänka, men ge' den inte några personliga insatser i I gen= ” gäld. ” - Om du ej blir krävd på aveiften, en mindre 'shoppningväska, en ”yllescharves. — halsen vill .gär- liten! "handduk samt shoppingväskan, TÖSkål nin utpräglat modern de väcker" enbart i Iniié oc) går - bra för någon vecka, " där man packar ner vad som ' behövs under själva” tåg- eller bussresan. En liten. reskudde är skönt att ha att vila huvudet på, och litet frukt vill man gärna ha som reskost. En lätt kofta att ta på är bra, liksom na krångla litet av allt drag under resan... Reser : ni tåg. längre sträc- kor är det dessutom bra att ha en tvål med i TEN tunna" franskbrödskivor | lästes "en. >” Ka ångbyxxor;.-shörts och ; bikini ånte' så litet bestörtning i utlandet. "Och strunta i att.ta med |. en. . tung och. utrymmeskrävande badkappa = -— en stor frottéhandduk så ' betala inte. Blir du krävd, så begär ditt utträde ur föreningen. strull och spenaten lägges i : När massan svalnat ' något, : tillsätter - män 2 uppvispade ägg och 1 kkp riven ost. Denna blardning hälles i 1 liter kokande buljong (helst kött= buljong.) Soppan slås i soppskål . över rostade ' brödskivor. I brist på färsk spenat kan man ta djupfryst; - Schweizersmörgås. > Mellan | två - skiva rökt-skinlka och en. ellar två seg och Ke Till dessert serverar vi årstidens frukt — apelsiner, bigarråer, äpp=' len. och : givetvis, jordgubbar; nu > när de börjar mogna, vi va Ia det. skulle « :behöves me upp= rensning i min släkt på landet, Det Katten ”Murr tittade fan bakom soptunnan, där råttan Grå just I kas lasade på ett. stycke" 'mögligt bröd. -'. Murr slickade sig om munnen och > kröp ihop för att ta”sats och kasta sig över henne, En råttstek skulle » ”sannerligen inte . smaka illa? nu, tänkte han: och. hoppade. rätt på Grå. 'Men hon, slank - undåfl och Murr slog tassarna hårt i asfalten. .. Han' blev arg och fräste. mot Grå som satt: ett. stycke ifrån - honorå . och höll upp den ena. tassen, lik« som för att stoppa honom, ”-— Vad är det du vil, fräste l' . Murr," akta "dej du Jag aka nog ”fänga dej' en vacker. dag. Jag tål ” Inte sådana som dej, förstår du. '' | än tre råttor om dågen så skall jag! "| — Nej, sade Grå, vilken katt. gör|visa hur du skall komma in i lat det? "NI. är ju så dumma 1 din dugården, Men: du: måste lova, an-' släkt att man kan 'gråta åt det. Att |nars” kommer jag" och ' min släkt . vi är kvickare än'ni kan ni intelatträta upp vartenda" korn äv grö-|. " begripa, och inte heller att vi är dan för bonden som- äger "gården. ” många fler och skulle: kunna jaga] = Ja, jag går med på dina vill bort er på ett ögonblick om vi vil- kor, men 'då måste du "lova att: duj-- "Je. Du är förresten den fånigaste il och din fömilj' inte äter mer: än ach.slår dank och inte är till någon glädje för familjen. Snart är 'det vinter ; och : kallt och .då vore det väl. skönt. för dej. att kunna :bo' i en varm ladugård, Kom nu så går vi, sade Grå och vände ryggen till Murr, som följde henne, eo. - en bit, men 'hon skulle inte inbilla sig att han var att leka med.' Anej, ban var väl katt för sina'klor. — Ja, här är vi nu, 'sade Grå efter en stund, och om du lovar att finns flera' stycken 'som: bara 'går|” "Alltid kunde han väl följa med]: inte äta upp mej och inte ta mer] . hela bunten. Du passar inte i stan. Det är ju knappt att du klarar att "få äta dej mätt en: gång i: veckan "på det du finner 1" :soptunnorna. Varför ger du /' dej: inte "iväg" till Tandet?. Där har: du större chanser : att fånga sådana som "mej till. ex- ”empel och "mjölk och grädde" kan du Få till dessert varje dag. Råttan "Grå skrattade och visade sina vita spetsiga tänder och de bruna små pepparkornsögonen” glittrade illma- rigt. 23 FE Hör du Murr, tänk om vi skulle 'ge oss iväg tillsammans, Vi Ikan väl vara sams även om vi är katt och! Sork vet. förresten "Htycks tro. 8e' till att du ki tio korn om dagen. Är. 'ni många] blir. det. förlust för. honom ;' ändå, sade Murr och såg väldigt bestämd och s allvarlig ut,' och nu kan du, visa mej vägen. Grå visade honom” bålet där han kunde krypa .i in. Men! knappt 'var de inne 'i ladugården) förrän: Murr tog'ett kraftigt tag 'i| nacken på' Grå. Hon ' skrek: och| sprattlade men Murr: höll fast. : —' Jag släpper dej på ett villkor, fräste han,' och det är att du och| din släkt omedelbart lämnar. den! här gården, : Jag tänker leva pål mjölk och grädde hädanefter." Och! du skall inte tro att vi kattor är| så dumma som du -och 'din släkt] På den där hatten 5006 Ånn kl: tycker . Joha Jag avskyr den,” "Och så började det, "Ann 'undsade I iskall toi varför] ett her — Mycket : trevlig, " sade Joha likgiltigt. Av '-erfarenhet ' visste han; alt det'sparär en kel'del.be- svär ” att säga det med ivid "dylika tillfällen; >. stora, djärvt svängda brätten och ,en-liten fjäder instucken i bandet på ena sidan, Han tyckte den såg fyslig ut. 1 — Vet du, det tror jag Inte alls, 37 Jo, alldeles säkert. Gå in och köp den, är du hygglig, bad hon loch : tryckte - hans arm, John såg jälplöst ner på in föstmös uppåt jvända ansikte. Så gingo de in I af. 1 När an kor. hem $i sig, satte han på sig hatten. Han hade gått "ra så-dum ändå, men när han säg sig i spegeln, märkte han, att den var omöjlig. Han tog tort äv sig y: den: igen ifall. hans: betjänt," Spen- cen, skulle” komma in'och se hö kunde inte fatta att Ann, som förstod att kläda sig så väl själv, inte hade en aning om, vad .som passade en herre, de ble vo "gifta, skulle han minsann && till, "att hon inte lade sig 1 bans klädfråga, Så tog han hatten och jade den ovanpå klä et. Han john betraktade "tvivlande Hat: an "ten... Den var ljusgrå med alltför |" "I John han nå köpt hatten, om Han tyckte” så "ia om den.” Och: John sade, att. har hade gjort det föratt ämnade inte taga den på sig och göra sig till ett' åtlöje, -: De" gjorde ett berg av "denna lilla småsak och I dessa båda ord inlade: hemmet röst "både ” förståelse; glädje” och kärlek, Hur skulle han kunna mov . — Ja, Ann lilla sade hån. ; — Vet du, jag har varit så olyck: lig och så dum, John. Det vår ju | bara mitt fel, 'Det var storartat a dig att ha på dig den :där. hatte; när du for. förbt här 1 din bii t. at = Ja, jag vill aldrig. se "den äv- skyvärda” hatten ”mer; sade.hon. Du : måste" -bräflnä” upp den." Jag Kunde'ha gråtit, av jag såg” di; ra den, '« i Jasä, du såg någ: dar trögide det var modigt av dig att taga den på.” Och bara för min. skull Kap du inte komma hit "med detsårmma så få vi. talas vid." : -— Jag kommer genast, töpade John och ringde. av. on Såc han dörren 0. ropade skulle säga, att hen hade förlagt den, ' om hon frågade, Kanske hon Lycka; po SN | : Modern un prästen: . oe — Min dotter "vill nödvändigt. vigseln klockan 7 på koll vara kra , > hon har hört att det skall vara att gifta se tidigt, ” bra vev s ee iväg nu, innan jag ångrar mej. Grå blev så rädd att hon D allt vad hon orkade och hon alar- [merade hela sin familj och de för: svann så fort att det stod en sky av damm efter dem, Murr smålog !Tbelåtet, : sprang] gång.de. träffades frågade. on. er rent av hade glömt bort den. Mea det; hade "hon" visst inte, Nästa ter den, — Nej vet äv. sade John. Jag skulle inte önska se min värste fiende död 1 den hätten en gäng. i: Men John, " utbrast 'Ann hä- pen, du menar vä: inte, att du iote tycker om ien atiliga hatten, på Spencer: Danne kom genast in nd Egentligen borde jag avskö| dai er med detsamma. "Spencer, sa I > de John, men jag låter "nåd gå före rätt, den här gängen.” Här har'n en tla” att gå ut och roa er för kväll, Men! kom ihåg, att näsi gång ni har er lediga eftermiddat så” får: fil Inte läna' både min o och väla. hatt” Dei "var bara, det Sp ville sägas > rar 7. bildtexten till denna" b en 'fönsterruta på. de: sjukhus” i berömda tvilli jässan, medån ett' a sköterskor. Man har ännu inte "dagens ljus för någon vecka sedan. Det är. Ingrids” läkaresprof. Nardone; som stryker det ena barnet hj t ligger I Bergman-Rossellinis ". tvillingar, ild, tagen av en fotograf genom Rom, där: Ingrid. B:s redan världs , 2050 "ompysslåt av ” snälla : > Nöjen och "liknande: tycks: Jocka écka, Det är synd, ty Ni Kar”vissa möjligheter, onsdag eller törsdag till en' vinst i vardagsgärningen, Änd- rade förhållanden närmare vecko- slutet :-kräver köncentration,: -Und- vik förvillelser' från det andra kö- net, vare sig Ni råkar dem i arbe- tet eller privatlivet. . Under denna vecka får Ni god hjälp i allvarliga ansträngningar men det går Er illa dm blott. söker efter nöjen, ÖV orläggning - Två gubbar sitter och resonerar om ett ungt par; som skall gifta sej. Till sist säger den ene: — Ja, han är väldigt go å snäll å-hon ä också väldigt go å rar,'hur äktenskapet: ingen prövning. 2 Ja visst ' "gjorde jag det. Och Ern; från allvarliga frågor denna) : de: ska gå vet inte jag, för då. blir, : de” pengar Ni "smusslat. undan” för mig under alla dessa år Ni:varit min hushållerska, ' "— Skulle jag fatta det som en förolämpning eller som ett äkten- skapsanbud. . - ärlek är ”villfarelsen att den ena I kvinnan skiljer sig från den andra. 1 : få blivit & så mager. I1Du bekymmer? + ” FrEtJagt . S — Vad då för? ae — För att jag blivit så mager. zu N 'Hos' doktor .— Det är inget att oroa 's g ni bör ha: : mindervärdeskomplex, :>— Och - så” en sak.,; inte .för | mycket sprit. ala Nej då, foktorn, I jag kan a aldrig « Ör mycket, - > Och Maja vill ha ' och Erik vill ha... Mt Fa; evig är frågan ” : om "var man skall ta", po "såvida man inte . . varit så klok, H vatt man sparat en sl eö "på sin sparbanksbok 4 MN - fäRoLNS Abd FYveT YvEe YYVYYYVYYYYYFYVYYFYIYYFYT FETT ETYT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.